Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Lärande och kunskaper Övergripande mål: Uppföljning, utvärdering och utveckling Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :16 1

2 Nyckeltalsanalys Nyckeltalsanalys Målets innehåll Enligt förskolans läroplan ska förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Mål och förbättringsområden Uppföljning, utvärdering och utveckling 2015 Pedagogisk dokumentation används vid uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten och för att följa varje barns utveckling och lärande. Förutsättningar finns för gemensam planering och reflektion. Informations- och kommunikationsteknik, IKT, används som ett naturligt verktyg i kvalitetsarbetet Beslutade insatser Processutbildning i pedagogisk dokumentation för all personal Behov av utökning av antal planerings/-stängningsdagar anmäls till barn- och utbildningsnämnden Stöd i utveckling av användningen av IKT ges från central nivå, via IT-pedagoger till samtlig personal. Konsekvenser för vårt sätt att arbeta Det behövs avsättas resurser i form av tid och pengar för att genomföra kompetensutvecklingen. Det är viktigt att hålla i den kompetensutvecklingsstrategi som har lagts fast, så att all personal verkligen får tillfälle att fördjupa sin kompetens kring pedagogisk dokumentation. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :16 2

3 1. Nulägesanalys Nulägesbeskrivning Underlag för nulägesbeskrivningen har hämtats från förskolechefernas kvalitetsrapporter samt genomförda utvecklingsdialoger. Enligt förskolechefernas kvalitetsrapporter framgår att det sker en kontinuerlig uppföljning av såväl barns individuella utveckling och lärande samt av verksamhetens kvalitet som helhet. Genom att samla dokumentation från arbetet, reflektera tillsammans för att därigenom identifiera och få syn på det som händer i verksamheten, ges information om vad som behöver utvecklas och förbättras. Dokumentationen består bl.a. av barnens bilder och skapande, foto/film, intervjuer, enkäter, observationer och reflektionsmallar. Dokumentation sker även i Hypergenes loggböcker. Systematiskt kvalitetsarbete I det systematiska kvalitetsarbetet finns en klar och tydlig struktur mellan de olika nivåerna i kommunen. Arbetet fokuserar på en uppföljning av de nationella målen i läroplanerna och vilka åtgärder som behövs för att öka måluppfyllelsen. Utgångspunkt är också kommunfullmäktiges och barn- och utbildningsnämndens mål. Samtliga nivåer i barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för att följa och utveckla arbetet på sin nivå. Genom gemensamt kvalitetshjul med olika fokusområden under bestämda tider på året, samlas läroplanens målområden. Förskolorna dokumenterar kontinuerligt och reflekterar tillsammans. Till stöd i arbetet används Skolverkets stödmaterial BRUK och kommunens självskattningssystem GEM, gemensamma målkriterier. All form av utvärdering ska ha ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Vi använder oss därför av en föräldraenkät och klassens kvalitetsrapport. Föräldraenkäten fylls i av föräldrar som har barn i förskola eller pedagogisk omsorg. Enkäten skickas via e-post till den vårdnadshavaren som står som mottagare av barnomsorgsfakturan. Klassens kvalitetsrapport är en metod som riktar sig till barn i förskolan, tre till fem år. De får besvara en enkät under en pedagogs ledning och genom att titta på resultaten och analysera dem får vi fram underlag för fortsatt utveckling. Metoden låter barnen aktivt delta i gruppens och förskolans kvalitetsarbete. Den utgår från varje barns uppfattning om sin förskolevardag och ökar vår förståelsen för verksamheten genom den diskussion som resultat och analys ger. Individuell pedagogisk dokumentation Dokumentation över varje barns utveckling och lärande samlas i barnets egen portfolio. Syftet med portfolio är att den ska bygga på barnets positiva egenskaper. Genom att barnets eget lärande sätts i centrum, utgör innehållet i portfolion ett pedagogiskt verktyg som används som underlag för att forma verksamheten utifrån det enskilda barnets behov. Portfolion erbjuder barnet att känna igen, minnas och reflektera över sitt lärande. Här ska det synas att verksamheten är trygg, lärorik och rolig. Innehållet i portfolion ska vara varierat och bestå av olika typer av dokumentation som synliggör viktiga aspekter av barnets utveckling och lärande. Utformning av arbetssätt och metoder med portfolio kan skilja från enhet till enhet och måste utformas utifrån den enskilda förskolans/verksamhetens ställningstaganden. Till stöd för utformning av innehållet i portfolion har vägledande punkter tagits fram. Dessa beskriver aspekter som bör synliggöras i portfolion och följa barnet genom hela förskoletiden i förskola/pedagogisk omsorg. De utgör även ett stöd vid utvecklingssamtalet. Blanketten "Underlag för utvecklingssamtal" används för att dokumentera utvecklingssamtalet. Dokumentet samlas i barnets mapp och hör ihop med portfolion. Den sista följer med barnet till förskoleklassen. Årets resultat Den generella kompetensutvecklingssatsningen kring pedagogisk dokumentation som i stort sett all personal har genomgått, har i hög utsträckning bidragit till en högre måluppfyllelse kring uppföljning och utvärdering. Satsningen har också bidragit till att barns perspektiv, tankar, lärande och utveckling än tydligare påverkar verksamhetens innehåll och genomförande. Antalet planeringsdagar kommer att under kommande läsår att utökas till fyra, enligt beslut i barn- och utbildningsnämnden. Informations- och kommunikationsteknik blir mer och mer ett naturligt och självklart redskap i kvalitetsarbetet. Genom IKT-nätverk, IKT-pedagoger, studiebesök och konferenser sker en positiv utveckling och lärande hos alla medarbetare. Hur skiljer sig resultatet i olika urval och grupper Det är tydligt att kvaliteten i att följa upp och utvärdera förskolans resultat är beroende av personalens kompetens och erfarenhet. De förskolor som har större andel personal som saknar utbildning eller erfarenhet har inte samma Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :16 3

4 förståelse och kunskap kring hur det systematiska kvalitetsarbetet bör genomföras och har också svårare att följa och dokumentera varje barns utveckling och lärande. Det är vanligare förekommande att barn i behov av särskilt stöd har fylligare och mer utförlig dokumentation kring sin utveckling och sitt lärande. Hur ser resultatet ut i jämförelse med kraven i styrdokumenten? Bedömningen av måluppfyllelsen i relation till de nationella kraven är att förskolan håller en god kvalitet. Det finns en medvetenhet, kunskap och intresse av att följa upp verksamheten, som även bidrar till att personalen blir säkrare och säkrare på vad det nationella uppdraget enligt läroplanen innebär. I arbetet ingår även en förmåga att kritiskt kunna granska sitt eget arbete, vilket tidigare inte har varit en självklarhet, men som nu i allt högre utsträckning sker på ett självklart vis. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :16 4

5 2. Orsaksanalys Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett positivt vis? Under året har fortsatt ett stort fokus riktats mot det systematiska kvalitetsarbetet, analysarbete och Hypergene som IT-stöd. Hypergene är dels ett verktyg för att dokumentera kvalitetsarbetet, men syfter även till att vara ett stöd i de olika stegen som ingår i ett kvalitetsarbete. På det viset är hela förskoleverksamheten inne i en lärandeprocess, där kvalitetsarbetet förankras och ses som värdefullt i alla led. Den gemensamma kompetensutvecklingssatsningen i "Pedagogisk dokumentation" har bidragit till en ökad kompetens och förståelse för hur arbetslag kan få syn på hur lärmiljöer, metoder och arbetssätt bidrar till barns lärande och utveckling. Det har även bidragit till relevanta och givande reflektionstillfällen kring arbets- och förhållningssätt och stärkt samarbetet inom och mellan olika förskolor. Gemensam planeringstid och tid för diskussioner är viktiga framgångsfaktorer för att tillsammans i arbetslaget reflektera, analysera och bedöma kvaliteten i verksamheten, samt för att diskutera fram gemensamt förhållningssätt och arbetssätt kring enskilda barn. Ipads, kameror och annan teknisk utrustning har underlättat den pedagogiska dokumentationen, där även barnen har fått vara delaktiga i processen. Genom att barnen delas i mindre grupper underlättas även att få syn på och kunna dokumentera lärandeprocesserna. Regelbundna tillfällen för att följa upp barns lärande och utveckling genom s.k. Barnkoll och Barnkonferens, liksom utvecklingssamtal tillsammans med vårdnadshavare bidrar till att ge en helhetsbild av barns behov, erfarenheter och intressen. Arbetsmetoderna kring enkätundersökningarna Klassens kvalitetsrapport och Föräldraenkäten innebär att datan från undersökningarna även ges en djupare förklaring och som underlättar analysarbetet och undersökningarnas resultat. Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett negativt vis? Vid vissa förskolor har personalen inte insikt och förståelse för sambanden mellan varje barns utveckling och lärande (portfolio), pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete. Det uppfattas som irrelevanta arbetsuppgifter som tar alltför mycket tid i anspråk. Det har ibland inte varit möjligt för personal vid mindre enheter att delta i kompetensutveckling pga. svårigheter att finna vikarier. Detsamma gäller för tid och förutsättningar för reflektion- och planeringsmöten. Vid de enheter där det har saknats flera behöriga och legitimerade förskollärare har belastningen i uppgiften att dokumentera varit hög, vilket har tvingat fram lägre ambitionsnivåer. All personal känner sig inte säker i att använda modern teknik som t.ex. Ipad, dator och digitalkamera. IT-stödet Hypergene upplevs av vissa vara svårt att använda. Dessutom framförs kritik kring att det systematiska kvalitetsarbetet är alltför omfattande och tar för mycket tid i anspråk. Principen om att "varje nivå ansvarar för sitt kvalitetsarbete" är inte överallt förankrat och accepterat. Det handlar dels om att arbetslag efterfrågar respons på sina kvalitetsrapporter, dels att förskolechefer har svårt att förhålla sig till sin nivå i sina rapporter och inte skriva sammanfattningar över vad arbetslagen har formulerat. Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste styrkor? Vi har bra rutiner och stöd för att följa barns utveckling och lärande samt för det övergripande systematiska kvalitetsarbetet. Hypergene som IT-stöd fungerar självinstruerande och leder personalens arbete genom de olika stegen i en utvärderingsprocess. Här finns även stöd för kontinuerlig dokumentation från reflektionstillfällen o.dyl. Genom generell kompetensutveckling har vi lagt en gemensam grund för den pedagogiska dokumentationen, vilket är viktigt att förvalta så att arbetssättet förankras och implementeras på ett naturligt vis i verksamheten. Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste förbättringsmöjligheter? För att ta nästa steg framåt är det nödvändigt att nå en acceptans för att kvaliteten i förskolan ska följas, dokumenteras och analyseras. Det gäller såväl det enskilda barnet som verksamheten i stort. Det är i enlighet med läroplanens mål, skollagen och är ett viktigt uppdrag för all personal som arbetar i förskolan. Principen om att "varje nivå ansvarar för sitt kvalitetsarbete" och att man dokumenterar för sin egen skull behöver förankras. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :16 5

6 3. Insatser och åtgärder för utveckling Vilka insatser och förändringar kan vi själva genomföra? I det skedet vi befinner oss i nu är det viktigt att hålla i de processer vi har lagt fast. Vi ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer, som ska vara dokumenterat. Det innebär att skapa förståelse för värdet av arbetet så att det upplevs meningsfullt och nyttigt. På övergripande nivå kommer kvalitetsseminarier att genomföras, där förskolechefer får ge återkoppling på varandras kvalitetsrapporter i syfte av erfarenhetsutbyte och lärande. Vi behöver föra diskussioner kring hur arbetsuppgifterna kan fördelas inom arbetslaget, så att det blir en jämnare fördelning och så att alla kompetenser nyttjas på ett klokt vis. Vilka insatser och förändringar ser vi behov av på övergripande nivå? Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :16 6

7 4. Planering av införande Mål/förbättringsåtgärder Rutiner och system inom ramen för det Systematiskt kvalitetsarbetet är accepterat och förankrat. Arbetet pågår kontinuerligt under året och tid är avsatt i anslutning till fokusområdenas tidpunkter. Arbetslagens arbetsuppgifter i det systematiska kvalitetsarbetet är fördelade och innebär att alla är delaktiga i arbetet med att följa, dokumentera och analysera kvaliteten såväl i förskolans verksamhet som när det gäller enskilda barn. Förskolechefernas systematiska kvalitetsarbete och kvalitetsrapporter utgår från en övergripande enhetsnivå och beskriver resultat, analys, insatser och åtgärder som förskolechefen ska förhålla sig till i sitt arbete. Beslutade insatser Det är viktigt att möta tveksamheter kring metoder och rutiner med argument som bidrar till en ökad förståelse. Vid ledningsgruppsmöten kan frågor som uppkommit lyftas och diskuteras, som bidrar till att förskolechefer känner sig säkrare på att förklara bakgrund och syfte med vårt system för kvalitetsarbetet. Kvalitetsseminiarer genomförs vid två tillfällen för att prova om det ger förskolechefer stöd sitt kvalitetsarbete. Insatsernas konsekvenser för vårt sätt att arbeta Kvalitetsarbetet är ett angeläget och viktigt område som kontinuerligt behöver lyftas och diskuteras. Det är naturligt att efter varje fokusområde diskutera vad som framkommit och vad som är nästa steg. Därigenom kan resultatet bidra till att uppfattas som givande och meningsfullt. Målkriterier Kritik mot det systematiska kvalitetsarbetet framförs allt mer sällan. Tid är avsatt i anslutning till fokusområdena. Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt och dokumenteras i loggboken. Utvärdering sker inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :16 7