Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :30 1

2 Nyckeltalsanalys Nyckeltalsanalys I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Mål/förbättringsåtgärder Barns inflytande 2016 Personalen är lyhörd och intresserad av alla barns tankar och åsikter och låter det påverka den vardagliga verksamheten. Klassens kvalitetsrapport är ett viktigt redskap för att fånga in barnens perspektiv. Barnen får ta ansvar utifrån sin förmåga. Förskolans miljö och lekmaterial anpassas till barnens intressen, har en god ordning och används på ett ansvarsfullt sätt. Barn får, i demokratiska arbetsformer, delta i beslut och ställningstaganden kring frågor som de är berörda av och kan delta i. Barnen utvecklar förståelse för att "vara med och bestämma" inte alltid innebär att man får som man vill. Beslutade insatser Verktyget och förhållningssätet som pedagogisk dokumentation utgör ska hållas fast vid, fortsätta att utvecklas och förfinas. Fortsatt fokus på att förankra metoden Klassens kvalitetsrapport, så att processen bidrar till att personal ges inblick i barns perspektiv, tänkande och åsikter för att sedan låta det påverka verksamhetens innehåll och utformning. Insatsernas konsekvenser för vårt sätt att arbeta Det är viktigt att ett stort utvecklingsområde ges tid och utrymme till att riktigt befästas. Genom träning och övning, kritisk granskning, stöd från kompetensutveckling och återkoppling från andra, utvecklas förståelse och kunskap. Målkriterier Den pedagogiska grundvärderingen " Barnperspektiv" föregås av insatser och arbetssätt där barnens perspektiv inhämtas. Det innebär lyhördhet, intresse, nyfikenhet och förmåga att fråga, vänta in, observera för att sedan låta det påverka verksamheten. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :30 2

3 1. Nulägesanalys Nulägesbeskrivning Kvalitetsrapporten över förskolans arbete med barn inflytande hämtar sitt underlag från förskolechefernas kvalitetsrapporter, resultat från föräldraenkät och klassens kvalitetsrapport, utvecklingsdialoger samt samtal i olika forum med förskolecheferna. Utifrån förskolechefernas kvalitetsrapporter kan slutsatsen dras att arbetet med barns inflytande är ytterligare förankrat sedan föregående års utvärdering. Det finns en hög medvetenhet och goda beskrivningar över hur barn ges möjligheter och förutsättningar till att bli lyssnade till, påverka och delta i såväl formella som informella sammanhang. I årets kvalitetsrapporter beskrivs mer konkret hur barns inflytande tar sig uttryck, pedagogernas förhållningssätt beskrivs tydligt och att kunskapen och den professionella kompetensen har ökat. Det är en mycket positiv utveckling! Klassens kvalitetsrapport visar att barnens svar på frågorna "Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i förskolan" samt "De vuxna i förskolan lyssnar på mig" är något lägre i år i relation till föregående år. I förskolornas analys av resultatet framgår att ofta är begreppen "bestämma" och "lyssna på mig" oklara och otydliga för barnen. Slutsatsen är vikten av att ge begreppen innehåll, att använda dem så att barn kan fånga den viktiga insikten som handlar om demokrati och medbestämmande. Enligt föräldraenkäten som genomfördes hösten 2016, upplever vårdnadshavarna att barns synpunkter och önskemål tas tillvara av pedagogerna i högre utsträckning än mot föregående år. Bedömningen av måluppfyllelsen för de områden som identifierades föregående år är att förskolan i Vetlanda har en mycket positiv ansats i de processer kring barns inflytande som formulerats. Insatser kring pedagogisk dokumentation och förhållningssättet kring barnperspektiv och barns perspektiv har gett avtryck och kommer mer och mer att bidra till utveckling av målområdet. Hur skiljer sig resultatet i olika urval och grupper Förskolorna anger att barns inflytande utvecklas och ges större utrymme beroende på barns ålder och språkliga förmåga. Flera problematiserar svårigheterna när barn har annat modersmål eller svårigheter i att uttrycka sig och försöker finna vägar för att ge alla barn möjligheter att vara med och påverka. Lyhördhet, observationer och att vara närvarande i barnens lekar och samspel för att fånga barns intressen är arbetssätt som beskrivs. Det är i år vanligare att förskolor särskilt har analyserat eventuella skillnader mellan pojkar och flickors möjligheter till inflytande. Det visar på en ökad medvetenhet om att det kan vara skillnader beroende på miljöns utformning och personalens förhållningssätt. Det är ett steg i rätt riktning för att på riktigt kunna se om det verkligen finns skillnader. Hur ser resultatet ut i jämförelse med kraven i styrdokumenten? Måluppfyllelsen i relation till de nationella målen bedöms vara god. Det finns en hög medvetenhet om vikten av barns inflytande och delaktighet som kommer till uttryck i både formella och informella sammanhang. Miljöernas betydelse för att barn ska kunna och klara självständigt, att som pedagog vara lyhörd för barns intressen och behov för att sedan låta det påverka verksamhetens innehåll liksom lärmiljöer beskrivs på ett tydligt vis som visar på en hög medvetenhet. Överlag är bedömningen att en förändrad barnsyn har kommit till stånd, där barn visas respekt för sig själv och sina önskemål, där barnens viljor och önskemål beaktas och hänsyn tas och anpassas till och där undervisningen utgår från de intressen, behov och erfarenheter som aktuell barngrupp har. Fortsatt finns behov av att öka kunskapen kring hur genus och könsrollsmönster påverkar förskolans arbetsätt och förhållningssätt. Det innebär att barn självständigt tillåts och stimuleras till val, ställningstaganden, beteenden etc. utifrån sitt eget val och inte utifrån omgivningens förväntningar. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :30 3

4 2. Orsaksanalys Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett positivt vis? Pedagoger som är lyhörda och intresserade av barns behov och åsikter har stor betydelse för att barn ges inflytande och påverkansmöjligheter i förskolan. Det är ett förhållningssätt som genomsyrar arbetet och som bildar en gemensam norm för bemötande av barns tankar och intressen. Att ställa frågor och lyssna, att försöka förstå barns logik, att följa barns tankemönster bildar ett sätt att tänka kring barn och barns lärande. Denna kunskapssyn att lärande sker genom att frågor ställs, möjligheter undersöks och prövas, är det sätt att se på kunskap som förskolans läroplan bygger på. Det är grunden för motivation och lust till fortsatt lärande. På det viset är barns inflytande och barns lärande nära sammankopplat. I detta sätt att förhålla sig till barn och barns tankar ingår även att ta barn på allvar och visa respekt för deras åsikter och viljor. Då ges de tilltro till sin egen förmåga, att deras röst är värd att lyssnas på, men även att de måste ta hänsyn till andras åsikter och viljor. Förskolecheferna beskriver att förutsättningar för dessa förhållningssätt ges när barngrupperna delas i mindre grupper, när pedagoger har getts möjlighet att tillsammans diskutera och reflektera kring ämnet och när det finns ett tillåtande klimat och en flexibilitet. Kompetensutveckling och föreläsningar i Pedagogisk dokumentation samt Lösningsinriktad pedagogik anges ha haft en stor betydelse inom utvecklingen av området. Tillsammans med pedagogiska grundvärderingar inom målområdet förstärks vikten av att barns inflytande är ett givet förhållningssätt. Dessa processer, tillsammans med att nya lokaler formade utifrån förskolans funktionsprogram tas i anspråk, har bidragit till att förskolornas miljöer i hög utsträckning har reviderats och förändrats. Tillsammans med övriga pågående aktiviteteter och förskolechefernas aktiva diskussioner har fler och fler förskolor anammat lärmiljöernas betydelse för "det kompetenta barnet" som kan och klarar själv om det ges rätt förutsättningar. Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett negativt vis? Att pedagoger i arbetslagen känner varandra, har diskuterat igenom hur de tänker förutsätter kontinuitet i bemanningen. När det nu har varit svårt att ersätta vakanser och även behovet av korttidsvikarier har varit stort, har det inverkat negativt på att få till ett gemensamt förhållningssätt. Även barngruppernas storlek inverkar negativt på resultatet. I kombination med ökad personalrörlighet och större barngrupper är det svårare att tillgodose barns inflytande och delaktighet. Metoden att arbeta i mindre grupper försvåras om lokalerna inte är ändamålsenligt utformade. Förskolans arbete med att ge alla barn, oavsett ålder, mognad eller bakgrund möjligheter att vara delaktiga, uttrycka sig och ta ansvar, påverkas av personalens arbets- och förhållningssätt, kompetens och/eller kunskaper. Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste styrkor? Medvetna, nyfikna, intresserade och professionella pedagoger som har förmåga och mod att låta barns åsikter påverka verksamhetens innehåll, utformning och genomförande. Förskolechefer och pedagoger som använder den pedagogiska dokumentationen för att kritiskt granska sig själva och sina arbetssätt. Det innebär att tillmäta respekt för såväl barn som den pedagogiska praktiken. "Varför blir det som det blir, när vi gör som vi gör?" Kanske barnen kan ge svar?! Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste förbättringsmöjligheter? Förskolechefer och pedagoger som använder den pedagogiska dokumentationen för att kritiskt granska sig själva och sina arbetssätt. Det innebär att tillmäta respekt för såväl barn som den pedagogiska praktiken. "Varför blir det som det blir, när vi gör som vi gör?" Kanske barnen kan ge svar?! Pedagoger behöver tillsammans reflektera över hur barn ges inflytande och tillåts ta eget ansvar utifrån ålder och mognad. Det är angeläget att förbättra arbetet så att alla barn ges möjliget till aktivt inflytande och delaktighet. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :30 4

5 De begrepp som används, t.ex. bestämma, bli lyssnad till, välja etc. behöver förtydligas för barnen, så att de medvetandegörs om inflytande och delaktighet. Utveckla en genusmedvetenhet så att personal får syn på sina egna värderingar och normer kring genus, kön. Genom det kan vi få syn på hur dessa normer och värderingar påverkar vårt beteende, agerande och bemötande hos flickor resp. pojkar. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :30 5

6 3. Insatser och åtgärder för utveckling Vilka insatser och förändringar kan vi själva genomföra? Att ge barn rätt att uttala sig i frågor som de är berörda av ingår i barns rättigheter enligt Barnkonventionen och är en viktig aspekt i förskolans demokratiska uppdrag. Genom klassens kvalitetsrapport undersöks hur barn uppfattar sina dagar i förskolan. I de analyser som förskolorna gör framförs ibland att barnen är för små för att förstå frågorna, det är för många frågor, de förstår inte begreppen. En generell analys av detta resonemang kan vara att det förekommer att personal inte fullt ut anser att barn har förmåga, kompetens och kunskap att uttrycka sig om vad de upplever. En utvecklingsinsats som därmed forsatt behöver betonas är att försäkra att samtlig personal har kunskap, insikt och förståelse för barns rättigheter att påverka, bli lyssnade på och vara delaktiga i verksamheten oavsett ålder, modersmål etc. Processen att förankra och tillämpa de pedagogiska grundvärderingarna ska fortsätta och genomföras på ett planerat och hållbart vis. Det är angeläget att arbetslagen i förskolorna reflekterar över begreppen inflytande, delaktighet och demokratiska arbetsformer. Vad innebär det för oss och hur kommer det till uttryck? Arbetet med att pedagogisk dokumentation bidrar till ökad insikt och därmed verksamhetsutveckling är också angeläget. Det är ett verktyg för att få syn på hur arbetssätt, miljö, förhållningssätt i förskolan stödjer barns utveckling mot målet. Vilka insatser och förändringar ser vi behov av på övergripande nivå? Barngruppernas storlek och personaltäthet påverkar möjligheterna till en god kvalitet när det gäller barns inflytande och delaktighet. Förskolan i Vetlanda har svårt att fullgöra uppdraget när det är många barn i barngrupperna. En särskild utmaning innebär svårigheter att rekrytera behörig personal. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :30 6

7 4. Planering av införande Mål/förbättringsåtgärder De förbättringsåtgärder som identifierades föregående år är fortsatt aktuella. Även om det har skett en positiv utveckling, finns det fog för att fortsätta rikta uppmärksamheten mot förhållningssätt, lärmiljöers utformning och alla barns förståelse av begreppen som definierar "demokratiska arbetsformer", "inflytande" och "delaktighet", med särskild betoning på ALLA barn! (dvs. även de yngsta barnen, barn i behov av särskilt stöd samt barn med annat modersmål samt att öka medvetenheten om hur genus påverkar) Personalen är lyhörd och intresserad av ALLA barns tankar och åsikter och låter det påverka den vardagliga verksamheten. Klassens kvalitetsrapport är ett viktigt redskap för att fånga in barnens perspektiv. ALLA barn får ta ansvar utifrån sin förmåga. Förskolans miljö och lekmaterial anpassas till ALLA barn intressen, har en god ordning och används på ett ansvarsfullt sätt. ALLA barn får, i demokratiska arbetsformer, delta i beslut och ställningstaganden kring frågor som de är berörda av och kan delta i. ALLA barnen utvecklar förståelse för att "vara med och bestämma" inte alltid innebär att man får som man vill. Beslutade insatser Verktyget och förhållningssättet som pedagogisk dokumentation utgör ska hållas fast vid, fortsätta att utvecklas och förfinas. Fortsatt fokus på att förankra metoden Klassens kvalitetsrapport, så att processen bidrar till att personal ges inblick i barns perspektiv, tänkande och åsikter för att sedan låta det påverka verksamhetens innehåll och utformning. Insatsernas konsekvenser för vårt sätt att arbeta Hålla i, hålla ut och hålla fast! Målkriterier Den pedagogiska grundvärderingen "Barnperspektiv" bearbetas genom insatser och arbetssätt där barnens perspektiv inhämtas. Det innebär lyhördhet, intresse, nyfikenhet och förmåga att fråga, vänta in, observera för att sedan låta det påverka verksamheten. Uppföljning Resultatet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :30 7