Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :48 1

2 Nyckeltalsanalys Nyckeltalsanalys Målets innehåll Enligt förskolans läroplan ska förskolan samverka med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitetet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Mål och förbättringsområde ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN från 2015/2016 För att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska förskolan samverka med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitetet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Beslutade insatser Centrala riktlinjer tas fram, där sedan förskolechef tillsammans med rektor tar fram lokala handlingsplaner över hur dessa ska tillämpas utifrån lokala förutsättningar. Konsekvenser för vårt sätt att arbeta Förskolechef behöver ge förutsättningar för att personal i de olika verksamheterna ska kunna träffas och samordna sina insatser. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :48 2

3 1. Nulägesanalys Nulägesbeskrivning Läroplanerna för förskola och grundskola har under året förtydligat och utvidgat ansvaret för att stödja barns och elevers utveckling i ett långsiktigt perspektiv. Från att förskolan tidigare har haft ett särskilt ansvar för ett förtroendefullt samarbete med förskoleklass, fritidshem och skola, har nu även dessa verksamheter ansvar för att samarbetet kring övergångar fungerar väl. Inför övergångar ska berörda skolformer och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Under året har övergripande centrala rutiner för övergångar inom och mellan skolformer, förskolor och skolor tagits fram. De centrala rutinerna förtydligar hur arbetat ska planeras, genomföras, följas upp och revideras. De ska bidra till ökad likvärdighet och är en del i det systematiska kvalitetsarbetet och därmed ett stöd för övergångsarbetet på olika nivåer. Rutinen beskriver översiktligt vad som bör ske och vilka aspekter som bör beaktas. Utifrån dessa formas lokala handlingsplaner som tar hänsyn till lokala förutsättningar inom skolor och skolor. I materialet finns även blanketter för att relevant dokumentation ska ske och överlämnas till berörda. Materialet är framtaget med stöd från Skolverkets stödmaterial. Rutin och lokala handlingsplaner används för första gången vid läsårsskiftet De flesta förskolorna beskriver att den tidigare framtagna handlingsplanen för "Övergång från förskola/pedagogisk omsorg till förskola/fritidshem" har följts och att det i stort sett har fungerat väl. Den är väl känd och förankrad, även om det finns signaler om att mottagandet i förskoleklass och fritidshem ibland brister. Det framkommer också att arbetet med att ta fram lokala handlingsplaner har medfört att dialog mellan skolformer och professioner bidrar till bättre samordning, kunskap om varandras verksamheter, vilket bådar gott för framtiden. Överlag beskrivs det som positivt att det finns ett centralt styrdokument som stöd för att arbeta med barns övergångar. Flera av de pedagogiska grundvärderingar som ska prägla förskolan i Vetlanda kan sättas i samband med målet, bl.a.; Samspel och samarbete - För att lyckas i vårt uppdrag och göra ett bra jobb ställs krav på vår förmåga och våra förutsättningar att samarbeta och samspela med varandra såväl inom arbetslaget, på enheten, med chefen som med andra professioner och aktörer. Att anpassa och ställa om till nya förutsättningar, bidra till att hitta lösningar och se sig själv som en del i ett större sammanhang är viktiga aspekter. Verktyg för att kunna samspela och samverka är kommunikation och dialog. Det skapar förståelse för varandra och hjälper oss att inta andras perspektiv. Professionell och reflekterande personal - Som personal har vi kunskap om innehållet och innebörden i förskolans läroplan och övriga styrdokument och tillämpar dem i vårt arbete. Vår professionella hållning innebär att vi har respekt för föräldrars och barns integritet och enskilda förhållanden samt tar ansvar för att göra en professionell insats präglad av insikt, omdöme och kompetens. Delaktighet och inflytande - Ett demokratiskt klimat, med öppenhet, tolerans och tillit präglar förskolans arbete. Kulturen kännetecknas av god information, öppen stämning, konstruktiva lösningar, praktiskt problemlösning och en vilja att hitta lösningar. I föregående års kvalitetsrapport inom området identifierades utvecklingsområdet att skapa EN skolgång utifrån barns perspektiv, där utveckling och lärande hänger samman i en helhet samt att barn och vårdnadshavare ska ha möjlighet till förberedelse. I och med att de centrala rutinerna är framtagna finns goda förutsättningar för att nå målet. I arbetet med att förankra rutinerna förs viktiga diskussioner och dialoger om barns lärande, kunskapssyn, arbetssätt och metoder mellan pedagoger i olika skolformer. Detta kommer att gynna tanken om EN skolgång och kontinuitet i barns lärande och utveckling. Samverkan förskola och arbetsliv Riktlinjer för samverkan mellan skola och arbetsliv har under året reviderats och fått ett vidare perspektiv och omfattar två delar, dels ett pedagogiskt förhållningssätt men även en kunskap om olika yrken och arbeten. Det handlar om att ta fram och utveckla barns nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende så att de ges en tilltro till sin egen förmåga och lust att lära. För de yngsta barnen handlar det om att genomföra studiebesök, låta föräldrar berätta om sin arbeten, rolloch yrkeslekar samt att samtala med barn om vad de vill arbeta med som vuxna. Enligt riktlinjerna ska varje förskola ta fram en egen handlingsplan som beskriver syfte, aktiveteter, ansvarsfördelning etc. Dessa ska vara framtagna till höstterminen Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :48 3

4 I förskolornas kvalitetsrapporter beskrivs detta område inte särskilt ingående. I några rapporter beskrivs till viss del arbetssätt och metoder och att man följer riktlinjerna. Hur skiljer sig resultatet i olika urval och grupper Även i årets kvalitetsrapporter beskrivs att samarbetet med övergångar påverkas av geografiska förhållanden samt antalet skolor att samverka med. De förskolor, framför allt på mindre orter, som överlämnar till skolan på orten, beskriver ofta att samverkan fungerar väl och att det finns upparbetade rutiner som alla följer och är överens om. Det är däremot svårare när en förskola ska samverka med flera förskoleklassers personal, då förutsättningar för möten och besök försvåras. För barn i behov av särskilt stöd beskrivs ett väl fungerande samarbete, där specialpedagoger har en viktig roll. Framför allt gäller detta barn med uttalade och tydliga stödbehov. Bilden ser lite annorlunda ut för de barn som vars behov tillgodoses genom anpassningar i lärmiljöerna genom bemötande, förväntningar och organisering. Information om dessa barns behov upplevs ibland vara svåra att kommunicera så att förskoleklassen/fritidshemmet tar vara på kunskapen och erfarenheten från förskolans personal. Hur ser resultatet ut i jämförelse med kraven i styrdokumenten? Det finns en stor medvetenhet och vilja att skapa goda förutsättningar för överången till förskoleklass och fritidshem. Samverkan förutsätter intresse och vilja från flera parter och bedömningen är att utvecklingen är positiv. Övergångsarbetet fokuserar till stor del på övergången till förskoleklassen, medan fritidshemmet ofta har en mer undanskymd plats i planeringen. Detta är något som medvetet beskrivs i flera kvalitetsrapporter som ett utvecklingsområde. I olika sammanhang framskymtar även en ibland brist på insikt och kunskap hos pedagoger i förskoleklass och skola om förskolans uppdrag att verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik och synen om att kunskap kommer till uttryck i olika former som förutsätter och samspelar med varandra. Det framförs ibland åsikter som kan tolkas som att det lärande som sker i förskolan inte har lika stort värde som det lärande som sker i förskoleklass och skola. För att utveckla vidare är det angeläget att det finns ambitioner och viljor på alla nivåer att utveckla övergångsarbetet och skapa EN skolgång. Förutsättningar i form av möten för dialog, planering är viktiga inslag liksom att ledningen på alla nivåer är införstådda med vikten att skapa dessa förutsättningar och även har likartad syn på vad EN skolgång innebär. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :48 4

5 2. Orsaksanalys Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett positivt vis? Förskolornas kvalitetsrapporterna beskriver att den kommungemensamma handlingsplanen för övergångar mellan förskola och förskoleklass väl förankrad och fungerar på ett bra sätt. Särskilt underlättas detta när pedagogerna i de olika skolformerna känner varandra och där rutinerna är väl kända och accepterade. De arbetssätt som bidrar till att övergången sker på ett bra sätt är bl.a.: Pedagog i förskoleklass besöker förskolegruppen Barnen besöker förskoleklassen och deltar i klassrum, måltider, skolgården etc. Extra möten kring barn i behov av särskilt stöd, där specialpedagoger deltar. Att förskola och skola ligger i närheten av varandra underlättar samarbetet och har stor betydelse, liksom att alla barn går till samma skola. Dessutom har höstens arbete med att förankra och implementera nya centrala riktlinjer bidragit till att goda samtal förts som har påverkat årets övergång på såväl ledningsnivå som på pedagognivå. Samverkan förskola och arbetsliv Framgångsrika arbetssätt för att stärka arbetet med samverkan mellan skola och arbetsliv är bl.a. att engagera föräldrarna och låta dem bidra i verksamheten. Det har även bidragit till en god föräldrasamverkan, samtidigt som det förtydligar förskolan uppdrag. Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett negativt vis? Det som försvårar en god samverkan kring övergångar beror ofta på geografiska avstånd mellan förskola och skola. För de förskoleenheter vars barn ska börja i flera olika förskoleklasser och fritidshem är det svårt att finna bra former och en god struktur för tillfällen till möten och gemensamma aktiviteter där barn kan komma på besök. Motsvarande gäller för pedagoger i förskoleklass, som behöver planera in möten med flera olika förskolenheter varifrån barnen överlämnas. Avstånden påverkar även den möjligheterna till naturlig kontakt mellan pedagogerna. Det är viktigt att samverkan och samarbete mellan olika skolformer utvecklas, så att helhetsperspektiv och kontinuitet i skolgången för varje barn försäkras. Det är även viktigt att förskolan ges information om gruppindelning till förskoleklass, föräldramöten etc. Genom att förskolan är informerad kan de svara på föräldrars frågor och personalen blir också mer delaktiga i övergången från förskola till förskoleklass/fritidshem. Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste styrkor? Att de centrala rutinerna för övergångar förankras och följs för att säkra att övergångar sker på ett likvärdigt och strukturerat vis är en förutsättning. Andra viktiga delar är förskolans arbete med att förbereda barnen för övergången samarbetet mellan de olika verksamheternas personal på olika nivåer en öppen dialog mellan förskola och förskoleklass/fritidshem och gemensam vilja att utveckla övergången. Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste förbättringsmöjligheter? Utifrån centrala rutiner behöver varje förskola/skola forma sin egen handlingsplan som utgår från lokala förutsättningar. Denna ska även omfatta rutiner för övergång till fritidshem. Det måste ges förutsättningar för personal från de olika verksamheterna att träffas för att planera överskolning samt föra dialog kring verksamheternas innehåll. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :48 5

6 Det är intressant att följa upp hur övergången från förskola till förskoleklass/fritidshem upplevs hos barn och föräldrar. Detta kan leda till att åtgärder för utveckling identifieras. Samverkan förskola och arbetsliv Bedömningen är att det sker en hel del arbete i förskolornas vardagsarbete som ligger inom området. Det är viktigt att lyfta fram och medvetandegöra syfte, värde och resultat och relatera det till målsättningen som finns i kommunens riktlinjer för samverkan mellan skola och arbetsliv. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :48 6

7 3. Insatser och åtgärder för utveckling Vilka insatser och förändringar kan vi själva genomföra? Förskolechef och rektor behöver diskutera hur handlingsplanen ska tillämpas utifrån de förutsättningar som finns lokalt. Detta blir underlag för lokal handlingsplan utifrån centrala rutiner för övergångar samt hur pedagoger från olika verksamheter ska mötas för att diskutera kunskapssyn, lärande och utveckling i ett helhetsperspektiv. På längre sikt behöver barns utveckling och lärande länkas ihop, så att skolgången bildar en helhet, där mottagande verksamhet tar vid där den andra lämnade över. Det förutsätter möten och samverkan mellan personal i förskola och förskoleklass/fritidshem, där arbetssätt, innehåll och metoder diskuteras. Uppföljning av barns och föräldrars upplevelser efter övergången genomförs och bildar underlag i det systematiska kvalitetsarbetet och utveckling av arbetssätt, samverkan och samordning. Samverkan förskola och arbetsliv Genom att varje förskola ska ha en plan framtagen för vilka insatser som ska ske, kommer ett ökat fokus att riktas mot detta område. Det är viktigt att vi återkoppling förtydliga vikten av att även detta område följs och utvecklas. Vilka insatser och förändringar ser vi behov av på övergripande nivå? Vid organisering av skolors upptagningsområden, bör även förskolornas geografiska områden tas hänsyn till. Eftersom förutsättningar för samverkan vid övergångar påverkas av geografiskt avstånd, är det angeläget att en viss närhetsprincip mellan förskola och skola beaktas. Detsamma gäller för etablering och projektering av ny förskolor. De bör ha en naturlig koppling till skolan i upptagningsområdet. Det är viktigt att centrala styrdokument följs upp. Dels bidrar det till att förankra innehåll och syfte, dels ger det incitament till utvecklingsarbete. Detta gäller såväl rutiner för övergångar som för riktlinjer för samverkan mellan skola och arbetsliv. Förvaltningsledningens beredningsgrupper har här ett särskilt ansvar. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :48 7

8 4. Planering av införande Mål/förbättringsåtgärder För att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska förskolan samverka med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitetet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Beslutade insatser Under kommande arbetsår ska följande insatser genomföras: Centrala riktlinjer bidrar till att forma lokala handlingsplaner som är accepterade och överenskomna hos all berörd personal. Efter varje övergång sker en uppföljning, där analysen leder till fortsatt utveckling av övergångsarbetet. Förskolechef och rektor inom ett visst område planerar för möten mellan pedagoger för att samtala kring barns lärande och utveckling. Insatserna ingår som en del i förskolchefens uppdrag och följs upp vid medarbetarsamtal. Insatsernas konsekvenser för vårt sätt att arbeta En förutsättning för ett bra samverkansarbete är tid för möten. Därför bör det prioriteras och planeras in möten där ledare, pedagoger kan mötas för att diskutera och komma överens hur arbetet ska genomföras. Målkriterier De centrala rutinerna är accepterade och förankrade. Det råder ett respektfullt samverkansklimat mellan förskolechef/rektor samt mellan pedagoger inom berörda verksamheter. Ansvarsfördelningen är tydlig, accepterad och åtföljs. Uppföljning Inom ramen för det årliga systematiska kvalitetsarbetet och genom uppföljning i förvaltningsledningens beredningsgrupper "Röda tråden - En skolgång" samt "Samverkan skola-arbetsliv" Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :48 8