Läslyftet Stockholm Seminarium Vilka resultat nåddes och vad hände sedan? Leda lärande 3 oktober 2018
|
|
- Torbjörn Hedlund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läslyftet Stockholm Seminarium Vilka resultat nåddes och vad hände sedan? Leda lärande 3 oktober 2018
2 Innehåll Uppdrag och bakgrund Programteori Genomförande Resultat Vad tar vi med oss? Hur går vi vidare?
3 Uppföljningsstrategi - datainsamling Enkäter till alla deltagande lärare i början och slutet av läsåret 2016/17. I maj 2018 till handledare som utbildades 2016/17 Enkäterna gick ut till 716 lärare och 79 handledare på 28 skolor Lektionsobservationer och intervjuer av observerade lärare på åtta grundskolor och tre gymnasieskolor v , ett urval Intervjuer med rektorer på de elva skolorna vt 2017 och vt 2018 (Masteruppsats) Intervjuer med lärare på de elva skolorna vt 2018 Intervjuer med elever på gymnasiet och högstadiet vt 2018 Intervjuer med grundskolechefer plus grundskoldirektör och gymnasiedirektör vt 2018 Dessutom fallstudier på ytterligare två skolor
4 Att organisera för hållbar skolutveckling En studie av Stockholms stads arbete med implementering av Läslyftet Ann Öhman Sandberg Lektor Örebro Universitet Christina Ehneström Utvärderare Per-Erik Ellström Professor Linköpings Universitet Lennart Svensson Professor Linköpings Universitet
5 Programteori En programteori beskriver vilken typ av resultat och effekter som förväntas uppkomma av en given insats. Resurser Aktiviteter Direkta resultat Resultat på längre sikt Effekter på lång sikt
6 Programteoretisk rekonstruktion av Läslyftet Insatser i form av deltagande i Läslyftets moduler Deltagande lärare tillägnar sig mer kunskap om språkutvecklande arbetssätt som bygger på a) vetenskaplig grund och b) beprövad erfarenhet Deltagande lärare har kompetens att bedöma vikten av språk-, läsoch skrivutveckling i det egna ämnet Lärarnas (de som deltagit i Läslyftet) samarbete och reflektion gällande språkutvecklande (ämnesdidaktisk frågor) undervisning såväl inom a) samma ämne som över b) ämnesgränserna ökar Deltagande lärare prövar systematisk ett språkutvecklande arbetssätt som bygger på a) vetenskaplig grund och b) beprövad erfarenhet Deltagande lärare integrerar ett språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning som bygger på a) vetenskaplig grund och b) beprövad erfarenhet Lärarnas (de som deltagit i Läslyftet) samarbete och reflektion gällande språkutvecklande (ämnesdidaktiska frågor) undervisning såväl inom a) samma ämne som över b) ämnesgränserna fortlever efter avslutat projekt Elever vars lärare deltagit i Läslyftet ökar sin läsförståelse och skrivförmåga Undervisningskulturen förändras hos de lärare som deltagit i Läslyftet Insatser så som kollegialt lärande och handledning Fortbildningskulturen förändras hos de lärare som deltagit i Läslyftet
7 Rekonstruktion av programteori för målgruppen Rektorer Deltagande rektorer tillägnar sig mer kunskap/har tillräcklig kunskap om vikten av ett språkutvecklande arbetssätt Deltagande rektorer tillägnar sig mer kunskap/har tillräcklig kunskap om hur man kan ge förutsättningar för att Läslyftet ska kunna genomföras Deltagande rektorer får ökad kunskap/har tillräckligt kunskap om hur man kan ge förutsättningar för långsiktighet Rektorer ger förutsättningar för att integrera arbetsformer som gynnar fortsatt utveckling av ett språkutvecklande arbetssätt så att Läslyftet kan genomföras på skolan Rektorer integrerar projektet eller liknande i respektive skolors verksamhet, dvs ger förutsättningar för att lärare kan fortsätta utveckla ett språkutvecklande arbetssätt Elever ökar sin läsförståelse och skrivförmåga Undervisningskulturen förändras på skolan Insatser för rektorer (Skolverket + seminarie -träffar via förvaltningen) Fortbildningskulturen förändras på skolan Förutsättningar : Följer upp och visar intresse: tex handledarnas arbete, besöker lektioner, besöker Läslyftsgrupper Ger bra intro om Läslyftet och varför skolan ska delta Skapar ägarskap (delaktighet) i kollegiet (de fyra dimensionerna) Rektor ser till att Läslyftet innehåller de tre delarna - moduler, kollegialt lärande och handledning Ger praktiska förutsättningar tid, schema-tid, fika, hur lång tid Prioriteras på skolan både tidsmässigt och innehållsmässigt (=heligt) Statsbidrag
8 Fyra dimensioner som är förutsättningar för ett framgångsrikt utvecklingsarbete 1. Aktivt och delegerat ägarskap Aktivt och delegerat ägarskap innebär att involverade på alla nivåer uppfattar att de är delägare av utvecklingsarbetet. Det kan bland annat innebära att Rektorn, eller de som rektorn har delegerat till, är aktivt intresserade samt ställer krav och ger mandat. Rektorn, eller de som rektorn har delegerat till, tar ansvar för att förändra strukturer som kan vara hindrande för att målen uppfylls.
9 Fyra dimensioner som är förutsättningar för ett framgångsrikt utvecklingsarbete 2. Behovsstyrd utveckling Behovsstyrd utveckling kan bland annat innebära att De som är berörda behöver uppfatta att det finns ett behov av utvecklingsarbetet och se fördelarna av att delta. De positiva effekterna behöver bli synliga inom rimlig tid efter att utvecklingsarbetet har påbörjats.
10 Fyra dimensioner som är förutsättningar för ett framgångsrikt utvecklingsarbete 3. Delad målbild Delad målbild kan bland annat innebära att Rektorn och de som är direkt involverade behöver uppfatta att målen för utvecklingsarbetet huvudsakligen är de rätta. På skolan finns utrymme för dialog och erfarenhetsutbyte, det vill säga att målen kan diskuteras och omdefinieras, så att de på bästa möjliga sätt svarar mot behoven.
11 Fyra dimensioner som är förutsättningar för ett framgångsrikt utvecklingsarbete 4. Kunskap om innehållsfrågan Kunskap om innehållsfrågan kan bland annat innebära att De som har ansvar för eller är direkt involverade har tillräckligt god kunskap för att kunna genomföra utvecklingsarbetet framgångsrikt. De som är involverade i utvecklingsarbetet har god kunskap om vilken betydelse det får för eleverna och andra berörda.
12 Effektmål Elever vars lärare deltagit i Läslyftet ökar sin läsförståelse och sin skrivförmåga. Undervisnings- och fortbildningskulturen förändras hos de lärare som deltagit i Läslyftet.
13 Resultat
14 Effekter på undervisningskulturen Läslyftet har bidragit till: en större förståelse och en ökad medvetenhet kring vikten av att arbeta språkutvecklande med alla elever i alla ämnen en ökad vilja att pröva nya arbetssätt en större palett av verktyg att använda i det språkutvecklande arbetet en ökad medvetenhet kring vikten av att använda ämnesspecifika ord och begrepp en ökad förståelse kring hur olika arbetssätt bidrar till att elever lär sig fler begrepp och att de fastnar på ett annat sätt att samtalet om lektionsinnehåll lever kvar
15 Effekter på fortbildningskulturen Samarbete och pedagogiska diskussioner har gynnats dels av att det har funnits avsatt tid dels av att insatsen har pågått under en längre tidsperiod Samarbetet över årskurs- och stadiegränser har stärkts Att utveckla undervisningen tillsammans med kollegor har upplevts som meningsfullt Ett gemensamt språk i kollegiet En osäkerhet kring hur och om Läslyftet ska fortsätta fanns på skolorna
16 Enkäter frågeställningar och relevans Frågeställningar Hur man har arbetat med Läslyftet Vilken påverkan arbetet har haft Hur möjligheterna för det fortsatta arbetet ser ut Relevans Runt trefjärdedelar av de svarande i lärarenkäten uppgav att Läslyftet var relevant för deras ämne/ämnen Lärare i praktiskt-estetiska ämnen uppfattade Läslyftet som mindre relevant jämfört med övriga lärare Ju mer man har arbetat med Läslyftet, desto mer relevant har Läslyftet uppfattats
17 Enkäter - slutsatser Läslyftet har haft positiv påverkan på: engagemanget för läs- skriv- och språkutveckling kunskaperna i läs- skriv och språkdidaktik undervisningen (fler och nya metoder) engagemanget för kollegialt samarbete Främst på lärarnas individuella utveckling och i något mindre utsträckning på samarbetet på skolan
18 Rektorsperspektivet Att förbättra och utveckla undervisningen Genomförande Lärarprofessionen förstelärare handledare Mandat Stöd direkt eller indirekt Skapa goda förutsättningar för genomförandet grupper, tid, plats, förtäring Deltagande Hållbar utveckling Tid Utvecklingsstrukturer i organisationen Rektors betydelse Målträngsel Fortsatt språkutvecklande arbete
19 Elevintervjuer Lärarna använder ett ämnesspecifikt språk i stor utsträckning Lärarna talar ofta om sambandsord som stöd för att kunna skriva olika typer av texter Vi använder oss av ämnesbegrepp i större utsträckning Vi arbetar också mer med kamratbedömningar nu.och de är noga med att förklara ämnesspecifika begrepp och vi vet vad som ska bedömas och hur vi ska framföra det Nya begrepp diskuteras oftast först i en mindre grupp och sedan i storgrupp Ämnesordlistor används i flera ämnen
20 Effekter på elevernas läs- och skrivförmåga Ökad medvetenhet kring det egna språket Gynnar elever på olika sätt Utvecklar strategier, verktyg och engagemang Elevernas lärande Ökad medvetenhet om vikten av att förstå begrepp Ökad kunskap kring hur texter byggs upp Ökad självständighet
21 Vad tar vi med oss? Tydlighet kring upplägg och villkor på skolorna är viktigt för att undvika ifrågasättanden Val av moduler och organisering på skolorna Den tydliga strukturen har varit en framgångsfaktor Önskvärt att kunna ha någon form av fortsatta handledarträffar Vissa uppgifter har inte varit nog utmanande Det fanns en stor osäkerhet kring hur och om Läslyftet skulle fortsätta ute på skolorna Att skolledningen ger goda förutsättningar för kollegialt lärande ses som en av de viktigaste aspekterna för att samarbete och reflektion ska fortsätta efter avslutat projekt
22 Hur ser framtiden ut?
23 Önskvärd fortsättning från lärare Viktigt att arbetet med språk-, läs- och skrivdidaktik fortsätter på skolan Viktigt att arbetsformen, där undervisningen utvecklas i ett samarbete, fortsätter på skolan
24 Utvecklingsarbete leder sällan till långsiktiga effekter Kortsiktigt (ofta projekt) Splittrat Sidoordnat Kopplas inte till det dagliga arbetet Saknas organisation (styrning och ägarskap) Sker inget lärande av eller mellan projekt
25 Vad man kan göra Bygga en utvecklingsorganisation (ansvar, funktioner, roller) Tid och resurser Lära mellan skolor Lärande i hela styrkedjan löpande (på möten, träffar) Ge stöd till utveckling Prioritera
26 Förutsättningar för fortsättningen Från enkäterna med handledarna kan man se att stödet från skolledningen minskar när skolorna inte längre är med i Läslyftet Få skolor har en tydlig plan för hur man ska arbeta med läs-, skriv- och språkutveckling.
27 Tvåhänta verksamheter förmår arbeta parallellt med fokus på drift och utveckling Aktiv styrning top-down Fokus på regler, planer, rutiner Passiv följsamhet, lågt engagemang i utvecklingsarbete Aktiva, samverkande medarbetare med högt engagemang i utvecklingsarbete Ledningen tar vardagshändelser som utgångspunkt för utveckling Traditionell organisering med fokus på administration och drift Kunskapsbaserad organisering med fokus på lärande och utveckling Per-Erik Ellström
28 Tvåhänt (ambidextrös) organisation När det finns en tydlig struktur för genomförandet har Läslyftet fungerat bra. Men när den strukturen försvinner så tappar man bort den fortsatta utvecklingen. Varför? En otydlighet i vem som har ägandeskap Andra utvecklingsinsatser som ska genomföras
Karriärtjänster för lärare -möjlighet eller hinder för skolutveckling
Karriärtjänster för lärare -möjlighet eller hinder för skolutveckling Ann Öhman Sandberg Lektor Örebro Universitet ann.ohman@orebro.se Christina Ehneström Utvärderare christina@vetaadvisor.se Per-Erik
Läs merLäslyftet Stockholms stad
Läslyftet Stockholms stad 2015 2018 En utvärdering stockholm.se September 2018 Diarienummer: 1.5.3-6748/2015 Utgivare: Avdelningen för utveckling och samordning 3 (27) Sammanfattning Läslyftet Stockholm
Läs merAtt organisera för hållbar skolutveckling
Diarienummer 1.5.3-9008/2018 Att organisera för hållbar skolutveckling En studie av Stockholms stads arbete med implementering av Läslyftet Slutrapport 2018-10-16 Ann Öhman Sandberg Christina Ehneström
Läs merLäslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling
Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare 2014-10-28 Målgrupper och läsår Målgrupper Lärare i förskoleklass, den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan
Läs merPlanera och organisera för Läslyftet
Planera och organisera för Läslyftet För huvudmän och rektorer inom Förskoleklass Grundskolan och motsvarande skolformer Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Diskussionsunderlag ISBN 978-91-7559-210-7
Läs merKarriärlärare16. Konferens för karriärlärare, arrangerad av Skolverket, Lärarförbundet och LR
Karriärlärare16 Konferens för karriärlärare, arrangerad av Skolverket, Lärarförbundet och LR Lärdomar från medelstor och stor kommuns implementering av karriärreformen samt vägar framåt Tony Mufic, Utbildningsdirektör
Läs merLÄSLYFTET I SKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande
LÄSLYFTET I SKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-210-7 Form: AB Typoform Foto: Lena Katarina Johansson och Elke Welzbacher Tryck: Elanders Sverige AB, Skolverket 2018
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merUtbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19
1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs merLäslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft
Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom Twitter:#laslyft Program 10.00 Läslyftet tillbakablick och nuläge 13.00 Lunch Erfarenhetsutbyte i mindre grupper
Läs merLäslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling. Erica Jonvallen projektledare
Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare Varför Läslyft? Regeringsuppdrag Vad är Läslyftet? Utgångspunkter Genomförande -
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt i förskolan
Språkutvecklande arbetssätt i förskolan -resurser i samverkan Barn- och ungdomsförvaltningen & Kulturförvaltningen Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling ATT alla verksamheter
Läs merPlanera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag
2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se
Läs merSkolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor
Skolverkets besök Lyssna Informera Svara på frågor Innehåll Hur går det? Statsbidraget och förordningen Plats på handledarutbildningen Aktuellt från Skolverket - Kartläggningsmaterial förskoleklass - Lagändringar
Läs merSystematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete
Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete - Språkutvecklarens roller Barn- och ungdomsförvaltningen Halmstads kommun Ca 100 000 invånare BUF + UAF 90 förskolor + 27 friförskolor 32 grundskolor
Läs merLÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande
LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande Läslyftet i förskolan och skolan Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot både förskolan och skolan. Insatsens bygger
Läs merLäslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer
Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer Erica Jonvallen projektledare Tove Mejer expert Katarina Linnarsson undervisningsråd Läslyftet Erica Jonvallen projektledare 2015-01-12
Läs merHandledarutbildning. Högskolan Dalarna 22 maj 2018
Handledarutbildning Högskolan Dalarna 22 maj 2018 Utbildningsdagar Högskolan Dalarna Tillfälle 1: 22 maj 2018 Tillfälle 2: 13-14 sep 2018 Tillfälle 3: 6-7 nov 2018 Tillfälle 4: 28-29 jan 2019 Tillfälle
Läs merUtbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskola Stockholm 4 maj 2018
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskola Stockholm 4 maj 2018 Ildico Hellman, Malin Gyunda EPA: ensam par alla E: Vilka teman tycker du framkommer i berättelsen som skulle vara intressanta
Läs merInnan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens
Läs merUtbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm augusti 2019
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Stockholm 21-22 augusti 2019 Wifi: Lösenord: barnboksakademin.com 17 skäl Presentera er för varandra och hitta en gemensam nämnare för alla vid
Läs merDagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål
Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan
Läs merPlanera och organisera för Matematiklyftet
Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning
Läs merÄNTLIGEN-PRATA- UNDERVISNING-MED KOLLEGOR-LYFTET
ÄNTLIGEN-PRATA- UNDERVISNING-MED KOLLEGOR-LYFTET Sida 2 Image by: Boberger/Portraits https://commons.wikimedia.org/wiki/file:jacqueline_woodson_02.jpg Program 9.30-9.45 Välkomna! 9.45-11.15 Läslyftet och
Läs merAktuellt. Vad händer sen?
Aktuellt Vad händer sen? Allmänna råd om betyg och betygssättning Lärares professionella yrkeskunnande Risker med bedömningsmatriser Behoven ska styra, inte systemen Nya webbkurser https://www.skolverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-10-29-nyarad-for-mer-rattvisande-och-likvardiga-betyg
Läs merUtbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september Laila Guvå och Susanne Magne Dagens program 10.00 10.45 12.00 13.00 14.30 15.00 16.45 17.00 18.30 Inledning,
Läs merModuler om språk-, läs och skrivutveckling
Moduler om språk-, läs och skrivutveckling Varför ett Läslyft och för vem? Modulerna om språk-, läs och skrivutveckling är framtagna inom Läslyftet Regeringsuppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling
Läs merVi lyfter språk-, läs- och skrivförmågan. Läslyftet som resurs för förskolors utvecklingsarbete
Vi lyfter språk-, läs- och skrivförmågan Läslyftet som resurs för förskolors utvecklingsarbete I sin principiella tro på möjligheten av en objektiv framställning genom ett transparant språk är marxismen,
Läs merMatematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning
Läs merSpråkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden
Läs merÄr du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare
Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare Program 10:00-10:15 Välkomna! 10:15-11:15 Texterna (och lärarna) som räddade
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan
Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan Halmstads kommun Ca 95 000 invånare BUF + UAF 80 förskolor + 27 friförskolor 32 grundskolor + 4 friskolor 3 gymnasieskolor + 3 friskolor Rollen
Läs merWifi: CLARION CONNECT
Wifi: CLARION CONNECT 1 Tammi Gustafsson Nadel Malin Gyunda Tove Mejer 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Samarbetet mellan förskola och hem har ökat liksom vårdnadshavarnas medvetenhet kring hur viktig läsning och
Läs merFör huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16
För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,
Läs merFörstelärares aktionsforskning i Kungsbacka
Förstelärares aktionsforskning i Kungsbacka Presentation förstelärarna Statliga satsningen på karriärtjänster för lärare Kungsbacka kommuns satsning på karriärtjänster för lärare Förutsättningar för försteläraruppdraget
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merProgram Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom
Program 09.30 10.30 Inledning, Skolverket 10.30 12.15 Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Tromsø 12.15 13.15 Lunch 13.15 13.55 Skolverket 14.00 14.45
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Läs merSkolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor
Skolverkets besök Lyssna Informera Svara på frågor Idag Utvärdering av Läslyftet Återkoppling moduler Vad händer sen? Handleda vidare NCS/Språk-, läs- och skrivutvecklare Ny omgång Läslyftet Bokgåvor från
Läs merSkolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.
Läs merKollegialt lärande som utvecklar undervisningen
Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra
Läs merUtbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, 2-3 februari
Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, 2-3 februari #NCSLaslyft Anna Lindblom Utvärdering från tillfälle 2 Samma grupper! Byt grupper! En riktigt bra utbildning Mer förskola! Mer gymnasieskola!
Läs merSå fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad
Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Gr Borås Stad har i flera år arbetat med kollegialt lärande på olika sätt. Vi brukar skoja och säga att matematiken kokar i Borås stad, säger Maria Maschmann
Läs merÅterkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Stallarholmsskolan. Återkoppling
n Återkoppling 2017-11-29 Dnr 400-2016:11445 Strängnäs kommun Kommun@strartgnas.se Rektor Bolennart Johannesson Bolenrtart.Johannesson@strangnas.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning
Läs merMatematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare
Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen
Läs merBotkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.
Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.se Fakta om Botkyrka 87 600 innevånare 22 kommunala grundskolor
Läs merStödinsatser i skolan
Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merSkolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor
Skolverkets besök Lyssna Informera Svara på frågor Idag Handledarrollen Statsbidraget Nytt i modulerna Kompetensutvecklingsmodellen Läslyftets utvärdering Diskussion Aktuellt Frågor Många handledare!
Läs merKarriärtjänster för lärare
Karriärtjänster för lärare möjlighet eller hinder för skolutveckling? Rapporten utgör en del av Utbildningsförvaltningens arbete i Stockholms stads arbete med karriärreformen för lärare Slutrapport 2016-10-11
Läs merPlanera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet
Planera och organisera Kollegialt lärande i fritidshemmet Innehåll 1 2 3 4 5 6 7 Vad innebär kollegialt lärande? 3 Utgå från en nulägesanalys 4 Att välja underlag 5 Skapa delaktighet och prioritera 6 Skapa
Läs merLäsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun
Östersund 2018 11 22 Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun Barn och ungdomar har rätt att få utveckla förutsättningar för en
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Läs merSpråkutveckling i samverkan Skolverkets språkutvecklarutbildning,
Språkutveckling i samverkan Skolverkets språkutvecklarutbildning, 2017-09-14 Vad känner du till om Hammarö? Hammarö kommun Inflyttnings- och tillväxtkommun 16000 invånare 7 skolenheter 6 förskoleområden
Läs merAtt leda kollegialt lärande
Att leda kollegialt lärande 2019-06-04 Program 4 juni 10.00 10.45 Information om utbildningen och kompetensutvecklingsmodellen Skolverket 10.50 12.00 Det kollegiala lärandet, förväntningar & rollfördelning.
Läs mer2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN
2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merSystematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete
Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete - Språkutvecklarens roller Barn- och ungdomsförvaltningen Halmstads kommun Ca 100 000 invånare BUF + UAF 90 förskolor + 27 friförskolor 32 grundskolor
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken
Läs merMatematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik
Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.
Läs merVad händer framöver? Aktuellt från Skolverket. Språkdagen Göteborgs universitet 5 april 2017 Ildico Hellman
Vad händer framöver? Aktuellt från Skolverket Språkdagen Göteborgs universitet 5 april 2017 Ildico Hellman Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) Webb Nyhetsbrev Nationell konferens
Läs merProjektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet
Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,
Läs merSpråkutveckling i samverkan. Skolverkets språkutvecklarutbildning,
Språkutveckling i samverkan Skolverkets språkutvecklarutbildning, 2018-02-08 Vad känner du till om Hammarö? Hammarö kommun Inflyttnings- och tillväxtkommun 16000 invånare 7 skolenheter 6 förskoleområden
Läs merSystematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete
Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete Språkutvecklarens roller & uppdrag Språk-, läs- och skrivutvecklarutbildningen 180906 Halmstads kommun Ca 100 000 invånare BUF + UAF 90 förskolor + 27
Läs merStrategi för bättre lärande i matematik
Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens
Läs merUtbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. Stockholm den 9 och 10 maj 2017
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Stockholm den 9 och 10 maj 2017 #NCSLaslyft Ildico Hellman Dagens program 10.00 Introduktion Språk-, läs- och skrivutvecklare, utbildningen NCS Läslyftet
Läs merUtmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning
Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering
Läs merVälkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare
Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program 10.00 Introduktion - NCS - Språk-, läs, och skrivutvecklare, utbildningsplan, aktivitetsplan 10.45 Föreläsning,
Läs merLeda för likvärdig skola
Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola Leda för likvärdig skola FoU-program 2017-2020 katarina.arkehag@ifous.se. 076-3134614 Utgångspunkter? Likvärdig utbildning Utbildningen inom skolväsendet
Läs merDet pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd
Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merWorkshop RUN konferens Sundsvall
Minnesanteckningar Workshop RUN konferens 20161116 Sundsvall Vad vi har lyckats bra med När det varit tydligt i uppdraget, t ex mattelyft och läslyft, handledaruppdrag eller annat projekt. Tid i tjänsten
Läs merPlan för utbildningsförvaltningens FoU-arbete
5075 Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning/fou-enheten PM Sida 1 (5) 2018-03-15 Plan för utbildningsförvaltningens FoU-arbete Utbildningsförvaltningens arbete med forskning
Läs merMATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande
MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige
Läs merDnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola
Dnr 2018/120/600 Id 23373 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Innehåll KOMMUNAL STYRNING OCH NÄMNDPLAN... 3 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS PRIORITERADE OMRÅDEN... 3 SAMMANFATTANDE BILD
Läs merWebbinarium om FoU-programmet Leda för likvärdig skola
Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola Webbinarium om FoU-programmet Leda för likvärdig skola - Syfte - Upplägg - Förutsättningar Utgångspunkter? Likvärdig utbildning Utbildningen inom
Läs merMatematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson
Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Innehåll av presentation Kommunens förutsättningar Implementering av Lgr 11
Läs merPresentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska
Presentation Rektorskonferens 30 mars 2012 Samarbete matematik - svenska I dag ska vi presentera: Våra uppdrag/ vårt samarbete Läsa, skriva, räkna Satsning år 1 Handlingsplan i matematik Handlingsplan
Läs merDag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare
Dag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program Systematiskt kvalitetsarbete och forskningsbaserat arbetssätt i praktiken, Sara Knöfel och Jonas Andersson,
Läs merUtvärdering av Läslyftet. Delrapport 7: Uppföljning av Läslyftets kvarstående effekter i grundskolan hösten 2017
Utvärdering av Läslyftet Delrapport 7: Uppföljning av Läslyftets kvarstående effekter i grundskolan hösten 2017 Eva Andersson, Sara Carlbaum och Anders Hanberger Umeå Centre for Evaluation Research Evaluation
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående
Läs merKvalitetsarbetet i förskola och skola.
Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen
Läs merResultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har
Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner
Läs merWorkshop RUN konferens Östersund
Workshop RUN konferens 20161117 Östersund Vad vi har lyckats bra med Skolorna har utgått från sina egna utvecklingsbehov Ledningen är lyhörd för personalens behov av utveckling Hudiksvall har en central
Läs merKarriärvägar i Borlänges kommunala skolor
Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar inom skolan Nu erbjuder Borlänge kommun dig som lärare en möjlighet att söka till karriärstjänsterna förstelärare
Läs merPlanera och organisera för Läslyftet 2015/16
Skolhuvudmän och rektorer Dnr: 2014:1254 1 (9) Planera och organisera för Läslyftet 2015/16 Detta diskussionsunderlag är tänkt att användas när deltagande i Läslyftet planeras och organiseras. et syftar
Läs merFRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Läs merAtt förändra en lärandekultur. Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016
Att förändra en lärandekultur Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016 Fenestra Centrum, Göteborg Startade år 2000 Grundskola åk 6-9 med tre klasser per årskurs Närmare 300 elever 24 lärare
Läs merLäslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande. modulkunskap
Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande modulkunskap Syfte Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2018:7199 Enköpings kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i S:t Iliansskolan i Enköpings kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (7) Skolinspektionens
Läs merMatematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14
Matematiklyftet Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare Läsåret 2013/14 8.30-9.30 Presentation av matematiklyftet Bakgrund och syfte Genomförande Lärportal Handledare och rektorers roll 9.30-10.00
Läs merGöteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi
Göteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi Henrik Carlsson Tove Mejer Helga Stensson Program 09.30 12.00 10.45 11.00 Paus 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.00 Valbart pass 1 14.00 14.30 Skapa goda förutsättningar
Läs merUtbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program 10.00 Introduktion Språk-, läs, och skrivutvecklare, utbildningen NCS Läslyftet Gruppdiskussioner 12.00 LUNCH 13.00
Läs merFlerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser
Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merSamverkan för bästa skola
Samverkan för bästa skola Nu genomför vi på Skolverket insatser för att höja kvaliteten hos utvalda skolor. Syftet är att förbättra elevernas resultat och även öka likvärdigheten inom och mellan skolor
Läs merVFU-brev för CF3S80 och för CF3M80 vt-19
VFU-information i kurserna CF3S80 och CF3M80, termin 8, lärarutbildning för grundlärare F-3 1 2019-03-28 VFU-brev för CF3S80 och för CF3M80 vt-19 Till VFU- lärare i de två delkurserna Matematik med didaktisk
Läs merPresentation av lärarenkät VFU Marie Brandt
Presentation av lärarenkät VFU 2017 Marie Brandt Vad är den största orsaken till att du idag inte är handledare för studenter? 1. tidsbrist 2. ingen ersättning 3. har inte fått frågan 4. saknar erfarenhet
Läs mer