Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden

Transkript

1 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens beslut av det systematiska kvalitetsarbetet ska rektorer och förskolechef avlägga tre rapporter per år inför nämnden. Vid nämndsmötet redovisar rektorer och förskolechefer kvalitetsrapport 1 år 2015, avseende betygs- och resultatuppföljning enligt skollagen 2010:800, 3 kap samt barns och elevers utveckling mot målen. Redovisningarna innefattar även en beskrivning av förskoleklassernas och fritidshemmens resultat med analyser. Dessutom redovisar förskolechefen förskolans resultat med analyser. Kultur- och utbildningsnämnden har beslutat att utöver ovanstående tre redovisningstillfällen införa en kvalitetsdag, där nämndens ledamöter och ledarna tillsammans analyserar arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Byskolornas resultat redovisas gemensamt för att inte riskera avkodning av identiteter. Nämndens ledamöter och ledarna diskuterar redovisningarna och analyserna. Under innevarande läsår pågår en skolinspektion av all verksamhet och resultatet av denna inspektion ska utgöra en grund i förvaltningens fortsatta arbete när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet i kommunens skolor, fritidshem och förskolor. Resultat och analyser skolan Måluppfyllelsen är fortfarande relativt hög bland de yngre eleverna i kommunens skolor. I årskurserna 7-9 är måluppfyllelsen betydligt lägre. Största resultatförsämringen ser man på Gårdbyskolan i Korpilombolo och Centralskolan i Pajala. Analyser av resultaten har visat att en orsak till att eleverna inte når målen är lässvårigheter samt koncentrationssvårigheter. Problem med läsflyt och läsförståelse medför också att eleverna får problem i andra ämnen som till exempel matematik och engelska. Elever med annat modersmål har svårt att nå målen i flertalet teoretiska ämnen samt i vissa praktiska ämnen. Vi ser också att det är en övervägande andel pojkar som inte når målen och har åtgärdsprogram. Analyserna visar också att när kunskapskraven ökar så är det fler elever som inte når målen. Elever som inte når målen har åtgärdsprogram och individuellt anpassade åtgärder är insatta. 1

2 Åtgärder o Stöd och hjälp utifrån den enskilda elevens behov o Pedagogiska planeringar som tydliggör vad som krävs för att eleven ska uppnå målen. o Utveckling av lärmetoder som väcker nyfikenheten och lusten att lära hos eleven. o Individuella utvecklingsplaner. o Utvecklingssamtal och regelbunden formativ bedömning. o Mentorer som har ett särskilt ansvar när det gäller elevernas pedagogiska utveckling o Kompetensutveckling av personal inom områdena matematik, IKT, värdegrundsfrågor, lärande för hållbar utveckling, globala frågor och undervisning av nyanlända elever. o Under 2015 påbörjas en större kompetensutvecklingssatsning inom läsning och läsförståelse. o Fritidshemmens roll som ett komplement till skolan och till elevernas allsidiga utveckling och lärande ska förtydligas. o Omorganisationen där förskolechefen från och med våren 2015 ansvarar för kommunens samtliga förskolor ska bidra till att rektorerna i större utsträckning kan ägna sig att det pedagogiska uppdraget samt systematiska kvalitetsarbetet. 2

3 Förstelärare Pajala kommun har anställt samtliga tilldelade förstelärare som kommunövergripande resurser men med placering på den skola där de har sin lärartjänst. De arbetar inom områdena IKT, matematik, svenska, engelska, likabehandling och värdegrundsfrågor. För att kunna frigöra tid till uppdraget som förstelärare har de utöver lönepåslaget en nedsättning i tjänst på 10%. Förstelärarna är en viktig utvecklingsresurs som bidrar med kompetensutveckling genom att leda det kollegiala lärandet i kommunens skolor. Matematiklyftet På kort tid är det svårt att direkt peka på att denna stora fortbildningssatsning bidragit till en högre måluppfyllelse men huvudmannen avser att följa upp detta till hösten 2015 Styrning och utveckling Politiskt tagna beslut om nedläggning av årskurserna 6-9 på Junosuando och Tärendö skolor har inneburit mycket arbete för skolchef och rektorer. Verksamhetsutveckling är dock själv fallet en prioriterad fråga för ledningsgruppen och under 2015 ska det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå utvecklas. Elevhälsan och skolutvecklingsgruppen fungerar som ett stöd till förvaltningens ledningsgrupp bestående av rektorer, förskolechef och förvaltningschef. Elevhälsan Elevhälsan har under året fått en tydligare struktur och utvärderingar har visat att det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet utvecklats. Elevhälsan har en tydlig mötesagenda på skolnivå och minst två övergripande kvalitetsmöten per år på förvaltningsnivå. Norrbus modellen Denna överenskommelse mellan landstinget och kommunen har bidragit till en förbättring när det gäller att stötta elever och barn i svårigheter. Tidiga insatser Både politikerna och ledarna betonar vikten av att satsa tidigt när det gäller stödinsatser. En åtgärd i Pajala kommun är att avsätta en halv specialpedagogresurs till förskolan. Förskolan anordnar också kontinuerlig fortbildning i språk, matematik, och IKT för att utveckla pedagogernas sätt att i förskolan arbeta med lärandet utifrån förskolans läroplan. 3

4 Familjens hus Förskolechefen har tillsammans gjort studiebesök i Övertorneå för att ta del av detta förebyggande arbete när det gäller de yngsta barnen i kommunen. Besöket är redovisat för kultur- och utbildningsnämnden men medel finns inte i dagsläget att bygga upp en liknande verksamhet. Upprustning av lärmiljöer Enligt en framtagen treårsplan fortsätter arbetet med upprustning av klassrum på Centralskolan i Pajala. Forskning har visat att stimulerande lärmiljöer bidrar till en förhöjd motivation och i förlängningen en högre måluppfyllelse. Utöver detta avser förvaltningen att avsätta en halv miljon kr till fortsatta satsningar på tidsenlig teknik i förskolan och skolan under Förskolan Förskoleenheter Pajala centralort har 138 barn fördelat på 4 förskolor. Bemanningen är 30,1 tjänster ( 32 personer) Junosuando förskola/förskoleklass/fritids har 11 barn, 4 fritidselever, samt elever som efter skoldagen väntar på skolskjuts. Bemanningen är 1,8 förskollärare och 1 barnskötare. Korpilombolo förskola har 31 barn och bemanningen är 2,5 förskollärare och 2,5 barnskötare. Sattajärvi förskola har 31 barn. Och bemanningen är 1 förskollärare och 4 barnskötare Tärendö förskola, har 15 barn och bemanningen är 2 förskollärare och 1 barnskötare Nulägesanalys förskolan i byarna Förskolan har trygga lärmiljöer för barnen, både inom- och utomhus. Förskolorna arbetar systematiskt utifrån de nationella mål som finns i den nya reviderade läroplanen för förskolan. Arbetsområdena är matematik, naturvetenskap och språk. Alla vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal 2 gånger per år. Varje förskola anordnar också föräldramöten. Under hösten har en enkätundersökning genomförts på förskolorna kring normer och värden, inflytande och samarbete mellan hem och förskolan. Analys av förskolans måluppfyllelse Förskolorna håller på att hitta formen för sitt systematiska kvalitetsarbete, och det känns betryggande. Alla förskolor gör inte exakt likadant för att bedöma sin måluppfyllelse. Huvudmannen ser gärna att t.ex BRUK används på samtliga förskolor. Huvudmannen ser att förskolecheferna för förskolorna i Pajala centralort mest redovisat måluppfyllelse inom det demokratiska uppdraget, samt att synliggöra 4

5 andra kulturer och språk. Det är fullt förståeligt att både det demokratiska uppdraget och det mångkulturella är i fokus just nu eftersom det är en ny situation för Pajala kommun att ta emot flera barn till asylsökande från olika länder. Huvudmannen gläds åt att Jägarens förskola i Pajala har uppnått Grön flagg och ser gärna ett liknande miljöarbete vid samtliga förskolor. Grön flagg är ett kvitto på hög måluppfyllelse inom natur, miljö, hållbarhet. Enkätsvaren efter genomförda enkätundersökningar i byarnas förskolor visar att vårdnadshavarna känner sig trygga när deras barn är på förskolan. De upplever också att deras barn trivs och att de har en stimulerande och utvecklande verksamhet. Vårdnadshavarna har synpunkter på delaktighet och inflytande. Mål o Alla förskolor arbetar mot de nationella målen i läroplanen och det systematiska kvalitetsarbetet ska utvecklas o Gemensamma samtal om förskolans värdegrund och uppdrag genomförs o Barn och föräldrars inflytande över vistelse i förskolan ska öka o Varje barn är unikt och kompetent och ska på förskolan ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar o Pedagogerna skall möta varje barn utifrån barnets individuella behov o Barnet skall hela tiden vara i centrum, där leken har en central betydelse för barns lärande, det är genom leken barnen utforskar sin omvärld, bearbetar intryck och erfarenheter samt kommunicerar med andra. Genom leken utvecklas barn socialt, känslomässigt och intellektuellt. o Ny teknik och kompetensutveckling i användandet införs i kommunens förskolor. Åtgärder o Personalen ska på planeringstid och planeringsdagar få möjlighet att planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och analysera arbetet. Inläsning av pedagogisk litteratur samt diskussioner kring förskolans verksamhet genomförs i arbetslagen på de olika förskolorna. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett ständigt pågående arbete i samtliga förskolor som leds av förskolechefen. o Förvaltningen har genomfört en omorganisation i ledningsstrukturen som innebär att förskolechefen från och med våren 2015 ansvarar för samtliga 5

6 förskolor i kommunen. Förskolechefen har både utbildning och erfarenhet som gynnar kvalitetsutvecklingen i förskolorna. o Från och med hösten 2015 ska den struktur för det systematiska kvalitetsarbetet som finns i Pajala centralort omfatta samtliga förskolor i kommunen. o Förvaltningen ska återbesätta den specialpedagogresurs med inriktning mot förskolorna då specialpedagogen lämnar sin anställning till hösten. Uppdraget är att stötta förskolans pedagoger i arbetet med tidiga insatser. o Under våren 2015 genomför förskolans personal en studieresa till Haparanda med fokus på det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. o Huvudmannen kommer att borga för att förskolechefen får goda förutsättningar att slutföra den statliga rektorsutbildningen som hon påbörjat. o Huvudmannen vill att föräldrarnas synpunkter angående delaktighet och inflytande tas spå allvar och att verksamheterna arbetar för att ha en mycket god dialog med föräldrarna. o Huvudmannen vill att rutinen med två utvecklingssamtal/år fortsätter. o Huvudmannen vill också att förskolan gör en redovisning av måluppfyllelsen angående arbetet med matematik, naturvetenskap och språk under hösten 2015 o Huvudmannen vill att fler förskolor får ta del av Jägarens miljöarbete för att inspireras. o Huvudmannen vill att arbetet i förskolan med hjälp av tidsenlig teknik utvärderas under o Under våren och sommaren 2015 har Kultur- och utbildningsnämnden gett förvaltningschefen och förskolechefen ett uppdrag att se över antalet avdelningar i Pajala centralort eftersom barnantalet minskar markant till hösten Pajala Leif Rönnbäck Kultur- och utbildningschef 6