AUGUSTI RESULTAT. Redovisa förskolans resultat av samtliga läroplansmål

Transkript

1 AUGUSTI LÄSÅRET Förskolans namn: Norrskenet RESULTAT Redovisa förskolans resultat av samtliga läroplansmål Normer och värden Förskolan har haft ett gemensamt värdegrundsarbete i hela huset där alla medarbetare har varit konsekventa med att vara goda förebilder. De har arbetat med olika sorters metoder och verktyg för att förmedla grundläggande värderingar. Förskolan har startat ett arbete med att jobba utifrån att ha ett interkulturellt förhållningssätt där allas lika värde är i fokus. Medarbetarna har hittat metoder som fångar barnens intresse som de kommer att arbeta vidare med. Medarbetarna ser att arbetet med respekt för barn och vuxna är något som behöver prioriteras. Det interkulturella arbetet har fångat både medarbetare och barn och kommer att fördjupas under nästa läsår. FÖRSKOLECHEFENS BESLUT Vi chefer ska bidra med att utveckla det interkulturella arbetet genom vår integrationsgrupp.

2 Utveckling och lärande Förskolan har omorganiserat sina lärmiljöer, två avdelningar har slagits ihop för att barnen ska få tillgång till alla ämnesindelade rum. Tecken som stöd har varit en stor del av förskolans verksamhet. Bornholm används flitigt som språkutvecklingsmaterial på alla avdelningar. Mattematiksamlingar sker en gång i veckan. (utgå från SLS Screeningplan) Både barn och medarbetare är nöjda med de nya lärmiljöerna och sammanslagningen av två avdelningar. Nya intressen hos barnen har synliggjorts och ny kunskap har ökat. Arbetet med detta kommer att fortsätta utvecklas utifrån barnens intresse. Arbetet med tecken som stöd har varit framgångsrikt, barnen har ett stort intresse och har utvecklat en förståelse för teckenkommunikation. Teknik och naturkunskap har kommit i skymundan eftersom fokus legat på kommunikation och språk. Vi kommer att revidera våra månatliga kvalitetsrapporter och se till att mer specifika mål redovisas så att inga mål halkar efter. Barns inflytande Förskolan har barnmöten där olika beslut tas. Barnen har även ett stort inflytande över hur miljön ska se ut. Inflytandet och hur man arbetar med det ser olika ut beroende på ålder.

3 Medarbetarna behöver bli bättre på att dokumentera barns inflytande och påvisa deras påverkan. Arbetet med demokratiska val ska utvecklas under nästa läsår. Vi vill att förskolorna under nästa läsår ska ta reda på hur barnen upplever sitt eget inflytande, detta ska ske genom intervjuer som redovisas i en kvalitetsrapport. Förskola och hem Förskolan har en öppen dialog med vårdnadshavarna varje dag, de har flera informationskanaler som exempelvis Schoolsoft, levande tavla och utvecklingssamtal. Samverkan sker i olika föräldraforum och vårdnadshavare bjuds in till traditionsfirande några gånger om året. Medarbetarna ser att inskolningsrutinerna behöver ses över. Medarbetarna upplever att de har en god kontakt med vårdnadshavarna. Informationskanalerna är väl fungerande, detta kan bero på att det finns många olika sorters kanaler där någon form bör passa alla vårdnadshavare. Inskolningssamtal före inskolningarna börjar är något som ska återinföras. På vårt första pedagogiska torg ska vi i grupper diskutera föräldramötenas syfte och skapa en gemensam struktur.

4 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Överlämningsrutiner finns. Förskolan har även tagit egna initiativ till att besöka skolan och även besöka de andra femårsgrupperna. Medarbetarna upplever att det finns en tydlig röd tråd mellan verksamheterna. Besöken har varit lyckade och barnen uttrycker att de längtar till skolan. Pedagogiska diskussioner med skolan saknas. Mallen för rutiner vid övergång bör ses över. Vi kommer att utveckla de pedagogiska träffarna med skolan och ha ett tydligt innehåll där praktiska och pedagogiska frågor skiljs åt. Mallen för överlämningsrutiner bör ses över och eventuellt revideras av utvecklingsledarna. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolan använder sig att flertal verktyg för utvärdering exempelvis portfolio, TRAS, kvalitetsrapporter och arbetslagsplanering. Det nya TRAS-materialet är tydligare och lättare att följa utvecklingen hos barnen. TRAS och språksnabben ger en bra överblick över vilka åtgärder som behövs göras i verksamheten. Då språksnabben utgår behöver vi hitta ett nytt material. Det behövs tydliga rutiner för hur man arbetar med portfoliopärmen vilket underlättar. Pedagogerna önskar en revidering av de månatliga kvalitetsrapporterna för att följa upp rätt saker.

5 Vi kommer att revidera våra månatliga kvalitetsrapporter inför nästa läsår. Målen kommer att vara mer specifika. Våra utvecklingsledare kommer att få tydliga uppdrag i höst att titta på hur vi kan utveckla arbetet med portfolios, Tras och pedagogisk dokumentation. Förskolechefens ansvar Då vi gått igenom alla våra förskolors kvalitetsarbeten ser vi en tydlig röd tråd genom hela vårt område och liknande beskrivningar, analyser och åtgärder återkommer på alla fem förskolor. Vårt uppdrag gällande det systematiska kvalitetsarbetet har varit att arbeta med månatliga kvalitetsrapporter. Dessa rapporter innehåller varje månad ett aktuellt mål ur läroplanen där medarbetarna ska beskriva hur de arbetar, göra en analys och beskriva hur de ska fortsätta arbeta med målet. Dessutom lägger vi till en diskussionsfråga eller ett dilemma som vi för tillfället tycker är aktuellt och har anknytning till målet. Dessa rapporter har ett dubbelt syfte, för personalen blir det en utveckling av verksamheten och för oss en kontrollfunktion. Vi ser till att ge våra medarbetare generöst med planeringstid, både individuellt och i arbetslag så att de får möjlighet till reflektion kring kvalitets- och målarbete under året. I maj skickar vi ut en mall för sammanfattande kvalitetsarbete som bygger på den mall vi chefer sedan ska lämna in. På förskolorna skrivs detta arbete först avdelningsvis sedan gör hela förskolan en sammanställning och efter det gör vi en analys av varje förskolas arbete samt en för hela vårt förskoleområde. Denna analys ligger sedan till grund för nästa läsårs arbete. Genom vårt budgetansvar kan vi fördela resurser till de olika förskolorna utifrån de behov vi ser på chefsnivå. För att varje enskild förskolas miljö och material ska anpassas efter barngruppen har vi fördelat ut pengar som förskolan själva får ansvara för. Under året har vi skapat förutsättningar under olika forum där medarbetarna fått besöka varandras förskolor för att få inspiration kring miljöer.

6 Gällande barn i behov av särskilt stöd har vi chefer ansvaret över att rätt resurser fördelas där de behövs. För att vi ska kunna göra en bedömning över vad verksamheten behöver har vi rutiner för hur medarbetarna på förskolan ska gå tillväga när de känner att deras kunskaper och åtgärder inte har räckt till. Utifrån det underlag vi får in gör vi en bedömning tillsammans med specialpedagog av vilka insatser som bör sättas in. Alla handlingsplaner som finns är initierade av oss chefer. Vi har tydliga planer för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling. Vi har bildat en integrationsgrupp där vi upprättar dokument för hur vi arbetar med bemötande av nyanlända familjer för att skapa förförståelse för olikheter. Vi chefer har flera kanaler vi använder för att delge information och skapa dialog och inflytande med vårdnadshavarna. Vi lägger ut information på Schooloft, har föräldraråd och är med på föräldramöten vid behov. De krav vi har på föräldrasamverkan från medarbetarnas sida är att de ska ha föräldramöten, skriva verksamhetslogg på Schoolsoft, erbjuda utvecklingssamtal och ha en god vardagsdialog. Vårt ansvar gällande samarbetsformer med förskoleklass är att se till att våra övergångsrutiner är uppdaterade, väl fungerande samt att de följs. Vi ska se till att skapa forum för dialog över både praktiska- och pedagogiska frågor för att skapa samsyn och förståelse för de olika verksamheterna. Ett viktigt uppdrag vi har är att se till att medarbetarna får den kompetensutveckling verksamheten behöver. Vi ser behoven vid våra verksamhetsbesök, under medarbetarsamtal samt i våra olika forum. Den kompetensutvecklingen våra medarbetare får initieras nästan alltid av oss. Vi kan både se, läsa och höra att medarbetarna är nöjda med rutinen att ha månatliga kvalitetsrapporter. Kvalitén och innehållet på det de skriver är bra vilket gör det lätt för oss att göra analyser och upptäcka behov och brister. Målen som ska utvärderas i rapporterna följer läroplansmålen på en övergripande nivå. Vi kan se att rapporterna och kvalitetsarbetet blir på en allmän nivå både teoretiskt och praktiskt. Medarbetarna har lätt att tappa bort icke prioriterade mål men som ändå måste uppnås. Vi saknar mer detaljerade beskrivningar över mer specifika mål. Vad gäller arbetet med lärmiljöerna på förskolan har medarbetarna själva initierat till att organisera om i miljöerna och vi chefer har funnits till hands som vägledare, ordnat studiebesök och gett tid. Det är uppskattat från vår sida att initiativ tas från medarbetarna själva, och vad gäller just detta arbete har vi inte behövt vara drivande.

7 Vår analys är att medarbetarna sett kopplingen mellan lärande och bra och utvecklande miljöer. Vi har ekonomiansvariga på varje förskola och de har en god kontakt med oss chefer så vi har en insyn i att pengarna går till rätt saker. Då vi saknar legitimerade förskollärare kan vi se brister i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. De obehöriga har inte kunskap och verktyg att hantera barn med särskilda behov och behöver mycket stöd och hjälp av både kollegor, specialpedagog och oss. Vi har försökt att fördela de förskollärare vi har så att de ska finnas till hands men tyvärr räcker inte antalet till och vi har tappat ännu fler till hösten. En räddning i detta arbete är att vi fått fördelat resursstöd från förvaltningens budget. Ytterligare ett stöd för oss chefer har varit specialpedagogiska myndigheten. Ett sätt att få insyn i hur arbetet med de barn som har särskilda behov går är vi chefer är med på möten med habilitering, psykolog och hörselpedagog. Att vi väljer att medverka vid dessa möten ska dessutom skapa en trygghet för medarbetare och vårdnadshavare. Vi är glada över att rutinerna kring revideringen av alla våra planer sker systematiskt varje år och medarbetarna vet vem som ansvarar för vad och revidering blir gjord utan vårt initiativ. Det räcker därför för oss att få in alla planer och gå igenom ändringarna. Vi ser att de planer vi har är väl kända och medarbetarna refererar till dem i sitt arbete och även till föräldrar. När det gäller våra vikarier kan vi tycka att vi saknar rutiner för att få dem införstådda i handlingsplanerna. Vad gäller vår kommunikation med vårdnadshavare är det mest en envägskommunikation. Vi får sällan samtal eller mail av vårdnadshavare och vi hoppas att det är ett tecken på att de är nöjda. Vi har inte hittat rutiner för att nå de nyanlända familjerna. Det uppdrag förskolorna fått om hur de ska samverka med vårdnadshavare är väl fungerande och årshjulet kring samverkan följs. Vi har fått feedback från flera avdelningar om att innehållet och deltagandet under föräldramötena bör diskuteras och ses över. Samarbetet med förskoleklasserna har fungerat väl gällande de praktiska detaljerna som ingår i övergångsrutinerna. Både vi chefer och medarbetare saknar ett forum med enbart pedagogiska frågor där vi får en djupare inblick i varandras verksamheter, de forum vi har leder lätt in på praktiska frågor.

8 Vi hoppas att den endagsutbildning våra ansvariga pedagoger för 5-årsgrupperna fått gå på i vår ska kunna leda oss framåt i arbetet med övergångar, förskola-skola. Då även medarbetare från skolan var på samma utbildning önskar vi att vi kommer fram till gemensamma utvecklingsområden. Vi undrar varför vi så sällan får idéer från medarbetarna gällande kompetensutveckling. Är det för att vi chefer ligger steget före? Vet de inte vad de ska efterfråga? Tycker de att det räcker med den kompetensutveckling de får? Vi tycker att den kompetensutvecklingen (teckenstöd, kommunikation, BIBAS och integration) vi erbjuder våra medarbetare mottas på ett positivt sätt och vi ser följder i verksamheten utifrån det de lärt sig. Dock ser vi att den tid och de verktyg vi gett medarbetarna under våra läroplansträffar under året inte gett det resultat vi önskat. Det vi lär ut stannar i själva träffen och vi ser inga ringar på vattnet. Vi kommer att omarbeta vårt kvalitetshjul genom att lägga till mer specifika frågor om specifika mål för att se att alla mål arbetas med och nås. Vi kommer att ha ett annat upplägg på de pedagogiska torgen genom att mer grundläggande förståelse för uppdraget lyfts. Detta för att höja kvalitén på arbetet hos våra medarbetare. Vi kommer att prioritera arbetet med de nyanlända familjerna genom att vi ska ta hjälp av mer tolkstöd för att ge föräldrarna likvärdiga möjligheter som de svenska familjerna, samt ge dem en chans till inflytande. Vi kommer att se över målet om övergångar till förskoleklass genom att tillsätta en grupp som ska arbeta med eventuella justeringar gällande övergångsrutinerna. Pedagogiska diskussioner mellan förskola och skola ska planeras väl. Vi kommer att hitta ett nytt material istället för Språksnabben genom att ta kontakt med specialpedagog. Vi kommer att göra en avstämning av hur målarbetet fortlöpt i december 2017 genom att gå igenom förskolornas och detta kvalitetsarbete.