Samverkan varför, när och hur?

Transkript

1 Samverkan varför, när och hur?

2 Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla problem vad gäller barnets utveckling och multipel utsatthet Det krävs kompetens från flera professioner för att utreda om barnets hälsa och personliga utveckling tar skada eller riskerar att ta skada Stöd och skydd till barn som far illa kräver i de flesta fall insatser i flera verksamheter, nästan alltid i hemmet och förskola/skola samtidigt

3 När ni kompletterar varandras kompetenser så kan ni också bättre hjälpa utsatta barn och deras familjer

4 Olika typer av samverkan Interdisciplinär; mellan olika specialiteter Interprofessionell; mellan olika professioner Interorganisatorisk; mellan olika organisationer inom samma sektor Intersektoriell; mellan olika samhällssektorer (med olika verksamhetsinriktning och huvudmannaskap) OBS! Innehåller alla övriga typer av samverkan

5 Samverkan kräver ständig organisering (Hjern, 2007) O1 O2 Vem äger behovet, problemet? Vad utförs av vem? O4 O3

6 Olika former av samverkan Överenskommelser behandlingsprogram Gränsöverskridande team/arbetsgrupper Autonomi/ Full segregation Fusion/ Full integration Konsultation Informationsutbyte Case managers Samordnings -funktioner Samlokalisering Gemensam budget

7 Framgångsfaktorer och hinder Ledarskap Tydlighet och konkreta beskrivningar Kunskap och samsyn Motivation Förtroende God kommunikation Gränser och budget Lagstiftning Olika professionella kulturer och språk Olika värderingar, attityder och engagemang Revir, status och makt

8 TILLIT eller MISSTRO?

9 När behövs interprofessionellt samarbete? Före anmälan Vid anmälan Under utredning Vid insatser

10 Sammanfattning översikt olika faser Före anmälan: Samtal om oron (ej vid brottsmisstanke), riktat stöd. Finns misstanke att barnet far illa? Vid anmälan: Anmälningsmöte Vid inledning av utredning: Återkoppling till anmälaren Utredning: pedagogiskt/medicinskt underlag till utredning kring barnets utveckling Vid insatser: samarbete vid planering och genomförande av insatser mål sätts utifrån respektive professions ansvar uppföljning kring konkreta delar

11 Egen förståelse för orosbilden (kartläggning barnets hälsa och utveckling, kontakt med föräldrar, specifika tecken/händelser) Samtal med förälder (undantaget brottsmisstanke) Har ni samma bild? Finns insikt o förståelse hos föräldern för den oro ni känner? Är det möjligt att jobba med en gemensam plan? Ja och mindre oro för att barnet riskerar att fara illa Ja/Nej och misstanke om att barnet far illa Tidigt stöd TYDLIG anmälan socialtjänsten

12 Tidigt stöd Framgångsfaktorer: Tydlighet kring hela orosbilden Resurser för föräldrastöd och samtal kring den vanligaste problematiken; konflikter, alkoholproblem, psykisk ohälsa och stress Ramar för när anmälan behöver göras graden av oro och faktisk problematik

13 Hur samordna insatser? Finns samtycke till samordning? Vilka behov av stöd och skydd finns? Stöd i skolan till barnet? Stöd till föräldrarna i hemmet? Stöd till barnet i hemmet eller genom familjehemmet? Vilka faktiska insatser ges och vilka mål har respektive insats med sina insatser? Hur och när ska insatserna följas upp gemensamt och kring vad?

14 Hur samordna insatser? Exempel Familj där en förälder har en beroendeproblematiken Svårigheter i föräldraförmågan kring vardagsrutiner, konflikthantering, känslomässig tillgänglighet Barnet har hög skolfrånvaro, upplevs trött vilket påverkar barnets möjlighet att delta i skolarbetet, kan bli arg på de andra barnen, rädsla i vissa situationer bland de andra barnen

15 Hur samordna insatser? Exempel Socialtjänstens roll: Föräldern stöd/behandling inom vuxenenhet utifrån beroendeproblematiken Stöd i föräldrarollen till båda föräldrar utifrån de svårigheter som framkommit kring föräldraförmågan Uppmärksamhet på bland annat barnets ansvarstagande, ev samtal kring vissa viktiga riskfaktorer Skolans roll: Följa upp barnets närvaro, uppmärksamma barnets mående, trött? Att stötta barnet i att fungera i aktiviteter, anpassad pedagogisk verksamhet

16 Hur samordna insatser? Exempel Följa upp mål med insatserna i respektive verksamhet gemensamt det som rör barnet: Rutiner Trötthet Hur barnet fungerar i aktiviteter

17 REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA

18 Viktiga utmaningar och målsättningar Tidig information från socialtjänsten Tydlig pedagogisk överlämning mellan förskolor och mellan skolor Tillgång till hälsojournaler och barn- och skolhälsovård för alla familjehemsplacerade barn Gemensam uppföljning vid samtliga placeringar Tidig upptäckt vid oro för brister i familjehemmet

19 Samverkansprocess Gemensamt informations -möte Pedagogisk bedömning och hälsobedömning samt vägledning vid oro för brister i familjehemmet Gemensam uppföljning

20 Intervjuresultat socialsekreterare Det var svårt att hålla tidsramen för första mötet, men när vi träffades blev det ett jättebra forum och det har underlättat väldigt mycket i det fortsatta arbetet, väldigt tryggt helt enkelt och inget mer gissande kring vad var och en ska göra. jag kände att jag hade kontroll, jag visste vad jag skulle göra och jag kunde samordna, väldigt positivt

21 Intervjuresultat rektorer Jag har tagit emot två barn under hösten, för ett barn visste inte socialsekreteraren att rutinen fanns och vi fick inte till det, det blev inte alls bra, eller det blev som tidigare kan man säga, att vi inte fick någon information. För det andra barnet från en annan kommun så funkade allt perfekt, vi träffades och vi har haft uppföljning och det blir ju nåt helt annat då att ta emot ett barn och hjälpa det att komma in i det nya Jag kände inte till rutinen, det blev lite rörigt för jag visste inte vad jag skulle göra, och jag hann inte med den pedagogiska delen, men vi träffades i alla fall. Alla måste ha koll på sin del, annars blir det svårt

22 Intervjuresultat skolsköterskor Stor stor skillnad mot förut! Oerhört värdefullt med mötet, innan fungerade aldrig journalöverföringen men nu har jag redan fått den och jag har träffat flickan och då var det en sak som skolläkaren behöver titta på, så det väntar vi på nu. Jag gick inte på mötet för jag hade annat, och det ångrar jag för rektorn tog inte min del som vi hade pratat om, och det blev ju fel såklart, men nu vet jag att jag måste prioritera annars blir det merjobb för mig Socialsekreteraren hade med samtycket, det blev så smidigt alltihop, jag kände mig trygg i hela situationen.

23 Samverkan kräver ständig organisering - Utifrån det enskilda barnet/familjen - Utifrån allvarlighetsgrad - Var konkreta!

24 Tack och lycka till!

25