Förslagsvis utvidgas nätverket hösten 2016 till att inbegripa två olika nätverk; ett storstadsnätverk och ett nätverk bestående av mindre kommuner.

Transkript

1 KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV Vuxenutbildningsnätverket ÄRENDE 2 Till Vuxenutbildningsnätverket Förslag till SAM 3.0 Bakgrund Under åren genomfördes SAM-projektet, ett samarbete mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, med syfte att skapa ett sammanhängande uppföljningssystem som skulle följa eleven genom processen från ansökan till betyg samt effekten av studieresultatet. Tiden är mogen för ett nytt projekt, SAM 3.0, att fortsätta där SAMprojektet avslutades. Vintern 2013/14 genomfördes en pilotstudie för att identifiera vad samtliga ledande personer (rektorer och chefer) inom Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg och GR anser är en god resultatkultur. I samband med pilotstudien initierade Skolverket ett samarbete kring dessa frågor. Syfte Syfte med SAM 3.0-projektet är dels att få teknik och teori för kontinuerlig uppföljning att fungera, dels utveckla metoden att följa individen från ansökan till resultat/effekt av studier. Det tredje syftet är att utveckla en god resultatkultur som tillvaratar uppföljningsresultat/analys. Dessa syften ska även skapa en bas för att möjliggöra jämförelse av varaktiga resultat av den kommunala vuxenutbildningens effekter på arbetsmarknaden och samhället i övrigt. Projektdeltagare och nätverk Övergripande tanke med projektdeltagare och nätverk är att dessa ska komma från dels stora kommuner, dels ett antal mindre kommuner. En central fråga är möjligheten att skapa jämförande data kommuner emellan. Storleken på kommun, dess geografiska läge och sammansättning spelar en roll när man ska jämföra data kommuner emellan. Förslagsvis utvidgas nätverket hösten 2016 till att inbegripa två olika nätverk; ett storstadsnätverk och ett nätverk bestående av mindre kommuner. Organisation Tanken är att använda det etablerade nätverk av lokala myndigheter för vuxenutbildningen inom GR som kan samverka i projektet, 13 kommuner. Uppdragsgivare: Skolverket Projektägare: Göteborgs stad och Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. Projektledare: Tomas Mjörnheden, Göteborgs stad och Martin Johansson, GR Styrgrupp: Ledningsrepresentanter från GR och Vuf i Göteborg Referensgrupp: Kvalitetsgruppen inom GR och representant från Skolverket Arbetsgrupp: Projektledare och konsult

2 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Projektet har en tidsplan satt på två år, med start i september och projektslut juni 2016 med möjlig förlängning, för till exempel spridning av resultat, till juni Erfarenhet från tidigare projekt samt verksamhet som rör kvalitetsfrågor är att en längre tidsaspekt är viktig för att dels skapa en förståelse för olika frågeställningar/områden, dels för att etablera uthållighet som är en faktor för att lägga en grund för systematik och tilltro till ett system. För att garantera långsiktighet och kontinuitet i ovanstående arbete, behövs en finansiering under projektets samtliga år. Vuxenutbildningsnätverket föreslås enas om att skjuta till medel till projektet SAM 3.0 under tiden 1/9 till och med 31 juni 2016 med en eventuell förlängning till och med juni att medlen motsvarar kostnader för projektledning, konsulter, teknisk utveckling, administration, undersökningar och resor och logi enligt nedan (halvår) 2015 (helår) 2016 (halvår) Totalt Post GR SV GR SV GR SV Projektledning Kommentar Konsulter Följeforskare Teknisk utveckling Sträcker sig över hela perioden. Minskas över tid. Administration Undersökning Exkl. Egeninsats från uba och förvaltningar. Resor/Logi Övrigt Totalt Göteborg 27 maj Bengt Randen / Kenneth Ardehed Martin Johansson

3 PROJEKTPLAN SAM 3.0 Inledning Mellan november 2006 till juni 2008 genomfördes projektet SAM (Student Activity Monitoring). Syftet var att skapa ett sammanhängande uppföljningssystem som skulle följa eleven genom processen från ansökan till betyg samt effekten av studieresultatet. Deltagare i projektet var Vuxenutbildningarna i Stockholm, Göteborg, Malmö samt CFL (Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande) Grunden i SAM-systemet bygger på att sätta individen, eleven, i fokus. Strukturen följer elevens process från ingången till studierna (studieplanering och ansökan), genom studierna och efter avslutade studier. Under tiden eleven är i studier samlas kontinuerligt information in via webbaserade studieplaner och elevundersökningar. Efter avslutade studier genomförs effektstudier. En bärande del i SAM är den webbaserade individuella studieplanen (ISP). En studieplan som är ett levande dokument, där eleven reflekterar över sitt studieupplägg, sätter upp mål för studierna och följer upp dessa mål. Vid projektets slut var den teoretiska grunden lagd, men inte den tekniska. Idag,, har den tekniska utvecklingen hunnit ikapp och nya verktyg finns nu tillgängliga. Tiden är mogen för ett nytt projekt, SAM 3.0, att fortsätta där SAM-projektet avslutades. I SAM 3.0 är den uttalade viljan att teknik och teori för uppföljning ska förenas, metoden att följa individen från ansökan till resultat/effekt av studier ska säkras och behoven att ta del av uppföljningsresultat/analys bidra till att bygga en god resultatkultur. En god resultatkultur Vuxenutbildningen i Göteborg samt de yrkesutbildningar för vuxna som samordnas av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har under en längre tid genomfört uppföljningar av elever som studerat. Dels genom SPU (Studerande Process Undersökning) när eleven befinner sig i studier, dels effektstudier, när eleven har avslutat sina studier och vad den gör därefter. Många resultat har sammanställts och analyserats. Återkommande har varit att intresset för resultaten har varit tillfredsställande, medan det för den kommande planeringsprocessen inte finns en given eller uttalad systematik hur resultaten ska tas tillvaras, analyseras och nyttjas för att förbättra verksamheten. Vintern 2013/14 genomfördes en pilotstudie för att identifiera vad samtliga ledande personer (rektorer och chefer) inom Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg och GR anser är en god resultatkultur. I skrivande stund analyseras rapporten, men vissa resultat kan skönjas som: - Betänkligheter kring validiteten i insamlandet av grunddata t.ex. definiering av begrepp/terminologi, urval, validitet, reliabilitet.

4 - Silotänkande 1 i vilka resultat man efterfrågar och vill använda sig av. - Bristande systematik i hur uppföljning sker. - Analysen av resultaten är en enskild process. Projektbeskrivning för SAM 3.0 Syfte med projektet är dels att få teknik och teori för kontinuerlig uppföljning att fungera, dels utveckla metoden att följa individen från ansökan till resultat/effekt av studier. Det tredje syftet är att utveckla en god resultatkultur som tillvaratar uppföljningsresultat/analys. Dessa syften ska även skapa en bas för att möjliggöra jämförelse av varaktiga resultat av den kommunala vuxenutbildningens effekter på arbetsmarknaden och samhället i övrigt. 2 Mål 1. Kartlägga grunderna för vad varje kommun, inom GR, ser som en god resultatkultur. 2. Lägga en grund för utbyte av erfarenheter och kunskap mellan kommunerna gällande hur vi följer upp vår verksamhet, analyserar och redovisar resultat. 3. Identifiera möjligheter att utifrån en gemensam grund genomföra uppföljningar som är jämförbara kommuner emellan. 4. Etablera teknik och teori för kontinuerlig och systematisk uppföljning samt redovisning av resultat. 5. Beskriva elevens studier i tre faser (innan studier, under studier och effekt av studier). Varje fas är synliggjort av ett antal indikatorer som fungerar som markörer. 6. Genomföra minst en gemensam och årligen återkommande uppföljning där resultat redovisas, jämförs, analyseras och kan återkopplas till kommande planering av verksamheten. 7. Vidga till övriga landet. Spridningsprojekt, hösten Ett strävansmål är att genom identifierade indikatorer sätta fokus på den lärande processen. Förväntat resultat Som beskrivet ovan kan vi i pilotstudien av vad en god resultatkultur är se att i dagsläget bygger planeringsprocessen på och beslut fattas genom magkänsla, egna iakttagelser och begränsade undersökningar där kommun, utbildningsanordnare och lärare göra sina egna enkäter och samordning till stor del saknas. Vidare att analysen av resultat är en enskild process. Förväntat resultat är att, på såväl kommunal som regional nivå och senare på riksnivå, 1 Silotänkande = att man bara ser till sin egen verksamhet/ansvarsområde och inte ser konsekvenser eller nytta för kringliggande verksamheter/ansvarsområde 2 Från regleringsbrevet : (Utbildningsdepartementet). Skolverket ska också lämna förslag på hur information om hur vuxna etablerar sig på arbetsmarknaden efter avslutat yrkesvux, lärlingsvux, studier inom kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare kan redovisas. Myndigheten ska vidare analysera förutsättningarna för en jämförelse av måtten för arbetsmarknadsetablering efter yrkesvux och arbetsmarknadsutbildningar. Uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet senast den 1 oktober.

5 etablera en struktur och systematik för att på ett gemensamt sätt samla in data. En central utgångspunkt är att insamlingen av data följer den enskilde eleven på individnivå. Detta för att kunna skapa flödesbaserade resultatbeskrivningar. Vidare att detta är stabilt över tid och kan skapa förutsättningar för enhetlighet i det insamlade underlaget samt möjlighet till jämförelse av resultaten. Etablering av en grundläggande bas utifrån gemensamma värderingar och synsätt hur reflektion och analys av data kan ske. Resultat av uppföljning ska bidra till verksamhetsutveckling och visa på hur vuxna, efter avslutad utbildning, etablerar sig i samhället och på arbetsmarknaden. Bärkraft i resultaten En viktig del är att de resultat som växer fram ur projektet tydligt presenteras, diskuteras och förankras hos respektive verksamhetsledning. Varje ledning ansvarar sedan för att implementera resultat och eventuella åtgärder i sin egen organisation. Urval och Begränsningar Projektet inriktar sig på gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna inom Göteborgsregionen. Förslag att diskutera 3 : Begränsa antalet utbildningar år 1 (utifrån: antal elever alternativ antal utbildningar) Viktigt att komma fram till ett statistiskt säkerställt urval. Fokusera på centrala indikatorer att mäta utifrån. Variation av utbildningsform och pedagogiskt upplägg. Tidsplan Projektet har en tidsplan satt på två år, med start i september och projektslut juni 2016 med möjlig förlängning, för t.ex. spridning av resultat, till juni Erfarenhet från tidigare projekt samt verksamhet som rör kvalitetsfrågor är att en längre tidsaspekt är viktig för att dels skapa en förståelse för olika frågeställningar/områden, dels för att etablera uthållighet som är en faktor för att lägga en grund för systematik och tilltro till ett system. Våren Sept. Sept.-okt. Sept.-okt. Hösten Hösten November Kartlägga deltagande kommuners syn på en god resultatkultur. Tillfråga kommuner inom GR för att skapa projektdeltagare. Uppstartsmöte för projektet. Lägga en grund för utbyte av erfarenheter och kunskap mellan kommunerna. Fastställa gemensam övergripande tidsplan Bestämma urval av elever som ingår i undersökningen. Kartlägga projektdeltagares tekniska status för att genomföra uppföljningar samt (om möjligt) identifiera möjligheter att koppla teknik och teori för systematisk uppföljning. Insiktsmöte 3 Indikatorer för det generella respektive specifikt resultat. Ett behov av att veta hur det går för t.ex. bagare och behov att veta hur det går för en speciell bransch. Finns speciella lärmetoder och pedagogiska upplägg som passar bättre och genererar jobb i högre grad? Att diskutera med Skolverket och resp. skolledning lokalt.

6 Våren 2015 Gemensam uppföljning 1 påbörjas. Maj 2015 Insiktsmöte Hösten 2015 Gemensam uppföljning 2 påbörjas. Uppföljning 1 pågår/avslutas. Nov 2015 Insiktsmöte Våren 2016 Gemensam uppföljning 3 påbörjas. Uppföljning 1 och 2 pågår/avslutas. Maj 2016 Insiktsmöte Hösten 2016 Avslutande konferens och redovisning av projektresultat Projektdeltagare och nätverk Övergripande tanke med projektdeltagare och nätverk är att dessa ska komma från dels stora kommuner, dels ett antal mindre kommuner. En central fråga är möjligheten att skapa jämförande data kommuner emellan. Storleken på kommun, dess geografiska läge och sammansättning spelar roll vid dessa jämförelser. Förslagsvis utvidgas nätverket hösten 2016 till att inbegripa två olika nätverk; ett storstadsnätverk och ett nätverk bestående av mindre kommuner. Organisation Tanken är att använda det etablerade nätverk av lokala myndigheter för vuxenutbildningen inom GR som kan samverka i projektet, 13 kommuner. Uppdragsgivare: Skolverket Projektägare: Göteborgs stad och Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. Projektledare: Tomas Mjörnheden, Göteborgs stad och Martin Johansson, GR Styrgrupp: Ledningsrepresentanter från GR och Vuf i Göteborg Referensgrupp: Kvalitetsgruppen inom GR och representant från Skolverket? Linköping? Arbetsgrupp: Projektledare och konsult Teknik I IT-utvecklingen ingår anpassning av modell-/metodutveckling och implementering till passande teknik. Tekniken ska vara autogenererande. Med det menas att insamling av underlag ska kunna ske, resultat bearbetas samt rapportframställning alla delar sker per automatik.

7 Budget Grundläggande för budgeten är att varje kommun går in med en egen del för att täcka kostnaderna. En del består av avsatt arbetstid från projektdeltagare, en del består av kontanta medel Totalt Kommentar Post UBF/GR SV UBF/GR SV UBF/GR SV Projektledn ing Splitvision Följeforska re Teknisk utveckling Sträcker sig över hela perioden. Minskas över tid. Administrat ion Undersökni ng Exkl. Egeninsats från uba och förvaltningar. Resor/Logi Övrigt Totalt Sökta medel från Skolverket/Utbildningsdepartementet -2016: 2,35 miljoner kronor. Insatsen för kommuner via GR blir 2,19 miljoner kronor exkl. egeninsats från uba och förvaltningar.