NAMN TITEL DATUM Pär-Johan Emanuelsson Förskolechef Kvalitetsrapport. Högsätra förskola

Transkript

1 NAMN TITEL DATUM Pär-Johan Emanuelsson Förskolechef Kvalitetsrapport Högsätra förskola

2 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Måluppfyllelse resultat och analys Kunskaper, utveckling och lärande Normer, värden och inflytande Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Övergång, samverkan och omvärld Identifierade utvecklingsområden... 8 Högsätra förskola, Kvalitetsrapport 2(9)

3 1 Förutsättningar för genomförande Högsätra förskola ligger centralt på Lidingö, med många grönområden, parker och skogar i dess närhet. Förskolan ligger även i anslutning till Högsätra skola och deras verksamhet. Förskolan är under utveckling och har under de senaste åren genomgått förändringar i organisation för att fortsätta vidareutvecklas. Förskolan har under året varierat stort i antal barn, från att som minst under höstterminen ha varit 56 barn till att som mest under vårterminen ha varit 72 barn. I januari 2016 ökade vi antalet barn på de yngre avdelningarna från 17 till att i slutet av terminen ha 31 barn. Detta innebar en process med rekrytering där förskolan dessvärre inte lyckades att rekrytera en förskollärare. Under höstterminen slutade en förskollärare samt att en av förskolans barnskötare som gick uppdragsutbildningen till förskollärare slutade i samband med att hon under våren blev klar med sin utbildning. Dessa kompetenser kunde dessvärre inte ersättas med likvärdiga, vilket innebar att man under slutet av läsåret hade en relativt hög andel visstidsanställda. Förskolan har en procentuellt hög del yngre barn vilket innebär att personaltätheten har varit relativt hög på förskolan. Högsätra förskola är en förskola med stor mångfald och ungefär 70 % av barnen har ett annat modersmål än svenska. Högsätra förskola gjorde delvis om sin organisation i augusti. Arbetslagen gjordes om för att fördela förskollärare samt täcka upp några som slutade. Detta innebar att samtliga avdelningar fick arbeta mycket med att lära känna varandra och arbeta fram en systematik i avdelningens arbete. Förskolechefen fick en till förskola till sitt uppdrag vilket gjorde att den fysiska närvaron minskade. I samband med detta fick förskollärare ett uppdrag som husansvarig förskollärare om 20 %. Detta innebär att ansvar för bemanning och enklare frågor från föräldrar och medarbetare kunde mötas i ett tidigt skede. Förskolan hade även vid höstterminens start en pedagogista knuten till sig på 50 %. Hon arbetade främst med förskolechef i det systematiska kvalitetsarbetet samt med att skapa mål med tydliga kopplingar till läroplanen. Samarbetet fungerade bra och förskolans utveckling under denna period var mycket positiv. Dessvärre var stadens organisation av pedagogistor tvungen att frysas av ekonomiska skäl. Detta innebar att pedagogistan började arbeta i barngrupp som förskollärare och förskolechef tappade det stöd han hade i sin roll. Flertalet av de mål som förskolan hade satt var kopplade till pedagogistan och hennes roll och detta blev ett problem när hon slutade. Andelen förskollärare har under läsåret varierat mellan 20 % till 23 %. Ett av våra mål för nästkommande läsår är att höja andelen förskollärare. Förskolan har under året haft ett projekt kopplat till friskvård, för att skapa bättre hälsa och medvetenhet och för att arbeta aktivt i ett tidigt skede mot sjukdomar och förslitningar. Vi kommer att fortsätta arbetet med att få lägre sjuktal och välmående pedagoger. Förskolan har under året haft 280 % i ersättning för barn i behov av särskilt stöd kopplat till verksamheten. Detta motsvarar ca 2,8 tjänster. Förskolan har utöver de barn som har bidrag koppat till sig behövt att minska antal barn per vuxen för att skapa fungerande förutsättningar. Detta delvis beroende på antalet små barn som har börjat i verksamheten, men även för att kunna möta alla de barn som inte har svenska som modersmål och som har haft en mycket varierad förkunskap i det svenska språket. Förskolan har stora lokaler samt ett gemensamt stort rum som vi tillsammans använder för att skapa mindre grupper att arbeta i och mötas över gränserna. Förskolans verksamhetsidé lyder: Vi ser på mångfald och olikhet som en styrka och tror på barns förmåga att utvecklas och lära i samspel med andra Högsätra förskola, Kvalitetsrapport 3(9)

4 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Underlaget till kvalitetsrapporten kommer från våra gemensamma utvärderingar och de reflektioner som avdelningarna har gjort under terminerna. Vi har använt oss av vår projektstruktur och har ett systematiskt kvalitetsarbete som generar underlag till rapporten. Brukarundersökningen som är gjord under våren har visat på utvecklingsområden, men även att förskolans utveckling är positiv. Svarsfrekvensen är dock fortfarande för låg (59 %). En av anledningarna till det låga delatagandet kan vara att den inte är tillgänglig på andra språk. Detta har påtalats till utbildningsförvaltningen, som i sin upphandling bör beakta dessa faktorer. För att dra slutsatser och analyser av undersökningen bör deltagandet ligga på minst 70 %. Föräldrar har haft möjlighet till insyn och delaktighet i vårt kvalitetsarbete genom föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraråd och gemensamma tillställningar så som föräldrafika och gårdsfest etc. Förskolan har även haft som mål att få föräldrar som har mer insyn och då har det dagliga mötet varit väldigt viktigt. Detta har i sin tur gett oss möjlighet att hela tiden få en återkoppling från föräldrar om hur de upplever verksamheten och därmed fått en direkt återkoppling. Inför nästa år ska vi bli än bättre på att involvera föräldrar för utvärdering och uppföljning, men även barnen. Deras tankar och idéer tas tillvara på i projektet, men vi vill hitta mer vägar för att använda dem för uppföljning och utvärdering. Våra åtaganden är skriva på et sätt som hjälper oss att vara systematiska och där vi kopplar vad vi vill uppnå till olika indikatorer. Varje vecka har förskolan ett morgonmöte där strukturen för veckan och händelser som skall ske tas upp. På dessa möten ges även en möjlighet att få större inblick i de olika avdelningarnas arbete och hur de organiserar sig. Dessa möten är även indelade i olika grupper, där vi analyserar verksamheten utifrån antingen vår miljö, organisation eller reflekterar över vårt projekt och hur vi ska skapa en bättre verksamhet för barnen. Pedagogerna har även skattat sig själva med hjälp av BRUK. Förskolans personal har olika reflektionstid beroende på utbildning och uppdrag. Alla har avsatt tid för APT möte, fortbildning och avdelningsmöte på kvällstid. Kvalitetsrapporten och analysen av resultatet kommer att ligga till grund för våra egna fokusområden nästa läsår. 3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande Förskolan har under året haft varierande förutsättningar. Höstens organisation med pedagogista knuten till verksamheten gjorde att utvecklingen och drivande av förskolans åtagenden kunde prioriteras. Under denna period gick verksamheten framåt mycket och förutsättningarna för att ge barnen de förutsättningar som är önskvärda var goda. Från januari klev pedagogistan in i barngrupp och kunde driva och utveckla verksamheten lokalt, med framförallt en positiv utveckling runt avdelningen där hon arbetade. På avdelningarna med de yngre barnen växte gruppen väldigt mycket, från 17 till 31 barn, med en ökning av pedagoger. Detta gjorde att fokus hamnade på att skapa stabilitet i såväl barngrupp som i personalgrupp, och måluppfyllelsen runt kunskaper, utveckling och lärande inte var önskvärd. Resultatet av brukarundersökningen visar att förskolans utveckling är positiv och alla indikatorer har gått upp sedan förra mätningen, varav flertalet har gått upp väldigt mycket, bland annat synen på att mitt barn får det stöd som behövs som har gått från 83,3 % till 93,1. Även våra utvecklingssamtal har varit mer fokuserande på lärandet och utvecklingen i förskolan, där nöjdheten har gått från 77,8 % till 92,3. Högsätra förskola, Kvalitetsrapport 4(9)

5 Vi har själva identifierat att vi behöver bli bättre på att förtydliga lärandet för barn och föräldrar, och följa upp vår verksamhet mer genom dokumentation. Även om nöjdheten hos våra föräldrar har gått upp så ligger den för lågt. Vi kommer att ha som mål nästkommande läsår att bli tydligare i vår dokumentation runt barnens lärande och vi kommer även att arbeta mer för att skapa förutsättningar för att kunna följa upp verksamheten och barnens lärande kontinuerligt Vi deltar i projektet "undervisning i förskola" i samarbete med forskningsinstitutet Ifous. Högsätra förskola har fått möjligheten att vara med i projektet som startade februari 2016 och som kommer att hålla på under tre år. Förskolechef och tre förskollärare deltar i projektet och kommer under dessa år arbeta med begreppet undervisning i förskola. Förskolan är i behov av att knyta till sig ny forskning och vidareutveckla sig. Att få möjlighet att delta i projektet kommer lyfta diskussionen om lärande och få oss att reflektera mer över begreppet och vilka förutsättningar vi skapar för barnen. Till en början har projektet mest involverat de förskollärare som aktivt deltar i projektet, men vi kommer att arbeta för att låta det genomsyra organisationen mer under nästa läsår. Vi har under ett APT möte tagit upp vårt deltagande och även presenterat en av de aktiviteter som förskolan har gjort och skickat till Högskolan. Vi kommer behöva prata mer om undervisning i förskolan och vi kommer bland annat ha ett gemensamt APT med Treklöverns förskola där vi pratar om begreppet undervisning i förskola och arbetar för att skapa likvärdighet i synen på vad det innebär Vi åtar oss att arbeta med vårt gemensamma projekt Nyfiken på världen och att dokumentera arbetet med vårt projekt i projektstrukturen Arbetet med projekt "nyfiken på världen" har tagit olika vägar beroende på de olika barnens intressen och iakttagelser. En av våra avdelningar har arbetat mycket med världen utifrån perspektivet olika länder, språk och kartor. Det var barnen som förde projektet dit och det skapade även en stor samverkan med familjerna då de blev involverade och hjälpte oss att skriva olika saker på deras språk. En annan avdelnings projekt blev riktat mot djur både i närområdet som i övriga världen. Vi har hela tiden utgått från barnens intressen och skapat en verksamhet som de har fått styra med sina idéer och önskemål. De yngre barngrupperna har växt från 17 barn till 31 barn under läsåret. Detta har påverkat barngruppen mycket, samtidigt som gruppen har varit ung. Detta har gjort att projektet "nyfiken på världen" inte har varit lika utbrett bland de yngre barnen. Till nästa läsår har vi som förhoppning att hitta ett projekt som lättare går att applicera på de yngre barnen, samtidigt som våra barngrupper inte ska växa för mycket under läsåret. Planeringstiderna har fungerat relativt bra, vilket har gjort att pedagogerna avdelningsvis har kunnat reflektera över veckans projekt och dokumentera i projektstrukturen. De gånger som planeringarna inte har fungerat har det påverkat verksamheten mycket. Vi behöver bli bättre på att förutspå om planeringarna på fredagarna går att genomföra för att kunna byta dag vid behov. Detta för att det är av största vikt att planeringarna fungerar så vi kan reflektera över barnens verksamhet och låta de styra verksamheten vidare. De gemensamma reflektionerna har varit av varierad karaktär, där underlag har saknats ibland och vissa tillfällen har behövts ställas in på grund av organisationen i stort. De gånger som vi har haft genomsam reflektion över avdelningarna har det varit väldigt positivt. Vi behöver bli en organisation som lär mer av varandra, så inför nästa läsår ska vi prioritera möten över gränserna i olika möten. Högsätra förskola, Kvalitetsrapport 5(9)

6 3.1.3 Vi åtar oss att ha ett språkutvecklande arbetssätt Detta mål har blivit lidande av att pedagogistan som var kopplat till organisationen har slutat i sin roll. Vi har inte skapat en beskrivning av hur vi arbetar språkutvecklande tillsammans med barnen på Högsätra förskola och vi har inte heller teoretiserat kring språkutvecklande arbetssätt. Vi arbetar språkutvecklande med barnen hela tiden i alla moment. Vi har försökt att samverka med familjer och läsa samma böcker hemma som på förskolan för att barnen ska få modersmål och svenska i samma form. Vi har även använt oss av IKT för att ge barnen upplevelser på sitt modersmål i vår verksamhet. Pedagogerna har även visat en nyfikenhet på barnens språk och en vilja av att få lära av barnen. Sammantaget så har förskolan ett språkutvecklande arbetssätt men vi behöver teroetisera och förtydliga för oss genom diskussion och skapa en systematik och struktur genom skapandet av en beskrivning hur vi arbetar, så att vi även i ett tidigt skede kan koppla på de som kommer som nyanställda i vår organisation. 3.2 Normer, värden och inflytande Vi har under året arbetat mycket med normer och värden. Vi har haft diskussioner om att ge barnen samma möjligheter och om vi har ett förhållningssätt till barnen som är oberoende av kön.. Vi har även behövt att fokusera mycket på bemötande och att vara närvarande pedagoger, inte minst på grund av att förskolan har haft en stor del yngre barn och att dessa har haft ett stort behov av stöd och struktur runt dem. Brukarundersökningen visar att vi har gått framåt på alla punkter utom på en, vilket är positivt. Vi har dessvärre inte haft föräldrarna med oss i arbetet med vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Upplevelsen är att de inte känner till detta arbete. Detta är något som vi tar till oss och ska utveckla, både genom att förskolechef förtydligar det på föräldramöte samt att pedagoger hänvisar till det i diskussioner med dem. Förskolans utveckling går mycket hand i hand med vår organisation. Vi tycker det är oerhört viktigt att alla barn och föräldrar blir bemötta på ett bra sätt av alla pedagoger. Vi hade som mål att öka nöjdheten runt bemötande, vilket vi gjorde från 81 % till 93 %. Föräldrars nöjdhet vad gäller bemöter barnen med respekt har även gått upp, till 97,4 % från 86,1 %. Även detta är vi nöjda med, men måltalet är 100 %. Vi arbetar mycket med att skapa grupper som är trygga och en verksamhet som har en struktur som de kan känna igen sig i. Vi har en stor rotation på barn, vilket gör att grupperna förändras och med det även personalsammansättningen. Detta gör att det blir viktigt att vi har ett gemensamt ansvar och en organisation där vi stöttar och är närvarande pedagoger. Högsätra förskola kommer alltid att arbeta och fokusera på området normer och värden. Vi vill skapa samhällsmedborgare som möter varandra med respekt och där mångfald och olikhet ses som en styrka. Indikatorer Enheten är certifierad med Grön Flagg Utfall Nej Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 91 % Det ska synas i förskolans lokaler och i vår verksamhet att vi välkomnar mångfald, och arbetar aktivt för likabehandling och mot diskriminering. Vi har arbetat aktivt under hela året med att kritiskt granska vårt lekmaterial och våra traditioner. Vi har börjat ett arbete som kommer behöva fortgå för att få genomslag i verksamheten. Delar av det lekmaterial som finns är gammalt och även om mycket har rensats bort finns det fortfarande material som är stereotypt. Vi har diskuterat på APT hur vi ska skapa en verksamhet som speglar Högsätra förskola, Kvalitetsrapport 6(9)

7 mångfalden i samhället bättre och vi inser att frågan är stor och till viss del svår. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling har varit ett mer levande dokument och den har under läsåret utvärderats mer frekvent. Vi känner att vi är på rätt väg, men att det kräver mer diskussioner och mer tillfällen till reflektion. Förskolan har haft en relativt stor personalomsättning, vilket gör att vi måste börja om i diskussionerna när arbetslagen förändras. Vårt mål för hösten är skapa en stabilitet i arbetslagen och ge möjligheter för dem att kritiskt granska och skapa samsyn Flickor och pojkar ska ges lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme vid samlingar och andra aktiviteter. Vi har under året arbetat mycket med att identifiera om ger barnen samma möjligheter och om vårt förhållningssätt mot barnen är oberoende av deras kön. Vi upplever att vi gör det, men att vi måste fortsätta diskutera och vara kritiska mot oss själva så att alla barn får samma förutsättningar. Vi har blivit mer systematiska i vad vi erbjuder barnen och när, så att alla får uppleva de saker som vi erbjuder dem, inte bara de som kommer först eller tar störst plats. Alla avdelningar har under våren presenterat sitt arbete på ett APT och det framkommer stora likheter i hur vi arbetar med frågan, där just systematiken är central. Vi tar med oss till nästa år att hålla diskussionen levande och att systematiken ska bli en inarbetat rutin. 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet har gått framåt, främst under hösten då organisationen var tydligare med pedagogista knuten till verksamheten och samarbetet mellan förskolechef och pedagogista var lyckat. De ekonomiska förutsättningarna gjorde att organisationen ändrades och när pedagogistan försvann från verksamheten förändrades förutsättningarna väldigt mycket. Till viss del påverkade även att det fanns en stabilitet på de yngre avdelningarna vilket gjorde att utvärderingar och tvärgrupper lättare kunde genomföras under hösten mot att det under våren blev betydligt svårare att ha en systematik och närvaro från pedagogerna som arbetar på yngre barns avdelningar. Arbetslagen har arbetat på i sin projektstruktur och vår plan mot diskriminering och kränkande behandling har varit tydligare och lättare att utvärdera. Förskolan har haft flera utvärderingar under terminen och även arbetat i BRUK där vi har skattat oss i frågan 3:6, förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande. Våra utvärderingar och skattningar visar på att det finns olikheter i samsynen runt barns utveckling och lärande och vad dessa begrepp innebär. Vi ser även att vi behöver arbeta mer med att reflektera mer över de lärmiljöer som vi erbjuder barnen. Förskolan har haft tvärgrupper som har arbetat med frågor om förskolans utveckling, miljö och material samt en tvärgrupp som har haft reflektioner över barnens projekt. Dessa grupper har varit viktiga för utvecklingen och för att vi ska systematisera oss och skapa likvärdighet mellan avdelningarna. Det har funnits tillfällen då det har varit svårt att genomföra tvärgrupperna av olika anledningar. Det systematiska kvalitetsarbetet är viktigt och centralt i förskolans utveckling. Vi behöver ha en organisation som klarar av att hantera kvalitetsarbetet och som inte påverkas för mycket av yttre omständigheter Vi åtar oss att se förskolan som en helhet, som vi har gemensamt ansvar för Målet är väl uppfyllt. Högsätra förskola har under många år arbetet med sin organisation och hur vi ska fördela våra resurser. Vi ser förskolan som en verksamhet, där alla måste bidra och vara flexibla för att möta de behov verksamheten har. Förskolan har en väl inarbetat rutin för hur dagens förutsättningar beaktas och förskolans pedagoger har en relation till alla barn, vilket möjliggör för oss att kunna vara flexibla. Vi kommer att fortsätta med struktur och förankring nästa läsår, så att vi får med alla nya pedagoger Högsätra förskola, Kvalitetsrapport 7(9)

8 i vår tanke. Vi kommer även att behöva prioritera tvärgruppsmöten för att ge deltagare möjlighet att få större förståelse och kunskap om de andra avdelningarnas verksamhet och för att bli en än mer lärande organisation. 3.4 Övergång, samverkan och omvärld Den dagliga kontakten är ytterst viktig i vårt arbete med att skapa ett förtroende mellan oss och våra familjer. Samtliga avdelningar skriver ett månadsbrev med fokus på vad som har hänt och vad barnen har fått uppleva, kopplat till våra styrdokument. Utvecklingssamtalen har vi haft som mål att utveckla och nöjdheten hos kunderna har gåt upp markant. Vi fokuserar nu samtalen kring barnens lärande och utveckling. Förskolan har olika aktiviteter med familjerna så som sommarfest, dropp-in fika, lucia och liknande. Förskolan har även haft ett föräldramöte där förskolan generellt informerade alla om vissa saker innan mötet delades upp och avdelningarna berättade om sin verksamhet. Föräldrasamverkan har även skett via föräldrarådet. Dessvärre har antalet möten inte blivit så många som planerade, men samarbetet och dialogen har fungerat bra ändå. Vi hade som mål att ha föräldrar som är generellt nöjdare och som upplever att de har insyn. De indikatorer som kopplas hit via brukarundersökningen har alla gått framåt. Tydligast är frågan om inflytande i verksamheten där nöjdheten har gått från 69,4 % till 81,9 %. Vi har även under året till viss del samverkat med skolor och haft överlämnande samtal kring de barn som ska börja i skolan till hösten. Det finns en stor skillnad i hur olika skolor arbetar med att informera och ta emot barnen för besök. Detta borde bli mer likvärdigt och mer riktat mot föräldrar än vad vi upplever att det är idag. 4 Identifierade utvecklingsområden Högsätra förskola har identifierat stabilitet som främsta faktor för en positiv utveckling av förskolan. Förskolan har under flertalet år haft för stor variation i antalet barn under läsåren och detta har gjort att oragnisationen runt barnen har varierat mycket. Stabilitet och en fungerande organisation är även viktig för utvecklingen och kontinuiteten av vårt systematiska kvalietsarbete. För att få en stabilitet och för att lättare kunna ha ett beräknat antal barn i verksamheten kommer förskolan att ändra i sin organisation till hösten. Öppna förskolan kommer att flytta till förskolans lokaler från Larsbergs förskola. Detta gör att förskolan kommer att arbeta på fyra avdelningar istället för fem. Med fyra avdelningar kommer vi att ha det beräknade antalet barn tidigare, vilket gör att utrymmet för att ta emot barn som behöver plats i januari kommer att minska. Detta för med sig en organisation som förhoppningsvis är intakt hela läsåret och som då kommer kunna fokusera mer på våra príoriterade områden och systematiken i vårt kvalitetsarbete. Rekryteringen av pedaogoger inför hösten har även den varit lyckad, vilket har resulterat i att vi till i höst kommer att ha fem förskollärare fördelat på fyra avdelningar. Detta gör att vi kommer öka andelen förskollärare till strax under 40 %. Vi kommer att fördela en större andel förskollärare till yngre barns avdelningar för att nå vår målsättning att skapa mer lärande situationer och en mer planerad aktivitiet med de yngre barnen. Att höja andelen förskollärare gör även att målet med att bli tydligare i dokumentationen kring barns lärande och skapa förutsättnigar för att följa upp verksamheten systematiskt blir bättre. En del i att bli tydligare runt dokumentionen är att vi ska ändra våra rutiner kring månadsbrev. Vi behöver ha en mer frekvent dialog med familjerna från avdelningarna, och den behöver bli mer tillgänglig för dem. Vi kommer att ha som mål att förtydliga detta under nästa läsår och göra det mer enkelt för oss genom bättre rutiner. Högsätra förskola kommer även att skapa en IT-plan för nästa läsår då vi behöver förtydliga och Högsätra förskola, Kvalitetsrapport 8(9)

9 förbättra vårt arbete med IKT. Detta kommer att vara ett prioriterat område och ska även genomsyra delar av vårt systematiska kvalitetsarbete. Vårt arbete med undervisning i förskolan som är kopplat till nätverket Ifous kommer att fortgå hela nästa läsår. Vi kommer att arbeta mycket med att gå från deltagarna till att sprida det över hela förskolan. Denna typ av diskussion är viktig för förskolans utveckling och vi ämnar att ha flertalet diskussioner i verksamheten för att förtydliga begreppen för oss och för att skapa bättre förutsättningar för barnens lärande. Högsätra förskola, Kvalitetsrapport 9(9)