Planera och organisera för Läslyftet 2015/16

Transkript

1 Skolhuvudmän och rektorer Dnr: 2014: (9) Planera och organisera för Läslyftet 2015/16 Detta diskussionsunderlag är tänkt att användas när deltagande i Läslyftet planeras och organiseras. et syftar till att stimulera samtal om viktiga beslut som behöver fattas i samband med ansökan om statsbidrag. 1 Det är huvudmannen och rektorn som avgör hur fortbildningen ska organiseras lokalt. Det är också huvudmannen som skickar in ansökan och rekvisition för handledare. Rektorns engagemang och delaktighet är avgörande för fortbildningsinsatsens avtryck och rektorn har en central roll när det gäller att skapa förutsättningar för det kollegiala lärandet. I arbetet med att välja moduler och organisera arbetet med Läslyftet ska huvudmannen därför samarbeta med rektorn. Det är också en fördel om medarbetare med kännedom om elevers språk-, läs- och skrivutveckling och läs- och skrivundervisning inom organisationen bjuds in till samtalet. Exempelvis kan en utvecklingsgrupp, specialpedagog eller förstelärare med utvecklingsuppdrag föra in ny kunskap och bidra till diskussionen. Finns det språk-, läs- och skrivutvecklare eller motsvarande på huvudmannanivå, kan dessa också medverka i planeringen av den lokala organisationen. Nedan följer fyra huvudområden att reflektera kring i samband med ansökan om att delta i Läslyftet med statsbidrag. 1. Nulägesbeskrivning och analys 2. Lärargrupper och organisation av lärarnas tid 3. Val av moduler 4. Val av handledare Vilken ordning man hanterar dessa områden i, kan se olika ut på olika skolor och inom olika huvudmän. Områdena kan också behöva bearbetas parallellt. Valet av modul kan påverka vilka lärargrupper man utser men man kan också välja att först bestämma vilka lärargrupper man vill prioritera för att nå ett visst mål och sedan fundera över lämplig modul. Valet av lärargrupper och modul kan också få effekter för vem man finner mest lämplig som handledare. 1. Nulägesbeskrivning och analys Det övergripande syftet med Läslyftet är att förbättra elevers läsförståelse och skrivförmåga. Lokalt behöver man, utifrån nulägesbeskrivning och analys, prioritera ett eller ett par specifika områden som är särskilt angelägna att utveckla. 1 Även huvudmän och skolor som inte ansöker om statsbidrag utan avser att arbeta med fortbildningsmodellen och stödmaterialet på Läs- och skrivportalen på egen hand kan ha nytta av diskussionsunderlaget.

2 2 (9) Skolverket En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. / / Skolor måste motstå frestelsen att göra många bra saker om man ska nå fram till ett djupt lärande och en verklig förändring. För att lyckas krävs enligt Timperley att man fokuserar på ett eller få mål som är mest angelägna för den verksamhet man befinner sig i och inte springer på alla bollar. 2 För att kunna utveckla och förbättra verksamheten är det nödvändigt att veta vad som fungerar bra och mindre bra. Allt förbättringsarbete bör därför starta i en nulägesbeskrivning. Flera olika källor kan användas till nulägesbeskrivningen. Elevers kunskapsresultat, resultat från nationella prov och kartläggningar av elevers språk-, läs- och skrivutveckling kan exempelvis vara användbara. Utifrån nulägesbeskrivningen görs en analys och bedömning av vad som är särskilt angeläget att förbättra för att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas kunskapsutveckling. Analysen börjar med att man tillsammans samtalar om vad som orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse (analysera bakåt). Utifrån detta görs sedan en analys av vad som behöver utvecklas (analysera framåt). I arbetet med att analysera (både framåt och bakåt) är det viktigt att försöka hitta mönster och tendenser, att tolka, problematisera och inhämta ny kunskap. För att kunna bedöma kvaliteten i utbildningen och vad som behöver utvecklas för att de nationella målen ska uppnås krävs dialog. Allas delaktighet är grundläggande för kvalitetsarbetet. Dialog med både lärare och elever är en viktig förutsättning för att förstå och hitta samband. Ju större delaktighet i framtagandet av underlag och analys, desto större blir förståelsen för de insatser som genomförs och de prioriteringar som görs. Att diskutera 1. Vad vet vi om våra elevers skrivförmåga och läsförståelse? Vilka kartläggningar, utvärderingar och analyser har gjorts? 2. Vad vet vi om lärarnas kompetens, förhållningssätt och arbetssätt och hur detta har påverkat elevers språk-, läs- och skrivutveckling? 3. Vad fungerar bra när det gäller att stötta elevers läsförståelse och skrivförmåga? Varför fungerar detta bra? 4. Vad fungerar inte bra när det gäller att stötta elevers läsförståelse och skrivförmåga? Varför fungerar detta mindre bra? 5. Vad behöver framförallt utvecklas för att förbättra elevers läsförståelse och skrivförmåga? 6. Vilka effekter förväntar vi oss att Läslyftet ska ge på våra elevers läsförståelse och skrivförmåga? 2 Skolverket (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

3 Skolverket 3 (9) 2. Lärargrupper och organisation av lärarnas tid Elevers språk-, läs- och skrivutveckling är ett gemensamt ansvar för alla lärare oavsett ämne. Detta tydliggörs både i läroplanens övergripande uppdrag och mål och i kursplanernas syftestexter och kunskapskrav. Trots detta är det inte självklart att alla lärare på en skola samtidigt ska arbeta med Läs-och skrivportalens material. Materialet kommer att finnas tillgängligt på Läs- och skrivportalen under lång tid framöver, vilket möjliggör en långsiktig planering. När huvudmannen och rektorn väljer vilka lärare som ska delta, bör detta göras i linje med det systematiska kvalitetsarbete och de nulägesbeskrivningar och analyser som gjorts. Arbetet med det kollegiala lärandet behöver organiseras i grupper. Forskningen ger inget entydigt svar på frågan om den optimala gruppstorleken. 3 Syftet med arbetet och gruppens sammansättning kan ha betydelse för val av gruppstorlek. Lärarna kan grupperas på olika sätt, till exempel utifrån arbetslag eller ämneslag. Valet av modul kan påverka hur man organiserar arbetet. Även om man väljer mer övergripande moduler som riktar sig till många olika lärarkategorier, behöver huvudmannen/rektorn reflektera över vilken gruppindelning som bäst svarar mot de utvecklingsbehov man identifierat. Det är viktigt att organisera arbetet så att fortbildningsmodellens alla moment (A, B, C och D) blir givande för de lärare som deltar. I moment B och D arbetar lärarna kollegialt. I moment B diskuterar lärarna det innehåll som de tagit del av i moment A och de planerar dessutom en lektion eller annan aktivitet tillsammans. Det lärarna planerar i moment B ska genomföras i moment C, och i moment D reflekterar lärarna tillsammans över den genomförda lektionen/aktiviteten. Att skapa organisatoriska förutsättningar innebär även att schemalägga så att lärarna kan träffas inom ramen för sin arbetstid. Deltagande lärare ska hinna med två moduler under ett läsår. En modul består av åtta delar och det tar cirka två veckor att arbeta med en del. Detta innebär att lärargrupperna behöver ges förutsättning att träffas cirka en gång i veckan (två gånger under en tvåveckorsperiod). För moment B ska minst minuter avsättas och för moment D ska minst minuter avsättas. 3 Åberg, Karin (2009). Anledning till handledning: skolledares perspektiv på grupphandledning. Diss.

4 4 (9) Skolverket Skissen nedan illustrerar den takt med vilken fortbildningsinsatsen behöver genomföras vid deltagande med statsbidrag. Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Moment A Enskilt arbete Moment C Aktivitet Moment A Enskilt arbete MomentC Aktivitet Moment B Kollegialt arbete Moment D Gemensam uppföljning Moment B Kollegialt arbete Moment D Gemensam uppföljning Del 1 Del 2 Att diskutera 1. Utifrån nulägesbeskrivningen och analysen, hur bör arbetet med Läslyftet läsåret 2015/16 organiseras? Bör vi planera för ett ämnesövergripande arbete eller ett arbete organiserat utifrån ämnesgrupper? Finns det ämnesgrupper som särskilt bör prioriteras, till exempel lärare som undervisar i texttunga ämnen? 2. Kan vi dra nytta av befintliga strukturer (ämneslag eller arbetslag) eller bör vi skapa nya? 3. Hur många lärare bör ingå i varje grupp? 4. Finns det anledning att organisera arbetet tillsammans med närliggande huvudmän och skolor? Hur kan detta i så fall ske? 5. Hur kan vi skapa förutsättningar för de lärare som ska genomföra Läslyftet att träffas en gång i veckan? 6. Hur planerar vi för de lärare som eventuellt inte arbetar med Läslyftet på skolan? 7. Kan vi inkludera personal i skolbibliotek på ett sätt som gynnar elevernas språk-, läs- och skrivutveckling? Hur? 8. Kan vi inkludera modersmålslärarna på ett sätt som gynnar elevernas språk-, läs- och skrivutveckling? Hur? 9. Vilken organisation av lärargrupper skapar bästa möjliga förutsättningar för utveckling av elevers läsförståelse och skrivförmåga? 3. Val av moduler Valet av modul behöver inte göras i och med ansökan av statsbidrag. Då detta val kan påverka hur man väljer till exempel vilka lärarkategorier man prioriterar och vilka handledare man utser, är det emellertid fördelaktigt att börja diskutera möjliga moduler i ett tidigt skede. Lärargrupperna kommer att hinna arbeta med två modu-

5 Skolverket 5 (9) ler under det läsår som man deltar med statsbidrag. Därefter kan man naturligtvis fortsätta att arbeta med fler moduler. Modulerna är under framställning och preliminära beskrivningar finns i en bilaga i slutet av dokumentet. Läs- och skrivportalen kommer successivt att utvecklas och redan inför vårterminen 2016 kommer det att finnas ytterligare moduler att välja på. Den nulägesbeskrivning och analys som rektorn/skolhuvudmannen gjort, kan användas som vägledning för vilka moduler som är lämpliga att arbeta med. Att diskutera 1. Vilka moduler riktar sig till de lärare som kan/vill/bör arbeta med Läslyftet inom vår organisation läsåret 2015/16? 2. Vilka moduler skulle kunna svara mot de utvecklingsbehov som identifierats som särskilt angelägna? 4. Val av handledare Statsbidrag lämnas till huvudmannen för att frigöra tid för handledaren att vara ett stöd för lärargrupperna i det kollegiala lärandet. Handledarens uppdrag är bland annat att bidra till att lärarnas kunskaper medvetandegörs, utmanas och fördjupas. Den som utsetts till handledare inom Läslyftet erbjuds kostnadsfri utbildning. Kriterierna nedan ska vara uppfyllda för att huvudmannen ska få statsbidrag för en handledare. Handledaren ska: vara legitimerad lärare eller förskollärare ha minst fyra års erfarenhet av undervisning ha behörighet att undervisa i svenska och/eller svenska som andraspråk eller på annat sätt ha tillägnat sig goda kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ha strävan att utifrån aktuell forskning inom områden med relevans för undervisningen medvetet och systematiskt utveckla elevens lärande ha intresse för att utveckla undervisningen tillsammans med andra lärare Förutom att handledaren ska uppfylla kriterierna, är det viktigt att handledaren har ett starkt mandat i lärargruppen. Om handledaren inte har de övriga kollegornas förtroende riskerar handledningen att försvåras. Det finns möjlighet att utse en handledare som leder det kollegiala arbetet på 10 eller 20 procent av sin tjänst. För att en huvudman ska få statsbidrag för en handledare på 10 procent ska antal lärare som deltar i fortbildningen uppgå till 6-10 stycken. För att en huvudman ska få statsbidrag för en handledare på 20 procent ska antal lärare som deltar i fortbildningen uppgå till stycken.

6 6 (9) Skolverket Fördelar med att utse handledare på 10 procent, istället för på 20 procent (om huvudmannen har blivit beviljad fler än en handledare på 10 procent) är att huvudmannen får fler utbildade handledare som kan stötta det kollegiala lärandet på lång sikt. En annan fördel om huvudmannen väljer att ha två handledare på 10 procent på en skola kan vara att dessa kan samarbeta och att olika lärargrupper kan mötas, på samma position i schemat, för kollegiala samtal med en handledare. En av fördelarna med att utse handledare på 20 procent kan vara att det då blir färre lärare som är frånvarande från undervisningen under handledarutbildningen. En handledare kan handleda en eller flera grupper av lärare. Möjlighet finns också för samarbete mellan skolor. Även olika huvudmän kan samarbeta med varandra och därmed tillsammans få tillgång till en eller flera handledare. Under vissa omständigheter kan det vara fördelaktigt att en handledare kommer till lärargruppen från en annan skola. Men det finns också fördelar med att handledaren finns på skolan hen vanligtvis verkar på. Bland annat kan detta underlätta det långsiktiga arbetet. Att diskutera 1. Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med att vara handledare på den egna skolan? Hur skulle ett eventuellt samarbete mellan skolor eller huvudmän kunna byggas upp? 2. Vilka för- respektive nackdelar kan vi se med att handledare handleder på 10 respektive 20 procent? Hur vill vi organisera detta hos oss? 3. Vilka lärare eller förskollärare uppfyller kriterierna och skulle ha förutsättningar att göra ett gott arbete som handledare inom Läslyftet utifrån den planerade lokala organisationen?

7 Skolverket 7 (9) Bilaga - Planerade moduler för höstterminen 2015 Skolverket har tillsammans med fem lärosäten påbörjat arbetet med åtta moduler. Innehållet och rubrikerna är än så länge preliminära. Under våren påbörjas arbetet med fler moduler som kommer att finnas tillgängliga inför vårterminen Samtal om text Modulen har använts i utprövningsomgången och riktar sig till lärare i skolans alla ämnen i årskurs 1-9 och till lärare och förskollärare i förskoleklass. Även personal i skolbibliotek kan arbeta med denna modul. Exemplen i modulen är främst hämtade från undervisning i svenska och svenska som andraspråk men avsikten är att innehållet ska vara relevant för skolans alla ämnen. Modulen behandlar olika modeller för strukturerade samtal om text. Dessutom diskuteras samtalets betydelse för lärandet. Syftet är att ge didaktiska verktyg för planering och genomförande av samtal om olika sorters texter. (Modul i Läslyftets utprövningsomgång 2014/15 se Läs- och skrivportalen) Att tolka och skriva text i skolans alla ämnen Modulen riktar sig till lärare i årskurs 1-9 i skolans alla ämnen. Varje dag möter elever en rad olika texter och uppgifter i de olika skolämnena som alla ställer olika krav på dem vad gäller läs- och skrivförmåga. I modulen ingår därför teorier om vad man vet om text i olika skolkontexter. Bland annat diskuteras hur textanvändning kan utgöra både möjligheter och hinder för elever i olika skolämnen. Textnormer uppmärksammas också, som både hinder och stöd för elevers läsning och skrivande (och därmed kunskapsutveckling). (Ansvarigt lärosäte: Göteborgs universitet) Att skapa läsintresse Modulen riktar sig till lärare i skolans alla ämnen i årskurs 1-9 och till lärare och förskollärare i förskoleklass. En förutsättning för att kunna genomföra modulen är att även personal i skolbiblioteket deltar i fortbildningen. Modulen kan också användas av fritidspedagoger. Modulen handlar om hur lärare och skolbibliotekarier i samverkan kan stödja elevers läsning och utvecklingen av ett starkare läsintresse. (Ansvarigt lärosäte: Högskolan i Borås)

8 8 (9) Skolverket Läsa och skriva i alla ämnen Modulen riktar primärt till lärare som undervisar i årskurs 1-3. Men även förskollärare och lärare i förskoleklass samt personal i skolbibliotek kan arbeta med denna modul. Syftet med modulen är att ge teoretisk kunskap om läsprocessen och språkstödjande arbetssätt samt didaktiska redskap för att planera och organisera en inkluderande och individualiserande läs- och skrivundervisning i alla ämnen. Modulens innehåll tar sin utgångspunkt i ett brett teorietiskt perspektiv på vad läsa och skriva innebär, att förmågor som stödjer avkodning, förståelse av texter på ytan såväl som på djupet liksom användandet av texter för olika syften behöver samspela och stödja varandra. (Ansvarigt lärosäte: Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping) Kritiskt textarbete - att läsa, samtala och skriva (om) världen Modulen riktar sig primärt till lärare i årskurs 1-6 samt till lärare och förskollärare i förskoleklass. Även lärare i årskurs 7-9 kan arbeta med modulen. Syftet med modulen är att ge teoretisk kunskap och didaktiska redskap i hur man arbetar med ett kritiskt, undersökande och handlingsinriktat förhållningssätt vid läsning, samtalande kring och skrivande av olika texter. Modulens innehåll tar sin utgångspunkt i språkutvecklande insatser som ger eleverna möjlighet att gå till allt större djup i sin förståelse av viktigt innehåll, företeelser och frågor. (Ansvarigt lärosäte: Malmö högskola) Lässtrategier för sakprosa Modulen vänder sig primärt till lärare i svenska och svenska som andraspråk i åk 4-9 men den kan även vara relevant för lärare i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1-3 och personal i skolbibliotek. Modulen innehåller möten med olika forskningsperspektiv via filmer, texter och modelleringar och förslag till klassrumsnära uppgifter på hur forskning kan omsättas i undervisning. Elever möter sakprosatexter i läroböcker, på nätet, i tidningar och lyssnar på podcasts och ser på TV och Youtubefilmer. Texterna berättar om vardag och samhälle och bygger upp en förståelse av verkligheten. Det är viktigt att alla elever får tillgång till komplexa lässtrategier och källkritisk granskningsförmåga och därför integreras aspekter från svenska som andraspråk, genus och läs- och skrivsvårigheter i momenten. Modulen innehåller konkreta undervisningsförslag som behandlar olika typer av sakprosa, wikis, källkritik, läs- och bedömningsstrategier. (Ansvarigt lärosäte: Karlstads universitet)

9 Skolverket 9 (9) Att främja elevernas lärande genom språkutveckling: fokus SO Modulen riktar sig primärt till lärare i de samhällsorienterade ämnena i årskurs 4-9. Den kan emellertid också vara relevant för lärare i svenska och svenska som andraspråk, andra ämnen, personal i skolbibliotek, studiehandledare och modersmålslärare. Modulens huvudsakliga syfte är att ge praktiska redskap för planering av en språkutvecklande ämnesundervisning inom so-ämnena. Arbetet med modulen bidrar till lärarnas förståelse för sin egen språkutvecklande praktik samt ger dem teoretisk bakgrund och didaktiska redskap för att planera en kontextrik, interaktiv och stöttande undervisning med utgångspunkt i ämnenas texttyper och språkbruk och ämnesdidaktik. (Ansvarigt lärosäte: Malmö högskola) Att främja elevernas lärande genom språkutveckling: fokus NO Modulen riktar sig primärt till lärare i de naturorienterade ämnena i årskurs 4-9. Den kan emellertid också vara relevant för lärare i svenska och svenska som andraspråk, andra ämnen, personal i skolbibliotek, studiehandledare och modersmålslärare. Modulens huvudsakliga syfte är att ge praktiska redskap för planering av en språkutvecklande ämnesundervisning inom no-ämnena. Arbetet med modulen bidrar till lärarnas förståelse för sin egen språkutvecklande praktik samt ger dem teoretisk bakgrund och didaktiska redskap för att planera en kontextrik, interaktiv och stöttande undervisning med utgångspunkt i ämnenas texttyper och språkbruk och ämnesdidaktik. (Ansvarigt lärosäte: Malmö högskola) Strukturerad läs- och skrivundervisning Modulen vänder sig till lärare i grundsärskolans båda inriktningar. Beskrivning kommer snart! (Ansvarigt lärosäte: Göteborgs universitet)