Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Transkript

1 Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen görs i punktform för att ge läsaren en överskådlig och sammanfattande bild. Under rubriken främjande faktorer beskrivs de faktorer som gynnat och stärkt arbetet i projektet och under rubriken hindrande faktorer beskrivs faktorer som verkat hindrande i projektarbetet. Därefter följer en redovisning av de viktigaste framgångsfaktorerna beträffande SkolKlars modell och vad dessa bidragit med. För att tydligöra hur olika skeenden under projektets gång påverkat SkolKlars modell och arbete presenteras sedan ett antal nyckelhändelser. Därpå presenteras de mest framträdande skillnaderna mellan SkolKlar och SkolFam för att synliggöra hur projekten skiljer sig åt samt det egna med SkolKlar. Avslutningsvis följer en redovisning av de utvecklingsområden projektteamet diskuterat. Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Samarbetet med SkolFam Norrköping När projektteamet tvingades söka andra kanaler på grund av att modellen hölls stängd av SkolFam Helsingborg tog gruppen efter en konferens i Norrköping istället hjälp av SkolFam Norrköping som ställde upp med stöd och goda råd under hela projekttiden. Förarbetet och den inledande introduktionen av projektet Det förarbete som projektteamet genomförde, och den noga planerade introduktionen, anges som viktigt för att skapa motivation och lyckad samverkan under resten av arbetet. Hög närvaro från start När det gällde inledande informationsmöten upptäckte SkolKlar-teamet att de träffar som fungerat bäst var tillfällen där de lyckats samla skolpersonal och familjehem på ett gemensamt möte, genom att alla då fått en mer likartad bild och start av arbetet vilket fick en positiv inverkan på resten av samverkansprocessen. Skapa motivation och god samverkan Det aktiva arbetet för att skapa och bibehålla god samverkan och motivation hos samtliga inblandade genom exempelvis konferenser, fortbildningsdagar och kompetensutveckling. Flera möten ger trygghet Uppdelningen av att ha de olika aktiviteterna på flera möten för att undvika stress har upplevts som positivt. Exempelvis förfarandet där ett återkopplingsmöte ägt rum med familjehem och barn, före det stora återkopplingsmötet. Detta för att barnet och familjehemmet i lugn och ro då fått tillfälle att reflektera och diskutera resultaten från 1

2 mätningen i den första kartläggningen och hunnit processa informationen innan det stora mötet. Tydlig informationsöverföring och samverkan Omsorgsfullt planerad överföring mellan skolans pedagoger, rektor, familjehem och SkolKlar. Tydligt pedagogiskt arbete Ett målinriktat pedagogiskt arbete med kartläggning, överföring och uppföljning av den utveckling som sker. Skolans organisationskultur God organisationsstruktur och flexibilitet på skolan i kombination med en rektor som varit med i arbetet från början har varit framgångsfaktorer som underlättat arbetets genomförande. Hindrande faktorer i projektarbetet med SkolKlar Svårigheter med att se in i en stängd modell SkolFam Helsinborg (ägarna) beslutade att stänga modellen för dem som inte valde att gå med i SkolFam. Att gå med i SkolFam skulle innebära högre kostnader och begränsa möjligheterna att göra modellen till sin egen. Osäkerhet gällande finansering av ett tredje år Till skillnad från SkolFam, som redan i projektets inledning hade finanseringen klar för samtliga projektstadier, var SkolKlar tvungna att söka medel för det tredje året under projektets gång. Detta resulterade i ett krävande arbete som skapade osäkerhet och att teamet flera gånger tvingades lägga foten på bromsen. Bland annat fanns det inte utrymme för en andra kartläggning under projekttiden och projektteamet tvingades att avbryta det löpande intaget. Osäkerhet kring projektets framtid och eventuell implementering Det råder länge stor osäkerhet kring hur framtiden för projektet ser ut och huruvida SkoKlars modell ska implementeras eller inte. Trots att projektteamet verkar för att upprätthålla samma motivation och tempo leder detta ändå till att projektet stundtals tvingas stanna upp. Framtida organisationstillhörighet Det råder oklarhet gällande huruvida SkolKlar vid en implementering ska ligga under socialtjänsten eller Elevhälsan. Projektteamet, och särskilt Elevhälsan, menar att detta 2

3 borde ha lösts innan projektstart eftersom ämnet kom att ta upp allt för stor del av styrgruppsmötena. De olika rollerna och bristande närvaro Socialsekreterarnas och rektorernas arbetsbelastning har påverkat möjligheten att delta. Samtidigt har projektledaren upplevt begränsad möjlighet att ställa krav på berörda verksamheter vilket sammantaget påverkat de båda rollerna och hur arbetet genomfördes. Utbyten av aktörer i projektet Flertalet byten av inblandade ledde till tidskrävande och omfattande informationsöverföringar, vilket upplevs ha påverkat projektarbetet negativt. Ett exempel är bytet av verksamhetschefer inom både Elevhälsan och socialtjänsten. Nya ledare skulle sättas in i arbetsgången och stå för beslut. Dessa händelser kom att bromsa upp planeringen inför framtiden då projektteamet inte visste om projektet skulle vara kvar eller inte, även rekryteringen av familjehemsplacerade barn stannade upp. Bristfällig närvaro Tillfällen där projektteamet på de olika mötena inte lyckades uppnå god närvaro från de inblandade hade anges ha haft en negativ inverkan på samverkansprocesserna och de slutliga resultaten. Missförstånd i den tidiga informationsöverföringen och stadieövergångar Denna typ av avbrott har ibland försvårat arbetet med handlingsplanen, det har då krävts att projektteamet och övriga inblandade gjort den till sin egen och anpassat den efter behov. Osäker relation mellan styrgruppen och projektteamet Projektteamet upplever att styrgruppen under långa perioder fokuserade allt för mycket på projektets varande eller icke varande vilket lett till att projektteamet inte känt tillräckligt med stöd i övriga frågor. Utbyten av nyckelpersoner har påverkat denna dynamik. Framgångsfaktorer gällande SkolKlar-modellen Modellen Modellen i sig kan ses som en framgångsfaktor då den har visat sig vara både arbetsvänlig, förebyggande och sympatisk. Kartläggningen 3

4 Har tydliggjort barnets behov och har utgjort grunden för det målinriktade pedagogiska arbetet och legat till grund för en effektiv handlingsplan. Handlingsplanen Har fungerat som verktyg och aktivt instrument, den bör dock ses som ett levande dokument då det ibland krävs behovsanpassning under arbetets gång. Förbättrad samverkan Samverkan och kommunikation mellan inblandade parter (skola, elevhälsa, socialtjänsten och familjehem) upplevs ha påverkats positivt av arbetet utifrån modellen, något som utgör en av målsättningarna med projektet. Tydliggjort roller och ansvar De olika parternas (skola, elevhälsa, socialtjänsten och familjehem) roller och ansvar för barnet har synliggjorts, särskilt i arbetet med handlingsplanen. Skapat förståelse för målgruppen Arbetet och den samverkan detta inneburit har förtydligat barnens behov och ökat förståelsen kring de svårigheter det kan medföra att vara familjehemsplacerad. Målgruppens framsteg Det tycks finnas en positiv utveckling hos flera av barnen som under perioden förbättrat sina skolresultat och sin prosociala förmåga. För att dra några generella slutsatser måste dock den andra kartläggningen göras och en effektutvärdering genomföras. Nyckelhändelser Konferensen och hjälpen från SkolFam Norrköping. Under tidig vår 2012 har en struktur för arbetsgång i de olika arbetsfaserna som var tänkta att ingå i SkolKlar att växa fram som en följd av en systematisk behovsinventering. Insikten om att underlaget barn var för litet och beslutet gällande att bredda målgruppen för SkolKlar. Detta påverkade modellen då det bidrog till att målgruppen skiljer sig från den i SkolFam. Styrgruppen beslutar under försommaren 2012 att starta ett löpande intag på grund av bortfall i den rekryterade gruppen. 4

5 Diskussioner kring inblandade aktörers olika roller, särskilt rektor, socialsekreterare och psykolog. Detta resulterar i att rektorernas och socialsekreterarnas roll är mer flexibel i SkolKlar än de är i SkolFam. Byten av personer i projektet, styrgruppen ändras och verksamhets chefer i både Elevhälsan och socialtjänstenen byts ut vilket ändrar dynamiken i arbetsgruppen och gör att vissa processer har upplevts stanna av. Löpande intag läggs på is på grund av osäkerhet kring ett tredje år. Styrgruppen beslutar att SkolKlar som modell ska implementeras och projektet fick löfte om en förlängning t.o.m Vilket innebar att projektteamet fick ett tredje år, med möjlighet att slutföra arbetet med projektbarnen och genomföra kartläggning 2. Skillnader mellan SkolKlar och Skolfam Ekonomiska förutsättningar Skolfam hade redan från start finansiering för samtliga stadier av projektet till skillnad från SkolKlar som inte hade finansiering för kartläggning två. Skolklar fick därför lägga tid och kraft på att söka finansiering även under projektets gång och behövde därför förhålla sig till den osäkerhet som den ekonomiska situationen skapade. I praktiken innebar detta ett mer forcerat arbetsätt där projektteamet fick arbeta i parallella spår och därmed inte fick möjlighet att arbeta fullt ut utifrån de ursprungliga planerna. Insyn i modellen SkolKlars projektteam har varit hänvisade till att försöka få insyn i en stängd modell till skillnad från dem som haft full tillgång till SkolFam. Detta upplevs ha försvårat arbetet. Organisations relaterade förutsättningar Under projekttiden har flera organisationsförändringar och byten av nyckelpersoner skett, vilket upplevs ha stannat upp arbetsprocesser. Detta är situationsfaktorer som projektet inte rår över men som präglat både projektarbetet och agendan på styrgruppsmötena. Socialsekreterarens roll I SkolFam har de handläggande socialsekreterarna en mer framträdande roll och är den som leder uppföljningsmötena på skolan. Denna roll är mer flexibel och mindre framträdande i SkolKlar. 5

6 Rektorns roll I SkolFams arbetsmanual framgår det att rektorn ska vara närvarande på alla uppföljningsmöten som rör det familjehemsplacerade barnet. SkolKlar har istället valt en mer rörlig roll för rektorn beroende på utgångsläget på skolan. Projektteamet har framför allt tryckt på rektorns tidiga inblandning, annars är tanken att rektorns deltagande på möten är behovsstyrd. Bredare målgrupp SkolKlar har tagit in även barn i årskurs 7 vilket inte varit fallet för SkolFam, samt att man i dagsläget valt ett friare intag. Detta har i praktiken inneburit ett inkluderande av familjehemsplacerade barn med diagnoser. Utvecklingsområden projektteamets tankar om framtiden Undersöka huruvida det finns fler målgrupper som skulle gynnas av Skolklar. Praktiskt prova projektteamets förslag om en framtida lednings/utvecklingsgrupp bestående av en specialpedagog och en psykolog från SkolKlar, samt verksamhetsansvariga för familjeverksamhet och Elevhälsan, en barnsekreterare och en familjehemssekreterare. Fortsätta att hitta nya former för möten och sätt att ytterligare förbättra närvaron på de olika mötena. Hitta former för stöd som ger den implementerade formen av SkolKlar legitimitet gentemot verksamheterna och familjehemmen samt tar en aktiv roll i de fortsatta interventionerna kring de familjehemsplacerade barnen. 6