Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar"

Transkript

1 Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen görs i punktform för att ge läsaren en överskådlig och sammanfattande bild. Under rubriken främjande faktorer beskrivs de faktorer som gynnat och stärkt arbetet i projektet och under rubriken hindrande faktorer beskrivs faktorer som verkat hindrande i projektarbetet. Därefter följer en redovisning av de viktigaste framgångsfaktorerna beträffande SkolKlars modell och vad dessa bidragit med. För att tydligöra hur olika skeenden under projektets gång påverkat SkolKlars modell och arbete presenteras sedan ett antal nyckelhändelser. Därpå presenteras de mest framträdande skillnaderna mellan SkolKlar och SkolFam för att synliggöra hur projekten skiljer sig åt samt det egna med SkolKlar. Avslutningsvis följer en redovisning av de utvecklingsområden projektteamet diskuterat. Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Samarbetet med SkolFam Norrköping När projektteamet tvingades söka andra kanaler på grund av att modellen hölls stängd av SkolFam Helsingborg tog gruppen efter en konferens i Norrköping istället hjälp av SkolFam Norrköping som ställde upp med stöd och goda råd under hela projekttiden. Förarbetet och den inledande introduktionen av projektet Det förarbete som projektteamet genomförde, och den noga planerade introduktionen, anges som viktigt för att skapa motivation och lyckad samverkan under resten av arbetet. Hög närvaro från start När det gällde inledande informationsmöten upptäckte SkolKlar-teamet att de träffar som fungerat bäst var tillfällen där de lyckats samla skolpersonal och familjehem på ett gemensamt möte, genom att alla då fått en mer likartad bild och start av arbetet vilket fick en positiv inverkan på resten av samverkansprocessen. Skapa motivation och god samverkan Det aktiva arbetet för att skapa och bibehålla god samverkan och motivation hos samtliga inblandade genom exempelvis konferenser, fortbildningsdagar och kompetensutveckling. Flera möten ger trygghet Uppdelningen av att ha de olika aktiviteterna på flera möten för att undvika stress har upplevts som positivt. Exempelvis förfarandet där ett återkopplingsmöte ägt rum med familjehem och barn, före det stora återkopplingsmötet. Detta för att barnet och familjehemmet i lugn och ro då fått tillfälle att reflektera och diskutera resultaten från 1

2 mätningen i den första kartläggningen och hunnit processa informationen innan det stora mötet. Tydlig informationsöverföring och samverkan Omsorgsfullt planerad överföring mellan skolans pedagoger, rektor, familjehem och SkolKlar. Tydligt pedagogiskt arbete Ett målinriktat pedagogiskt arbete med kartläggning, överföring och uppföljning av den utveckling som sker. Skolans organisationskultur God organisationsstruktur och flexibilitet på skolan i kombination med en rektor som varit med i arbetet från början har varit framgångsfaktorer som underlättat arbetets genomförande. Hindrande faktorer i projektarbetet med SkolKlar Svårigheter med att se in i en stängd modell SkolFam Helsinborg (ägarna) beslutade att stänga modellen för dem som inte valde att gå med i SkolFam. Att gå med i SkolFam skulle innebära högre kostnader och begränsa möjligheterna att göra modellen till sin egen. Osäkerhet gällande finansering av ett tredje år Till skillnad från SkolFam, som redan i projektets inledning hade finanseringen klar för samtliga projektstadier, var SkolKlar tvungna att söka medel för det tredje året under projektets gång. Detta resulterade i ett krävande arbete som skapade osäkerhet och att teamet flera gånger tvingades lägga foten på bromsen. Bland annat fanns det inte utrymme för en andra kartläggning under projekttiden och projektteamet tvingades att avbryta det löpande intaget. Osäkerhet kring projektets framtid och eventuell implementering Det råder länge stor osäkerhet kring hur framtiden för projektet ser ut och huruvida SkoKlars modell ska implementeras eller inte. Trots att projektteamet verkar för att upprätthålla samma motivation och tempo leder detta ändå till att projektet stundtals tvingas stanna upp. Framtida organisationstillhörighet Det råder oklarhet gällande huruvida SkolKlar vid en implementering ska ligga under socialtjänsten eller Elevhälsan. Projektteamet, och särskilt Elevhälsan, menar att detta 2

3 borde ha lösts innan projektstart eftersom ämnet kom att ta upp allt för stor del av styrgruppsmötena. De olika rollerna och bristande närvaro Socialsekreterarnas och rektorernas arbetsbelastning har påverkat möjligheten att delta. Samtidigt har projektledaren upplevt begränsad möjlighet att ställa krav på berörda verksamheter vilket sammantaget påverkat de båda rollerna och hur arbetet genomfördes. Utbyten av aktörer i projektet Flertalet byten av inblandade ledde till tidskrävande och omfattande informationsöverföringar, vilket upplevs ha påverkat projektarbetet negativt. Ett exempel är bytet av verksamhetschefer inom både Elevhälsan och socialtjänsten. Nya ledare skulle sättas in i arbetsgången och stå för beslut. Dessa händelser kom att bromsa upp planeringen inför framtiden då projektteamet inte visste om projektet skulle vara kvar eller inte, även rekryteringen av familjehemsplacerade barn stannade upp. Bristfällig närvaro Tillfällen där projektteamet på de olika mötena inte lyckades uppnå god närvaro från de inblandade hade anges ha haft en negativ inverkan på samverkansprocesserna och de slutliga resultaten. Missförstånd i den tidiga informationsöverföringen och stadieövergångar Denna typ av avbrott har ibland försvårat arbetet med handlingsplanen, det har då krävts att projektteamet och övriga inblandade gjort den till sin egen och anpassat den efter behov. Osäker relation mellan styrgruppen och projektteamet Projektteamet upplever att styrgruppen under långa perioder fokuserade allt för mycket på projektets varande eller icke varande vilket lett till att projektteamet inte känt tillräckligt med stöd i övriga frågor. Utbyten av nyckelpersoner har påverkat denna dynamik. Framgångsfaktorer gällande SkolKlar-modellen Modellen Modellen i sig kan ses som en framgångsfaktor då den har visat sig vara både arbetsvänlig, förebyggande och sympatisk. Kartläggningen 3

4 Har tydliggjort barnets behov och har utgjort grunden för det målinriktade pedagogiska arbetet och legat till grund för en effektiv handlingsplan. Handlingsplanen Har fungerat som verktyg och aktivt instrument, den bör dock ses som ett levande dokument då det ibland krävs behovsanpassning under arbetets gång. Förbättrad samverkan Samverkan och kommunikation mellan inblandade parter (skola, elevhälsa, socialtjänsten och familjehem) upplevs ha påverkats positivt av arbetet utifrån modellen, något som utgör en av målsättningarna med projektet. Tydliggjort roller och ansvar De olika parternas (skola, elevhälsa, socialtjänsten och familjehem) roller och ansvar för barnet har synliggjorts, särskilt i arbetet med handlingsplanen. Skapat förståelse för målgruppen Arbetet och den samverkan detta inneburit har förtydligat barnens behov och ökat förståelsen kring de svårigheter det kan medföra att vara familjehemsplacerad. Målgruppens framsteg Det tycks finnas en positiv utveckling hos flera av barnen som under perioden förbättrat sina skolresultat och sin prosociala förmåga. För att dra några generella slutsatser måste dock den andra kartläggningen göras och en effektutvärdering genomföras. Nyckelhändelser Konferensen och hjälpen från SkolFam Norrköping. Under tidig vår 2012 har en struktur för arbetsgång i de olika arbetsfaserna som var tänkta att ingå i SkolKlar att växa fram som en följd av en systematisk behovsinventering. Insikten om att underlaget barn var för litet och beslutet gällande att bredda målgruppen för SkolKlar. Detta påverkade modellen då det bidrog till att målgruppen skiljer sig från den i SkolFam. Styrgruppen beslutar under försommaren 2012 att starta ett löpande intag på grund av bortfall i den rekryterade gruppen. 4

5 Diskussioner kring inblandade aktörers olika roller, särskilt rektor, socialsekreterare och psykolog. Detta resulterar i att rektorernas och socialsekreterarnas roll är mer flexibel i SkolKlar än de är i SkolFam. Byten av personer i projektet, styrgruppen ändras och verksamhets chefer i både Elevhälsan och socialtjänstenen byts ut vilket ändrar dynamiken i arbetsgruppen och gör att vissa processer har upplevts stanna av. Löpande intag läggs på is på grund av osäkerhet kring ett tredje år. Styrgruppen beslutar att SkolKlar som modell ska implementeras och projektet fick löfte om en förlängning t.o.m Vilket innebar att projektteamet fick ett tredje år, med möjlighet att slutföra arbetet med projektbarnen och genomföra kartläggning 2. Skillnader mellan SkolKlar och Skolfam Ekonomiska förutsättningar Skolfam hade redan från start finansiering för samtliga stadier av projektet till skillnad från SkolKlar som inte hade finansiering för kartläggning två. Skolklar fick därför lägga tid och kraft på att söka finansiering även under projektets gång och behövde därför förhålla sig till den osäkerhet som den ekonomiska situationen skapade. I praktiken innebar detta ett mer forcerat arbetsätt där projektteamet fick arbeta i parallella spår och därmed inte fick möjlighet att arbeta fullt ut utifrån de ursprungliga planerna. Insyn i modellen SkolKlars projektteam har varit hänvisade till att försöka få insyn i en stängd modell till skillnad från dem som haft full tillgång till SkolFam. Detta upplevs ha försvårat arbetet. Organisations relaterade förutsättningar Under projekttiden har flera organisationsförändringar och byten av nyckelpersoner skett, vilket upplevs ha stannat upp arbetsprocesser. Detta är situationsfaktorer som projektet inte rår över men som präglat både projektarbetet och agendan på styrgruppsmötena. Socialsekreterarens roll I SkolFam har de handläggande socialsekreterarna en mer framträdande roll och är den som leder uppföljningsmötena på skolan. Denna roll är mer flexibel och mindre framträdande i SkolKlar. 5

6 Rektorns roll I SkolFams arbetsmanual framgår det att rektorn ska vara närvarande på alla uppföljningsmöten som rör det familjehemsplacerade barnet. SkolKlar har istället valt en mer rörlig roll för rektorn beroende på utgångsläget på skolan. Projektteamet har framför allt tryckt på rektorns tidiga inblandning, annars är tanken att rektorns deltagande på möten är behovsstyrd. Bredare målgrupp SkolKlar har tagit in även barn i årskurs 7 vilket inte varit fallet för SkolFam, samt att man i dagsläget valt ett friare intag. Detta har i praktiken inneburit ett inkluderande av familjehemsplacerade barn med diagnoser. Utvecklingsområden projektteamets tankar om framtiden Undersöka huruvida det finns fler målgrupper som skulle gynnas av Skolklar. Praktiskt prova projektteamets förslag om en framtida lednings/utvecklingsgrupp bestående av en specialpedagog och en psykolog från SkolKlar, samt verksamhetsansvariga för familjeverksamhet och Elevhälsan, en barnsekreterare och en familjehemssekreterare. Fortsätta att hitta nya former för möten och sätt att ytterligare förbättra närvaron på de olika mötena. Hitta former för stöd som ger den implementerade formen av SkolKlar legitimitet gentemot verksamheterna och familjehemmen samt tar en aktiv roll i de fortsatta interventionerna kring de familjehemsplacerade barnen. 6

SkolKlar. En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Lena Bolin. Utvecklings- och fältforskningsenheten i Umeå 2013-12-19

SkolKlar. En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Lena Bolin. Utvecklings- och fältforskningsenheten i Umeå 2013-12-19 SkolKlar En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn Lena Bolin Utvecklings- och fältforskningsenheten i Umeå 2013-12-19 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 SkolKlars projektplan...

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt 1 - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Beslut om projektets genomförande...

Läs mer

Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum

Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum Detta är en text som är tänkt att vara ett stöd till kommuner som redan har beslutat att starta Skolfam, eller kommuner som vill undersöka förutsättningarna.

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Familjehems- sekreterare 2014

Familjehems- sekreterare 2014 Familjehems- sekreterare 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 mars 2014 VÅRA TALARE Skolfam Rikard Tordön Nationell samordnare Sveriges Kommuner & Landsting Hampus Allerstrand Förbundsjurist

Läs mer

Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam

Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum 2015-05-06 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam SOFS-2015-206

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola Första upplagan 16 februari 2012 Andra upplagan 3 september 2012 Denna upplaga är den tredje och gavs ut mars 2015 RAMVERK SKOLFAM En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att

Läs mer

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Vallhamra skola år 7-9 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN FÖR VALLHAMRA SKOLA Dokumentet är konkret utformat efter vårt områdes organisation och kompetenser samt beskriver

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ickorrbackens förskola Agneta Lindbergh Förskolechef Norra förskoleenheten Sid 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning 3-4 2 System för kvalitetsarbete.4 3 Områden som ska

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

skolan U 2009:05 Eva Edström Fors, huvudsekreterare Utredningen om utsatta barn i skolan

skolan U 2009:05 Eva Edström Fors, huvudsekreterare Utredningen om utsatta barn i skolan Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009:05 Eva Edström Fors, huvudsekreterare Uppdrag i utredningen kartläggning och analys ska leda till förslag Kartlägga och analysera hur förskola, skola (elevhälsa)

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds Projekt VIGOR utvärderingsrapport Luleå 20120715 Anna Berg Jansson, European Minds Inledning VIGOR är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Storumans kommun med stöd av Europeiska socialfonden

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Tredje utgåvan april 2015 SKOLFAM MANUAL. En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

Tredje utgåvan april 2015 SKOLFAM MANUAL. En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola Tredje utgåvan april 2015 SKOLFAM MANUAL En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola Bakgrund Flera internationella och svenska studier visar att familjehemsplacerade

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014

Likabehandlingsplan 2014 Referenser: Skolverket: Allmänna råd och kommentarer (2009) DO, BEO m fl: Förebygga diskriminerin och kränkande behandling - främja likabehandling Universitetskurs: Mobbning, kränkande behandling och diskriminering

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Projekt Kvinnofrid Svalövs kommun

Projekt Kvinnofrid Svalövs kommun P r o j e k t p l a n 2009-11-16 2010-07-15 Projekt Kvinnofrid Svalövs kommun Mäns våld mot kvinnor måste uppmärksammas som ett hot mot hälsa, jämlikhet och demokrati för kvinnor och flickor i hela världen

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

VITS. Verksamhetsberättelse

VITS. Verksamhetsberättelse VITS Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan Jönköpings kommun Verksamhetsberättelse 2012 Inledning Politiker, beslutsfattare och yrkesprofessionella med ansvar för barn och unga vet idag att det både

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Året som gått Parts verksamhetsberättelse 2012

Året som gått Parts verksamhetsberättelse 2012 Året som gått Parts verksamhetsberättelse 2012 Alla barn har rätt till en utbildning som utvecklar deras fulla potential och alla barn har rätt att må bra. Forskning visar att utbildning är en av de viktigaste

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Sociala investeringar

Sociala investeringar Sociala investeringar För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Samordningsförbunden Västmanlands konferens i Västerås 1/10 2012 Tomas Bokström www.skl.se/psynk Disposition Om Psynk psykisk hälsa

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Team TJÖRN Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Deltagare Katja Nikula fritidsassistent Kultur & Fritid Cecilia Forsberg familjepedagog IFO Helena Broberg socialsekreterare

Läs mer

GRs projektredovisning för

GRs projektredovisning för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Box 5073 402 22 Göteborg Organisationsnummer 222000-0265 K-person på GR är Lotta Wall Kontaktperson på Dialoga är Maj Bjurving Medel rekvireras till Göteborgsregionens

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Besöksnäringen Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Projekttid: 2013-09-01 2013-12-31 Jättendal Lena Strömstedt Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn

Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Verksamhetsinriktning Part 2012-2014 Helsingborg/Landskrona December 2011 Samverkan mellan skol- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, utvecklingsnämndens

Läs mer

Samverkan för att stärka barnets rättigheter

Samverkan för att stärka barnets rättigheter UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt Idéutbytesdagar Samverkan för att stärka barnets rättigheter Genomförda av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter,

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn

tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn Foto: Scandinav bildbyrå Alla barn och ungdomar är värda bra uppväxtvillkor. Därför genomförde Nynäshamns kommun tre stora satsningar 2012 2015. Projekten

Läs mer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer 1(10) Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer Inledning, förslag Förslaget är att det inrättas en länsgemensam enhet som ansvarar för rekrytering och utbildning av familjehem

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

2012-09-10. En första delutvärdering av SAMTIDIGT. Ett projekt för samverkan kring barn i utsatta miljöer. Maria Padrón Hernández.

2012-09-10. En första delutvärdering av SAMTIDIGT. Ett projekt för samverkan kring barn i utsatta miljöer. Maria Padrón Hernández. 2012-09-10 En första delutvärdering av SAMTIDIGT Ett projekt för samverkan kring barn i utsatta miljöer Maria Padrón Hernández Anette Moberg SAMMANFATTNING SamTidigt är ett treårigt ESF-finansierat projekt

Läs mer

Familjehemsplaceringar

Familjehemsplaceringar Familjehemsplaceringar 31 maj-1 juni 2012 Stockholm rekrytering handledning anknytning WORKSHOP 30 maj 2012 Sociala medier och rekrytering av familjehem en fördjupning Familjehemsvården utifrån familjehemföräldrars

Läs mer

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Dessa riktlinjer gäller för de kommunala skolorna i Värmdö kommun. I Värmdö kommun har ansvaret för att barnen/ungdomarna går i skolan

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer. För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012

Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer. För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012 Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012 Disposition Fredrik om behovet av nytänkande kring finansiering

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Handlingsplan, medarbetarundersökning 2012

Handlingsplan, medarbetarundersökning 2012 Tjänsteskrivelse 2013-04-18 Handläggare: Sofie Norén, Folkhälsoförvaltningen 2013.0054 Folkhälsonämnden Handlingsplan, medarbetarundersökning 2012 Sammanfattning Förvaltningen hade totalt sett ett gott

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Slutrapport: Pedagogisk tränare för elever och deras lärare

Slutrapport: Pedagogisk tränare för elever och deras lärare Slutrapport: Pedagogisk tränare för elever och deras lärare 1. Sammanfattning Under projektets pilotstudie påbörjades arbetet med att ta fram en modell för hur undervisningen och handledningen i skolår

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer