Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Transkript

1 Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade sig efterhand där ett antal förändringar behövde komma till stånd. Målet för gruppen blev att ta fram en handlingsplan för arbetet med att stimulera till högre närvaro. Satsningen kom att omfatta tre delar: förarbete, framtagning av en handlingsplan samt igångsättning av arbete enligt handlingsplanen. Projektet har inte rymt något operativt arbete med frånvaro på skolenheter eller inom socialtjänst. Barn och Utbildning och Stöd och Lärande inledde ett samarbete med forskare från Högskolan Kristianstad. För att ta fram en så heltäckande bild som möjligt av varför eleverna inte går till skolan genomfördes intervjuer av forskarna. De intervjuade elever i åldersspannet år. Högskolan bidrog även med en översikt av vad forskare internationellt och nationellt har sett i liknande studier som Tomelillas. Med elevernas svar och forskarnas analyser som underlag tog en arbetsgrupp med representanter från Barn och Utbildning och Stöd och Lärande fram en handlingsplan med rutiner och åtgärder. Handlingsplanen gäller för barn och elever i förskola och grundskola. Den visar på hur arbetet ska bedrivas för att främja närvaron, uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaron i skolan. Den visar tydligt på hur samarbetet skola, central elevhälsa och socialförvaltning ska ske på bästa sätt. Forskningsrapporten presenterades först för ledare inom Barn och Utbildning och Stöd och Lärande samt för den politiska lednigen. Den visade sig innehålla sex övergripande slutsatser. Dessa är: Ogiltig frånvaro står i relation till ett flertal faktorer, vilka kan sorteras under fyra rubrikerna - individ, familj, skola och samhälle. Det går inte att peka ute en enda riskfaktor som ensam leder till avhoppare/ hemmasittare. Riskerna för avhopp hänger samman med antalet riskfaktorer som kumulerats. Det är ingen homogen grupp. Riskerna kan skönjas tidigt. Det är en långvarig process. 1

2 Vidare framkom att den psykosociala arbetsmiljön bidrar till en betydande del av elevernas frånvaro. De krafter som däremot drar eleverna till skolan är vuxenstöd och ett positivt skolklimat. Införandet av handlingsplanen kom att vända sig till ledare och personal inom förskola, skola, centrala elevhälsan och socialtjänsten. Arbetet genomfördes som halvdagsseminarier under ledning av forskaren som även presenterade den framtagna forskningsrapporten. Handlingsplanen är idag ett arbetsredskap på samtliga enheter. Den är en del i det systematiska kvalitetsarbetets enkätundersökning. Det finns ett system med uppföljning två gånger per år till familjenämnden. Utvecklingsledare har i uppgift att ta fram statistik och att hjälpa rektorerna i deras analys. Alla skolor har idag samma rapporteringssystem. Samtliga rektorer, förskolechefer och personal inom Barn och Utbildning har planen som sitt arbetsinstrument. Genom att de olika åtgärderna, vid hög frånvaro eller frånvaro på väg att bli hög, har satts under granskning har den höga frånvaron minskat. Det påverkar den tidsåtgång som olika personalgrupper lägger på samtal med elever, föräldrar och andra samarbetsparter. 2. Bakgrund Projektet startades med anledning av att det i Tomelillas skolor fanns en grupp elever med hög frånvaro. Det angavs skilda uppfattningar om vad det var som var anledning till detta. Det var en komplex problematik som Tomelilla kommun inte hade lyckats att påverka med de åtgärder som använts. Tillika kom forskningsresultat som visade att fullständiga betyg i åk 9 är en avgörande skyddsfaktor mot riskbeteende. Genom att minska antalet elever som är frånvarande från lektionerna blir risken för utanförskap mindre. Att förändra ett negativt beteende och skapa ett positivt förhållningssätt till närvaron i skolan hos samtliga berörda tar tid. Genom att såväl skola som socialmyndigheter bemöter eleverna på ett professionellt sätt, kan samarbete med elever och föräldrar etableras och ske på ett för alla parter bra sätt. Nyttan i satsningen sågs även finnas på medborgarplanet. Elever som sköter sin skolgång tillägnar sig ett beteende som främjar deras livskvalitet för resten av livet och som ökar deras chanser till ett positivt inträde i arbetslivet. Med vetskap om att barn som inte deltar i undervisningen riskerar ett socialt utanförskap med ökad risk för missbruk, kriminalitet och normlöshet kändes det angeläget att starta detta arbete. 3. Mål för projektet Huvudmålet Närvaron i samtliga skolor är i samma nivå som den som finns i arbetslivet i stort gjorde att gränsen för mätningar sattes vid att en frånvaro på mindre än 5 %. Mätning görs hösten 2012 samt 4 ggr under 2013 och därefter 2 ggr per år. Delmål 1 Ett underlag är framtaget för att identifiera rätt åtgärder. De anledningar som eleverna anger till frånvaro respektive närvaro presenteras för Familjenämnd och berörda ledningsgrupper. I maj 2013 presenteras resultat från enkäter av forskarna från Högskolan Kristianstad. 2

3 Delmål 2 Kommunen har en handlingsplan med rätt åtgärder och bra rutiner kommer att utvärderas av utvecklingsledare senhösten Handlingsplanen finns och är utvärderad. Bilaga 1. Delmål 3 I kommunen är närvaron i skolan på agendan i samtliga forum som berör barn och ungdomar ska utvärderas genom en dokumentstudie i slutet av Delmål 4 Barn och elever tycker att det är viktigt att vara på lektionerna mäts årligen i Barn och Utbildnings elev-förälder-personal-enkät. Delmål 5 Sambandet mellan närvaro och skolresultat är klarlagt redovisas genom att rektor på respektive enhet sammanställer statistik i juni Genomförd analys presenteras 2013 för familjenämnden. 4. Lönsamhetsanalys Vid projektstarten gjordes denna lönsamhetsanalys: Om projektet leder till att de faktorer som orsakar elevernas frånvaro kommer fram och att handlingsplanen används av personalen, kommer det på kort sikt att leda till att kostnader för arbete med att få elever tillbaka till skolan kommer att minska. 5. Utvärdering av projektet Utvärdering av projektet har gjorts fortlöpande och delredovisningar har gjorts till styrgruppen för den sociala investeringsfonden. Vidare har de frånvaromätningar som genomförts inom projektet redovisats till Ledningsgruppen inom Barn och Utbildning samt till familjenämnd med jämna intervaller. Resultat från forskarnas intervjuer har redovisats för såväl Barn och Utbildnings ledningsgrupp, familjenämnd, samt för representanter för Individ och familjeomsorg. Projektets huvudmål och delmål Huvudmålet Närvaron i samtliga skolor är i samma nivå som den som finns i arbetslivet i stort gjorde att gränsen för mätningar sattes vid att en frånvaro på mindre än 5 %. Mätning görs hösten 2012 samt 4 ggr under 2013 och därefter 2 ggr per år. Huvudmålet har varit föremål för diskussion i familjenämnden och orimligheten i att jämföra elevernas skolarbete med ett arbete i yrkeslivet har konstaterats. Samtliga mätningar som var tänkta har genomförts och ett stort fokus har och kommer framöver att finnas på närvaron hos barn och elever. Frånvaron över 15 %, alltså mer än 26 dagar på ett läsår, har minskat. Delmål 1 Ett underlag är framtaget för att identifiera rätt åtgärder. De anledningar som eleverna anger till frånvaro respektive närvaro presenteras för Familjenämnd och berörda ledningsgrupper. I maj 2013 presenteras resultat från enkäter av forskarna från Högskolan Kristianstad. Resultateten har presenterats enligt plan och elevernas svar har vid ett flertal tillfällen använts i samtal kring förbättringar i verksamheten. Fokus på individuellt anpassade åtgärder och åtgärder som är förebyggande finns nu i verksamheten. Utvecklingsledare för samtal med rektorer kring skolornas åtgärder minst en gång per termin utifrån ett framtaget frågebatteri. 3

4 Delmål 2 Kommunen har en handlingsplan med rätt åtgärder och bra rutiner kommer att utvärderas av utvecklingsledare senhösten Handlingsplanen finns och är utvärderad. Bilaga 1. Delmål 3 I kommunen är närvaron i skolan på agendan i samtliga forum som berör barn och ungdomar ska utvärderas genom en dokumentstudie i slutet av Efter att Stöd och Lärandes utvecklingsledare gick vidare till annat arbete kom utvärderingen av delmål 3 inte att genomföras som en dokumentstudie vad gäller socialtjänstens del. Istället har det förts samtal med ledningen inom Barn och Utbildning kring deras upplevelse av samarbetet med andra förvaltningar samt huruvida närvaron i skolan är med på agendan i de forum som berör barn och ungdomar. De menar att samarbetet stärkts. Delmål 4 Barn och elever tycker att det är viktigt att vara på lektionerna mäts årligen i Barn och Utbildnings elev-förälder-personal-enkät. Enkäten är genomförd våren Den innehåller tre frågor gällande närvaro. Nedan tabell är ett utdrag ur årets resultat. Högst värde är Jag tycker att det är viktigt att vara på lektionerna. 13. Jag anser att lektionerna är viktiga för mitt barn att delta i. Elever F-2, vt ,81 Elever åk ,69 Vårdn-hav, skola, frth ,91 Pers F-9+frth , Jag tycker att det är viktigt att komma i tid till lektionerna. 14. Jag anser att det är viktigt att mitt barn kommer i tid till skolan. Elever F-2, vt ,83 Elever åk ,64 Vårdn-hav, skola, frth ,95 Pers F-9+frth ,3 15. Mina föräldrar får veta om jag varit frånvarande. 15. Jag blir kontaktad om mitt barn inte kommer till skolan. Elever F-2, vt ,86 Elever åk ,72 Vårdn-hav, skola, frth ,64 Pers F-9+frth ,55 Delmål 5 Sambandet mellan närvaro och skolresultat är klarlagt redovisas genom att rektor på respektive enhet sammanställer statistik i juni Genomförd analys presenteras 2013 för familjenämnden. En delundersökning gjordes inom F-6 efter betygsättningen i åk 6 sommaren På de granskade enheterna fanns inget samband mellan 20 % frånvaro och betyget F. Det finns idag en analys som är gjord. Den har inte ännu inte presenterats för familjenämnden, men det kommer att ske under hösten Projektbudget Satsningen har hållit sig inom de ramar som budgeterades och ansöktes om ur den sociala investeringsfonden. Högskolan Kristianstad har hållit sin del i samfinansieringen som bland annat bestod av forskartid cirka två månader på heltid. Resurser Inom projektet har det från Högskolans sida deltagit en forskare samt två mastersstudenter. För projektledningen har en rektor ansvarat för tillsammans med utvecklingsledare på Barn och Utbildning. I arbetsgruppen som tog fram handlingsplanen har sex personer varit engagerade från förskola, skola och centrala elevhälsan. Vidare har samtlig personal inom skola, central 4

5 elevhälsa och delar av Individ- och familjeomsorgs personal, under en halvdag, engagerats i ett seminarium för att implementera handlingsplanen. Folkhälsoplaneraren har bistått med den ekonomiska översikten av projektet. Tidplan Tidplanen för projektet har hållits. Ändringar Arbetet har följt upplägget enligt projektplan och aktivitetslista. Risker Det har inte uppkommit några av de befarande riskerna. Eventuella samarbetspartners Högskolan Kristianstad har följt den överenskommelse som upprättades inför samarbetet. Det är viktigt att vara tydlig i kontrakt med externa samarbetspartners så att inga tvivel uppstår om deras roll. En forskare har trots allt en annan agenda gällande analys av resultat än vad kommunens representanter har. 6. Omvärlden En enkät från Skolinspektionen till elever på högstadiet gjorde att intervjuerna med de äldre barnen kom att genomföras senare än planerat, men det påverkade inte projektet i sin helhet. Vidare slutade en av masterstudenterna men det löste Högskolan Kristianstad genom att forskaren tog på sig ett större ansvar för intervjumaterialet. 7. Egna organisationen Det finns inga händelser inom Barn och Utbildning som påverkat projektet. Efter att Stöd och Lärandes utvecklingsledare gick vidare till annat arbete kom utvärderingen av delmål 3 inte att genomföras som en dokumentstudie vad gäller socialtjänstens del. Istället har samtal förts med ledningen inom Barn och Utbildning kring deras upplevelse av samarbetet med andra förvaltningar och huruvida de har närvaron i skolan på agendan i de forum som berör barn och ungdomar. 5

6 8. Tillvaratagande av projektresultat Projektet har väckt stort intresse utanför kommunen. Forskaren har medverkat i Radio samt varit huvudföreläsare vid ett seminarium i Hässleholm som Kommunförbundet Skåne arrangerade kring Främja närvaro förebygga frånvaro Hur gör man? Projektledare och utvecklingsledare har spridit handlingsplanen till ett antal kommuner i Sverige som visat intresse för vårt arbete. Vidare har utvecklingsledare föredragit projektet vid Dialogmöte i Kommunförbundets regi under namnet Med närvaron på agendan. Projektledaren har tillsammans med utvecklingsledare medverkat i Radio Kristianstad vid två tillfällen. Handlingsplanen är idag ett arbetsredskap på samtliga enheter. Den är en del i det systematiska kvalitetsarbetets enkätundersökning. Det finns ett system med uppföljning två gånger per år till familjenämnden. Utvecklingsledare har i uppgift att ta fram statistik och att hjälpa rektorerna i deras analys. Alla skolor har idag samma rapporteringssystem. Samtliga rektorer, förskolechefer och personal inom Barn och Utbildning har planen som sitt arbetsinstrument. Genom att de olika åtgärderna vid hög frånvaro eller frånvaro på väg att bli hög har satts under granskning har den höga frånvaron minskat. Det påverkar den tidsåtgång som olika personalgrupper lägger på samtal med elever, föräldrar och andra samarbetsparter. 9. Framtida idéer Det skulle, om något år, vara intressant att ha en intern masterstudent som skulle följa upp de insatser som görs vid elevers frånvaro kopplat till hur de lyckas i sitt framtida liv. 10. Stäng projektet enligt uttänkt avslutningsprocess Efter avslutat projekt kommer samtlig personal inom Barn och Utbildning och Stöd och Lärande att via mail ta del av denna redovisning. Vidare kommer ett utlägg på hemsidan att göras av de dokument och rapporter som tagits fram under projektet gång. En mycket bra skrift från SKL har inköpts och kommer att spridas till alla enheter tillsammans med ett exemplar av handlingsplanen. 6