Kunskapsmentorer. Progressrapport

Transkript

1 Projekt: Kunskapsmentorer Preliminär Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Tobias Henriksson Ange Dokumentnummer 001 Status: Tekniska fakultetsnämnden , Ärende FFN Nr FÖRSLAG bilaga Kunskapsmentorer Progressrapport Sida 1 av 7

2 Kunskapsmentorer Progressrapport Preliminär 2(7) Innehållsförteckning 1 INLEDNING RESULTAT 2011/ REKRYTERING Mentorer Adepterna GENOMFÖRANDE AV TRÄFFAR REFLEKTIONER Utfall Riktlinjer Kunskapsmentorernas utbildning och möten IDENTIFIERADE BRISTER VERKTYG TILL MENTORER MENTORERNAS BEHOV AV STÖD IDENTIFIERADE RISKER KONTINUITET PÅVERKAN AV EXTERNA PARTER FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER UTVECKLING AV PROJEKTLEDNING UTVECKLING AV STYRGRUPPEN FORTSATT VERKSAMHET BILAGA Sida 2 av 7

3 Projekt: Kunskapsmentorer Preliminär Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Tobias Henriksson Ange Dokumentnummer 001 Status: 1 Inledning Våren 2011 initierade TFN projektet Kunskapsmentorer, Rektor beslutade om inrättande av projektet med en projektbudget på 300 tkr och Teknologkåren inrättade en 50% tjänst som projektledare. Projektet ska utveckla en verksamhet där mentorskap erbjuds till studenter i årskurs ett på civilingenjör- och högskoleingenjörsprogram vid LTU. Mentorskapet fokuserar på såväl introduktion till universitetet och universitetsstudier som till studietekniker och studiestrategier. Genom att de nya studenterna får en kontinuerlig kontakt med äldre studenter stödjer projektet att de nya studenternas frågor och eventuella osäkerheter uppdagas. För att även möjliggöra hjälp inom studierna så har projektet även en inriktning mot studietekniker och studiestrategier. Här implementeras ett förhållningssätt hos studenterna där problemlösning sker i grupp. Genom att redan från början av studierna påvisa dessa möjligheter får studenterna ytterligare möjligheter att klara studierna. För att sammanställa det gångna året har alla mentorer fått göra en egen utvärdering av projektet, dessa har sedan sammanställts till en utvärdering, mentorernas utvärdering av Kunskapsmentorerna 2011/2012, som ligger till grund för denna rapport. Progressrapporten kommer att sammanfatta den genomförda projekttiden samt reflektioner från såväl projektledaren som medverkande mentorer och adepter. 2 Resultat 2011/ Rekrytering Mentorer Rekryteringen av mentorer började under våren 2011, marknadsföringen gjordes genom såväl Teknologkårens informationskanaler och sociala medier som genom Teknologkårens egna organisation. Ungefär 40 studenter sökte till uppdraget som mentor, alla dessa fick lämna in ett personligt brev som kompletterades med uppgifter på studieresultat och detta utgjorde sedan grunden för urvalsprocessen. Projektledningen valde ut 18st studenter som fick möjligheten att medverka i projektet Adepterna Under nolleperioden 2011 påbörjade Teknologkåren sin rekrytering av adepter till Kunskapsmentorerna. Rekryteringen skedde genom att projektledningen presenterade projektet för en klass, de som var intresserade av att medverka fick skriva upp sig, klassen tilldelades sedan mentorer beroende på antalet grupper som bildats i klassen. Totalt medverkade sex program 1 i projektet. 1 Civilingenjör Väg och vatten, Maskinteknik, Öppen ingång & Industriell ekonomi samt Högskoleingenjör Maskinteknik & Energi Sida 3 av 7

4 Kunskapsmentorer Progressrapport Preliminär 4(7) 2.2 Genomförande av träffar Mentorsträffar Mentorsträffarna anordnades en gång varannan vecka, här träffades projektledningen tillsammans med mentorerna över en lunch eller förutbestämd tid. Fokus under dessa träffar var att mentorerna skulle kunna lyfta fram problem och goda exempel som uppkommit under veckorna som varit. På detta sätt säkerställde strukturen en kontinuerlig utveckling för mentorerna Adeptträffar I Skellefteå var det två klasser som erbjöds att vara med i projektet och det har varit adepter vid varje träff. I Luleå var det fyra klasser som erbjöds projektet, här har medverkan gått från 8-9 adepter i början till 4-5 adepter vid slutet. Samtliga mentorer startade projektet i sina respektive grupper med att diskutera igenom vad man hade för förväntningar på projektet och vad man ville ha ut av det. Mentorn framförde syfte och mål med projektet och adepterna fick dela med sig av sina tankar och förväntningar. Det visade sig tydligt att merparten av adepterna förväntade sig hjälp med att lösa uppgifter, likt en mattestuga. Detta är alltså inte i linje med projektets syfte och mål och mentorerna har på olika sätt försökt möta adepternas önskemål men ändå få dem att arbeta i linje med projektets syfte. Under hösten var inga räknestugor i drift, studenterna efterfrågade därav hjälp med specifika matte- eller fysikuppgifter som de inte lyckats lösa själva. Det gjordes upprepade försök från majoriteten av mentorerna att skapa gruppdiskussioner där problem löstes tillsammans men studenterna uttryckte att de behövde den tiden i veckan för att räkna så de fick någonting gjort. Mentorerna försökte hitta uppgifter som ingen hade löst innan som de kunde lösa gemensamt på tavlan. Det var svårt att hitta sådana uppgifter speciellt i början av kurserna då studenterna inte är så insatta i ämnet, en bit in i kursen kunde gamla duggor och tentamensuppgifter användas och lösas gemensamt. Det var dock tidskrävande för mentorerna att hitta lämpliga uppgifter. Alla mentorsgrupper i Luleå har haft problem med närvaron och att adepterna inte hör av sig om de inte har möjlighet att komma på en träff. Nedanstående text har en mentor skrivit och det sammanfattar vad majoriteten av alla mentorer skrivit i sina utvärderingar angående närvaro. Några få gånger har adepterna haft laborationer som kolliderat med mötet, men den främsta anledningen till frånvaron är att de anser sig lära sig bättre på annat sätt än genom projektet, det vill säga att projektet inte motsvarade de förväntningar de hade från början. Dock bör det nämnas att de adepter som stannat kvar projektet igenom har utvecklat ett välfungerande sätt att lösa problemen som en grupp, och dessutom klarat sig bra i livet som student, något som får ses som ett bra betyg för projektet. Sida 4 av 7

5 Kunskapsmentorer Progressrapport Preliminär 5(7) 2.3 Reflektioner Utfall Urvalsprocessen skulle kunna få en högre kvalitet och eventuella problem som avhopp skulle kunna undvikas om man kompletterade med personliga samtal innan man slutligen väljer ut mentorerna,. Detta är något man borde se över inför kommande år. Samtliga mentorer upplever att utfallet inte blev som det var tänkt från början. Vissa mentorer har anpassat sig till situationen och tagit rollen som lärare medan andra mentorer har känt en frustration över att inte kunna leva upp till deras egna förväntningar kopplade till projektets syfte och mål. Adepterna såg träffarna som tillfällen för att fråga om specifika uppgifter, det blev även tydligt att mattestugorna saknades då det inte under hösten fanns något forum dit adepterna kunde vända sig för att få experthjälp. Trots att det har varit ett stort fokus på att räkna matematik eller fysik under träffarna så har det även funnits inslag av diskussioner kring studieteknik, tips & trix från mentorerna samt att mentorerna delat med sig av sin erfarenhet allmänt om studier i Luleå vid LTU. Det är här viktigt att inför kommande år bygga upp en pedagogisk grund kring projektets genomförande, detta så att mentorerna känner sig trygga i vad som ska bearbetas under projektets genomförande. Mentorerna har efterfrågat tydligare riktlinjer och en större verktygslåda. Genom att upprätta en pedagogisk grund och arbeta fram anpassade uppgifter för projektet skulle man kunna stödja mentorerna i föregående problem Riktlinjer Mentorerna har fått utbildning i mentorskap och hur man är en bra mentor men det efterfrågas ändå riktlinjer för hur träffarna ska utformas. T.ex. hur mycket fokus ska ligga på de aktuella kurserna och hur mycket fokus ska vara på allmän studieteknik och problemlösning i grupp. Det har inte funnits någon standard för hur ett pass skall se ut utan detta har varit helt upp till varje mentor att utforma Kunskapsmentorernas utbildning och möten Alla mentorer är eniga om att utbildningen och teambuildingen innan projektet startade med adepterna var bra och skapade en trygg grund att stå på. De kontinuerliga mentorträffarna i Luleå varannan vecka har varit givande och tillsammans har mentorerna kommit med idéer om hur man kan lösa uppkomna problem. Det som däremot upplevdes som en aning frustrerande var att det var samma problem som återkom så i slutet av projektet kändes det som att de fortfarande stod och stampade på samma ställe med samma problem som i början av projektet. Av denna anledning föreslås att man kompletterar dessa träffar med ytterligare utbildningstillfällen som riktar sig mot de problem som lyfts fram under de kontinuerliga träffarna. Sida 5 av 7

6 Kunskapsmentorer Progressrapport Preliminär 6(7) 3 Identifierade brister 3.1 Verktyg till mentorer Projektet har ett behov av att strukturera upp och arbeta fram tydligare verktyg och en pedagogisk grund för genomförandet av projektet. Detta för att stödja mentorerna och ge riktlinjer på vad som bör bearbetas under projektet. 3.2 Mentorernas behov av stöd Under de kontinuerliga träffarna har problem inom projektet bollats fram av mentorerna. För att kunna bearbeta och utveckla ett bättre stöd till mentorerna behövs ett tydligare stöd från LTU. 4 Identifierade risker 4.1 Kontinuitet Projektet står idag inför ett kontinuitetsproblem då projektledaren byts ut på årsbasis. Här är det viktigt att de centrala delarna och projektets syfte inte påverkas. Risken är annars att projektet tappar fokus och förändras då en ny projektledare tillträder. 4.2 Påverkan av externa parter Räknestugan och den ordinarie undervisningen har en stor betydelse för projektets fortlevnad. Under hösten noterades tydligt att studenterna var i behov av räknestugan och då denna inte var i drift så samlades frågorna hos mentorerna och i mentorskapsprojektet istället. Detta är inte något att eftersträva och för att kunna fokusera på projektets målbild är det viktigt att även räknestugorna är fungerande. 5 Förslag till åtgärder 5.1 Utveckling av projektledning För att säkerställa såväl kontinuitet som kopplingen till ordinarie verksamhet så föreslås att projektledaren i samråd med LRC och TVM hittar ett tydligt sätt att stödja projektets utveckling. Här bör kopplingar till avdelningen för matematik och pedagogiska samordningen vara prioriterade. 5.2 Utveckling av styrgruppen Styrgruppen är en av de viktigaste delarna då det kommer till kontinuitet, denna föreslås fortsättningsvis vara oförändrad med ett undantag. För att bevara kunskaper och insikten i den operativa verksamheten föreslås att projektledaren från verksamhetsåret 2011/2012 i fortsättningen ingår i styrgruppen. Sida 6 av 7

7 Kunskapsmentorer Progressrapport Preliminär 7(7) 6 Fortsatt verksamhet 7 Bilaga 1 Vi föreslår att projektet förlängs i ytterligare ett år. Det är viktigt att man under detta år jobbar fram tydliga kontaktytor med den ordinarie verksamheten, då framför allt matematikavdelningen och LRC, innan man lägger förslag för implementering i ordinarie verksamhet. Med deras stöd kan även riktlinjer samt ökat stöd och framtagande av verktyg till mentorerna arbetas fram under det kommande året. Inför kommande verksamhetsår föreslås LTU att avsätta kr för hösten 2012 samt kr för våren 2013 till Teknologkåren. Specificering av kostnader sker i Bilaga 1. Teknologkåren föreslås fortsättningsvis tillhandahålla en halvtidstjänst inom kårstyrelsen som projektledare för Kunskapsmentorerna. Detta för att säkerställa att projektledaren har en god insikt i såväl ordinarie verksamhet som övriga projekt som bedrivs inom samma område vid LTU. Nedan redovisas årsbudget för verksamhetsåret 2012/2013. Kostnader Totalt Aktiviteter kr Utbildning kr Halvtidstjänst hos Teknologkåren kr Administration Teknologkåren kr Arvode mentorer 30st kr kr Arbetsgivaravgifter mentorer 30st 1600kr kr Ospecificerade kostnader kr Summa kostnader kr Sida 7 av 7