Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet"

Transkript

1 Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9

2 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns, nationella prov i år 3 och 5, sett ett behov av att stärka elevernas läsförståelse och på så sätt ge dem bättre färdigheter för att klara skolans alla ämnen. Mål och syfte Att öka samarbetet och utbytet mellan de undervisande lärarna i hela skolans verksamhet från F-9. Att skapa en gemensam linje kring hur vi arbetar och tänker kring läsförståelsen. Att öka språkmedvetenheten hos undervisande lärare för alla skolans ämnen. Att öka medvetenheten hos personalen om hur kunskaperna ska öka över tid och att veta vad som är slutmålet (kunskapskraven år 9). Att på sikt öka måluppfyllelsen i alla skolans ämnen hos eleverna, där läsförståelsen spelar en central roll för eleverna. Att öka grunderna för rektorernas resursstyrning på skolan. För att göra en nulägesanalys så utgår vi ifrån de resultat som finns för de nationella proven år 3, 5 och 9 samt utifrån DLS- testerna som genomförs i år 2, 5 och 7 på skolan. Arbetsmetod Projektet startade i slutet av januari och har pågått under vårterminen Projektledaren träffade rektorerna för båda verksamheterna vid tre tillfällen under vårterminen 2014 för att planera och stämma av kring hur projektet ska fortlöpa under terminen. Projektledaren har träffat två grupper, lärare för Upphärad F-5 och Sjuntorp F-3 samt lärare som undervisar i svenska för Sjuntorp år 4-9 och dessa grupper har träffas vid tre tillfällen under vårterminen 2014 under två timmar åt gången. De har också träffats gemensamt vid ett tillfälle för att utvärdera projektet under vårterminen samt för att planera inför en fortsättning under kommande läsår. Grupperna har utgått ifrån samma material för sina diskussioner. Hela skolan arbetade med läsförståelse och språkmedvetenhet under delar av kompetensutvecklingsdagen den 7 mars, där Christina Halvarsson från Högskolan Väst föreläste kring läsförståelse samt att projektledaren presenterade projektet. Därefter hade personalen diskussioner i mindre grupper utifrån förmiddagens upplägg.

3 Vid kompetensutvecklingsdagen den 22 april arbetade personal för år 4-9 med projektet under delar av dagen. Projektledaren presenterade då vad som står i Läroplanens övergripande mål kring läsförståelse och språkmedvetenhet samt delar från kursplanerna där det finns beskrivet kring samma delar i de olika ämnena. Personalen fick sedan diskutera kring språkmedvetenhet - ord, begrepp och förståelse i mindre grupper för de olika ämnena. Organisation Att projektledaren jobbar med en grupp F-3 Sjuntorp och F-5 Upphärad. Tanken var att specialpedagogen också skulle finns med i projektet, men så har det inte blivit på grund av tidsbrist. Att projektledaren jobbar med en grupp 4-9 Sjuntorp, där specialpedagogen också finns med i projektet. Beställare: Per Hellmark, områdeschef södra skolområdet Projektledare: Jenny Darmell, förstelärare Övriga deltagare: All undervisande personal för F-5 Upphärad och F-3 Sjuntorp. För 4-9 Sjuntorp deltar personal som undervisar i svenska för samma årskurser. Resultat Vad gjorde vi? Vi har träffats i projektgrupperna vid fyra tillfällen under VT -14, där vi har utgått ifrån samma frågeställningar. Under de träffar som vi har haft så har det skrivits diskussionsanteckningar över vad vi har kommit fram till vid varje träff. Vid de träffar vi har haft har vi utgått ifrån samma upplägg där följande delar har ingått: Diskussioner utifrån det diagnosmaterial som används på skolan för att stämma av elevernas kunskaper i läsförståelse. Träff 1: Diagnosmaterial Läsförståelsetexter från DSL för år 2, 5 och 7 Läsförståelsetexter från NP för år 3, 6 och 9 Kunskapskraven LGr11 Hur använder vi oss av resultaten från detta diagnosmaterial? Hur kan vi använda oss av det? Vad kan effekten bli av det? Vilka förändringar i vår undervisning kan göras utifrån resultaten? Vad kan det finnas för förklaringar till förändringar i resultaten över tid?

4 Träff 2: Träff 3: Hur gör vi? Hur jobbar vi med läsförståelse och läsning i dag över åldrarna? Vad tycker vi fungerar bra? Hur utvärderar vi vårt arbete? Vad ska vi utveckla? Hur ska vi skapa en röd tråd på skolområdet? Hur gör vi i andra ämnen med läsförståelse och språkmedvetenhet? Framtiden Vart vill vi? Hur ska vi ta oss dit? Hur ska vi jobba vidare med språkmedvetenhet och läsförståelse i alla ämnen? Hur kan vi jobba med bedömning av eleverna och utvärdering av deras resultat? (formativ bedömning kontra summativ bedömning) Träff 4: Utvärdering Utvärdering av projektet denna termin Hur vill vi att projektet ska fortsätta kommande läsår? Projekt med högskolan? Projekt med förskolor och förskoleklassen? Vad kom vi fram till? Personalen som undervisar de yngsta åren ser att det är en skillnad i svårighetsgrad mellan DLS år 2 och NP år 3, där materialet för DLS upplevs som att det är svårare och en högre nivå på läsförståelsetestet för DLS. Personal för de äldre åren upplever inte att det är så stor skillnad mellan de nationella prov de har genomfört tidigare i år 5 och det DLS-test som nu ligger i år 5. Personal från 4-9 såg också tydliga skillnader i de två diagnostiska material som vi använder oss av på skolan DLS (Psykologiförlaget) och NP (Skolverket), där de är av samma åsikt som den andra gruppen och att i DLStestet så har materialet en högre svårighetsgrad i själva textutformningen med mindre flyt i texterna och att det kan finnas korthuggna meningar, vilket inte främjar flytet i läsningen för eleverna. Gruppen är enig om att ju sämre läsare du är desto mer korthugget är materialet som ska vara anpassat till dem, men forskningen stödjer inte detta tankesätt, utan menar att det är viktigt med flyt i texten och sammanhang. Det kanske är viktigt med en kortare text, men att det ska finnas ett flyt i den. Skillnaderna i nivå mellan testerna upplevs inte som så stor för personalen, men de påpekar att det är skillnad i när testerna utförs, att DLS-testet görs våren i år 2, 5 och 7 och att NP görs våren år 2, 6 och 9 vilket är ett till två års hel skillnad mellan att testerna utförs.

5 Båda grupperna är också överens om att det är bra att vi gör avstämningar på eleverna kontinuerligt, antingen i den dagliga verksamheten eller via diagnostiskt material. Det viktiga är dock vad och hur vi använder oss av de resultat vi får fram. Vad gäller NP så har elever och vårdnadshavare rätt att få reda på resultaten, men vad gäller DLS så finns det inga sådana bestämmelser. Här är också båda grupperna överens om att DLS-resultaten är för pedagogen och diskussioner kring hur man kan jobba vidare utifrån de resultat som framkommit, inte ett mått som behöver förmedlas till elev eller vårdnadshavare. En annan reflektion som kommer upp är att eleven kan vara en god läsare, men som läser långsamt, vilket innebär att den inte hinner alla uppgifter som också i sin tur påverkar resultatet. Detta är viktigt att ta med sig i analysen av resultaten samt att det finns flera andra faktorer som kan påverka resultatet i diagnoserna. Alla är överens om att det är viktigt att man har fokus på individen och det finns stödbehov och att det behövs resurser för att få tid att jobba med individen för att ge det stöd som behövs. Personal i båda grupperna diskuterar och delger varandra kring olika metoder och material som man kan använda sig av vid undervisning i läsförståelse. Det nya materialet som har utkommit på Skolverket: En läsande klass av Martin Widmark är något som båda grupperna vill ta del av och fördjupa sig i under kommande läsår. Det diskuterades också kring skolans bibiliotek och hur man kan satsa på böcker som riktar sig till elever som inte har hittat glädjen i att läsa. Projektledaren kommer att träffa den person som ansvarar för biblioteket och inköpen för att diskutera kring de önskemål som personalen har framfört, något som också rektor för år 4-9 stödjer. Personalen betonar också vikten av resurser/åtgärder till elever som är i behov av stöd tidigt samt att man kontinuerligt utvärderar och omfördelar resurserna på skolan när man ser att behovet finns. Detta arbete behöver bli effektivare och tydligare från ledningens sida tillsammans med elevhälsoteamet (EHT). Nådde vi målet? Ja, det skulle jag vilja säga att vi gjorde på de delar i målbeskrivningen som vi under denna termin kan ta del av, utan någon djupare analys i resultaten för ökad måluppfyllelse, något som jag ser att man får göra över längre tid och inför fortsättningen av projektet under kommande läsår. Dessa mål anser jag som projektledare är de vi har lyckats med: Att öka samarbetet och utbytet mellan de undervisande lärarna i hela skolans verksamhet från F-9. Att skapa en gemensam linje kring hur vi arbetar och tänker kring läsförståelsen.

6 Att öka språkmedvetenheten hos undervisande lärare för alla skolans ämnen. Att öka medvetenheten hos personalen om hur kunskaperna ska öka över tid och att veta vad som är slutmålet (kunskapskraven år 9). Vad gäller målen: Att på sikt öka måluppfyllelsen i alla skolans ämnen hos eleverna, där läsförståelsen spelar en central roll för eleverna Att öka grunderna för rektorernas resursstyrning på skolan är också de mål som projektbeställaren samt rektorerna får analysera och arbeta vidare med under kommande läsår utifrån det diagnostiska material som genomförs på skolan varje år samt utvärdera resultaten i måluppfyllelsen. Var det något vi inte kunde genomföra? Vi hade inte tillgång till de nationella proven i svenska för läsförståelse för år 6, eftersom det första provet för den årskursen fortfarande var belagt med sekretess. Vi använde oss istället av provet för år 5 för att ha något att jämföra med DLS. Diskussion För- och nackdelar En stor fördel i projektet har varit att vi har utgått ifrån samma diskussionsunderlag samt att rektorerna har ordnat med två stycken föreläsningar som varit kopplade till ämnet i projektet. Det har gett en kickstart som gett inspiration och väckt tankar hos personalen. En annan fördel som jag ser det är att ingen av ledarna har varit med vid våra träffar, där personalen då känt att de kan uttrycka sig lite friare och att vi kunna vara lite mer informella emellanåt, där jag som projektledare inte har sett som någon som kommer för att tala om hur det ska vara, utan det har hela tiden funnits en öppenhet i diskussionerna. En annan fördel är att det fanns en tydlig agenda för vad alla träffar skulle innehålla och att planeringen inför projektet gjordes tillsammans med främst specialpedagogen men även med rektorerna för båda skolorna samt att förberedelserna inför projektet var genomtänkta och att projektet var tidsbegränsat. Nackdelar - att det är svårt att mäta resultatet i form av måluppfyllelse eller att se hur man tillämpar resursfördelningen utifrån de resultat som finns att tillgå från denna termins diagnostiska prov med tanke på den korta tid som har gått sedan projektet startade.

7 Reflektioner Jag har mött skickliga pedagoger som med stort engagemang har deltagit i projektet och bidragit med mycket intressanta diskussioner, som också delgett varandra material, metoder och tankar kring ämnet läsförståelse men också kring språkmedvetenhet i alla ämnen. Det finns en personalgrupp som verkligen brinner för pedagogiska frågor och som vill utveckla och utvecklas inom området i framtiden. Projektet ledde till: att undervisande personal har fått fokus på läsförståelse och språkutveckling i fler ämnen än bara svenskämnet att undervisande personal har fått diskutera kring pedagogiska förhållningssätt och delgivit varandra sina erfarenheter och fått ett gemensamt fokus på framtiden kring dessa frågor att vi vid den gemensamma utvärderingen med all deltagande personal från båda grupperna kom fram till att de under arbetets gång faktiskt har tyckt väldigt lika och haft ungefär samma reflektioner. Det finns en känsla av en röd tråd i skolområdet utifrån projektets huvuddelar läsförståelse och språkmedvetenhet. Det blir också väldigt tydligt vid utvärderingen att samtlig personal vill fortsätta med detta under kommande läsår och de vill sprida detta till alla undervisande lärare för att alla ämnen ska jobba med läsförståelse och språkmedvetenhet att det skapas en ikon som all undervisande personal kan ta del av på skolorna, där allt material från projektets start och framåt samlas, så att alla kan få del av det Framtiden Ulf Martinsson, utvecklingslärare på Sylteskolan, kommer tillsammans med Carina Öhlander att vara ansvariga för att fortsätta på projektet, som nu blir lite mera hands- on - vi testar de tankar och idéer vi har haft under denna termin, vi utvärderar igen och ser om det gett den effekten vi tror. Under kommande terminer som är det bra med två stycken inbokade tillfällen tillsammans med de nya projektledarna, i respektive grupp för att fortsätta arbetet utifrån personalens önskemål, rektorers önskemål samt det som de nya projektledarna vill fokusera på. Det finns bland annat ett önskemål om att

8 lyfta SvA-undervisningen till diskussion och fördjupning i gruppen. Andra önskemål är: o samarbete över hela 1-9 kring svenskämnet där båda projektgrupperna vill att minst ett gemensamt tillfälle under varje termin för att träffas och diskutera frågorna vidare och för att stärka den röda tråden ytterligare. o önskemål finns kring att samarbeta med HV för att få mer inspiration och eventuellt också kompetensutveckling/ fortbildning. Inte bara finnas till hands för studenter som vill ha vår hjälp, utan mer ett utbyte mellan skolorna I slutet av maj nästa år, kommer jag tillbaka till arbetet och går då också in i projektet igen. Då är tanken att specialpedagog Carina Öhlander och jag titta på och utvärdera resultaten i DLS och NP, för att se om det vi har gjort under kommande läsår har gett någon effekt. MEN det är ju inte bara det vi ska utgå ifrån, utan vi behöver också göra en ny utvärdering bland personalen för att de hur deras tankar och reflektioner är efter det kommande läsår 14/15. Denna utvärdering blir något att utgå ifrån inför läsåret därpå och vi kan på så sätt fortsätta att driva dessa pedagogiska frågor på skolan och fortsätta att delge varandra hålla kvar i den röda tråden. Slutsats Här kan ju bara jag komma med de tankar och upplevelser jag har med mig från projektet från början till slut. Jag måste säga att jag i början inte trodde att vi skulle komma så långt som vi har gjort med projektet. Jag möter pedagoger som har en väldig samsyn på både diagnosmaterial och även på hur de vill jobba med lärförståelse och språkmedvetenhet. Jag trodde inte heller att vi skulle komma så långt vad gäller samsynen och den röda tråden över området som vi faktiskt har gjort. Jag är också positivt överraskad av engagemanget som pedagogerna har visat vid våra projektträffar, de har verkligen brunnit för frågorna och haft många givande diskussioner inom gruppen. Det roligaste av allt är att alla vill fortsätta framåt och att fortsätta med projektet i en ny form, där det blir lite mer av praktiskt arbete och att sedan träffas för att analysera och reflektera kring hur arbetet fortskrider. Det som också glädjer mig är att vi har hittat ett sätt att under nästa läsår använda oss av projektet för att utvärdera de resultat vi får på de diagnoser som genomförs under nästa läsår och att det kan leda till ytterligare utveckling av den pedagogiska diskussionen kring ämnena läsförståelse och språkmedvetenhet. Vi kommer alltså att jobba med tanke/förslag metod/ hands- on- arbete utvärdering uppföljning modellering/anpassning metod/ hands on- arbete osv. Jag ser att projektet blev en start på ett längre arbete kring skolutveckling och pedagogiska frågor lyftes fram

9 och det blev till ett fokusområde som ledde till något konkret som nu kommer att fortsätta även kommande terminer. Viktigt inför fortsättningen är att ha ett tydligt mål med de träffar man bokar in och att personalen får ta del av planeringen av dessa tillfällen samt att det ges förutsättningar för att personal ska kunna få diskutera kring läsförståelse och språkutveckling vid flera tillfällen. Det är då viktigt att någon leder samtalet och att man har några utgångspunkter för diskussionen och att någon följer upp vad som blir sagt vid dessa tillfällen.

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem Augusti 2016 Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsidé sid. 2 2. Förutsättningar sid. 2 3. Enhetens årshjul sid. 3 4. Utvecklingsarbete sid. 4 1. Läroplansmål

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner

Läs mer

1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4

1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Verksamhetsrapport för Kvarnsvedens skola läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE... 4 3. FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1. Pedagogisk personal...

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Broskolan AB. Box 411 891 28 Örnsköldsvik 1 (5) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Skolinspektionens bedömning och beslut Skolinspektionen bedömer att Broskolan

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Skolor Vendelsö Hage 2013/2014

Kvalitetsanalys för Pysslingen Skolor Vendelsö Hage 2013/2014 Kvalitetsanalys för Pysslingen Skolor Vendelsö Hage 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses

Läs mer

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Kungsängsskolan. Arbetsplan 2012-09-18 Kungsängsskolan Rambodal 3-6, Smedby F-3, Bitbocken F-2, Bjärby F-2 Arbetsplan Läsåret 2012/2013/(2014) KUNGSÄNGSSKOLAN, RAMBOGATAN 246, 60371 NORRKÖPING, 011-15 34 34, 15 3241 Kommunala utvecklingsområden

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Verksamhetsplan. Färentuna. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016

Verksamhetsplan. Färentuna. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016 Läsåret 2015/2016 Förskola/skola: Färentuna 0 Innehållsförteckning Nulägesanalys... 2 Mål... 2 Handlingsplan... 3 Vilka åtgärder planeras för att utveckla era målområden?... 3 Hur planerar ni att genomföra

Läs mer

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret 2010 2011 1 Inledning Obligatoriska särskolan med grundsärskolan och träningsskolan har under året funnits för eleverna i år 1-6 på Grevhagsskolan

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Datum 2013-09-05 1 (11) Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Plan för inskolning och överlämnande förskola till skola. Barn- och utbildningsförvaltningen

Plan för inskolning och överlämnande förskola till skola. Barn- och utbildningsförvaltningen Plan för inskolning och överlämnande förskola till skola Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-11-01 Utdrag ur läroplanerna Lpfö-98, reviderad 2010* 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Förskolan ska samverka

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Gr Borås Stad har i flera år arbetat med kollegialt lärande på olika sätt. Vi brukar skoja och säga att matematiken kokar i Borås stad, säger Maria Maschmann

Läs mer

Barn och Familj Språkutveckling

Barn och Familj Språkutveckling Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1. Utbildningsförvaltningen Elevhälsoteamets uppdrag och organisation Verksamhetsplan år 2017 Elevhälsoteam BECKOMBERGASKOLAN Skolans elevhälsa Elevhälsoteamet (EHT) består av: (befattningar som ingår inklusive

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Marieborgsbladet 2015:1

Marieborgsbladet 2015:1 Marieborgsbladet 2015:1 Välkomna till vårterminen 2015 på Marieborgsskolan! Det känns roligt att träffa alla igen och jag ser fram emot många lärande, utvecklande och roliga dagar tillsammans med elever

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan Läsåret 2016-2017 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande språk, -läs- och skrivutveckling i skolår

Läs mer

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Varför stödmaterial för förskoleklassen? Ny skollag och ny läroplan Förbättra likvärdigheten Tydliggöra rektorns ansvar Bidra till kompetensutveckling diskussionsfrågor

Läs mer

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Brukets skola Betyg och bedömning, skola ÅR 1 Eleverna i år 1 har detta läsår nått ungefär samma måluppfyllelse som tidigare. ÅR 3 Vi tror att

Läs mer

Lovisedalsskolan RO Läsårsplan

Lovisedalsskolan RO Läsårsplan L Ä SÅR 2015/2016 Lovisedalsskolan RO Läsårsplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Lovisedalsskolan RO, Läsårsplan 2(8)

Läs mer

Verksamhetsplan. Hagaskolan och fritidshem 2015/2016

Verksamhetsplan. Hagaskolan och fritidshem 2015/2016 Verksamhetsplan Hagaskolan och fritidshem 2015/2016 Innehållsförteckning Verksamhetsidé-vision sid. 2 Förutsättningar sid. 2 Hagaskolans årshjul sid. 3 Hagafritidshem årshjul sid. 4 Utvecklingsarbete sid.

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fågelås skola i Gate Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Den lässatsning vi startade gav en större

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall

Bedömning för lärande. Sundsvall Bedömning för lärande Sundsvall 2012-03-29 Program 2012-03-29 13.00 Inledning 13.45 Lärande samtal Ca 15.00 fika finns att hämta 16.00 Återsamling frågandets betydelse 16.30 Avslutar dagen Från dokumentation

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret

Kvalitetsredovisning Läsåret Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Soltunets förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 0 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 0 Verksamhetens

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Sjöhagens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner 1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning 1 Utgångspunkt Egen skolform sedan 1998 Ettårig frivillig skolform (ca 95% av alla sexåringar deltar) Förskoleklassen omfattas av de två första delarna

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för

Läs mer

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Latorps skola ligger i ett

Läs mer

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Vad ryms inom detta? Mats Burström Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Vargen, Hults skola. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Vargen, Hults skola. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Vargen, Hults skola 2012/2013 Eksjö kommun 2(6) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling?

Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling? Pia Thornberg Skolledarkonferens Tylösand 27 september 2013 Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling? Vad är sambedömning? Varför sambedömning? Vilka effekter kan sambedömning ge? Hur kan sambedömning

Läs mer

~"'" - KOMMUNSTRYRELSENS AU

~' - KOMMUNSTRYRELSENS AU ' -z Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~ TRANAs KOMMUN 2015-02-03 Sida 26 (29) ~"'" - KOMMUNSTRYRELSENS AU 33 Dnr 334/14 Svar på motion om fortsatt fortbildning av Matematiklyftet för andra och tredje

Läs mer

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013 SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens Södra Utbildningsområde Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013 Postadress 777 81 SMEDJEBACKEN Telefon

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Innehållsförteckning Verksamhetsidé-vision sid. 2 Förutsättningar sid. 2 Ekeby skolas årshjul sid. 4 1. Läroplansmål Normer och värden sid. 5 2. Läroplansmål

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Verksamhetsplan Amiralens förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Ingela Mellbin Förskolechef

Verksamhetsplan Amiralens förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Ingela Mellbin Förskolechef Verksamhetsplan Amiralens förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Ingela Mellbin Förskolechef Amiralens förskoleområde Innehållsförteckning 1. Organisationsöversikt 2. Lagar och förordningar 3. Förskolechefens

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tistelstången 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Verksamhetsplan. Sundby skola. Skola: Läsåret 2016/2017

Verksamhetsplan. Sundby skola. Skola: Läsåret 2016/2017 ! Läsåret 2016/2017 Skola: Sundby skola 1 Innehållsförteckning Nulägesanalys... 3... 3 Aktuella utvecklingsområden... 4 Handlingsplan... 5 Vilka åtgärder planeras för att utveckla era målområden?... 5

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmet Jupiter Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys Utvecklingsområdet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Vittraskoloma AB Rektorn vid Vittra Luma Park Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Vittra Luma Park i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-03-31 Kristianstads kommun Rektorn vid Hammars skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Hammars skola i Kristianstads kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9)) 4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Välkomna till specialpedagogisk forum

Välkomna till specialpedagogisk forum Välkomna till specialpedagogisk forum Fika serveras nu i restaurangen! http://specforummolndal.weebly.com Program 15.00-17.00 Gemensam inledning Lärgrupper - kollegialt lärande Till nästa gång - aktion

Läs mer

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18 Årsplan Läsår 13/14 Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18 Beskrivning av förutsättningar Upptagningsområde Antal avdelningar Antal barn Antal personal Varav barnskötare

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007 Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007 Kvalitetsredovisning för Kullsta förskola 2006/2007. Kort presentation av förskolan. Kullsta förskola ligger i norra delen av centralorten Nynäshamn. Förskolan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2016:5089 Friskolan i Mariestad AB Org.nr. 556802-0852 marten.bremer@ekhamraskolan.se olof.lindblad@ekhamraskolan.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Lillängsskolan i Mariestads

Läs mer

Arbetsplan läsåret 15/16. Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9

Arbetsplan läsåret 15/16. Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9 Arbetsplan läsåret 15/16 Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9 Innehåll Almby/Brickebacken arbetsplan... 3 Syfte Bakgrund Kvalitétsarbete... 4 Prioriterade områden... 5 Arbetsmiljö Fritidsverksamheten Kompetensutveckling...7

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-08-13 Löa skola margareta@bergslagen.com Rektorn vid Löa skola richard.linder@loaskola.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Löa skola i Lindesbergs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola Kvalitetsredovisning 2010-2011 Gredelby Förskola a a Postadress: Knivsta kommun, Gredelby förskola 741 75 Knivsta Besöksadress: Häradsvägen 13, 741 75 Knivsta Tel: 018-34 79 40 Grundfakta Gredelby förskola

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef 2016-07-05 Kvalitetsrapport Hopprepets förskola Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Sammanfattningsvis kan konstateras att Johannes Petris verksamhet fortfarande är en enhet som kännetecknas av en stark tillväxt och utveckling

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer