Planera och organisera för Läslyftet 2015/16

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planera och organisera för Läslyftet 2015/16"

Transkript

1 Skolhuvudmän och rektorer Dnr: 2014: (9) Planera och organisera för Läslyftet 2015/16 Detta diskussionsunderlag är tänkt att användas när deltagande i Läslyftet planeras och organiseras. et syftar till att stimulera samtal om viktiga beslut som behöver fattas i samband med ansökan om statsbidrag. 1 Det är huvudmannen och rektorn som avgör hur fortbildningen ska organiseras lokalt. Det är också huvudmannen som skickar in ansökan och rekvisition för handledare. Rektorns engagemang och delaktighet är avgörande för fortbildningsinsatsens avtryck och rektorn har en central roll när det gäller att skapa förutsättningar för det kollegiala lärandet. I arbetet med att välja moduler och organisera arbetet med Läslyftet ska huvudmannen därför samarbeta med rektorn. Det är också en fördel om medarbetare med kännedom om elevers språk-, läs- och skrivutveckling och läs- och skrivundervisning inom organisationen bjuds in till samtalet. Exempelvis kan en utvecklingsgrupp, specialpedagog eller förstelärare med utvecklingsuppdrag föra in ny kunskap och bidra till diskussionen. Finns det språk-, läs- och skrivutvecklare eller motsvarande på huvudmannanivå, kan dessa också medverka i planeringen av den lokala organisationen. Nedan följer fyra huvudområden att reflektera kring i samband med ansökan om att delta i Läslyftet med statsbidrag. 1. Nulägesbeskrivning och analys 2. Lärargrupper och organisation av lärarnas tid 3. Val av moduler 4. Val av handledare Vilken ordning man hanterar dessa områden i, kan se olika ut på olika skolor och inom olika huvudmän. Områdena kan också behöva bearbetas parallellt. Valet av modul kan påverka vilka lärargrupper man utser men man kan också välja att först bestämma vilka lärargrupper man vill prioritera för att nå ett visst mål och sedan fundera över lämplig modul. Valet av lärargrupper och modul kan också få effekter för vem man finner mest lämplig som handledare. 1. Nulägesbeskrivning och analys Det övergripande syftet med Läslyftet är att förbättra elevers läsförståelse och skrivförmåga. Lokalt behöver man, utifrån nulägesbeskrivning och analys, prioritera ett eller ett par specifika områden som är särskilt angelägna att utveckla. 1 Även huvudmän och skolor som inte ansöker om statsbidrag utan avser att arbeta med fortbildningsmodellen och stödmaterialet på Läs- och skrivportalen på egen hand kan ha nytta av diskussionsunderlaget.

2 2 (9) Skolverket En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. / / Skolor måste motstå frestelsen att göra många bra saker om man ska nå fram till ett djupt lärande och en verklig förändring. För att lyckas krävs enligt Timperley att man fokuserar på ett eller få mål som är mest angelägna för den verksamhet man befinner sig i och inte springer på alla bollar. 2 För att kunna utveckla och förbättra verksamheten är det nödvändigt att veta vad som fungerar bra och mindre bra. Allt förbättringsarbete bör därför starta i en nulägesbeskrivning. Flera olika källor kan användas till nulägesbeskrivningen. Elevers kunskapsresultat, resultat från nationella prov och kartläggningar av elevers språk-, läs- och skrivutveckling kan exempelvis vara användbara. Utifrån nulägesbeskrivningen görs en analys och bedömning av vad som är särskilt angeläget att förbättra för att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas kunskapsutveckling. Analysen börjar med att man tillsammans samtalar om vad som orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse (analysera bakåt). Utifrån detta görs sedan en analys av vad som behöver utvecklas (analysera framåt). I arbetet med att analysera (både framåt och bakåt) är det viktigt att försöka hitta mönster och tendenser, att tolka, problematisera och inhämta ny kunskap. För att kunna bedöma kvaliteten i utbildningen och vad som behöver utvecklas för att de nationella målen ska uppnås krävs dialog. Allas delaktighet är grundläggande för kvalitetsarbetet. Dialog med både lärare och elever är en viktig förutsättning för att förstå och hitta samband. Ju större delaktighet i framtagandet av underlag och analys, desto större blir förståelsen för de insatser som genomförs och de prioriteringar som görs. Att diskutera 1. Vad vet vi om våra elevers skrivförmåga och läsförståelse? Vilka kartläggningar, utvärderingar och analyser har gjorts? 2. Vad vet vi om lärarnas kompetens, förhållningssätt och arbetssätt och hur detta har påverkat elevers språk-, läs- och skrivutveckling? 3. Vad fungerar bra när det gäller att stötta elevers läsförståelse och skrivförmåga? Varför fungerar detta bra? 4. Vad fungerar inte bra när det gäller att stötta elevers läsförståelse och skrivförmåga? Varför fungerar detta mindre bra? 5. Vad behöver framförallt utvecklas för att förbättra elevers läsförståelse och skrivförmåga? 6. Vilka effekter förväntar vi oss att Läslyftet ska ge på våra elevers läsförståelse och skrivförmåga? 2 Skolverket (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

3 Skolverket 3 (9) 2. Lärargrupper och organisation av lärarnas tid Elevers språk-, läs- och skrivutveckling är ett gemensamt ansvar för alla lärare oavsett ämne. Detta tydliggörs både i läroplanens övergripande uppdrag och mål och i kursplanernas syftestexter och kunskapskrav. Trots detta är det inte självklart att alla lärare på en skola samtidigt ska arbeta med Läs-och skrivportalens material. Materialet kommer att finnas tillgängligt på Läs- och skrivportalen under lång tid framöver, vilket möjliggör en långsiktig planering. När huvudmannen och rektorn väljer vilka lärare som ska delta, bör detta göras i linje med det systematiska kvalitetsarbete och de nulägesbeskrivningar och analyser som gjorts. Arbetet med det kollegiala lärandet behöver organiseras i grupper. Forskningen ger inget entydigt svar på frågan om den optimala gruppstorleken. 3 Syftet med arbetet och gruppens sammansättning kan ha betydelse för val av gruppstorlek. Lärarna kan grupperas på olika sätt, till exempel utifrån arbetslag eller ämneslag. Valet av modul kan påverka hur man organiserar arbetet. Även om man väljer mer övergripande moduler som riktar sig till många olika lärarkategorier, behöver huvudmannen/rektorn reflektera över vilken gruppindelning som bäst svarar mot de utvecklingsbehov man identifierat. Det är viktigt att organisera arbetet så att fortbildningsmodellens alla moment (A, B, C och D) blir givande för de lärare som deltar. I moment B och D arbetar lärarna kollegialt. I moment B diskuterar lärarna det innehåll som de tagit del av i moment A och de planerar dessutom en lektion eller annan aktivitet tillsammans. Det lärarna planerar i moment B ska genomföras i moment C, och i moment D reflekterar lärarna tillsammans över den genomförda lektionen/aktiviteten. Att skapa organisatoriska förutsättningar innebär även att schemalägga så att lärarna kan träffas inom ramen för sin arbetstid. Deltagande lärare ska hinna med två moduler under ett läsår. En modul består av åtta delar och det tar cirka två veckor att arbeta med en del. Detta innebär att lärargrupperna behöver ges förutsättning att träffas cirka en gång i veckan (två gånger under en tvåveckorsperiod). För moment B ska minst minuter avsättas och för moment D ska minst minuter avsättas. 3 Åberg, Karin (2009). Anledning till handledning: skolledares perspektiv på grupphandledning. Diss.

4 4 (9) Skolverket Skissen nedan illustrerar den takt med vilken fortbildningsinsatsen behöver genomföras vid deltagande med statsbidrag. Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Moment A Enskilt arbete Moment C Aktivitet Moment A Enskilt arbete MomentC Aktivitet Moment B Kollegialt arbete Moment D Gemensam uppföljning Moment B Kollegialt arbete Moment D Gemensam uppföljning Del 1 Del 2 Att diskutera 1. Utifrån nulägesbeskrivningen och analysen, hur bör arbetet med Läslyftet läsåret 2015/16 organiseras? Bör vi planera för ett ämnesövergripande arbete eller ett arbete organiserat utifrån ämnesgrupper? Finns det ämnesgrupper som särskilt bör prioriteras, till exempel lärare som undervisar i texttunga ämnen? 2. Kan vi dra nytta av befintliga strukturer (ämneslag eller arbetslag) eller bör vi skapa nya? 3. Hur många lärare bör ingå i varje grupp? 4. Finns det anledning att organisera arbetet tillsammans med närliggande huvudmän och skolor? Hur kan detta i så fall ske? 5. Hur kan vi skapa förutsättningar för de lärare som ska genomföra Läslyftet att träffas en gång i veckan? 6. Hur planerar vi för de lärare som eventuellt inte arbetar med Läslyftet på skolan? 7. Kan vi inkludera personal i skolbibliotek på ett sätt som gynnar elevernas språk-, läs- och skrivutveckling? Hur? 8. Kan vi inkludera modersmålslärarna på ett sätt som gynnar elevernas språk-, läs- och skrivutveckling? Hur? 9. Vilken organisation av lärargrupper skapar bästa möjliga förutsättningar för utveckling av elevers läsförståelse och skrivförmåga? 3. Val av moduler Valet av modul behöver inte göras i och med ansökan av statsbidrag. Då detta val kan påverka hur man väljer till exempel vilka lärarkategorier man prioriterar och vilka handledare man utser, är det emellertid fördelaktigt att börja diskutera möjliga moduler i ett tidigt skede. Lärargrupperna kommer att hinna arbeta med två modu-

5 Skolverket 5 (9) ler under det läsår som man deltar med statsbidrag. Därefter kan man naturligtvis fortsätta att arbeta med fler moduler. Modulerna är under framställning och preliminära beskrivningar finns i en bilaga i slutet av dokumentet. Läs- och skrivportalen kommer successivt att utvecklas och redan inför vårterminen 2016 kommer det att finnas ytterligare moduler att välja på. Den nulägesbeskrivning och analys som rektorn/skolhuvudmannen gjort, kan användas som vägledning för vilka moduler som är lämpliga att arbeta med. Att diskutera 1. Vilka moduler riktar sig till de lärare som kan/vill/bör arbeta med Läslyftet inom vår organisation läsåret 2015/16? 2. Vilka moduler skulle kunna svara mot de utvecklingsbehov som identifierats som särskilt angelägna? 4. Val av handledare Statsbidrag lämnas till huvudmannen för att frigöra tid för handledaren att vara ett stöd för lärargrupperna i det kollegiala lärandet. Handledarens uppdrag är bland annat att bidra till att lärarnas kunskaper medvetandegörs, utmanas och fördjupas. Den som utsetts till handledare inom Läslyftet erbjuds kostnadsfri utbildning. Kriterierna nedan ska vara uppfyllda för att huvudmannen ska få statsbidrag för en handledare. Handledaren ska: vara legitimerad lärare eller förskollärare ha minst fyra års erfarenhet av undervisning ha behörighet att undervisa i svenska och/eller svenska som andraspråk eller på annat sätt ha tillägnat sig goda kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ha strävan att utifrån aktuell forskning inom områden med relevans för undervisningen medvetet och systematiskt utveckla elevens lärande ha intresse för att utveckla undervisningen tillsammans med andra lärare Förutom att handledaren ska uppfylla kriterierna, är det viktigt att handledaren har ett starkt mandat i lärargruppen. Om handledaren inte har de övriga kollegornas förtroende riskerar handledningen att försvåras. Det finns möjlighet att utse en handledare som leder det kollegiala arbetet på 10 eller 20 procent av sin tjänst. För att en huvudman ska få statsbidrag för en handledare på 10 procent ska antal lärare som deltar i fortbildningen uppgå till 6-10 stycken. För att en huvudman ska få statsbidrag för en handledare på 20 procent ska antal lärare som deltar i fortbildningen uppgå till stycken.

6 6 (9) Skolverket Fördelar med att utse handledare på 10 procent, istället för på 20 procent (om huvudmannen har blivit beviljad fler än en handledare på 10 procent) är att huvudmannen får fler utbildade handledare som kan stötta det kollegiala lärandet på lång sikt. En annan fördel om huvudmannen väljer att ha två handledare på 10 procent på en skola kan vara att dessa kan samarbeta och att olika lärargrupper kan mötas, på samma position i schemat, för kollegiala samtal med en handledare. En av fördelarna med att utse handledare på 20 procent kan vara att det då blir färre lärare som är frånvarande från undervisningen under handledarutbildningen. En handledare kan handleda en eller flera grupper av lärare. Möjlighet finns också för samarbete mellan skolor. Även olika huvudmän kan samarbeta med varandra och därmed tillsammans få tillgång till en eller flera handledare. Under vissa omständigheter kan det vara fördelaktigt att en handledare kommer till lärargruppen från en annan skola. Men det finns också fördelar med att handledaren finns på skolan hen vanligtvis verkar på. Bland annat kan detta underlätta det långsiktiga arbetet. Att diskutera 1. Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med att vara handledare på den egna skolan? Hur skulle ett eventuellt samarbete mellan skolor eller huvudmän kunna byggas upp? 2. Vilka för- respektive nackdelar kan vi se med att handledare handleder på 10 respektive 20 procent? Hur vill vi organisera detta hos oss? 3. Vilka lärare eller förskollärare uppfyller kriterierna och skulle ha förutsättningar att göra ett gott arbete som handledare inom Läslyftet utifrån den planerade lokala organisationen?

7 Skolverket 7 (9) Bilaga - Planerade moduler för höstterminen 2015 Skolverket har tillsammans med fem lärosäten påbörjat arbetet med åtta moduler. Innehållet och rubrikerna är än så länge preliminära. Under våren påbörjas arbetet med fler moduler som kommer att finnas tillgängliga inför vårterminen Samtal om text Modulen har använts i utprövningsomgången och riktar sig till lärare i skolans alla ämnen i årskurs 1-9 och till lärare och förskollärare i förskoleklass. Även personal i skolbibliotek kan arbeta med denna modul. Exemplen i modulen är främst hämtade från undervisning i svenska och svenska som andraspråk men avsikten är att innehållet ska vara relevant för skolans alla ämnen. Modulen behandlar olika modeller för strukturerade samtal om text. Dessutom diskuteras samtalets betydelse för lärandet. Syftet är att ge didaktiska verktyg för planering och genomförande av samtal om olika sorters texter. (Modul i Läslyftets utprövningsomgång 2014/15 se Läs- och skrivportalen) Att tolka och skriva text i skolans alla ämnen Modulen riktar sig till lärare i årskurs 1-9 i skolans alla ämnen. Varje dag möter elever en rad olika texter och uppgifter i de olika skolämnena som alla ställer olika krav på dem vad gäller läs- och skrivförmåga. I modulen ingår därför teorier om vad man vet om text i olika skolkontexter. Bland annat diskuteras hur textanvändning kan utgöra både möjligheter och hinder för elever i olika skolämnen. Textnormer uppmärksammas också, som både hinder och stöd för elevers läsning och skrivande (och därmed kunskapsutveckling). (Ansvarigt lärosäte: Göteborgs universitet) Att skapa läsintresse Modulen riktar sig till lärare i skolans alla ämnen i årskurs 1-9 och till lärare och förskollärare i förskoleklass. En förutsättning för att kunna genomföra modulen är att även personal i skolbiblioteket deltar i fortbildningen. Modulen kan också användas av fritidspedagoger. Modulen handlar om hur lärare och skolbibliotekarier i samverkan kan stödja elevers läsning och utvecklingen av ett starkare läsintresse. (Ansvarigt lärosäte: Högskolan i Borås)

8 8 (9) Skolverket Läsa och skriva i alla ämnen Modulen riktar primärt till lärare som undervisar i årskurs 1-3. Men även förskollärare och lärare i förskoleklass samt personal i skolbibliotek kan arbeta med denna modul. Syftet med modulen är att ge teoretisk kunskap om läsprocessen och språkstödjande arbetssätt samt didaktiska redskap för att planera och organisera en inkluderande och individualiserande läs- och skrivundervisning i alla ämnen. Modulens innehåll tar sin utgångspunkt i ett brett teorietiskt perspektiv på vad läsa och skriva innebär, att förmågor som stödjer avkodning, förståelse av texter på ytan såväl som på djupet liksom användandet av texter för olika syften behöver samspela och stödja varandra. (Ansvarigt lärosäte: Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping) Kritiskt textarbete - att läsa, samtala och skriva (om) världen Modulen riktar sig primärt till lärare i årskurs 1-6 samt till lärare och förskollärare i förskoleklass. Även lärare i årskurs 7-9 kan arbeta med modulen. Syftet med modulen är att ge teoretisk kunskap och didaktiska redskap i hur man arbetar med ett kritiskt, undersökande och handlingsinriktat förhållningssätt vid läsning, samtalande kring och skrivande av olika texter. Modulens innehåll tar sin utgångspunkt i språkutvecklande insatser som ger eleverna möjlighet att gå till allt större djup i sin förståelse av viktigt innehåll, företeelser och frågor. (Ansvarigt lärosäte: Malmö högskola) Lässtrategier för sakprosa Modulen vänder sig primärt till lärare i svenska och svenska som andraspråk i åk 4-9 men den kan även vara relevant för lärare i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1-3 och personal i skolbibliotek. Modulen innehåller möten med olika forskningsperspektiv via filmer, texter och modelleringar och förslag till klassrumsnära uppgifter på hur forskning kan omsättas i undervisning. Elever möter sakprosatexter i läroböcker, på nätet, i tidningar och lyssnar på podcasts och ser på TV och Youtubefilmer. Texterna berättar om vardag och samhälle och bygger upp en förståelse av verkligheten. Det är viktigt att alla elever får tillgång till komplexa lässtrategier och källkritisk granskningsförmåga och därför integreras aspekter från svenska som andraspråk, genus och läs- och skrivsvårigheter i momenten. Modulen innehåller konkreta undervisningsförslag som behandlar olika typer av sakprosa, wikis, källkritik, läs- och bedömningsstrategier. (Ansvarigt lärosäte: Karlstads universitet)

9 Skolverket 9 (9) Att främja elevernas lärande genom språkutveckling: fokus SO Modulen riktar sig primärt till lärare i de samhällsorienterade ämnena i årskurs 4-9. Den kan emellertid också vara relevant för lärare i svenska och svenska som andraspråk, andra ämnen, personal i skolbibliotek, studiehandledare och modersmålslärare. Modulens huvudsakliga syfte är att ge praktiska redskap för planering av en språkutvecklande ämnesundervisning inom so-ämnena. Arbetet med modulen bidrar till lärarnas förståelse för sin egen språkutvecklande praktik samt ger dem teoretisk bakgrund och didaktiska redskap för att planera en kontextrik, interaktiv och stöttande undervisning med utgångspunkt i ämnenas texttyper och språkbruk och ämnesdidaktik. (Ansvarigt lärosäte: Malmö högskola) Att främja elevernas lärande genom språkutveckling: fokus NO Modulen riktar sig primärt till lärare i de naturorienterade ämnena i årskurs 4-9. Den kan emellertid också vara relevant för lärare i svenska och svenska som andraspråk, andra ämnen, personal i skolbibliotek, studiehandledare och modersmålslärare. Modulens huvudsakliga syfte är att ge praktiska redskap för planering av en språkutvecklande ämnesundervisning inom no-ämnena. Arbetet med modulen bidrar till lärarnas förståelse för sin egen språkutvecklande praktik samt ger dem teoretisk bakgrund och didaktiska redskap för att planera en kontextrik, interaktiv och stöttande undervisning med utgångspunkt i ämnenas texttyper och språkbruk och ämnesdidaktik. (Ansvarigt lärosäte: Malmö högskola) Strukturerad läs- och skrivundervisning Modulen vänder sig till lärare i grundsärskolans båda inriktningar. Beskrivning kommer snart! (Ansvarigt lärosäte: Göteborgs universitet)

Planerade moduler för höstterminen 2015

Planerade moduler för höstterminen 2015 Planerade moduler för höstterminen 2015 Samtal om text Modulen används i Läslyftets utprövningsomgång. Exemplen i modulen är främst hämtade från undervisning i svenska och svenska som andraspråk men avsikten

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet

Planera och organisera för Läslyftet Planera och organisera för Läslyftet För huvudmän och rektorer inom Förskoleklass Grundskolan och motsvarande skolformer Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Diskussionsunderlag ISBN 978-91-7559-210-7

Läs mer

Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer

Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer Erica Jonvallen projektledare Tove Mejer expert Katarina Linnarsson undervisningsråd Läslyftet Erica Jonvallen projektledare 2015-01-12

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande. modulkunskap

Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande. modulkunskap Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande modulkunskap Syfte Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare 2014-10-28 Målgrupper och läsår Målgrupper Lärare i förskoleklass, den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande Läslyftet i förskolan och skolan Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot både förskolan och skolan. Insatsens bygger

Läs mer

Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling. Erica Jonvallen projektledare

Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling. Erica Jonvallen projektledare Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare Varför Läslyft? Regeringsuppdrag Vad är Läslyftet? Utgångspunkter Genomförande -

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Dag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Dag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Dag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program Systematiskt kvalitetsarbete och forskningsbaserat arbetssätt i praktiken, Sara Knöfel och Jonas Andersson,

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

Regional nätverksträff 151123

Regional nätverksträff 151123 Regional nätverksträff 151123 Aktuellt Information från Skolverket Läslyftet Bedömningsstöd Kunskapskrav åk 1 Utvecklingsmedel till det Regionala nätverket Ge alla elever chansen att lära sig läsa och

Läs mer

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft

Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom Twitter:#laslyft Program 10.00 Läslyftet tillbakablick och nuläge 13.00 Lunch Erfarenhetsutbyte i mindre grupper

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program 10.00 Introduktion - NCS - Språk-, läs, och skrivutvecklare, utbildningsplan, aktivitetsplan 10.45 Föreläsning,

Läs mer

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program 10.00 Introduktion Språk-, läs, och skrivutvecklare, utbildningen NCS Läslyftet Gruppdiskussioner 12.00 LUNCH 13.00

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan Halmstads kommun Ca 95 000 invånare BUF + UAF 80 förskolor + 27 friförskolor 32 grundskolor + 4 friskolor 3 gymnasieskolor + 3 friskolor Rollen

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.

Läs mer

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Göteborg, Stockholm och Malmö juni 2017 Ildico Hellman, Malin Gyunda, Teresa Fernández Long Dagens program 09:30 Inledning 09:40 Språk-, läs-

Läs mer

Specialpedagogik för lärande

Specialpedagogik för lärande Specialpedagogik för lärande Allas rätt till lärande I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan Språkutvecklande arbetssätt i förskolan -resurser i samverkan Barn- och ungdomsförvaltningen & Kulturförvaltningen Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling ATT alla verksamheter

Läs mer

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda, Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen

Läs mer

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING Nätverk och aktiviteter läsåret 2016/2017 Jonatan Lannemar Uppdaterad 2016-06-08 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset,

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete som plattform för ett forskningsbaserat arbetssätt Att kritiskt granska vad man gör och varför Att ta in ny kunskap och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Språk-, läs- och skrivutveckling

Språk-, läs- och skrivutveckling RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever

Läs mer

Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet

Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet Regeringsbeslut I:9 2013-12-05 U2013/7215/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.

Läs mer

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Gr Borås Stad har i flera år arbetat med kollegialt lärande på olika sätt. Vi brukar skoja och säga att matematiken kokar i Borås stad, säger Maria Maschmann

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:4634 Varbergs kommun ks@varberg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bockstensskolan 3-5 i Varbergs kommun 2(9) Tillsyn i Bockstensskolan 3-5 har genomfört tillsyn av

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Kompetensutveckling inom specialpedagogik. Specialpedagogik för lärande

Kompetensutveckling inom specialpedagogik. Specialpedagogik för lärande Kompetensutveckling inom specialpedagogik Specialpedagogik för lärande Program 20 oktober 10.00 11.30 11.40 12.10 12.40 13.45 16.10 16.30 Info från oss Paus Daniel Östlund - Stöd till elever: en tillbakablick

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fågelås skola i Gate Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Den lässatsning vi startade gav en större

Läs mer

Barn och Familj Språkutveckling

Barn och Familj Språkutveckling Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Verksamhetsplan. Sundby skola. Skola: Läsåret 2016/2017

Verksamhetsplan. Sundby skola. Skola: Läsåret 2016/2017 ! Läsåret 2016/2017 Skola: Sundby skola 1 Innehållsförteckning Nulägesanalys... 3... 3 Aktuella utvecklingsområden... 4 Handlingsplan... 5 Vilka åtgärder planeras för att utveckla era målområden?... 5

Läs mer

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4582 Tyska Skolan Göteborg ekonomiska förening Org.nr. 769604-3608 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Victoriaskolan belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 44-2015:4582

Läs mer

Handledarutbildning MaNT

Handledarutbildning MaNT Handledarutbildning MaNT Arlanda den 2-3 maj 2017 Margareta Oscarsson Johnny Häger 08 527 333 27 08 527 336 49 margareta.oscarsson@skolverket.se johnny.hager@skolverket.se Program Utvärdering av Matematiklyftet

Läs mer

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Vad ryms inom detta? Mats Burström Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:4718 Göteborgs kommun orgryteharlanda@orgryteharlanda.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Grundsärskolan Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun Box 2320, 403 15 Göteborg 2(10)

Läs mer

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016 Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Förförståelse och framförhållning i kommunen

Förförståelse och framförhållning i kommunen Förförståelse och framförhållning i kommunen Identifierade frågeställningar om karriärvägar för lärare för att öka attraktiviteten för läraryrket kopplat till ökad måluppfyllelse fanns redan i grundarbete

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Torsångs skola läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal... 3 2.3.1. Kompetens...

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Ladubacksskolan 2015-02-1 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen... 7 Arbetet med normer

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Vt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Vt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Vt-14 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna handbok

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola 1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING

Läs mer

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket Kalmar februari 2017 Ingela Aksell, Helena Karis Skolverket Nya skrivningar i läroplanerna Övergång och samverkan Förskoleklassen Fritidshemmet Uppdraget Ökad kvalitet och likvärdighet för elever. Avsnitten

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Ht-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna VFU-dokumentation

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Dnr 44-2015:9775 Centrina utbildning Aktiebolag Org.nr. 556757-2234 info@centrina.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Centrina Kviberg belägen i Göteborgs kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9775 Tillsyn i Centrina

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:4784 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Tingvallaskolan S i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Tingvallaskolan S har genomfört tillsyn av Säffle kommun under

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola (f - : \ Skolinspektionen 2013-12 ~ 19 Ludvika kommun social.utbudning@ludvika.se Rektorn vid Vasaskolan sara.lindell@ludvika.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Vasaskolan i Ludvika

Läs mer