Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande. modulkunskap

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande. modulkunskap"

Jakob Jonsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande modulkunskap

2 Syfte Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen

3 Lärares lärande Uppmärksamma sin egen undervisning Reflektera mer över undervisningsbeslut Få en bredare uppsättning metoder och förhållningssätt

4 Fortbildningsmodellen Kollegialt lärande med stöd av - material på Läs- och skrivportalen - handledare - arbetsgång anpassad till materialet - modulerna

5 Moduler Det finns ett antal moduler tillgängliga på Läs- och skrivportalen och fler tas fram under kommande år Modulerna har olika fokus och riktar sig till olika målgrupper En modul består av åtta delar

6 Tidsåtgång En skola som deltar i satsningen med statsbidrag genomgår två moduler per läsår: Hösttermin Vårtermin En skola som ej beviljats statsbidrag eller som valt att organisera arbetet på egen hand kan välja att arbeta med en eller två moduler under ett läsår.

7 Vem gör vad i Läslyftet? Regeringen ger Skolverket uppdrag Lärare reflekterar och utvecklar Handledare utmanar Skolverket erbjuder och villkorar eventuellt statsbidrag Huvudman ansvarar lokalt Rektor möjliggör

8 Utgångspunkter - innehåll Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar Läs- och skrivutveckling är en del av utvecklingen av ämnesspecifika förmågor Undervisningen behöver ge stöd för läsandet och skrivande av olika typer av ämnesspecifika texter Undervisningen behöver anpassas till och utmana alla elever Skolbiblioteken har en viktig roll

9 Genomgående perspektiv Flerspråkighet/andraspråkslärande Demokrati/jämställdhet/värdegrund Specialpedagogiskt perspektiv/läs- och skrivsvårigheter Digitalisering/multimodalitet Intresse/motivation Bedömning

10 Läslyftet /16 Den obligatoriska skolan Förskoleklass 2016/17 Den obligatoriska skolan Förskoleklass Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan 2017/18 Den obligatoriska skolan Förskoleklass Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Förskolan Förskolan

11 Vilka moduler har valts? Procent Antal Kritiskt textarbete, F-åk 6 1,8% 10 Stimulera läsintresse, F-åk 9 2,4% 13 Läsa och skriva i alla ämnen, åk 1-3 8,1% 44 Samtal om text, åk ,4% 319 Tolka och skriva text i skolans alla ämnen, åk ,6% 145 Främja elevers lärande i NO, åk 4-9 0,2% 1 Främja elevers lärande i SO, åk 4-9 0,7% 4 Lässtrategier för sakprosa, åk 4-9 1,5% 8 Strukturerad läs- och skrivundervisning, grundsärskolan, åk 1-9 0,4% 2 Svarande 546 Inget svar 265

12 Exempel på lokal organisation (förskolan) Förskollärare Förskollärare, barnskötare Förskollärare förskoleklass och förskollärare förskolan

13 Exempel på lokal organisation (obligatoriska skolan) Lärare åk 1-9 (alla ämnen) Lärare och förskollärare F- åk. 9 (alla ämnen) Lärare och förskollärare F- åk. 1 Arbetslag åk 1-3 (lärare i svenska, SO, NO, idrott etc.) Arbetslag åk 4-6 (lärare i svenska, SO,NO, idrott, slöjd etc.) Arbetslag åk 7-9 (lärare i svenska, SO, NO, idrott, tyska, hk, slöjd etc.) Ämneslag med lärare i svenska/sva Ämneslag med lärare i SO Ämneslag med lärare i NO

14 Exempel på lokal organisation (obligatoriska skolan) Ämneslag med lärare i praktisk-estetiska ämnen Ämneslag med lärare i språkämnen (engelska och moderna språk) Ämneslag med lärare i matematik Lärare i grundsärskolan Lärare tillsammans med personal i skolbibliotek Lärare i sameskolan Lärare i specialskolan Modersmålslärare

15 Exempel på lokal organisation (gy) Ämneslag med lärare i svenska/svenska som andraspråk Ämneslag med lärare i filosofi, psykologi och religion Ämneslag med lärare i biologi och naturkunskap Arbetslag på högskoleförberedande program (lärare i svenska, idrott, historia, kemi etc.) Arbetslag på yrkesförberedande program (lärare i plåtslageri, måleri, engelska och svenska etc.) Arbetslag på ekonomprogrammet (lärare i företagsekonomi, marknadsföring, svenska, religionskunskap etc.) Svensk- och samhällskunskapslärare tillsammans med personal i skolbibliotek Yrkeslärare Lärare i praktisk-estetiska ämnen

16 Exempel på lokal organisation (gy) Språkintroduktion gy Gymnasiesärskolan Yrkesintroduktion

20 Arbete med texter i modulerna Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa, se eller lyssna på någon sekvens igen. Vilka utmaningar ser du med den här texten och/eller samtalet om den? Finns det frågor du skulle vilja lyfta särskilt i en tänkt lärargrupp? Om handledarens roll är att utmana på vilket sätt skulle du kunna utmana i diskussionen? Diskutera i grupper ca 15 min. Sedan delar vi tankar i storgrupp.

21 Diskussionsfrågor Så här ser de bifogade diskussionsfrågorna ut: - Vilka kriterier belyses i artikeln? - Vilken funktion fyller kriterierna? - Var det några särskilda kriterier som väckte nya funderingar? - Hur kan ni använda läsbarhetsindex (LIX)? - På vilket sätt kan ni samarbeta med skolbiblioteket runt kriterier för textval? För- och nackdelar med att använda befintliga frågor? Diskutera i grupp hur ni tänker kring detta.

22 Vad tar du med dig om modularbetet?

Relevanta dokument

Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer

Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer Erica Jonvallen projektledare Tove Mejer expert Katarina Linnarsson undervisningsråd Läslyftet Erica Jonvallen projektledare 2015-01-12