Slutrapport: Pedagogisk tränare för elever och deras lärare

Transkript

1 Slutrapport: Pedagogisk tränare för elever och deras lärare 1. Sammanfattning Under projektets pilotstudie påbörjades arbetet med att ta fram en modell för hur undervisningen och handledningen i skolår 3 skulle kunna bedrivas som Pedagogisk träning i läs- och skrivinlärning. Metoden kom i korthet att innebära daglig enskild undervisning c:a 30 min. under 9 veckor. I samband med denna erhåller klassens lärare handledning av den pedagogiska tränaren kring arbetssätt och metoder samt kring bedömning av elevens utveckling av läs- och skrivförmåga. Elevernas framsteg dokumenteras fortlöpande av eleven och den pedagogiska tränaren i läsutvecklingsschema. Föräldrar informeras och tillfrågas om tillstånd innan insatsen genomförs. För att kunna erbjuda denna insats till samtliga elever med dessa behov har tre lärare arbetat som pedagogisk tränare. Det motsvarade två heltidstjänster. Dessa lärare har arbetat i enlighet med den modell som tagits fram. Under projekttiden har arbetssättet implementerats på samtliga F- 6 skolor i kommunen. Projektet har riktats till elever som gått i skolår 1 andra terminen och i skolår 3 första terminen. Projektet har inte levererat specialpedagogiska insatser men ett samarbete har skett med befintliga lärare inom elevhälsan. Projektet har nått ut till alla kommunens elever och deras lärare. Insatserna från de pedagogiska tränarna har fördelats utifrån elevernas resultat på DLS i skolår 2 och Tal- och språkkontroll i skolår 1. Utvärderingar har gjorts fortlöpande av ansvarig pedagogisk tränare och redovisats för bland annat Barn och Utbildnings ledningsgrupp och familjenämnd. Att genomföra ett förtest och ett eftertest för att ta grepp om och göra elevernas utveckling synlig har gjort det möjligt att bedöma värdet av insatserna. Utifrån analys av dessa framkom det att insatserna i åk 1 gav större framsteg hos eleverna. Det stärker forskningens bild av att insatser för läsinlärning ska ske så tidigt som möjligt. Därför har beslut fattats att insatsen framledes ska ges under termin två i årskurs 1. Tillika kommer insatsen som tidigare varit förlagd till termin 1 i årskurs 3 att flyttas fram till termin 1 i årskurs 2. Urvalet kommer att göras utifrån Lundbergs läsutvecklingsschema. Modellen har också visat sig svämma över med positiva effekter på den sociala sidan. I klassrummet har det bidragit till stärkt självkänsla och självförtroende bland eleverna genom att eleven får uppmärksamhet samt själva kan se att de faktiskt klarar av skolan. 1

2 Projektet har också gjort det tydligt att ett formativt förhållningssätt till tester, diagnoser och prov är att föredra. Därför har dokumentet Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat sammanställts och beslutats av Ledningsgrupp Barn och Utbildning den 3/ Dessa rutiner säkerställer att resultaten från bland annat de nationella proven analyseras och att åtgärder vidtas på skolnivå. Vidare säkerställs att information överförs mellan lärare och mellan årskurser gällande elevernas nuläge. Modellen för arbetet med pedagogiska tränare är från och med läsåret 2014/15 en del i Barn och Utbildnings ordinarie verksamhet. Utifrån genomgång av tidsutlägg och kostnader har det framkommit att optimal användning av pedagogisk tränare är två tjänster på 80 %. I det långa loppet finns förhoppningen att modellen Pedagogisk tränare för elever och dess lärare ger eleverna i Tomelilla kommuns alla skolor möjlighet att nå kunskapskraven. 2. Bakgrund Det fanns i kommunen ett behov av att hitta ett arbetssätt, som skulle vara framgångsrikt i arbetet med elever, som inte gör framsteg i sin läsinlärning utifrån de insatser som skedde inom ordinarie undervisningen. Under ett flertal år tillbaka i tiden har det funnits cirka elever som vid testning i årskurs 2 bedömts vara i stora läs- och skrivsvårigheter. Dessa siffror grundades på statistik framtagen i samband med den kartläggning som genomförs fortlöpande i kommunen kring elevernas läs- och skrivförmåga. En viktig faktor för en god hälsa och ett bra liv är att lyckas i skolan. En förutsättning för framgång i skolan är god läs- och skrivförmåga och att dessa erövras tidigt. För att stärka kompetensen hos lärare i de tidiga årskurserna fanns det under därför så kallade seniorlärare inom Barn och Utbildning. Det var lärare med mycket goda kunskaper i läs- och skrivinlärning som handledde mindre erfarna kollegor kring läs- och skrivinlärning. Erfarenheter från deras arbete togs med in i projektet. Under hösten 2012 genomfördes en pilotstudie där en lärare anställdes för ett kombinerat handlednings och undervisningsuppdrag som gick under beteckningen tutoring. Det kan närmast förstås som en personlig träning där en elev undervisas en till en 4 dagar/vecka under en nioveckors period. I arbetet ingick dokumentation av arbetsmetoden. Arbetet under pilottiden utföll mycket gott. Samtliga berörda, elever, lärare och föräldrar, var mycket nöjda med resultatet. Elevernas läsförmåga utvecklades men även deras självförtroende stärktes. Eleverna blev sedda och de såg själva sina framsteg och dokumenterar dem på egna läsutvecklingsscheman. Framstegen var synliga i de observationer som läraren gjort enligt Språket lyfter samt i läsutvecklingsscheman. Med detta resultat och med stöd i forskning ansågs det angeläget att genomföra projektet. 2

3 3. Mål för projektet Huvudmål: Att samtliga elever i skolår 3 har god läs- och skrivförmåga. Delmål 1: Kommunen har rätt insats att erbjuda de elever som inte knäcker läskoden tidigt i den ordinarie klassrumsundervisningen. Delmål 2: Kommunens lärare har ökat sin kompetens i läs- och skrivdidaktik samt sin observationsförmåga och bedömarförmåga i ämnet svenska. Delmål 3: Elevernas inställning till läsning är positiv. Delmål 4: Att insatserna bekostas inom befintlig ram vid projekttidens slut. 4. Lönsamhetsanalys Med insatser som sker så tidigt i ett barns liv är det svårt att beräkna hur väl investeringen har betalat sig. Att en person tidigt blir läs- och skrivkunnig har sedan skolans införande setts som en lönsam investering i sig. Att ett barn får känna att det lyckas kan ge framtida lägre kostnader för både skolan och de sociala myndigheterna. Det som skolan kan få som direkt effektresultat är att de specialpedagogiska insatserna kan komma att minska framöver i årskurs 4-9. Andra insatser i form av kurator, utredningskostnader med mera kan tänkas minska. Det är idag för tidigt att säga vilka kostnader som kan ha minskat i och med projektets genomförande. 5. Utvärdering av projektet Samtliga mål har fortlöpande avrapporterats till styrgruppen enligt framtagen mall. Modellen i sig innehåller utvärderingar som görs efter varje insatsomgång som en av de pedagogiska tränarna fortlöpande har sammanställt och redovisat till Barn- och Utbildnings ledningsgrupp samt till familjenämnden. Projektets huvudmål och delmål Huvudmålet, att samtliga elever i skolår 3 har god läs- och skrivförmåga, har utvärderats via de nationella proven i svenska i skolår 3 i maj Dessa resultat har redovisats till familjenämnden i augusti. Särskilt fokus har också satts på de elever som fått del av insatsen under hösten En sammanställning har tagits fram som kommer att redovisas för familjenämnden i oktober. Under hösten 2013 togs det fram rutiner för redovisning av nationella prov. Det ryms inom Årscykel för Barn och Utbildning rapporteringsärenden till Familjenämnden som antogs i december Den årliga uppföljningen kopplas i sin tur till Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat tagen av Ledningsgrupp Barn och Utbildning den 3/ Dessa rutiner säkerställer att resultaten från de nationella proven analyseras och att årgärder vidtas på skolnivå. Vidare säkerställs i denna att information överförs mellan lärare och mellan årskurser kring elevernas nuläge. 3

4 Delmål 1, att kommunen har rätt insats att erbjuda de elever som inte knäcker läskoden i den ordinarie klassrumsundervisningen, har utvärderats med hjälp av för- och eftertest i samband med insatsen. Ansvarig pedagogisk tränare har en gång per termin sammanställt resultat och redovisat för ledningsgrupp och familjenämnd. Det framgick då att insatserna i åk 1 gav större framsteg hos eleverna. Det stärker forskningens bild av att insatser för läsinlärning ska ske så tidigt som möjligt. Därför har beslut fattats att insatsen ska fortsätta under termin två i årskurs 1. Däremot kommer insatsen från tidigare termin 1 i årskurs 3 att flyttas fram till termin 1 i årskurs 2. Urvalet kommer framöver att göras utifrån Lundbergs läsutvecklingsschema. Delmål 2, att kommunens lärare har ökat sin kompetens i läs- och skrivdidaktik samt sin observationsförmåga och bedömarförmåga i ämnet svenska, finns det indikationer på att så är fallet. De lärare som fått del av handledning uttrycker att de är mycket nöjda med det och att de känner sig säkrare i sitt arbete med de elever som inte knäcker läskoden omgående. Vidare har de pedagogiska tränarna hållit i en fortbildning för alla svensklärare kring Nya språket lyfter, ett av skolverkets bedömningsstöd för lärare. En extern föreläsare har anlitats under vårterminen 2014 för att starta spridningen av genrepedagogik till kommunens svensklärare. Genrepedagogik är ett arbetssätt där elevernas läs och skrivförmåga byggs upp med hjälp av ord och uttryck tillhörande de olika ämnena. Delmål 3, att elevernas inställning till läsning är positiv, har utvärderats via skattning vid start av insats och vid avslutad insats. Ett skattningsunderlag har tagits fram och använts. Elevernas upplevelse har redovisats. Eleverna har vid skattningen i slutet av insatsperioden uttryckt att de inte riktigt förstod skattningsschemat vid uppstarten. Idag används samma svarsalternativ i Barn och Utbildnings elevenkät därför kommer eleverna till att möta det flera gånger. Vidare anger de pedagogiska tränarna att eleverna i åk 1 redan är positiva vid uppstarten. Det framgår även av Lundbergs läsutvecklingsschema hur eleven upplever läsningen. Elevernas intresse för läsning har ökat i och med att de kan se sina egna framsteg. Det blir en positiv sporre. Delmål 4, att insatserna bekostas inom befintlig ram vid projekttidens slut, har utifrån bokföring och utvärdering av tidsanvändning, kostnader och elevresultat lett till att Modellen för arbetet med pedagogiska tränare från och med läsåret 2014/15 är en del i Barn och Utbildnings ordinarie verksamhet. Utifrån genomgång av tidsutlägg och kostnader har det framkommit att optimal användning är två tjänster på 80 %. Projektbudget De stora kostnader som funnits inom projektet är lönekostnader. Vt-13 startade med en lärartjänst på 80 %. Från och med hösten 2013 kom projektet att omfatta två heltidstjänster. Antalet lärare har styrts utifrån vilket som är bäst för att täcka in det största möjliga antal elever och lärare utifrån det behov som finns. Vid uppstart av projektet beräknades ingen kostnad för projektledning. Under 2014 har detta till viss del bekostats av projektet. Budgeten på (kr) har hållits. Resurser Projektledaren har administrerat projektet och har ansvarat för projektets genomförande och redovisning. Till projektet har tre pedagoger varit knutna och arbetat som pedagogiska tränare. De har ansvarat för undervisning, handledning och för att dokumentera elevernas 4

5 resultat. En av dem har ansvarat för att ta fram de underlag som behövs för utvärderingar. Arbetsfördelningen har framgått av aktivitetsplanen som förts fortlöpande under projektet. Folkhälsoplanerare har bistått med den ekonomiska översikten för projektet. Tidplan Den tidsplan som gjordes vid projektstarten har följts. Där har aktivitetsplanen varit till stor hjälp. Regelbundna och i god tid inplanerade möten mellan projektledaren och de pedagogiska tränarna har säkerställt att tidsplanen hållits. Våren 2013 genomfördes den så kallade förankringsfasen enligt plan. Den bestod av följande: Utifrån de resultat som framkommit vid screeningen av alla kommunens ettors läsförmåga erbjöds ett antal elever en pedagogisk tränarinsats. Under våren utprovades och dokumenterades olika former av undervisning kombinerat med handledning av lärare. Struktur och material till modellen var på plats i maj Läsåret innefattade den så kallade genomförande fasen. Tre pedagogisk tränare arbetade utifrån den struktur och med det material som tagits fram under förankringsfasen. Utvärderingar efter varje insatsperiod gjordes enligt modellen. Från och med hösten 2014 övergår projektet i en självständig fas i och med att modellen med pedagogiska tränare blir en del i Barn och Utbildnings ordinarie verksamhet. Den kommer att erbjudas till alla skolor i kommunen. En förändring är att det kommer att erbjudas i årskurs 2 på hösten och i årskurs 1 på våren. Antalet pedagogisk tränare kommer att vara två fördelat på mellan 1,6-1,8 tjänster. Ändringar Några uppgifter har lyfts ut ur projektet. Under Delmål 1 har uppföljning av kartläggningar som används i årskurs 1 och 2 lyfts ut. En arbetsgrupp tillsattes under våren 2104 kallad Resultatgruppen. Deras uppdrag är att se över de kartläggningar och tester som används i kommunen. De kommer under 2015 att lämna ett förslag. Under delmål 2 har ingen dokumentanalys det vill säga insamling av Individuella Utvecklingsplaner gjorts. Istället har ett system för analys och överföring av kunskapsresultat med tillhörande åtgärder införts. Se ovan under delmål 2. Risker Det bedömdes inte finnas några större risker med projektet eftersom en pilot hade genomförts med gott utfall. Det har funnits tillgång till lärare i kommunen med den efterfrågade kompetensen. Det har även gällt att ta hänsyn till den undervisning och de elevgrupper så att inga onödiga avbrott skulle ske. Genom att utökningen av lärarantalet har skett successivt har rekryteringen kunnat ske på ett sådant sätt att avbrott har undvikits. Rekryteringen för framtida insatser inom Barn och Utbildning har gått utan problem. 5

6 Eventuella samarbetspartners En specialpedagog och en talpedagog på Centrala elevhälsan, Balder, haft en rådgivande funktion bland annat vad det gäller kartläggningar. Kommunens rektorer har varit beslutande kring vilka elever om skulle erbjudas insatsen på deras skolor. 6. Omvärlden Det har inte inträffat något som påverkat projektet. Intresset från omvärlden har funnit och det har varit inslag i TV. 7. Tillvaratagande av projektresultat En av projektets pedagogiska tränare fortsätter sin tjänstgöring och kommer att sätta in den som är ny i metoden och i de omgivande rutinerna. Den nyanställde har även deltagit i avslutningsmötet i juni. De pedagogiska tränarna kommer även framöver att ha regelbundna träffar med varandra och med utvecklingsledare. Att beräkna minskade framtida kostnader för eventuella skolmisslyckanden på grund av brister i läsförmåga är mycket svårt. Det som på kort sikt uppnås är att eleverna via insatsen får känna att de lyckas och att de känner att de kan läsa. Detta ger positiva effekter både för elevens kognitiva och sociala utveckling. Elevernas föräldrar är en annan grupp som påverkas positivt av att deras barn lyckas med sin läsinlärning. 8. Framtida idéer Det finns två förändringar som gjorts inför de fortsatta insatserna av de pedagogiska tränarna. Det är tidpunkt för insatsen och de tester som kommer att användas för urval av elever. Det skulle vara intressant att följa läsutvecklingen hos de elever som insatserna riktats till i en studie över tid. 9. Stäng projektet enligt uttänkt avslutningsprocess Information till all personal kring hur insatsen pedagogiska tränare ska se ut under läsåret 2014/15 har sänts ut via mail. Vidare kommer det att finnas material om hur vi genomfört och framöver kommer att genomföra satsningen på kommunens hemsida. 6