Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen, Barn- och utbildningskansliet, Verksamhetschef förskola, :32 1

2 Nyckeltalsanalys Nyckeltalsanalys Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen, Barn- och utbildningskansliet, Verksamhetschef förskola, :32 2

3 1. Nulägesanalys Nulägesbeskrivning Enligt Läroplanen för förskolan ansvarar förskolan för att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. När barnets övergång till nya verksamheter närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Resultatet som framkommer i förskoleenheternas kvalitetsrapporter visar att framtagen "Handlingsplan för övergång från förskola och pedagogisk omsorg till förskoleklass, fritidshem och skola" är väl förankrad och används som ett stöd vid planering och genomförande av övergångar. Ambitionen från förskolan är att samarbetet med såväl vårdnadshavare som övertagande pedagoger utvecklas, att varje barns behov beaktas genom informationsöverföring och att det finns fungerande strukturer för möten och gemensamma aktiviteter. Dock upplevs tid och förutsättningar för samverkan inte ges i tillräcklig utsträckning. Kvalitetsrapporterna beskriver även detta år att störst fokus ligger på övergången till förskoleklassen, men övergången till fritidshemmet inte har haft samma fokus. I föregående års kvalitetsrapport inom området identifierades behov av att revidera befintlig handlingsplan för övergångar, så att även skola, förskoleklass och fritidshem ingår, samt att följa upp barns och föräldrar upplevelse och erfarenhet efter övergången till förskoleklass och fritidshem. På övergripande förvaltningsnivå pågår ett arbete med att ta fram centrala riktlinjer för övergångar inom hela skolsystemet, från förskola till gymnasieskola. Här lyfts även etiska och pedagogiska aspekter in för att skapa ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare för att lyfta fram vikten av att överföra information som kan underlätta elevens fortsatta skolgång. De centrala riktlinjerna beskriver översiktligt vad som bör ske och vilka aspekter som bör beaktas. Utifrån dessa ska sedan lokala handlingsplaner tas fram, så att rutiner, arbetssätt och ansvarsfördelning överensstämmer med lokala förutsättningar inom förskolor och skolor. De lokala handlingsplanerna ska förutom syfte och aktivitet, även innehålla uppgifter om när aktiviteterna sker och vem som ansvarar för att aktiviteten kommer att genomföras. I vissa fall konkretiserar man även vilka som deltar i aktiviteterna. Materialet beräknas vara färdigställt under våren När det gäller utvecklingsområdet att följa upp vad föräldrar och barn och erfarit, finns inga resultat, eftersom uppföljning på ett systematiskt vis ej har genomförts. Däremot beskrivs i flera kvalitetsrapporter att förskolans personal har besökt barnen i förskoleklassen, vilket har varit mycket positivt. Inom området ska även samverkan med arbetsliv och närsamhälle utvärderas. Eftersom det endast från enstaka förskoleenheter finns redovisat, är det inte möjligt att bedöma i vilken utsträckning som insatser enligt arbetsplanen för samverkan mellan skola och arbetsliv har skett och vilket resultat det har gett. Hur skiljer sig resultatet i olika urval och grupper På vilket sätt som samarbete och samverkan mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola sker påverkas i hög utsträckning av den geografiska närheten mellan verksamheterna, samt antalet involverade enheter som är berörda vid övergången. Det finns flera förskolor som lämnar blivande sex-åringar till tre-fyra förskoleklasser, liksom att det finns förskoleklasser som tar emot barn från flera olika förskolor. Det innebär att finna tid för möten, gemensammma aktiviteter försvåras. I rapporterna beskrivs även att det finns väl utvecklad samverkan mellan pedagoger i de olika skolformerna med en gemensam grundsyn kring barns utveckling och lärande, men här finns även exempel på stora skillnader i de förväntningar och krav som ställs på vad barn kan klara av när det kommer till förskoleklassen. När det gäller övergångar för barn i behov av särskilt stöd ägnas särskild uppmärksamhet. Specialpedagog och förskolechef har tillsammans med ansvarig pedagog kontakt med såväl vårdnadshavare som mottagande personal/rektor så att verksamheten i god tid kan anpassas. Hur ser resultatet ut i jämförelse med kraven i styrdokumenten? Det finns en god måluppfyllelse när det gäller övergången till förskoleklass, däremot finns det behov av att även fortsättningsvis behov av att inbegripa fritidshemmet i arbetet med övergångar. Även om förskolan har ett särskilt ansvar för att finna former för övergångar, är det viktigt att även förskoleklass, fritidshem och skola tar sitt ansvar och medverkar i arbetet. Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen, Barn- och utbildningskansliet, Verksamhetschef förskola, :32 3

4 Även när det gäller kunskap kring respektive verksamhets innehåll behöver en utveckling ske. Om barns allsidiga utveckling och lärande ska ses i ett långsiktigt perspektiv är det nödvändigt att olika skolformer vet om varandra och tar vid där den andra slutade. Det innebär även att en gemensam syn på barns utveckling och lärande utvecklas genom att personal får tillfälle att träffas och berätta om innehållet i respektive verksamhet. Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen, Barn- och utbildningskansliet, Verksamhetschef förskola, :32 4

5 2. Orsaksanalys Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett positivt vis? Förskolornas kvalitetsrapporterna beskriver att den kommungemensamma handlingsplanen för övergångar mellan förskola och förskoleklass väl förankrad och fungerar på ett bra sätt. Särskilt underlättas detta när pedagogerna i de olika skolformerna känner varandra och där rutinerna är väl kända och accepterade. De arbetssätt som bidrar till att övergången sker på ett bra sätt är bl.a.: Pedagog i förskoleklass besöker förskolegruppen Barnen besöker förskoleklassen och deltar i klassrum, måltider, skolgården etc. Extra möten kring barn i behov av särskilt stöd, där specialpedagoger deltar. Att förskola och skola ligger i närheten av varandra underlättar samarbetet och har stor betydelse, liksom att alla barn går till samma skola. Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett negativt vis? Det som försvårar en god samverkan kring övergångar beror ofta på geografiska avstånd mellan förskola och skola. För de förskoleenheter vars barn ska börja i flera olika förskoleklasser är det svårt att finna bra former och en god struktur för tillfällen till möten och gemensamma aktiviteter där barn kan komma på besök. Motsvarande gäller för pedagoger i förskoleklass, som behöver planera in möten med flera olika förskolenheter varifrån barnen överlämnas. Personalförändringar har inneburit att upparbetade rutiner och arbetsformer inte genomförts. För litet fokus har lagts på behovet av att även samverkan med övertagande fritidshem. Avstånden påverkar även den möjligheterna till naturlig kontakt mellan pedagogerna. Det är viktigt att samverkan och samarbete mellan olika skolformer utvecklas, så att helhetsperspektiv och kontinuitet i skolgången för varje barn försäkras. Den förändrade organisationen har inte underlättat samverkan mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Det är viktigt att förskolechefer, rektorer och verksamhetschefer lyfter fram, driver på och ger förutsättningar för samverkan. Det är även viktigt att förskolan ges information om gruppindelning till förskoleklass, föräldramöten etc. Genom att förskolan är informerad kan de svara på föräldrars frågor och personalen blir också mer delaktiga i övergången från förskola till förskoleklass/fritidshem. Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste styrkor? Att planen för övergångar förankras och följs för att försäkra att övergångar sker på ett strukturerat vis är en förutsättning. Andra viktiga delar är förskolans arbete med att förbereda barnen för övergången samarbetet mellan de olika verksamheternas personal. Vid de enheter som har renodlade 5-årsgrupper underlättas arbetet genom att färre pedagoger involveras. En öppen dialog mellan förskola och förskoleklass/fritidshem och gemensam vilja att utveckla övergången. Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste förbättringsmöjligheter? Utifrån kommande centrala riktlinjer behöver varje förskola/skola forma sin egen handlingsplan som utgår från lokala förutsättningar. Denna ska även omfatta rutiner för övergång till fritidshem. Det är intressant att följa upp hur övergången från förskola till förskoleklass/fritidshem upplevs hos barn och föräldrar. Detta kan leda till att åtgärder för utveckling identifieras. Det måste ges förutsättningar för personal från de olika verksamheterna att träffas för att planera överskolning samt för dialog kring verksamheternas innehåll. Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen, Barn- och utbildningskansliet, Verksamhetschef förskola, :32 5

6 3. Insatser och åtgärder för utveckling Vilka insatser och förändringar kan vi själva genomföra? Förskolechefer behöver initiera samverkan med respektive rektor kring hur handlingsplanen ska tillämpas utifrån de förutsättningar som finns lokalt. Så småningom övergår detta arbete till att forma en lokal handlingsplan utifrån centrala riktlinjer för övergångar. Uppföljning av barns och föräldrars upplevelser efter övergången genomförs och bildar underlag i det systematiska kvalitetsarbetet och utveckling av arbetssätt, samverkan och samordning. På längre sikt behöver barns utveckling och lärande länkas ihop, så att skolgången bildar en helhet, där mottagande verksamhet tar vid där den andra lämnade över. Det förutsätter möten och samverkan mellan personal i förskola och förskoleklass/fritidshem, där arbetssätt, innehåll och metoder diskuteras. Vilka insatser och förändringar ser vi behov av på övergripande nivå? Under hösten 2015 tog Skolverket fram ett stödmaterial kring övergångar inom och mellan skolformer, skolor och förskolor. Detta stödmaterial, tillsammans med kommunövergripande centrala riktlinjer, behöver kommuniceras och förankras så att all personal är medvetna om vikten av att varje barns/elevs skolgång hänger samman i en helhet. Dessutom är förändringar i läroplanerna föreslagna som innebär att förskolans och grundskolans ansvar för att samarbeta och ansvara för övergångar förtydligas. Vid planering av grundskolans upptagningsområden bör även förskolors lokalisering ingå. Övergångar underlättas då det finns en geografisk närhet och logisk tillhörighet till en skola. Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen, Barn- och utbildningskansliet, Verksamhetschef förskola, :32 6

7 4. Planering av införande Mål/förbättringsåtgärder För att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska förskolan samverka med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitetet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Beslutade insatser Centrala riktlinjer tas fram, där sedan förskolechef tillsammans med rektor tar fram lokala handlingsplanen över hur dessa ska tillämpas utifrån lokala förutsättningar. Insatsernas konsekvenser för vårt sätt att arbeta Förskolechef behöver ge förutsättningar för att personal i de olika verksamheterna ska kunna träffas och samordna sina insatser. Målkriterier Uppföljning Uppföljning ingå som en del i centrala riktlinjer. Rektor föreslås ansvara och förmedla resultat till berörd förskolechef. Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen, Barn- och utbildningskansliet, Verksamhetschef förskola, :32 7