Kvalitet i förskoleverksamheten Pajala kommun

Transkript

1 Revisionsrapport Andreas Jönsson Cert. kommunal revisor Kvalitet i förskoleverksamheten Pajala kommun

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning Inledning Syfte och revisionsfråga Metod, material och avgränsning Resultat Resursfördelning som stödjer kraven på verksamheten Bedömning Systematiskt kvalitetsarbete Bedömning Risk- och säkerhetssituationer samt hygienrutiner i förskolan Bedömning... 7 Pajala kommun

3 1. Sammanfattning och revisionell bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Pajala kommun har genomfört en granskning som syftar till att bedöma om kultur- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning säkerställer en ändamålsenlig förskoleverksamhet. Vår sammantagna bedömning är att nämnden inte till fullo säkerställer en ändamålsenlig förskoleverksamhet. Bedömningen grundar sig på följande iakttagelser: Det finns i nuläget en ändamålsenlig resursfördelning som stödjer arbetet med att tillgodose kvalitetskraven för verksamheten, inklusive kraven på trygg omsorg. Vi ser dock en risk i att resursfördelningen kan komma att sättas på prov vad gäller att ge förutsättningar för en pedagogiskt kvalitativ förskoleverksamhet anpassad för respektive barns behov om barnantalet ökar väsentligt. Det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som återrapporteras till nämndsnivå, men kvalitetsarbetet på nämndsnivå är otydligt i den meningen att vi inte kan se på vilket sätt nämnden analyserar och arbetar för utveckling av förskoleverksamheten. Vad gäller kvalitetsarbetet på enhetsnivå är vår bedömning att detta är i behov av utveckling avseende dokumenterade uppföljningar, analyser och konstaterade utvecklingsbehov med koppling till det pedagogiska uppdraget. Signaler finns även att det finns behov av att utveckla planeringsprocessen utifrån det pedagogiska uppdraget samt att vidareutveckla stödjande dokument för att skapa enkelhet i dokumentationen kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet. Barnens och vårdnadshavarnas möjlighet att delta i enheternas kvalitetsarbete behöver vidareutvecklas. Enheterna och nämnden har följt upp åsikter på ett område genom en enkät till vårdnadshavare, men svarsfrekvensen var låg och generellt ser vi ingen systematiserad uppföljning med koppling till det pedagogiska uppdraget och målsättningar i övrigt. Det finns inte rutiner och handlingsplaner för att förebygga och hantera risk- och säkerhetssituationer i förskolan i tillräcklig utsträckning. I de fall sådana finns är det osäkert i vilken utsträckning de är förankrade och kända hos personalen. Vidare är vår bedömning att det i allt väsentligt finns hygienrutiner för att förebygga sjukdomsspridning, men att det finns ett visst utvecklingsbehov på köks-/livsmedelssidan. Vi ser utifrån dessa iakttagelser en risk för bristande tillämpning vilket i förlängningen kan innebära en risk för barnen, inte minst när nya vikarier eller ny personal kommer till verksamheten. Pajala kommun 1 av 7

4 Mot bakgrund av ovanstående rekommenderar vi nämnden följande för att utveckla verksamheten: Att analysera vilken påverkan ett väsentligt ökat barnantal får på den pedagogiska verksamheten och vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en ändamålsenlig verksamhet. Att säkerställa ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på nämndsnivå samt utveckla kvalitetsarbetet på enhetsnivå, inklusive barnens och vårdnadshavarnas möjlighet att delta i detta. Att säkerställa att det finns tillfredsställande rutiner och handlingsplaner vad gäller säkerhet och hygien på enheterna och att dessa är kända hos personalen. Pajala kommun 2 av 7

5 2. Inledning Förskolan är en egen skolform och förskolans verksamhet omfattas därför av begreppen utbildning och undervisning. Detta innebär att verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Skollagen poängterar att förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt ge en trygg omsorg. Vidare betonas att barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. En bristande styrning och uppföljning av förskoleverksamheten riskerar att verksamhetens förutsättningar att bedriva en kvalitativ verksamhet, inklusive trygg omsorg förbises Syfte, revisionsfråga och revisionskriterier Granskningen syftar till att bedöma om kultur- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning säkerställer en ändamålsenlig förskoleverksamhet. Det finns en ändamålsenlig resursfördelningsmodell som stödjer arbetet med att tillgodose kvalitetskraven för verksamheten, inklusive kraven på trygg omsorg. Systematiskt kvalitetsarbete bedrivs på både nämnds- och enhetsnivå för förskoleverksamheten. Enheterna och nämnden följer upp vad barn och vårdnadshavare anser om verksamheten. Det finns rutiner och handlingsplaner för att förebygga och hantera risk- och säkerhetssituationer i förskolan. Det finns hygienrutiner för att förebygga sjukdomsspridning Revisionskriterierna för denna granskning utgörs av skollagen och läroplanen för förskolan Metod, material och avgränsning Granskningen har varit avgränsad till två förskolor; Jägarens förskola i centralorten samt Garvarens förskola i Sattajärvi. Genomförandet har bestått i analys av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå och enhetsnivå, kvalitetsrapporter, resursfördelning, rutiner och handlingsplaner avseende risk- och säkerhetssituationer, samt rutiner avseende hygien. Intervjuer har genomförts med nämndsordförande, förvaltningschef, förskolecheferna och förskollärare vid de två utvalda enheterna. Pajala kommun 3 av 7

6 3. Resultat 3.1. Resursfördelning som stödjer kraven på verksamheten Resursfördelningen till förskolan bygger enligt de intervjuade på ett under tidigare år taget beslut. Vid genomgång av protokoll kan det konstateras att nämnden inte under fattat något beslut om någon särskild resursfördelningsmodell. Enligt de intervjuade innebär beslutet att resurserna ska fördelas efter principen att det ska finnas tre personal per avdelning, med undantag för avdelningar i byarna med få barn där bemanningen kan vara mindre. Vidare att barnantalet inte ska vara fler än 13 barn i åldrarna 1-3 år eller fler än 17 barn i åldrarna 4-5 år. Av intervjuerna framgår att resursfördelningen i huvudsak faller väl ut när det gäller att tillgodose kvalitetskraven på förskolorna och att det inte finns några problem att tillse att barnen får en trygg omsorg. Senaste tiden har det dock varit i genomsnitt 14 barn i gruppen yngre år till följd av ökad efterfrågan på platser, men det har enligt intervjuerna inte inneburit någon skillnad vad gäller kvaliteten på verksamheten. Med anledning av den ökade efterfrågan har också en ny avdelning öppnat. Enligt skollagen ska barn i förskolan, på samma sätt som elever i grundskolan, ges stöd utifrån sina behov och förutsättningar i förhållande till de mål som finns för verksamheten (t ex läroplan för förskolan och nämndens egna mål för verksamheten). Det finns enligt de intervjuade ingen särskild resursfördelning eller egen budget för särskilda behov. Istället tillämpas möjligheten att omfördela mellan verksamheter när det behövs enligt de intervjuade. Ibland behövs extra resurs inom en förskola och de intervjuade uttrycker att det inte är ett problem att få detta om det finns ett sådant behov. Åtgärderna kan annars handla om att anpassa gruppstorleken och/eller stöd av specialpedagog som konsultativt hjälper personalen att stödja barn som behöver det. Vidare framförs att SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) används som stöd i arbetet när så behövs. I sammanhanget nämns att organisationen har en specialpedagog som arbetar ca % av sin tjänst mot förskolan för att stötta personalen i deras arbete. En oro som uttrycks är förutsättningarna att tillgodose platser för flyktingbarn som förväntas komma till kommunen. Ambitionen är att barnen ska inkluderas i ordinarie förskoleavdelningar, men det kan bli problem med att få lokalerna att räcka till enligt de intervjuade Bedömning Vår bedömning är att det i nuläget finns en ändamålsenlig resursfördelning som stödjer arbetet med att tillgodose kvalitetskraven för verksamheten, inklusive kraven på trygg omsorg. Bedömningen görs mot bakgrund av att intervjuerna ger uttryck för att resursfördelningen fungerar och är flexibel utifrån de behov som kan variera mellan enheterna. Pajala kommun 4 av 7

7 Antalet barn kan dock komma att öka och intervjuerna uttrycker en oro för möjligheterna att tillgodose platsbehov i tillräcklig utsträckning. Vi ser utifrån detta en risk i att resursfördelningen kan komma att sättas på prov vad gäller att ge förutsättningar för en pedagogiskt kvalitativ förskoleverksamhet anpassad för respektive barns behov. Vi rekommenderar därför nämnden att analysera vilken påverkan detta får på den pedagogiska verksamheten och vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en ändamålsenlig verksamhet Systematiskt kvalitetsarbete Nämnden har i maj 2013 fastställt riktlinjer och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Av detta dokument framgår bestämmelserna kring och målsättningarna med kvalitetsarbetet samt en specificering av kvalitetsarbetet på enhetsnivå och i det pedagogiska arbetet. Vidare framgår en tidplan för hur kvalitetsabetet ska löpa under läsåret och mallar för dokumentering inom verksamheterna. Av tidplanen framgår vilka aktiviteter och vilken uppföljning/rapportering som ska ske vid givna tillfällen under året (inklusive förskolan). Sammanlagt ska tre kvalitetsrapporter lämnas in från verksamheterna under året; rapport 1 per sista januari, rapport 2 per sista juni och rapport 3 per sista september. Av protokollen framgår att detta system tillämpas och att rektorerna deltar för att redovisa enheternas kvalitetsarbete. Vi kan dock inte se att det på huvudmannanivå sammanställs någon övergripande dokumenterad analys utifrån det systematiska kvalitetsarbetet avseende förskoleverksamheten. Särskilt vad avser förskolan innehåller de av nämnden fastställda riktlinjerna och rutinerna en mall för enheterna att utgå ifrån i sitt systematiska kvalitetsarbete. Enligt mallen tas utgångspunkt i läroplanen och utifrån detta ska analys av nuläge, genomförda aktiviter och behov av utveckling dokumenteras. Sammanfattningsvis ger kvalitetsrapporterna en bild av nuläget generellt sett utifrån vilka förutsättningar som råder (t ex gruppstorlekar och personalsituation) och vad som gjorts, samt på olika konkretiseringsnivå ett önskat framtida läge och hur verksamheten ska arbeta för att nå dit. Det kan konstateras att måluppfyllelsen utifrån läroplanen för förskolan analyseras i liten utsträckning, och rimligtvis som en följd av detta blir även konstaterade utvecklingsbehov och formulerade åtgärder med koppling till läroplanen otydliga. Av intervjuerna, vilket också återspeglas i kvalitetsrapporterna, framgår att det systematiska kvalitetsarbetet behöver vidareutvecklas. Det finns enligt intervjuerna en utgångspunkt i läroplanen när verksamheten planeras och följs upp, men saknas en vana att dokumentera detta på ett bra sätt. Vidare framförs att det behövs mer tid till att arbeta med dessa rutiner och planera för verksamheten om kvalitetsarbetet ska bli så strukturerat och tydligt som det är tänkt. Pajala kommun 5 av 7

8 Enligt skollagen ska också barnen i förskolan och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i enheternas kvalitetsarbete. Av kvalitetsrapporterna framgår att även detta är ett utvecklingsområde. Enligt intervjuerna genomfördes det en enkätundersökning till vårdnadshavare förra året vilken hade fokus på likabehandling inom förskolan. Det var dock en låg svarsfrekvens och de intervjuade ser ett behov av att utveckla detta arbete. Ambitionen är att fortsättningsvis gå ut med en enkät årligen som tydligare tar sin utgångspunkt i läroplanen, vilket därmed också ska synliggöra förskolans pedagogiska uppdrag för vårdnadshavarna på ett tydligare sätt. I övrigt anges föräldraråd på förskolorna och utvecklingssamtal med respektive barns vårdnadshavare som metod för att göra dem delaktiga och följa upp åsikter om verksamheten Bedömning Vår bedömning är att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som återrapporteras till nämndsnivå, men att kvalitetsarbetet på nämndsnivå är otydligt i den mening att vi inte kan se på vilket sätt nämnden analyserar och arbetar för utveckling av förskoleverksamheten. Vad gäller kvalitetsarbetet på enhetsnivå är vår bedömning att detta är i behov av utveckling avseende dokumenterade uppföljningar, analyser och konstaterade utvecklingsbehov med koppling till det pedagogiska uppdraget. Signaler finns även att det finns behov av att utveckla planeringsprocessen utifrån det pedagogiska uppdraget samt att vidareutveckla stödjande dokument för att skapa enkelhet i dokumentationen kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet. Vår bedömning är också att barnens och vårdnadshavarnas möjlighet att delta i enheternas kvalitetsarbete behöver vidareutvecklas. Enheterna och nämnden har följt upp åsikter på ett område genom en enkät till vårdnadshavare, men svarsfrekvensen var låg och generellt ser vi ingen systematiserad uppföljning med koppling till det pedagogiska uppdraget och målsättningar i övrigt Risk- och säkerhetssituationer samt hygienrutiner i förskolan Enligt skollagen ska verksamheten bedrivas så att barnen har en trygg omsorg. Av intervjuerna framgår att det årligen genomförs två skyddsronder på förskolorna inklusive genomgångar av utemiljön och lekplatserna. Enligt de intervjuade finns utemiljöer som är i behov av att fräschas upp och dialog förs med Pajalabostäder om prioriteringar utifrån investeringsramen. När brister uppmärksammas i övrigt görs en felanmälan, men det kan enligt de intervjuade ta tid att få påtalade brister åtgärdade. Det finns en handlingsplan för extraordinära händelser för verksamheterna inom nämnden. Av handlingsplanen framgår uppgifter och organisation/ansvariga inom respektive förskola samt riktlinjer och vägledningar för arbetet i händelse av kriser. Intervjuerna visar att det är osäkert i vilken utsträckning detta dokument är känt på respektive förskola. Det framgår även att det varierar i vilken utsträckning det finns handlingsplaner på förskolorna som handlar om risk- och säkerhetssituationer. Pajala kommun 6 av 7

9 Vid en förskola har det under hösten tagits fram ett arbetsmaterial kring situationer som barns försvinnande och svår sjukdom, samt rutiner för att räkna in barn inför och efter utevistelser och utflykter. Vid en annan förskola är det okänt i verksamheten om det finns några särskilda säkerhetsrutiner. Vad gäller hygienrutiner utgår detta arbete från landstingets rekommendationer och enligt de intervjuade arbetades det ganska intensivt med detta för några år sedan. I de fall något särskilt händer i omvärlden, t ex befarad omfattande spridning av svininfluensa, blir ett extra fokus på hygienfrågorna. Rutiner finns på förskolorna vad gäller handhygien för barn och personal (blöjbyte, toalettbesök, inför måltid), rengöring av skötbord osv. Vad gäller köksarbete och livsmedelshantering finns rutiner i stor utsträckning. Kontroll av hygien kopplat till kök/livsmedelshantering genomförs av kommunens plan- och miljöenhet. Här har vissa brister uppmärksammats dels vad gäller tillämpning av rutiner, dels avsaknad av rutiner på enstaka områden Bedömning Vår bedömning är att det inte finns rutiner och handlingsplaner för att förebygga och hantera risk- och säkerhetssituationer i förskolan i tillräcklig utsträckning. I de fall det finns är det osäkert i vilken utsträckning de är förankrade och kända hos personalen. Vidare är vår bedömning att det i allt väsentligt finns hygienrutiner för att förebygga sjukdomsspridning, men att det finns ett visst utvecklingsbehov på köks-/livsmedelssidan. Vi rekommenderar därför nämnden att säkerställa att det finns tillfredsställande rutiner och handlingsplaner vad gäller säkerhet och hygien på enheterna och att dessa är kända hos personalen. Risk finns annars för bristande tillämpning vilket i förlängningen kan innebära en risk för barnen, inte minst när nya vikarier eller ny personal kommer till verksamheten Andreas Jönsson Projektledare Hans Forsström Uppdragsledare Pajala kommun 7 av 7