Solna Gymnasium Kvalitets- och årsredovisning 2008

Transkript

1 SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen Solna Gymnasium Eivor Kebert Dnr: BUN/2007:101 A 51 g Solna Gymnasium Kvalitets- och årsredovisning 2008

2 2 (12) Innehållsförteckning 1. Bakgrund Verksamheten Barn- och elevskyddslagen Gymnasieskola Skolverkets utbildningsinspektion Solna Gymnasiums prioriterade målområden Värdegrundsarbetet Höjd examinationsgrad Utvecklingssamtal Elevinflytande Medarbetarenkäten Slutbetyg BUN:s prioriterade målområden för gymnasieskolan Matematik 8 5. Ekonomi Verksamhetsmått/nyckeltal Sammanställning av planerade åtgärder... 12

3 1. Bakgrund Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola och förskola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Arbetet med kvalitets- och årsredovisning ska främja Solna Gymnasiums kvalitetsutveckling och därigenom bidra till att förverkliga nationella och lokala mål. Redovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Redovisningen ska utarbetas under medverkan av elever, föräldrar och personal. Solna Gymnasiums kvalitets- och årsredovisning bildar underlag för barn- och utbildningsförvaltningens enhetsövergripande redovisning. Barn- och utbildningsnämndens prioriterade målområden i årets redovisning är Barn- och elevskyddslagen, matematik samt måluppfyllelse inom familjedaghem förskoleklass och fritidshem. Som definition av vad som är kvalitet inom skolområdet används Skolverkets allmänna råd 1, att kvalitet först och främst bör ses som graden av måluppfyllelse gällande de nationella målen och hur de nationella målen uttolkats. Målet är att skapa en bättre verksamhet för eleverna och öka måluppfyllelsen. 3 (12) 2. Verksamheten Enhetens ansvarsområde omfattar Solna gymnasium Under året har vi arbetat med Värdegrundsarbete, höjd examinationsgrad, utvecklingssamtal, elevinflytande, medarbetarenkäten vilket vi anser är händelser av betydelse på vår enhet. Denna kvalitetsredovisning har genomförts av skolledningen, arbetslagsledarna, lokala samverkansgruppen Arbetet genomfördes under november till januari 1 Skolverkets allmänna råd 1999:1

4 3. Barn- och elevskyddslagen Likabehandlingsplanen som avses i Barn- och elevskyddslagen 2 ska årligen ingå i kvalitetsredovisningen. Under året har vi omarbetat likabehandlingsplanen och antimobbningsplanen till ett gemensamt dokument i enlighet med Skolverkets rekommendationer. Följande metoder och arbetssätt har används: I oktober månad tillsattes en arbetsgrupp vars syfte var att arbeta fram en likabehandlingsplan där både personal som elever var delaktiga i utformningen av dokumentet. Arbetsgruppen gick på en endagsutbildning på Södertörns Folkhögskola där man fick grundläggande kunskap om form och innehåll. En elevenkät utformades med frågor gällande likabehandling på skolan, där elevrådet fick vara pilotgrupp. Enkäten reviderades och delades ut till alla klasser på skolan. Resultatet har sammanställts och utgör nu de nya målen för verksamhetsåret. Under året som gått har vi förankrat den förra likabehandlingsplanen hos personal, elever och föräldrar. Det råder dock alltid en ovisshet kring hur pass mycket planen är implementerad. Vi tycker att de åtgärder och funktioner som också finns i planen har fungerat till en viss del och har därför nu omarbetats för att målen ska bli tydligare. Utvärderingen visar att en större delaktighet från elever, personal och i möjligaste mån föräldrar krävs för att uppnå bättre resultat. När vi tar hänsyn till ovanstående gör vi bedömningen att måluppfyllelsen sammantaget är: Måluppfyllelsen och arbetet med likabehandlingsplanen beror på Att en större delaktighet och implementering krävs för att uppnå bättre resultat. För detta krävs så att alla känner till innehållet och de riktlinjer som finns i Solna gymnasiums likabehandlingsplan. Vi kommer i framtiden att utvärdera varje år hur arbete fortskridit samt via enkäter ta reda på vilka nya mål som är aktuella att diskutera och fokusera på. 4 (12) 2 6 lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

5 5 (12) 4. Gymnasieskola 4.1. Skolverkets utbildningsinspektion Under hösten 2007 har Skolverket genomfört tillsyn inom Solna Gymnasium. Slutrapporten överlämnades i mars Inspektionen visade att Solna gymnasium har tre brister som måste åtgärdas: 1. Betyg i specialidrott sätts inte av lärare anställd på skolan, 2. Rektor deltar inte alltid i elevvårdskonferenser, 3. Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav. Utöver det fanns det ytterligare sju områden i behov av förbättringsinsatser. Med anledning av skolverkets tillsyn kommer vi att: 1. Betyg sätts av idrottslärare i samråd med tränarna. I Idrottslärarens tjänst ingår att kunna följa elevernas träningspass och på så sätt ha större insikt och kunskap om elevernas prestation. Vidare så sker kontinuerliga möten mellan idrottsläraren, idrottssamordnaren och tränarna, där bl.a. elevernas studieresultat, måluppfyllelse och betygskriterier diskuteras. 2. På Solna gymnasium finns en utarbetad modell för hur skolan går till väga, då elevärenden tas upp. Första instansen är ett möte mellan mentor, elev och föräldrar därefter en EVT, dvs. en förberedande EVK där mentorn vid behov, kuratorn, syv, skolsköterska och biträdande rektor träffas. Olika lösningar och förslag läggs fram vid det tillfället som ska gynna elevernas studieresultat eller annat. Om det finns behov så bokas tid med rektor, föräldrar och elev till en EVK, där beslut slutligen fattas. 3. Solna gymnasium kommer att följa de direktiv som kommer från förvaltningen gällande framtida kvalitetsredovisningar Solna Gymnasiums prioriterade målområden Nedan redovisas de målområden som vi på Solna Gymnasium särskilt har fokuserat på: Värdegrundsarbete, höjd examinationsgrad, utvecklingssamtal, elevinflytande, medarbetarenkäten Värdegrundsarbetet. Inom målområdet har vi arbetat med: Vi bedömer att måluppfyllelsen sammantaget är: Måluppfyllelsen beror på att vi har arbetat mycket med värdegrundsarbete på skolan. Detta arbete genomsyrar hela skolans verksamhet. För detta kontinuerliga arbete har Solna gymnasium fått en mycket god utvärdering från Skolverket vid Skolinspektionen. För att upprätthålla denna standard har dessutom ett antal studiedagar avsatts för detta arbete, då personal som elever ska arbeta vidare med vissa aktuella teman såsom alkohol, fusk, mm. Det som fungerat bra är att hela skolan gemensamt vet och arbetar utifrån de regler som gäller. Implementeringen har varit gedigen och tydlig både i möten med elever som på föräldramöten, mässor och Öppet Hus så att alla nuvarande som framtida elever vet vilken värdegrund skolan står för.

6 6 (12) Vi kommer i framtiden att fortsatt aktivt arbeta på samma sätt Höjd examinationsgrad Skolan har ett uppdrag att höja examinationsgraden hos eleverna. Det som stått i fokus gällande detta är att ett antal extra stödinsatser är gjorda för att uppnå måluppfyllelsen. Skolan har utöver stöd i matematik även erbjudit stöd i följande ämnen såsom fysik, engelska, svenska, samt humaniora. Elever har placerats i någon av ovan nämnda grupper, då behov visat sig uppstå efter t.ex. studieresultatskonferenser eller andra tillfällen. Elever har då tidsbegränsat haft stöd fram till dess att eleven inte längre riskerar en IG varning. Skolan har även anställt en dyslexipedagog som har erbjudit kvalificerad hjälp till elever med bl. a neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi bedömer att måluppfyllelsen är: Måluppfyllelsen beror på att ovan nämnda stödinsatser är gjorda. Andelen elever som lämnade skolan med fullständiga betyg har ökat. Skolan vill ändå att den andelen ska bli högre och ämnar fortsätta med stöd för de elever som är i behov av antingen kortsiktiga som längsiktiga lösningar. Det som fungerat bra är att elever har fått det stöd de behövt samt att måluppfyllelsen har ökat. Vi kommer i framtiden att fortsätta med olika stödinsatser Utvecklingssamtal Skolan har arbetat mycket med att förbättra som implementera nya rutiner kring utvecklingssamtalen. Vi bedömer att måluppfyllelsen är: Måluppfyllelsen beror på att skolutvecklingsgruppen arbetat med att utveckla nya rutiner kring utvecklingssamtalen. Detta som ett led i den rapport som Skolverket delgivit Solna Gymnasium där man framfört en viss kritik. Syftet var att ha nöjda elever som upplevde att utvecklingssamtalen var meningsfulla. Efter de utvärderingar som gjorts kan vi konstatera att eleverna upplever att det blivit mycket bättre. Det som fungerat bra är att elever är nöjda samt att arbetsgruppen har implementerat de nya rutinerna för medarbetarna. Vi kommer i framtiden att utvärdera och revidera vår mall och rutiner vid behov.

7 7 (12) Elevinflytande Skolan har arbetat med elevinflytande för att stärka elevdemokratin på skolan. Vi bedömer att måluppfyllelsen är: Måluppfyllelsen beror på att en lärare har fått tid för att utveckla arbetet med elevrådet kring både inflytande som elevdemokrati. En modell har utarbetats där det finns rutiner hur elevrådet sprider information till sina klasskamrater och vid behov delger skolledningen sina synpunkter. Elevrådsrepresentanterna vidarebefordrat sedan all information vidare. Det har varit en tvåvägs informationskanal. Elevrådet är också närvarande på alla möten där den lokala samverkansgruppen träffas och får se hur medbestämmande kan se ut på en arbetsplats. Vidare har elevrådet möjlighet att träffa skolledningen samt var delaktiga när man tillsvidareanställer lärare eller annan personal. Det som fungerat bra är att skolan idag har ett fungerande elevråd där elevrepresentanter är närvarande då viktiga beslut ska fattas. Vi kommer i framtiden att fortsätta arbeta på samma sätt och utveckla nya rutiner vid behov Medarbetarenkäten Skolan har arbetat med Solna Stads medarbetarenkät som ett led i att vissa resultat var låga. Inledningsvis så diskuterade Skolledningen och analyserade innehållet för att därefter presentera vissa områden som kändes angelägna för arbetslagsledarna. Därefter så presenterades och diskuterades resultaten på APT, där personalen fick ta del av innehållet och komma med ytterligare synpunkter. Vi bedömer att måluppfyllelsen är: Måluppfyllelsen beror på att skolan ännu ej har arbetat med detta målområde utan detta är ett arbete som ska påbörjas på våren 2009 och fortlöpa på hösten Det som fungerat bra är att all personal blivit informerad om vad som står på agendan framöver, då det är ett viktigt område att belysa samt att få mer delaktiga medarbetare. Vi kommer i framtiden att arbeta med att utveckla modeller för detta arbete på våren och hösten Framöver så kommer skolutvecklingsgruppen att vidareutveckla arbetssätt där personalen ska arbeta vidare med innehållet inom de områden som fick låg svarsfrekvens.

8 8 (12) 4.3. Slutbetyg Slutbetyg utfärdas när en elev får betyg i samtliga kurser i sin studieplan, även om ett eller flera betyg är IG, icke godkänd. Vårterminen 2008 avslutade 159 elever sina studier på Solna Gymnasium. Totalt utfärdades gymnasiepoäng och 4891 betyg med följande fördelning; Betyg Antal betyg Andel IG % 13 % 13 % 12,5 % 6,3 % G % 46 % 43 % 42,5 % 43 % VG % 28 % 27 % 27,5 % 30 % MVG % 13 % 17 % 17,5 % 20,5 % Antal betyg: Ant elever: Skolan har arbetat aktivt med att höja andelen elever med fullständiga slutbetyg. Detta har vi gjort genom att sätta in stödåtgärder för att på så sätt öka måluppfyllelsen. Vår förhoppning är att detta ska leda till färre elever har IG och fler G, VG och MVG. Vi bedömer att måluppfyllelsen är: Det vi vill belysa är särskilt att tidiga studieresultatskonferenser samt riktade och obligatoriska stödinsatser i direkt anslutning ska leda till tydliga handlingsplaner med uppföljning. Vi tycker det är speciellt viktigt att förbättra rutiner kring uppföljning så att elever inom en rimlig period kan återgå till enbart ordinarie undervisning Vi kommer i framtiden att fortsättningsvis arbeta med att sätta in tidiga åtgärder samt följa upp resultaten BUN:s prioriterade målområden för gymnasieskolan Barn- och utbildningsnämnden har fastställt de prioriterade målområden som Solna Gymnasium ska arbeta fördjupat med. Detta innebär att all personal och att alla elever ska delta i kvalitetsarbetet samt att föräldrarna ska erbjudas att delta. Det prioriterade målområdet sammanställs och ingår i förvaltningens enhetsövergripande kvalitetsredovisning Matematik I gymnasieskolans kursplan för matematik anges följande mål att sträva mot: Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleverna - utvecklar sin tilltro till den egna förmågan att lära sig mera matematik, att tänka matematiskt och att använda matematik i olika situationer, - utvecklar sin förmåga att tolka, förklara och använda matematikens språk, symboler, metoder, begrepp och uttrycksformer,utvecklar sin förmåga att tolka en problemsituation och att formulera den med matematiska begrepp och symboler samt välja metod och hjälpmedel för att lösa problemet, - utvecklar sin förmåga att följa och föra matematiska resonemang samt redovisa sina tankegångar muntligt och skriftligt, - utvecklar sin förmåga att med hjälp av matematik lösa problem på egen hand och i grupp bl.a. av betydelse för vald studieinriktning samt att tolka och värdera lösningarna i förhållande till det ursprungliga problemet,

9 - utvecklar sin förmåga att reflektera över sina erfarenheter av begrepp och metoder i matematiken och sina egna matematiska aktiviteter, - utvecklar sin förmåga att i projekt och gruppdiskussioner arbeta med sin begreppsbildning samt formulera och motivera olika metoder för problemlösning, - utvecklar sin förmåga att utforma, förfina och använda matematiska modeller samt att kritiskt bedöma modellernas förutsättningar, möjligheter och begränsningar, - fördjupar sin insikt om hur matematiken har skapats av människor i många olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas, - utvecklar sina kunskaper om hur matematiken används inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan användas vid problemlösning för att åskådliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller. 9 (12) Diagrammet visar hur stor andel av eleverna som uppnått betyget godkänt som lägst målen i samtliga kurser i ämnet matematik under våren 2008: (NP=nationellt program IV=individuellt program) Skolan har med utgångspunkt från läro- och kursplan diagnostiserat alla elever i åk 1 för att kartlägga elevernas förkunskaper. Vi bedriver tidiga SRK där behov och resultat diskuteras vilket kan leda till att stödåtgärder sätts in. Skolan har obligatorisk schemalagt stöd med närvaroregistrering. Vi bedömer att måluppfyllelsen är: Måluppfyllelsen beror på att skolan har tidiga Studieresultatskonferenser, tydliga mål och kriterier som ämneslärarna har utformat i ämneslaget samt likvärdig bedömning. Skolans elever har from 2005 kontinuerligt haft bättre slutbetyg än tidigare. Denna uppåtgående trend bedömer vi att stödet har bidragit till förutom elevers bättre meritvärden. Det som fungerat bra är vi har satt ovan nämnda arbetssätt i omsättning. Vi kommer i framtiden att fortsätta arbeta på samma sätt samt utveckla och utvärdera vårt arbete.

10 10 (12) 5. Ekonomi Solna Gymnasium Budget Bokfört Avvikelse Intäkter Kostnader Netto Avvikelse i procent 5,9 % Beskrivning Under året har intresset för skolan ökat och fler elever än vi kunnat räkna med har börjat på Solna Gymnasium. Många elever går på det individuella programmets introduktionskurs, IVIK. Det har medfört ökade intäkter och större grupper och vi har arbetat med att försöka hålla undervisningskostnaderna nere. Skolan har varit försiktig med inköp även av undervisningsmaterial i och med inköpsstoppet. Enhetens bokförda kostnader uppgår till kr (budget kr) och de bokförda intäkterna uppgår till kr (budget kr). De ger ett överskott på kr eller 5,9 % av budget. Som tidigare nämnts har undervisningsbudgeten inte utnyttjats till fullo då grupper har kunnat slås samman och inte krävt så många lärare som det var tänkt. En del nyanställningar har gjorts senare än det var tänkt. Vakanser har inte genast tillsatts. Skolan tappade inte så många elever under intagningsperioden som beräknat. Tvärtom har söktrycket ökat och skolan har vid efterintaget kunnat ta in elever med höga betyg. Normalt brukar fler elever sluta under efterintaget. I år såg skolan ett trendbrott. Fler elever sökte sig till Solna gymnasium under denna period. Inköpsstoppet gjorde att skolan inte kunde genomföra planerade inköp och förbättringar Skolan kommer i framtiden att göra en så realistisk budget som möjligt baserad på den information vi har idag. Trots att elevkullarna minskar ser det ljust ut för skolan då höstens gymnasiemässa medförde många intresseanmälningar avseende idrottssatsningarna på skolan. Det finns fortfarande mycket att förbättra och förnya på skolan.

11 11 (12) 6. Verksamhetsmått/nyckeltal Solna gymnasium Ekonomi (tkr) Budgetram (intäkter) Bokförda kostnader Budgetavvikelse tkr Budgetavvikelse % 5,9% 1,8% 1,0% Personal Personal/årsarbetare Pedagoger 39,15 44,6 43,8 Skolsköterska 0,76 0,9 0,9 Psykolog/kurator 0,55 0,9 1,0 Elevassistenter 0,81 0,9 Studie- och yrkesvägledare 1,64 1,8 1,7 Ledning och adm personal 6,43 6,9 6,7 Övriga anställda 2,54 2,8 3,0 Verksamhetsmått Kostnad per elev Lokalkostnad (hyra och drift) netto per elev Undervisningskostnad per elev Lokalyta per elev 16,9 15,8 16,7 Antal elever per lärare 15,5 13,6 13,1 Antal lärare per 100 elever 6,5 7,4 7,6 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning 88% 95% 92% Antal elever totalt varav från Solna varav från annan i kommun Andel elever från annan kommun i Solna gymnasium 62% 62% 57% Andel elever på NV, SP, TE-program 67% 67% 61% Andel elever på IV-programmet 17% 17% 14% - varav ej behöriga till nationellt program 12% 12% Frånvaro för elever, totalt 19,4% 19,4% 21,1% Kvalitetsmått vt 2008 vt 2007 vt2006 Andel elever som avbröt studierna efter 1 år 16,0% 16,0% 20,0% Andel elever som fullföljt utb. inom 4 år totalt 60,0% 60,0% 52,0% Andel elever i årskurs 3 som fullföljt gymnasiestudierna med godkänt betyg (högskolebehörighet) 76,8% 76,8% 74,0% Andel elever med slutbetyg 79,1% 79,1% 79,0%

12 7. Sammanställning av planerade åtgärder Nedanstående är en sammanställning av åtgärder som angetts tidigare i denna redovisning. 12 (12) 3. Barn- och elevskyddslagen Ansvarig Tidsplan Vi kommer i framtiden att utvärdera varje år hur arbetet fortskridit samt via Sofia Soc, enkäter ta reda på vilka nya mål som är aktuella att diskutera och fokusera Mattias Book, Januari 2010 på. Anthony Turkson 4.1 Skolverkets utbildningsinspektion Ansvarig Tidsplan Betyg att sätts av idrottslärare i samråd med tränare. Bertil Sulling pågående Utarbetad modell för elevärenden. Sofia Soc 2010 Förbättrade kvalitetsredovisningar. Eivor Kebert 2010 Sofia Soc Värdegrundsarbete Ansvarig Tidsplan Vi kommer i framtiden att fortsatt aktivt arbeta på samma sätt. Skolledning Pågående Personal 08/ Höjd examinationsgrad Ansvarig Tidsplan Vi kommer i framtiden att fortsätta med stödinsatser. Skolledning 08/09 Personal Utvecklingssamtal Ansvarig Tidsplan Vi kommer i framtiden att utvärdera och revidera vår mall som rutiner vid Skolutvecklings 2010 behov. gruppen Elevinflytande Ansvarig Tidsplan Vi kommer i framtiden att fortsätta arbeta på samma sätt och utveckla nya All personal 08/09 rutiner vid behov Medarbetarenkäten Ansvarig Tidsplan Vi kommer i framtiden att arbeta med att utveckla modeller för detta arbete. Skolledning VT Slutbetyg Ansvarig Tidsplan Vi kommer i framtiden att fortsättningsvis arbeta med att sätta in tidiga åtgärder Skolledningen 09/10 samt följa upp resultaten Matematik Ansvarig Tidsplan Vi kommer i framtiden att fortsätta arbeta på samma sätt samt utveckla och Skolledning 09/10 utvärdera vårt arbete. Matematiklärare 5. Ekonomi Ansvarig Tidsplan Skolan kommer i framtiden att göra en så realistisk budget som möjligt baserad Eivor Kebert januari på den information vi har idag. Trots att elevkullarna minskar ser det ljust Eva Nettelbladt ut för skolan då höstens gymnasiemässa medförde många intresseanmälningar avseende idrottssatsningarna på skolan. Det finns fortfarande mycket att förbättra och förnya på skolan.