Kvalitetsredovisning 2015/16 Djurmo och Kyrkbyns Förskolor

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2015/16 Djurmo och Kyrkbyns Förskolor BITR. FÖRSKOLECHEF: ANNA-LENA ELFSBERG POSTADRESS BESÖKSADRESS VÄXEL FAX BANKGIRO ORG.NR. HEMSIDA GAGNEFS KOMMUN FÄRJBACKSVÄGEN GAGNEF DJURÅS

2 Innehållsförteckning Beskrivning av verksamheten... 1 Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/ Året i verksamheten... 1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen :1 Normer och värden :2 Utveckling och lärande :3 Barns inflytande :5 Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshemmet... 4 Förskolechefens slutord... 5 Förbättringsåtgärder för läsåret 2016/

3 Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag etc. Djurmo förskola består av fyra avdelningar och vi har haft minst två förskollärare på varje avdelning under året. I Kyrkbyn har vi också fyra avdelningar med minst två förskollärare per avdelning under hela året. Skogens förskola som öppnade i januari 2016, har bara haft en förskollärare i sitt arbetslag. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/15 Redovisa och utvärdera hur ni arbetat med de förbättringsåtgärder som ni identifierade i kvalitetsredovisningen förra läsåret. De områden som identifierades som utvecklingsområden för båda förskolorna utifrån förra årets kvalitetsrapport, handlade om att utveckla förskolornas dokumentation, både till innehåll och form. Tillsammans med Åsa Nordlund, kommunens utvecklingsledare, har vi använt oss av BRUK som är ett självskattningsmaterial från skolverket, för att arbetslagen skulle få syn på vilka områden, inom varje läroplansområde, som de behövde fokusera extra på för att höja sina resultat. De fick fokusera på ett område i taget vid fyra tillfällen under året. Det visade sig att några arbetslag tyckte att detta var svårt. De som fick till bra diskussioner utifrån frågorna upptäckte att de fick ett bättre resultat vid den andra mätningen. Flera har dock uttryckt att de upplevde att detta blev för mycket, då vi samtidigt satt igång en process med att utveckla den lokala arbetsplanen (LAP) för varje avdelning. Detta har varit ett stort arbete. Pedagogerna hade önskemål om en tydlig struktur för att underlätta dokumentationen och det har den lokala arbetsplanen gett dem. Här tog vi också hjälp av Åsa Nordlund. Våra spjutspetsar introducerade arbetet i sina arbetslag under höstens kvalitetsdag, och sedan har alla arbetslag använt den en gång i månaden för att följa upp verksamheten. På kvalitetsdagarna februari och juni gjordes utvärderingar av verksamheterna. I slutet av vårterminen fick sedan alla pedagoger svara på en enkät om hur de tyckt att arbetet med den lokala arbetsplanen gått. Där framkom det att pedagogerna tyckte att arbetet har lett till ökat läroplansfokus, att förståelsen för det pedagogiska uppdraget blivit tydligare och att de pedagogiska diskussionerna har ökat jämfört med tidigare. Pedagogerna kan lättare se kopplingen mellan arbetet i LAP och det konkreta arbetet i verksamheten. Många har också upplevt att återkopplingen från chefen har lett till reflektioner i arbetslaget. Överlag var de positiva till att arbeta med den lokala arbetsplanen. Som chef har jag haft möjlighet att följa alla arbetslag i deras process och kunnat ge dem kontinuerlig feedback på deras dokumentation. Visst finns det sådant som kan utvecklas vidare och arbetslagen har kommit olika långt, men alla har startat sin resa och de är på väg. Alla tre förskolorna har tagit fram en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling och arbetat aktivt med det förebyggande arbetet. Vid några tillfällen har de behövt arbeta utifrån den handlingsplan som finns, tillsammans med specialpedagoger och föräldrar, för att komma till rätta med uppkomna situationer. En händelse har rapporterats in till nämnden. Året i verksamheten Redogör för viktiga händelser som haft betydelse för kvalitet och utveckling. Beskriv mer ingående något/några teman, studiebesök eller andra aktiviteter som är typiska för hur ni arbetar i verksamheten eller på annat vis har haft betydelse för förskolan under året. Använd dokumentationen som stöd. Tillsyn av skolinspektionen eller annan myndighet ska redovisas. Både Djurmo och Kyrkbyns förskolor har arbetat temainriktat under det gångna läsåret. I Djurmo utgick man från barns intresse av spöken och temat blev att handla om spöket Laban. Man försökte att ha samma tema på alla avdelningar, men det var bara en avdelning som sedan höll fast vid just det temat. De andra avdelningarna gled över i andra teman utifrån att barnens intressen ändrades. I Kyrkbyn har alla avdelningarna jobbat med kompistema på olika sätt. Pedagogerna har vävt in språk, musik, matematik, skapande, natur och teknik på olika 1

4 sätt i sina teman. Vår dramapedagog har besökt alla förskolor och genomfört olika dramaövningar tillsammans med barn och pedagoger. Det har varit mycket uppskattat och flera av pedagogerna har blivit inspirerade att arbeta vidare med det arbetssättet. En viktig händelse som påverkat verksamheten i Djurmo var den vattenskada som skedde i början av januari. Den ledde till en helrenovering av hela gröna avdelningen. Verksamheten flyttades till Sifferbo bystuga där man var kvar fram till midsommar. Då fastighetsavdelningen fann att man även ville renovera röda avdelningen och hela mellandelen, med kök och personalutrymmen, innebar det att pedagogerna fick lägga mycket tid på att ordna med hopplockning och att försöka få det praktiska att fungera. Pedagogerna har vid flera tillfällen gett uttryck för att det tidvis varit mycket jobbigt att vistas i lokalerna pga höga ljud, damm och stark lukt mm. Naturligtvis ser alla fram mot att få börja jobba i nya ljusa fina lokaler när allt blir klart. Pedagogerna har fått vara med i processen till en viss del i utformningen. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Det har varit lättare för mig att få en bild av förskolornas verksamhet i år, då jag som chef kunnat ta del av avdelningarnas lokala arbetsplaner kontinuerligt under läsåret. Naturligtvis skiljer de sig åt då pedagogerna har olika kompetens när det gäller att dokumentera, följa upp och utvärdera. Några har fortfarande svårt att göra en tydlig analys av vad det är som gör att man får det resultat man får, men jag kan se att alla har försökt och att de tagit ett kliv framåt. Några av avdelningar har haft problem med hur man går tillväga för att använda sig av den mall som alla förskolor använt under året, (att spara ner och ladda upp dokumentet på intranätet), medan andra har haft svårt att begränsa sig i hur mycket man skriver. Diskussioner med mina spjutspetsar varje månad har också bidragit till att jag som chef kunnat ta del av hur arbetet fortlöper, utifrån den gemensamma bild av Hela härligheten som vi tagit fram. Mina verksamhetsbesök och medarbetarsamtal bidrar även de till att jag får bild av kvaliteten på förskolornas verksamhet. 2:1 Normer och värden Redovisa förskolans arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering av barn avseende kontinuerliga insatser och specifika insatser under pågående verksamhetsår. I höstas tog förskolorna fram en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. Detta då förskolan i kommunen fått kritik från skolinspektionen för att vi tidigare använt oss av en plan som reviderades årligen. Den nya planen gäller för varje förskola, men varje avdelning har beskrivit hur de ska arbeta förebyggande. De har även gjort en riskanalys av områden/utrymmen på förskolan där man behöver vara extra observant. Avdelningarna har sedan följt upp planen. På en avdelning har det förekommit verbala och fysiska hot från ett barn, mot både barn och vuxna. (Detta har rapporterats.) Redovisa hur ni arbetar för att förskolan skapar en god miljö för barns utveckling utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna för diskussioner med föräldrarna omkring vår värdegrund och presenterar vår plan mot diskriminering och kränkande behandling på höstterminens föräldramöte. Där lyfts även vårt arbete med På lika Villkor upp. Detta är en viktig del av vår Likabehandlingsplan. Djurmo förskola har behållit sin certifiering av På Lika Villkor även detta år, och pedagogerna i Kyrkbyn har gått klart sin utbildning som varit på tre terminer. Analys och Åtgärder för utveckling Alla avdelningar har goda relationer med föräldrarna, vilket styrks i de enkäter och frågor föräldrarna fått svara på. Det är en bra plattform för att främja ett bra samarbete kring det enskilda barnet. Om eller när det uppstår oönskade situationer utifrån förskolans värdegrund kan pedagogerna ta upp det med dem det berör. Jag vet att alla pedagoger strävar efter att hela tiden bibehålla en god relation till alla föräldrar. 2

5 En ökad medvetenhet hos pedagogerna i frågor som rör genus och varje människas lika värde, gör att alla barn får bättre möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Jag kan se i de lokala arbetsplanerna att alla avdelningar lägger stor vikt vid att skapa trygghet och att stärka gemenskapen i barngrupperna. 2:2 Utveckling och lärande Redovisa förskolans resultat utifrån uppdraget att erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande blir en helhet. Avdelningarna har utifrån kunskap om barngruppen valt ut några av läroplanens mål och beskrivit i sin LAP hur de arbetat med dessa, för att barnen skulle få möjlighet att utveckla sina förmågor, färdigheter och förståelser. Mycket av det arbetet har skett inom ramen för temaarbetet. Metoder och aktiviteter väljs så att barnen får möjlighet att utveckla sina förmågor med så många uttryckssätt som möjligt. Redovisa hur förskolan tar reda på barns olika förutsättningar och behov och tar hänsyn till dessa vid organisering och planering i verksamheten. Utvecklingssamtal i början av varje termin ger en god grund för pedagogerna att få kunskap om det enskilda barnet och dess behov. Där får föräldrarna möjlighet att berätta om sitt barn. Utifrån sina kunskaper om barnets nuläge gör sedan pedagogerna sin planering för att möta upp barnens behov av stimulans och utmaningar. Varje månad har man en genomgång i arbetslaget där man lyfter utvecklingen hos varje barn. Som underlag har man gjort olika typer av observationer som man delger varandra. Vid behov har man tagit hjälp av våra specialpedagoger för att kunna ge extra stöd. Redovisa hur pedagogerna i förskolan arbetar för att barnen ska utveckla förmågor genom att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer. (se s.7 lpfö 98) I Kyrkbyn har man på en småbarnsavdelning haft ett Bamsetema. Bl a läste en bok om Bamse och Bronto, vilket ledde till att man byggde en stor dinosaurie från grunden med hönsnät och papier mache. Barnen var aktiva i skapandet och man har t ex vävt in hur demokrati fungerar genom att t ex rösta fram ett namn på dinosaurien mm. Sedan har kommit med olika uppdrag till barnen som de skulle få utföra. Allt ifrån matematik till sång och dans. Pedagogerna har sett att vissa barn behöver få tid på sig och att man ibland måste ge dem tillfällen att först bara iaktta, för att vid ett senare tillfälle, få möjlighet att själv pröva på olika tekniker och att våga utföra uppdragen. I-paden kom in som en del i dokumentationen. Barnen fick fotografera och göra pic-collage som man satte upp för att visa föräldrarna. De har även använt i-paden för att söka information. Barnen har även fått pröva på några pedagogiska appar. Pedagogerna har på ett bra sätt visat att det går att använda sig av den digitala tekniken även med små barn. På alla avdelningar har man försökt att utveckla sitt arbete med digitala verktyg utifrån sitt resultat i BRUK. Analys och åtgärder för utveckling I de lokala arbetsplanerna ser jag att det fortfarande finns arbetslag som inte riktigt har kommit på hur man kan beskriva sin verksamhet för att lättare kunna se vilket resultat det gett hos barnen, och utifrån det göra en analys av kvalitén på verksamheten. Därför blir det ett utvecklingsområde som vi kommer att fokusera på kommande läsår. Vi kommer att fortsätta använda oss av samma mall då den gett pedagogerna den struktur och det stöd i som de önskat när det gäller deras dokumentation. 2:3 Barns inflytande Hur säkerställer du barns inflytande i förskolan? 3

6 När det gäller barns inflytande är det ett kapitel i läroplanen som alla förskolor lyft fram på ett medvetet sätt under flera år, och jag kan se att barn faktiskt kan vara med och påverka sin vardag i mycket högre utsträckning nu än för ett antal år sedan. Vi lyfter detta i pedagogiska diskussioner och pedagogerna försöker hitta olika sätt att involvera barnen i planeringen, och man frågar barnen efter deras åsikter samt försöker tydliggöra för barnen hur de demokratiska principerna fungerar. På flera avdelningar arbetar man aktivt med valet. Oftast på eftermiddagen direkt efter lunch och de ser att barnen går från att välja samma aktivitet som bästa kompisen, till att välja utifrån eget intresse, och på så sätt även upptäcka att det finns andra kompisar att leka med. Analys och åtgärder för utveckling Pedagogerna beskriver att de genom att de är nära barnen, har ett tillåtande förhållningssätt och ställer frågor, så bereds barnen möjligheter att träna sig i att uttrycka sina åsikter och tankar, och att kunna stå för sina handlingar. Detta sker mer och mer med stigande ålder på barnen. När jag är ute i verksamheterna kan jag både se och höra hur pedagogerna lyssnar till barnen och är genuint intresserade av hur barnen tänker och vad de vill. Det finns naturligtvis stunder och situationer på förskolan där det inte är möjligt för barnen att få bestämma vad de vill göra, men då försöker pedagogerna att ge barnet ett alternativ och förklara varför det inte är möjligt just nu. Här får vi fortsätta att göra ett gott arbete för att ge alla barnen möjlighet till ett reellt inflytande på både arbetssätt och verksamhetens innehåll. 2:5 Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshemmet Hur har övergångarna från förskolan till fritidshemmet samt övergångar mellan ev. avdelningar fungerat under året? Vi har gjort upp planer för hur överinskolningarna ska gå till mellan avdelningarna och på så sätt skapat bra förutsättningar för att barnen ska känna sig trygga i den nya miljön. Pedagoger har följt med över till den nya avdelningen och när det gäller övergången mellan förskola och f-klass har den gemensamma planen följts på båda förskolorna. De barn som gått på Skogens förskola och som sedan erbjudits plats i Djurmo eller i Kyrkbyn, där har föräldrarna tagit ansvar för den nya inskolningen. Redovisa hur ni samarbetar med andra förskolor, skolor, förskoleklasser och fritidshem En av småbarnsavdelningarna i Kyrkbyn har även detta läsår försökt få till ett samarbete med en lågstadieklass. Det skedde först i slutet av vårterminen på grund av lärarsituationen. Skolbarnen har kommit och läst för förskolebarnen och det har varit mycket uppskattat av alla. Under vårterminens sista veckor fick blivande 6 åringar i Djurmo ha sin verksamhet i skolans lokaler, då förskolan skulle tömma den röda avdelningen samtidigt som gröna avdelningen var tvungen att återvända till förskolan, eftersom Sifferbo bystuga var uthyrd till andra. Ett nätverk av förskollärare från förskolan och f-klass, samt fritidspedagoger har träffats några gånger tillsammans med specialpedagoger från både förskola och skola för att diskutera hur vi kan skapa samsyn och gemensamt förhållningssätt. Analys och åtgärder för utveckling Det är viktigt för barnen att förskolan och skolan kan mötas och skapa en gemensam plattform med mjuka övergångar. Detta så att barnen får bästa möjliga start när de börjar i f-klassen och på fritids. Här kan det vara bra att närverket får fortsätta att träffas och diskutera vår syn på barn, kunskap och lärande. 4

7 Förskolechefens slutord Det har varit ett intressant år där jag som chef har kunnat vara delaktig i processen med de lokala arbetsplanerna, och att jag på så sätt även kunnat vara ett stöd i dokumentationen. Det tog tid för många att förstå hur arbetet med att skriva i mallen skulle gå till, och hur vi skulle kunna kommunicera innehållet med varandra. På en avdelning slutade spjutspetsen i januari och det har varit lite svårt för de andra att fortsätta arbetet utan henne, men man har i alla fall försökt. Därför är det viktigt för pedagogerna att se att vi inte börjar med något nytt utan att vi håller i detta arbete. Det är viktigt att pedagogerna förstår att detta är deras eget dokument som ska vara till hjälp för dem att få syn på sin verksamhet och vad de behöver utveckla vidare. Förbättringsåtgärder för läsåret 2016/2017 Prioriterade områden Vad ska vi göra? Hur? När? Vem har ansvaret? Jobba vidare med att Bitr. förskolechefen utveckla den lokala arbetsplanen. Arbeta vidare med På Lika Villkor Genom att fortsätta att följa arbetslagens arbete i deras respektive LAP. Att lyfta in arbetet i vår plan mot diskriminering och kränkande behandling Genom feedback i planen och i diskussioner med spjutspetsarna på PUGen. På höstens kvalitetsdag Förskollärarna När och hur följer vi upp? Varje månad Varje månad 5