Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Mauritz Danielsson Ange Dokumentnummer 002

Transkript

1 Projekt: Utveckling av ett kvalitetssäkringssystem för grundoch forskarutbildningen Status: MBL-version Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Mauritz Danielsson Ange Dokumentnummer 002 UTVECKLING AV ETT KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR GRUND- OCH FORSKARUTBILDNINGEN PROJEKTSPECIFIKATION

2 001 MBL-version 2(10) Distributionslista Namn (person/organisation/grupp) Kommentar Bilagor Dokumentnamn Dokumentnummer Revisionshistorik Utgåva Datum Utfärdare Status Kommentar Mauritz Danielsson Preliminär Roland Larsson Eva Gunneruisson Catharina Lind Mauritz Danielsson MBLversion

3 001 MBL-version 3(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROJEKT DIREKTION PROJEKTMÅL SYFTE AFFÄRSMÖJLIGHETER/MARKNADSSITUATION BAKGRUND PROJEKTBESKRIVNING FÖRVÄNTAT RESULTAT KVALITET PÅ PROJEKTRESULTAT AVGRÄNSNINGAR PROJEKTPLAN TIDSPLAN FAS 1 FÖRSTUDIEFAS MARS-JUNI HÅLLPLATSER PROJEKTBUDGET PROJEKTORGANISATION OCH INTRESSENTER ORGANISATION, ROLLER OCH ANSVAR Styrgrupp Projektledning Projektgrupp KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT RAPPORTERINGSRUTINER RISKER OCH MÖJLIGHETER ÖVERLÄMNANDE/PROJEKTAVSLUTNING ÖVERLÄMNANDE TILL MOTTAGARE ÖVERLÄMNANDE AV ERFARENHETER...10

4 001 MBL-version 4(10) SAMMANFATTNING Av universitets planeringsförutsättningar (RE-beslut ) framgår att universitetet under 2006 bör genomföra ett arbete med att utveckla ett eget kvalitetsutvecklingssystem där fokus läggs på regelbunden uppföljning och systematik för att kontinuerligt förbättra kvaliteten, särskilt i grundoch forskarutbildningen. Detta projekts syfte är att ta fram ett sådant kvalitetssäkringssystem som främjar utveckling inom alla utbildningsmiljöer inom universitetet Projektet indelas i tre faser. Fas 1, som pågår under våren 2006, är en förstudiefas där en inventering görs av det kvalitetsarbete som nu utförs vid LTU. Denna fas inkluderar också en omvärldsanalys av andra universitet i Sverige och i andra länder men också en analys av industrins kvalitetsarbete. I fas 2 formuleras förslag på kvalitetsarbetssätt för universitetet. Detta arbete pågår under första hälften av höstterminen I fas 3, som pågår fram till 31 november 2006, arbetas det slutgiltiga kvalitetssäkringssystemet fram. Projektet ska resultera i att en kvalitetspolicy och en plan för kvalitetssäkring av utbildning och examina är fastställda. Projektet ska resultera i att universitet utvecklar ett enhetligt system. Universitetsstyrelsen ska den 30 november 2006 fastställa kvalitetssäkringssystemet.

5 001 MBL-version 5(10) 1 Projekt direktion 1.1 Projektmål 1.2 Syfte utarbeta en kvalitetspolicy och rutiner för kvalitetssäkring av utbildning och examina utarbeta kvalitetskriterier för grund och forskarutbildning fastställa en modell för hur kvalitetssäkring ska ske vid universitetet skapa rutiner och arbetssätt för säkerställande av att förbättringsåtgärder sker med anledning av kvalitetsgranskningsarbetet ska skapa engagemang och intresse för att driva kvalitetsfrågor på alla nivåer inom lärosätet en plan för implementering av kvalitetssäkringssystemet Det övergripande syftet med projektet är att ta fram ett kvalitetssäkringssystem som främjar utveckling inom alla utbildningsmiljöer inom universitetet. De kriterier som tas fram ska formuleras så att universitetets alla nivåer berörs. Kriterierna ska vara verksamhetsnära, konkreta, resultatinriktade och lätta att följa upp. 1.3 Affärsmöjligheter/marknadssituation Kvaliteten i resultaten av vårt arbete är av avgörande betydelse för Luleå tekniska universitets framtid. Vid ett universitet pågår en ständig förnyelse av utbildning. Ett universitet som finns i frontlinjen i fråga om kunskapsbildning verkar emellertid på en internationell marknad i knivskarp konkurrens med andra universitet som alla genomgår denna kontinuerliga förnyelse. Det är därför viktigt att verksamheten organisatoriskt och innehållsmässigt ifrågasätts och låter sig jämföras med den vid andra universitet i världen och att sådana granskningar sker som komplement till den interna utvärderingen. Om detta kvalitetsarbete får genomsyra hela verksamheten ökar det universitets möjligheter att rekrytera nya studenter, forskarstuderande, lärare och externa finansiärer. 1.4 Bakgrund Inom ramen för Bolognaprocessen har utbildningsministrarna beslutat att de anslutna länderna ska utveckla ett cykliskt återkommande system som bland annat innehåller: Utvärdering av program/ämnen eller lärosäten. Ett system för ackreditering, certifiering eller liknande Medverkan av internationella bedömare och samverkan mellan länder. Detta ställer höga krav på det framtida svenska kvalitetsgranskningssystemet. Högskoleverket, som 2006 avslutar sina nationella ämnes- och programutvärderingar enligt sin nuvarande modell, ska utarbeta en ny modell som innebär att man i fortsättningen ska bedöma lärosätenas egna system för kvalitetskontroll och där särskilt betona kvalitetsutveckling. Även fortsättningsvis kommer Högskoleverket att ha tre syften med sina kvalitetsgranskningar; utveckling, kontroll och information. Universiteten får ett ansvar att själva utarbeta system för kvalitetssäkring av utbildningskvalitet och kvalitetsarbete. En samsyn bör dock finnas mellan lärosätena och Högskoleverket om den metod som ska användas vid de kommande lärosätesbedömningarna.

6 001 MBL-version 6(10) Av universitets planeringsförutsättningar (RE-beslut ) framgår att universitetet under 2006 bör genomföra ett arbete med att utveckla ett eget kvalitetsutvecklingssystem där fokus läggs på regelbunden uppföljning och systematik för att kontinuerligt förbättra kvaliteten, särskilt i grundoch forskarutbildningen. Universitetsförvaltningen har därför tagit initiativ till att starta upp ett universitetsövergripande projekt med mål att utveckla ett enhetligt kvalitetssäkringssystem för grundoch forskarutbildning. Fakultetsnämnderna och den Särskilda nämnden för lärarutbildning ska ansvara för den gemensamma utformningen av kvalitetssystemet. 2 Projektbeskrivning Arbetet indelas i tre faser. Fas 1, som pågår under våren 2006, är en förstudiefas där en inventering görs av det kvalitetsarbete som nu utförs vid LTU. Denna fas inkluderar också en omvärldsanalys av andra universitet i Sverige och i andra länder men också en analys av industrins kvalitetsarbete. I fas 2 formuleras förslag på kvalitetsarbetssätt för universitetet. Detta arbete pågår under första hälften av höstterminen I fas 3, som pågår fram till 31 december 2006, arbetas det slutgiltiga kvalitetssäkringssystemet fram. Detaljerad planering av aktiviteter i fas 1 se 3.2 Detaljerad planering av aktiviteter i fas 2-3 ska vara klar Förväntat resultat Projektet ska resultera i att en kvalitetspolicy och ett system för kvalitetssäkring av utbildning och examina är fastställda. Projektet ska leda till i att LTU har ett enhetligt system och att engagemang för kvalité finns. 2.2 Kvalitet på projektresultat Kvalitetssäkringssystemet skall bestå av sådana instrument som skapar bästa möjliga förutsättningar för en positiv kvalitetsutveckling inom den egna verksamheten. Systemet ska vara känt i organisationen, kännas meningsfullt och lätt att använda. Kvalitetsarbetet får inte ses som en sidoordnad aktivitet i förhållande till "den egentliga verksamheten". Kvalitetssäkring blir med detta synsätt inte bara en fråga om utvärdering, utan mer ett sätt att systematiskt tänka igenom alla aspekter av verksamheten, och att skapa ändamålsenliga rutiner för att återkommande se över dessa aspekter med avseende på mål, resultat och arbetssätt. Rutinerna skall kunna integreras i den ordinarie verksamheten. 2.3 Avgränsningar I projektet ingår att ta fram ett enhetligt kvalitetssäkringssystem för, däremot inte att implementera det framtagna systemet.

7 001 MBL-version 7(10) 3 Projektplan 3.1 Tidsplan Fas 1 Förstudiefas. Nuläges- och omvärldsanalys mars-juni 2006 Fas 2 Framtagande av olika kvalitetsarbetssätt augusti-oktober 2006 Fas 3 Formulering av kvalitetssäkringssystemet november-december Fas 1 Förstudiefas mars-juni 2006 Nulägesanalys En sammanställning görs av: Nämndernas kvalitetsarbete Bolognaprocessen Institutionernas kvalitetsarbete Utbildning och forskningsenhetens kvalitetsarbete Omvärldsanalys Besök och kunskapsinsamling: Kvalitetskonferens i Stockholm Universitetet i Stavanger Linköpings universitet Monash University, Australien Högskoleverket Scania Fler företag och internationella universitet Kvalitetsseminarier Projektet håller kvalitetsseminarier för: Nämnderna Prefektgruppen Utbildningsledare/programkoordinatorer Styrgrupp Extern föreläsare

8 001 MBL-version 8(10) 3.3 Hållplatser Under planeringsfasen av projekt har projektgruppen identifierat ett antal viktiga tidpunkter där olika ställningstagande behöver ske. Dessa tidpunkter redovisas i form av hållplatser, där vissa kräver beslut medan andra innehåller förslag. Hållplats Ansvarig Tidpunkt HP 1 Beslut projektspecifikation Rektor HP 2 Sammanställning och godkännande av Fas 1 Styrgruppen HP 3 Formulering av förslag till kvalitetspolicy Styrgruppen HP 4 Kvalitetskriterier beslutade och sammanställning och godkännande av Fas 2 Styrgruppen HP 5 Kvalitetssäkringssystem och implementeringsplan godkänd Styrgruppen HP 6 Beslut av kvalitetssäkringssystemet Universitetsstyrelsen Projektbudget Personalkostnader (projektledning, projektgrupp) Resor Extern föreläsare Övrigt Totalt 400 tkr 100 tkr 15 tkr 10 tkr 525 tkr 5 Projektorganisation och intressenter 5.1 Organisation, roller och ansvar Styrgrupp Styrgruppen består av Rektor, Ordförande Dekanus T Dekanus F Ordförande SNL Pia Sandvik,Wiklund Jerker Delsing Ann Hägerfors Maj-Lis Hörnqvist

9 001 MBL-version 9(10) Prefekt Utbildningsledare Två studentrepresentanter Chef för utbildnings- och forskningsenheten Inge Söderkvist, Matematik Oskar Gedda, Musikhögskolan Per Ratsbäck, tkl Samuel Ökvist, ls Inger Bergström Rektor är sponsor för projektet. Sponsors roll är att fatta beslut, ge direktiv samt svara för resursfördelningen. I projektet ska en styrgrupp finnas. Styrgruppens roll är att agera som ledare i arbetet vilket innebär att Bidra med kunskap och erfarenhet Genom ledarskapet personifiera, legitimera och driva grundläggande värderingar Vara synliga kommunikatörer och budbärare av resultat Värdera och prioritera olika alternativ Projektledning Projektledare är Mauritz Danielsson Projektledarens roll är att Ansvara för att projektet genomförs efter angivna direktiv, mål, budget och tidsramar Leda och samordna arbetet Hantera avvikelser Vara föredragande i styrgrupp, fakultetsnämnder och på prefektmöten Projektgrupp Projektgruppen består av Maurtiz Danielsson Eva Gunnerisson Catharina Lind Roland Larsson Projektledare Projektmedlem Projektmedlem Projektmedlem Projektgruppen använder sig av personal från IES, avdelningen för kvalitets- och miljöledning, som expertstöd. Projektgruppens uppdrag är att Ansvara för att driva processen i enlighet med projektspecifikationen Dokumentera arbetet och dess resultat Bidra med kunskap och erfarenhet Ta fram underlag för avrapportering i styrgruppen

10 001 MBL-version 10(10) Arbeta fram underlag för beslut i styrgruppen Arbeta i nära samarbete med fakultetsnämnderna och den särskilda nämnden för lärarutbildning. Vid behov tillskapa särskilda arbetsgrup 5.2 Kopplingar till andra projekt I universitetsförvaltningens verksamhetsuppdrag för 2006 ingår att bereda ett förslag på utvärderingsmodell av forskning och forskarutbildning. Projektledarna för respektive projekt bör samverka så att avgränsningar görs mellan projekten. Universitetsförvaltningen har även fått i uppdrag att under 2006 starta en Utbildningskvalitativ resursfunktion och ett nära samarbete med den är nödvändig. Projektgruppen finner det också nödvändigt att samarbeta med kunskapsbyggargruppen i frågor om utbildningskvalité. 5.3 Rapporteringsrutiner Avrapportering till styrgruppen ska ske kontinuerligt minst en gång per månad. Projektresultatet ska rapporteras i skriftlig rapport till uppdragsgivaren senast 31 november Risker och möjligheter Det är även viktigt för projektresultatets kvalitet att säkerställa att tillräcklig tid och engagemang finns för att delta i arbetet. Det gäller främst deltagarna i arbetsgrupperna, men även de som medverkar i arbetet i styrgruppen och i projektgruppen. Om inte finns risk att projektet ej får den förankring som är önskad. Den stora möjligheten med projektet är att universitetets utbildningar på grund och forsknings nivå drar åt samma håll, vilket innebär tidsvinster men också lättare att marknadsföra utbildningarna både internt och extern. Det gör det även lättare för nyanställda lärare, forskare och nya studenter att förstå hur universitet fungerar. 7 Överlämnande/projektavslutning 7.1 Överlämnande till mottagare Projektets resultat överlämnas till rektor för implementering. 7.2 Överlämnande av erfarenheter Erfarenheter av projektet överlämnas efter projektets slut. Form för detta bestäms senare.