Samverkan varför, när och hur?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan varför, när och hur?"

Transkript

1 Samverkan varför, när och hur?

2 Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla problem vad gäller barnets utveckling och multipel utsatthet Det krävs kompetens från flera professioner för att utreda om barnets hälsa och personliga utveckling tar skada eller riskerar att ta skada Stöd och skydd till barn som far illa kräver i de flesta fall insatser i flera verksamheter, nästan alltid i hemmet och förskola/skola samtidigt

3 När ni kompletterar varandras kompetenser så kan ni också bättre hjälpa utsatta barn och deras familjer

4 Olika typer av samverkan Interdisciplinär; mellan olika specialiteter Interprofessionell; mellan olika professioner Interorganisatorisk; mellan olika organisationer inom samma sektor Intersektoriell; mellan olika samhällssektorer (med olika verksamhetsinriktning och huvudmannaskap) OBS! Innehåller alla övriga typer av samverkan

5 Samverkan kräver ständig organisering (Hjern, 2007) O1 O2 Vem äger behovet, problemet? Vad utförs av vem? O4 O3

6 Olika former av samverkan Överenskommelser behandlingsprogram Gränsöverskridande team/arbetsgrupper Autonomi/ Full segregation Fusion/ Full integration Konsultation Informationsutbyte Case managers Samordnings -funktioner Samlokalisering Gemensam budget

7 Framgångsfaktorer och hinder Ledarskap Tydlighet och konkreta beskrivningar Kunskap och samsyn Motivation Förtroende God kommunikation Gränser och budget Lagstiftning Olika professionella kulturer och språk Olika värderingar, attityder och engagemang Revir, status och makt

8 TILLIT eller MISSTRO?

9 När behövs interprofessionellt samarbete? Före anmälan Vid anmälan Under utredning Vid insatser

10 Sammanfattning översikt olika faser Före anmälan: Samtal om oron (ej vid brottsmisstanke), riktat stöd. Finns misstanke att barnet far illa? Vid anmälan: Anmälningsmöte Vid inledning av utredning: Återkoppling till anmälaren Utredning: pedagogiskt/medicinskt underlag till utredning kring barnets utveckling Vid insatser: samarbete vid planering och genomförande av insatser mål sätts utifrån respektive professions ansvar uppföljning kring konkreta delar

11 Egen förståelse för orosbilden (kartläggning barnets hälsa och utveckling, kontakt med föräldrar, specifika tecken/händelser) Samtal med förälder (undantaget brottsmisstanke) Har ni samma bild? Finns insikt o förståelse hos föräldern för den oro ni känner? Är det möjligt att jobba med en gemensam plan? Ja och mindre oro för att barnet riskerar att fara illa Ja/Nej och misstanke om att barnet far illa Tidigt stöd TYDLIG anmälan socialtjänsten

12 Tidigt stöd Framgångsfaktorer: Tydlighet kring hela orosbilden Resurser för föräldrastöd och samtal kring den vanligaste problematiken; konflikter, alkoholproblem, psykisk ohälsa och stress Ramar för när anmälan behöver göras graden av oro och faktisk problematik

13 Hur samordna insatser? Finns samtycke till samordning? Vilka behov av stöd och skydd finns? Stöd i skolan till barnet? Stöd till föräldrarna i hemmet? Stöd till barnet i hemmet eller genom familjehemmet? Vilka faktiska insatser ges och vilka mål har respektive insats med sina insatser? Hur och när ska insatserna följas upp gemensamt och kring vad?

14 Hur samordna insatser? Exempel Familj där en förälder har en beroendeproblematiken Svårigheter i föräldraförmågan kring vardagsrutiner, konflikthantering, känslomässig tillgänglighet Barnet har hög skolfrånvaro, upplevs trött vilket påverkar barnets möjlighet att delta i skolarbetet, kan bli arg på de andra barnen, rädsla i vissa situationer bland de andra barnen

15 Hur samordna insatser? Exempel Socialtjänstens roll: Föräldern stöd/behandling inom vuxenenhet utifrån beroendeproblematiken Stöd i föräldrarollen till båda föräldrar utifrån de svårigheter som framkommit kring föräldraförmågan Uppmärksamhet på bland annat barnets ansvarstagande, ev samtal kring vissa viktiga riskfaktorer Skolans roll: Följa upp barnets närvaro, uppmärksamma barnets mående, trött? Att stötta barnet i att fungera i aktiviteter, anpassad pedagogisk verksamhet

16 Hur samordna insatser? Exempel Följa upp mål med insatserna i respektive verksamhet gemensamt det som rör barnet: Rutiner Trötthet Hur barnet fungerar i aktiviteter

17 REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA

18 Viktiga utmaningar och målsättningar Tidig information från socialtjänsten Tydlig pedagogisk överlämning mellan förskolor och mellan skolor Tillgång till hälsojournaler och barn- och skolhälsovård för alla familjehemsplacerade barn Gemensam uppföljning vid samtliga placeringar Tidig upptäckt vid oro för brister i familjehemmet

19 Samverkansprocess Gemensamt informations -möte Pedagogisk bedömning och hälsobedömning samt vägledning vid oro för brister i familjehemmet Gemensam uppföljning

20 Intervjuresultat socialsekreterare Det var svårt att hålla tidsramen för första mötet, men när vi träffades blev det ett jättebra forum och det har underlättat väldigt mycket i det fortsatta arbetet, väldigt tryggt helt enkelt och inget mer gissande kring vad var och en ska göra. jag kände att jag hade kontroll, jag visste vad jag skulle göra och jag kunde samordna, väldigt positivt

21 Intervjuresultat rektorer Jag har tagit emot två barn under hösten, för ett barn visste inte socialsekreteraren att rutinen fanns och vi fick inte till det, det blev inte alls bra, eller det blev som tidigare kan man säga, att vi inte fick någon information. För det andra barnet från en annan kommun så funkade allt perfekt, vi träffades och vi har haft uppföljning och det blir ju nåt helt annat då att ta emot ett barn och hjälpa det att komma in i det nya Jag kände inte till rutinen, det blev lite rörigt för jag visste inte vad jag skulle göra, och jag hann inte med den pedagogiska delen, men vi träffades i alla fall. Alla måste ha koll på sin del, annars blir det svårt

22 Intervjuresultat skolsköterskor Stor stor skillnad mot förut! Oerhört värdefullt med mötet, innan fungerade aldrig journalöverföringen men nu har jag redan fått den och jag har träffat flickan och då var det en sak som skolläkaren behöver titta på, så det väntar vi på nu. Jag gick inte på mötet för jag hade annat, och det ångrar jag för rektorn tog inte min del som vi hade pratat om, och det blev ju fel såklart, men nu vet jag att jag måste prioritera annars blir det merjobb för mig Socialsekreteraren hade med samtycket, det blev så smidigt alltihop, jag kände mig trygg i hela situationen.

23 Samverkan kräver ständig organisering - Utifrån det enskilda barnet/familjen - Utifrån allvarlighetsgrad - Var konkreta!

24 Tack och lycka till!

25

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Särskilt om socialtjänstens ansvar för samverkan kring barn och unga SoL 5:1a Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Samverkan & juridiska förutsättningar

Samverkan & juridiska förutsättningar Samverkan & juridiska förutsättningar Innehåll Samverkans utgångspunkter Grundläggande begrepp och teorier Samverkan och sekretess Samverkan i praktiken Samverkansmodeller Lärdomar Det krävs ett bredare

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING För socialtjänst, BVC, förskola och skola inklusive elevhälsa Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna genom Region

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Team TJÖRN Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Deltagare Katja Nikula fritidsassistent Kultur & Fritid Cecilia Forsberg familjepedagog IFO Helena Broberg socialsekreterare

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Att anmäla oro för barn

Att anmäla oro för barn Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom

Läs mer

Vänd frånvaro till närvaro

Vänd frånvaro till närvaro Vänd frånvaro till närvaro www.psynk.se Upplägg Bakgrund och Psynks utgångspunkter Pyramiden (främja, förebygga och åtgärda) Varför ska vi öka skolnärvaron? Riskfaktorer Systematiskt skolnärvaroarbete

Läs mer

Pajala Centralskola. Vårt arbete med att främja närvaro i skolan

Pajala Centralskola. Vårt arbete med att främja närvaro i skolan Pajala Centralskola Vårt arbete med att främja närvaro i skolan Rutiner för arbete med elever med problematisk skolfrånvaro Tydliga rutiner för uppföljning av frånvaro Närvaron rapporteras varje dag av

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

Gemensam handlingsplan

Gemensam handlingsplan sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Jan Sundström/Irene Lidström//Anna-Lena Norlander-Groth/Susanne Bohm/Ann-Charlotte Bohlin 2014-10-06 Gemensam handlingsplan

Läs mer

Konsultation med förskola

Konsultation med förskola Konsultation med förskola När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet. Nedanstående punkter

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Ärendegång elevhälsoärenden förskola/grundskola/gymnasieskola. 1. Lärare/mentor följer elevens hela skolsituation och vidtar erforderliga åtgärder.

Ärendegång elevhälsoärenden förskola/grundskola/gymnasieskola. 1. Lärare/mentor följer elevens hela skolsituation och vidtar erforderliga åtgärder. Ärendegång elevhälsoärenden förskola/grundskola/gymnasieskola. Avestamodellen 2.0 1. Lärare/mentor följer elevens hela skolsituation och vidtar erforderliga åtgärder. 2. Rektor ansvarar för att en kartläggning

Läs mer

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Elevens namn: Skola: ns namn: Elevens personnummer: Klass:

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling Förutsättningar för Samverkan och Utveckling BEHOV MÅL VÄRDEGRUND TID ANTAGANDEN I Strömstad försöker alla vi som på något sätt arbetar med barn och familjer att utgå från ett gemensamt förhållningssätt

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola. Elevhälsoplan 16 17 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i skolans

Läs mer

Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017

Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017 Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017 Kjerstin Bergman Nationell samordnare regionalt utvecklingsarbete BoU Skottland

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Kommunvisa iakttagelser

Kommunvisa iakttagelser Kommunvisa iakttagelser Nedan beskrivs samtliga deltagande kommuners utifrån de tre förutsättningarna för samverkan som redovisats under punkt. Uppgifterna baseras på de intervjuer, den enkät och den inventering

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall 2014-02-06

Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall 2014-02-06 Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall 2014-02-06 Varför samverka! Utgångspunkten var att jag kunde konstatera att skolorganisationen inte utförde vårt uppdrag på ett

Läs mer

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015 Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Barnhälsoplan. Regnbågens förskola

Barnhälsoplan. Regnbågens förskola Barnhälsoplan Regnbågens förskola 2016-01-27 2 Förskolechef ansvarar med stöd av specialpedagog för Barnhälsoarbetet på Regnbågens förskola förskola. Arbetet bedrivs på tre nivåer; organisation, grupp

Läs mer

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola 150909 LOKAL ELEVHÄLSOPLAN Vedby skola Inledning Enligt skollagen (2010:800) som trädde i kraft den 1 juli 2011 behandlas elevhälsan i 2 kap 25-28. I dessa paragrafer regleras allt från personalens kompetenser

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Om det finns anledning att misstänka att en elev far illa ska anmälan till socialtjänsten alltid göras efter information till vårdnadshavare.

Om det finns anledning att misstänka att en elev far illa ska anmälan till socialtjänsten alltid göras efter information till vårdnadshavare. Bakgrund Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt enligt skolverket. Långvarig frånvaro innebär att rätten till utbildning inte blir

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Utlåtande från hälso- och sjukvården Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, d v s en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014)

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Vår vision Alla ska lyckas! Falkenbergs gymnasieskola och gymnasiesärskola är

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här

Läs mer

Utbildningskontoret. Samverkan med vårdnadshavare för barnens bästa RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLAN

Utbildningskontoret. Samverkan med vårdnadshavare för barnens bästa RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLAN Utbildningskontoret Samverkan med vårdnadshavare för barnens bästa RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLAN En god samverkan mellan förskola och hem är en framgångsfaktor i barnens lärande och utveckling Inledning BARN

Läs mer

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs? Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga Öka skyddsfaktorerna Minska riskfaktorerna Vad behövs? Perspektivförskjutning Se patienter som är föräldrar

Läs mer

FRÅNVAROTRAPPAN. Ett verktyg och en vägledning när elev är frånvarande. Fortsatt frånvaro

FRÅNVAROTRAPPAN. Ett verktyg och en vägledning när elev är frånvarande. Fortsatt frånvaro Ett verktyg och en vägledning när elev är frånvarande 1 2 3 4 5 Frånvarande elev Upprepad Fortsatt Ytterligare insatser Anmälan om skolpliktbevakning Vid varje tillfälle av (ogiltig eller giltig) som ger

Läs mer

Rutiner vid frånvaro av elev

Rutiner vid frånvaro av elev Rutiner vid frånvaro av elev Sameskolstyrelsen 20160304 Rutiner vid frånvaro av elev Skollagen kap 7 Alla skolpliktiga barn har en ovillkorlig rätt att få tillgång till utbildning. För att inga barn ska

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

[9191 LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (19) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT

[9191 LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (19) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT [9191 LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (19) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2015-10-08 Bos 186 Dn r KS 233/2015 Samverkansformer mellan skolverksamheten

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Utredning om barn och unga

Utredning om barn och unga Utredning om barn och unga KONTAKTA SOCIALTJÄNSTEN Både barn och vuxna kan ta en kontakt med oss inom socialtjänsten. Det kan vara en anmälan om misstanke att barn far illa, ansökan om hjälp eller stöd

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM FAR ILLA

HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM FAR ILLA ENBACKSSKOLAN - Utbildningsförvaltningen UTREDNINGSGRUPPERNA FÖR BARN- OCH FAMILJ - Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 2008-04-10 HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM

Läs mer

Den viktiga skolnärvaron

Den viktiga skolnärvaron Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela

Läs mer

Gemensam samverkansrutinen vid placering i familjehem eller HVB

Gemensam samverkansrutinen vid placering i familjehem eller HVB 2014-09-26 GEMENSAM SAMVERKANSRUTIN VID PLACERING I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län Regionförbundet södra

Läs mer

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoarbetet: Det står skrivet i skollagen, från och med 1 juli 2011, att en samlad elevhälsa ska finnas på skolan. Elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö

Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö Fastställt förvaltningsledningsgruppen 2009-01-30 Bakgrund Utgångspunkten för dessa rutiner

Läs mer

DOKUMENTATION VID OANMÄLD FRÅNVARO

DOKUMENTATION VID OANMÄLD FRÅNVARO Bilaga 1 DOKUMENTATION VID OANMÄLD FRÅNVARO Elev: Klass: 1:a frånvarotillfället - information till vårdnadshavare Datum och ämnen för oanmäld frånvaro: Datum för kontakt med vårdnadshavare: Viktigt att

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Tema Barn och unga - Placeringar

Tema Barn och unga - Placeringar Beredningen Socialnämnden 2009-02-19 19 48 Dnr 2009/69-751 Tema Barn och unga - Placeringar Bilagor: 1. Ärendets gång 2. BBIC en utredningsmetod med barnets behov i centrum 3. Vård i familjehem 6 kap SoL

Läs mer

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet

Läs mer

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan Behövs det? Birgitta Svensson, PhD Folkhälsovetenskap Regional utvecklingsledare Region Värmland Bakgrund Sjunkande andel barn som är behöriga till gymnasiet,

Läs mer