Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :25 1

2 Nyckeltalsanalys Nyckeltalsanalys Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa, jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkret upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska drivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet. (Lpfö 98/10. Grundläggande värden) Mål/förbättringsåtgärder Normer och värden 2015 Alla barn känner trygghet och samspelar på ett bra sätt. Det råder ett respektfullt förhållningssätt mellan vuxna och barn. Det framgår tydligt att vuxna i förskolan är goda förebilder. Beslutade insatser Öka medvetenheten ytterligare om normer och värden i arbetslagen, vilket leder till praktiskt tillämpning. Förankra likabehandlingsplanen. Insatsernas konsekvenser för vårt sätt att arbeta Organisera tid för dialog/reflektionstillfällen. Ta fram ett underlag att diskutera kring. Ev. utse arbetslagsledare som leder mötena. Målkriterier Det finns fungerande forum för diskussioner. Likabehandlingsplanen är aktuell och reviderad. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :25 2

3 1. Nulägesanalys Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivningen hämtar sitt underlag från förskolechefernas kvalitetsrapporter, resultat från föräldraenkät och klassens kvalitetsrapport, enheternas likabehandlingsplaner, utvecklingsdialoger samt samtal i olika forum med förskolecheferna. Enligt förskolans läroplan ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik. Årets resultat av Klassens kvalitetsrapport visar ett fortsatt positivt värde kring dessa frågor. De flesta barn upplever att de trivs, har roligt tillsammans med personal och kompisar och lär sig olika saker. En förutsättning för lärande och utveckling är att barn får det stöd de behöver, att de känner sig sedda och bemöts på ett bra sätt. Att de högsta värdena återfinns inom dessa områden är mycket glädjande. Resultatet i föräldraenkäten visar att föräldrarna har stor tilltro till att pedagogerna arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling, de anser att det råder en ömsesidig respekt mellan sitt barn och andra barn på förskolan. De anger även att det råder ett gott klimat vid barnets förskola. I förskolechefernas kvalitetsrapporter beskrivs att medvetna och överenskomna arbets- och förhållningssätt påverkar klimatet i barngrupperna, barnens förmåga att samspela med varandra och att lösa konflikter. I årets kvalitetsrapporter är det flera förskolor som anger svårigheter att tillgodose behoven hos barn med annat modersmål och barn i behov av särskilt stöd. Med avsikt att skapa likvärdighet och en gemensam grund för förskolans verksamhet i Vetlanda, har förskolans ledningsgrupp formulerat sju pedagogiska grundvärderingar som ska komma till uttryck i den dagliga verksamheten. Två av dessa grundvärderingar anknyter till målområdet Normer och värden: Respekt: Ett begrepp som ska förstås som vikten av ett respektfullt bemötande till de människor som verksamheten kommer i kontakt med, oavsett förutsättningar, bakgrund och erfarenheter. Jämställdhet, solidaritet och mångfald är aspekter som ingår i begreppet. Respekt till miljö innebär att vara rädd och aktsam om den miljö vi vistas i, såväl i närområdet som i ett större perspektiv. Allas lika värde: Att vara olika är en tillgång. Människor ÄR olika och utifrån detta måste vi möta olika människor på olika sätt utan att värdera. Det innebär att följa läroplanens skrivning om att alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Konsekvensen är att alltid utgå från ett inkluderande förhållningssätt, där alla barn ryms och där olika behov och förutsättningar tas hänsyn till. Var och en av oss utgår från vårt eget normsystem som styr vad vi uppfattar som rätt eller fel. Att arbeta med värderingen "allas lika värde" innebär att ifrågasätta våra egna normer och värderingar, dvs. att inta ett normkritiskt förhållningssätt. Kanske har vi inte alltid rätt? Kanske finns det flera rätt sätt? Vem bestämmer vad som rätt eller fel? Grundvärderingarna ska under kommande år att bearbetas, förstås och förankras så att tillämpningen kommer till uttryck och tydligt kan identifieras i konkreta situationer i förskolan. Bedömning av föregående års förbättringsåtgärder är att de i hög utsträckning har genomförts, vilket har bidragit till en högre måluppfyllelse. Genom arbetet med grundläggande pedagogiska grundvärderingar har medvetenheten om värdet av gemensamma normer och värderingar i arbetslagen förtydligats. Arbetet måste dock ske långsiktigt och hållbart och kan inte anses bli klart under endast en kort tid. Vid en granskning av förskolornas likabehandlingsplaner framkommer att samtliga förskolor har en sådan, men att det vid enstaka förskolor inte är aktuella för Hur skiljer sig resultatet i olika urval och grupper Det som skiljer från föregående år är utmaningen i skapa förutsättningar så att alla barn ges möjligheter kunna delta i lek och sampel. Flera förskolechefer beskriver bl.a. att barn i behov av särskilt stöd samt barn med annat modersmål ibland riskerar att hamna utanför beroende svårigheter att förstå språket eller förhålla sig till turtagning och samspel. Analys av skillnader mellan pojkar och flickor såväl i kvalitetsrapporter som i klassens kvalitetsrapport visar att det finns skillnader i bemötande av flickor och pojkar. Flickor anger i högre utsträckning att de tycker om typiskt "flickiga" aktiviteter som t.ex. att lyssna på saga och att sjunga, medan pojkarna gillar de "pojkiga" som bygg, utelek etc. Flera förskolechefer anger också att det finns skillnader i hur pojkar och flickor samspelar och leker med varandra. Hur ser resultatet ut i jämförelse med kraven i styrdokumenten? Enligt Läroplan för förskolan ska förskolan aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :25 3

4 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Sammantaget är bedömningen att det sker ett mycket medvetet arbete i Vetlanda kommuns förskolor inom området Normer och värden. Arbetet kring dessa strävansmål kommer till stor del till uttryck genom personalens förhållningssätt och de ramar och regler som finns vid förskolan. Förskolornas arbete utgår i hög utsträckning från social fostran och värdegrundsarbete. Flera förskolor kopplar arbetet kring normer och värden till de vuxna som positiva förebilder. Genom att vuxna visar respekt och lyhördhet för såväl varandra som barnen, kan en positiv utveckling ske. Kvalitetsrapporterna beskriver ett medvetet arbete med att stödja barnen i samspelet med varandra. Bland annat beskrivs metoder för konfliktlösning där målsättningen är att stimulera barnen att själva komma fram till lösningar. Att visa hänsyn till varandra, att varje barn dagligen blir positivt bekräftat är andra områden som beskrivs i enheternas arbete. De flesta förskolorna i kommunen har en aktuell likabehandlingsplan som beskriver arbetet med de olika diskrimineringsgrunderna och hur man arbetar för att förebygga kränkningar vid förskolan. För att ytterligare öka måluppfyllelsen är det angeläget att normer, regler och förhållningssätt tydligt förmedlas till ny personal och vikarier. Det skapar otydlighet och osäkerhet hos barnen om de möts av pedagoger som inte är samstämda och förhåller sig på samma sätt i de situationer som barnen deltar i. Ytterligare ett område är utveckla är hur varje barn, oavsett bakgrund, förutsättningar eller behov, får uppleva sig vara en tillgång i gruppen och utveckla sin förmåga till öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Det är svårt att bedöma måluppfyllelsen av arbetet med att barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Området beskrivs visserligen i några av förskolechefernas kvalitetsrapporter, men det är inte tillräckligt underlag för att dra slutsatser över hur arbetet bedrivs generellt. Det kan indikerat att det är ett område att utveckla. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :25 4

5 2. Orsaksanalys Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett positivt vis? De arbetssätt som förskolechefernas kvalitetsrapporter anger har påverkat resultatet i positiv riktning är framför allt att personalen är närvarande och tydliga. De agerar som goda förebilder och arbetar ständigt med att stärka barnens förmåga till förståelse för alla människors lika värde, tillåtande klimat, (lagom) stöd i konfliktlösning och allas delaktighet. Arbetssätt som stödjer detta är att dela in barnen i mindre grupper så att alla barn blir sedda och bekräftade. Gemensamma diskussioner och reflektioner i arbetslag har bidragit till att nå fram till gemensamt förhållningssätt och arbetsmetoder. Några förskolor har även fått handledning av specialpedagog i sina samtal och reflektioner för att utveckla ett gemensamt förhållningssätt, vilket har haft stor betydelse. I den dagliga verksamheten bekräftas barns positiva och starka sidor. Att vara en bra kompis, att tillsammans med barnen reflektera kring värdegrundsfrågor är inslag på påverkar på ett positivt vis. Flera förskolechefer beskriver hur förskolorna arbetar med respekt för allt levande och omsorg om miljön genom arbete med återvinning, kompost och skräpplockardagar m.m. Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett negativt vis? Bristande kontinuitet i arbetslag beskrivs vara en stor orsak till svårigheter att nå högre måluppfyllelse. Genom bristen på utbildade och legitimerade förskollärare täcks vakanserna med ibland outbildad personal. Det ställer högre krav på att det finns stödjande strukturer och rutiner för hur ny personal och vikarie introduceras i arbetet. Den plan för introduktion som tagits fram i ledningsgruppen har ännu inte hunnit förankras tillräckligt för att vara ett stöd i verksamheten. Barngruppernas storlek innebär svårigheter att möta varje barns behov, särskilt om det är barn i behov av särskilt stöd eller som inte förstår svenska. För denna grupp anges även avsaknad av tillräckligt med modersmålsstöd och möjligheter till tolk försvåra möjligheterna. Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste styrkor? Professionell och medveten personal med gemensamt positivt förhållningssätt gentemot barnen och till varandra Dela barngrupperna i mindre grupper Tillfällen till reflektion och dialog i arbetslagen, gärna med handledningsstöd De grundläggande pedagogiska grundvärderingarna är ett stöd i att nå fram till gemensamt förhållningssätt och på vilket sätt det kommer till uttryck i varje förskola Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste förbättringsmöjligheter? Tid och förutsättningar till att föra samtal och reflektera i arbetslagen Ytterligare fokus på att göra barn medvetna om vikten av att vara en bra kompis, att alla får vara med Öka medvetenheten om vikten av att inta ett normkritiskt synsätt och förhållningssätt som ger alla barn, oavsett kön, utländsk bakgrund eller funktionshinder, samma möjligheter att göra egna val utan påverkan av tradition, kultur och förgivettaganden. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :25 5

6 3. Insatser och åtgärder för utveckling Vilka insatser och förändringar kan vi själva genomföra? Det som är mest angeläget att fokusera på framgent är att de gemensamma pedagogiska grundvärderingarna diskuteras, processas och överenskommes på vilket sätt som de kommer till praktisk och konkret tillämpning i den dagliga verksamheten. Detta förutsätter en långsiktig och hållbar planering för genomförande, där tid och förutsättningar ges. En fortsatt utveckling av att organisera arbetet i mindre barngrupper, inom ramen för givna förutsättningar behöver förankras och genomföras. Det innebär att fler förskolor organiserar verksamheten under dagen så att antalet barn i samma grupp minskas. Ett ytterligare utvecklingsområde är målet att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om närmiljön. Några förskolechefer beskriver ett aktivt och medvetet arbetsätt kring detta mål, men det kan antas att det är ett område som kan behöva lyftas fram och förstärkas. Vilka insatser och förändringar ser vi behov av på övergripande nivå? Samtliga förskolor behöver ändamålsenliga lokaler som underlättar barns möjligheter till lärande, lek och samspel i miljöer som är överblickbara för personalen. Skolverkets riktlinjer om barngruppernas storlek behöver diskuteras och en ambitionsnivå fastställas. Enligt Skolverket har barngruppens storlek stor betydelse för barns trygghet, möjligheter att bli sedda och bekräftade. Det påverkar den framtida lokalförsörjningen och planering av antal platser per avdelning. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :25 6

7 4. Planering av införande Mål/förbättringsåtgärder De pedagogiska grundvärderingarna Respekt och Allas lika värde börjar bli accepterade och förankrade hos all personal i förskolan och kommer tydligt till uttryck i den dagliga verksamheten. I processen med att diskutera betydelsen och innebörden av grundvärderingarna ingår även att diskutera arbetssätt och bemötande så att ALLA barn utvecklar förmågor till samspel, respekt, empati och delaktighet. Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport (fsk) Vid enkätundersökningen 2017 syns inga större skillnader mellan hur pojkar och flickor svarar på de olika frågorna i Klassens kvalitetsrapport. Klassens kvalitetsrapport ses som ett viktigt och relevant redskap för att inhämta barns perspektiv på dagarna i sin förskola. Resultatet används för att reflektera och analysera hur förskolan ännu bättre kan inta ett barnperspektiv vid planering och utformning av innehåll och utformning av verksamheten. Beslutade insatser Varje förskolechef ska planera för förankrings- och utvecklingsarbetets genomförande. Det innebär att ta ställning till vilka aktiviteter som ska genomföras, när och i vilken form. Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport (fsk) Utvecklingsinsatsen "Pedagogisk dokumention" kopplas tydligt till det systematiska kvalitetsarbetet. I det professionella förhållningssättet ingår att barns erfarenheter, intressen och behov påverkar innehållet i verksamheten. Den pedagogiska grundvärderingen "Barnperspektiv" används som ett argument till att inhämta barns perspektiv på att vara barn. Det är de som är experterna! Insatsernas konsekvenser för vårt sätt att arbeta Förskolechefer ges tillfälle att utbyta erfarenheter och få stöd i arbetet inom sitt team samt i ledningsgruppen. Målkriterier I december 2016 har alla förskolenheter en pågående utvecklingsprocess kring de pedagogiska grundvärderingarna. De pedagogiska grundvärderingarna används för att identifiera arbets- och förhållningssätt som dels överensstämmer, men också de sätt som strider mot dem. Det förutsätter trygga arbetslag som har förmåga att framföra och ta emot utvecklande återkoppling. Uppföljning Resultatet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :25 7