Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare"

Ann-Marie Lindberg
för 5 år sedan
Visningar:

2 Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare

3 Program 10:00-10:15 Välkomna! 10:15-11:15 Texterna (och lärarna) som räddade mitt liv Jonas Hassen Khemiri 11:15-12:30 Att lära tillsammans 12:30-13:30 LUNCH 13:30-14:15 Språkutveckling i alla ämnen Björn Kindenberg 14:15-15:00 Att pröva forskning i praktiken 15:00-15:30 FIKA 15:30-16:15 Att handleda sina kollegor 16:15-16:30 Avslutning

5 Läslyftet att lära tillsammans

6 Stort intresse många deltagare Sammanlagt mellan åren Handledare ca Lärare ca

7 Läslyftets målgrupper

8 Varför ett läslyft? Läslyftet syftar till att förbättra elevers läsförståelse och skrivförmåga Fram till 2015/2016 sjunkande läsförståelseresultat i internationella undersökningar som PISA och PIRLS Läsandets och skrivandets betydelse för - lärande i alla ämnen - demokratin

9 Kollegialt lärande Långsiktig utveckling av kompetensutvecklingskultur undervisningskultur

10 Att lära och utveckla tillsammans Reflektera mer över didaktiska val Få en bredare uppsättning metoder och förhållningssätt Uppmärksamma sin egen och varandras undervisning

11 Återkoppling på undervisning

12 I vilken utsträckning har Läslyftet inneburit att ni

16 60 min min min. Undervisning

17 Kompetensutvecklingsmodellen

18 Ett år med Läslyftet

19 Tiden Hinder Möjligheter Lösningar

Exempel på mötesschema Läslyftet: ca 30-40 timmar per

20 Exempel på mötesschema Läslyftet: ca timmar per termin Tid för kompetensutveckling: 104 timmar per läsår

22 Lärportalen och modulerna

23 Diskutera Vad från filmen skulle ni välja att fördjupa er i tillsammans med en grupp kollegor?

25 Vem får bli handledare? Statsbidrag får lämnas bara för sådana legitimerade lärare och förskollärare som huvudmannen utsett till handledare i språk-, läs- och skrivutveckling och som - är behöriga att undervisa i ämnet svenska eller svenska som andraspråk eller på annat sätt har tillägnat sig goda kunskaper i språkutvecklande arbetssätt, - har minst fyra års erfarenhet av att undervisa, och - har erfarenhet av och intresse för att utveckla undervisningen tillsammans med andra förskollärare eller lärare. Förordning (2016:1372).

26 Handledarutbildning 8 dagar: procent närvaro - intyg Personlig plats Byte av handledare måste ske före utbildningstillfälle 2 Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan Kristianstad Jönköping University Linnéuniversitetet Luleå tekniska universitet Malmö universitet Uppsala universitet

27 Röster om utbildningen

29 Statsbidrag Bidraget täcker handledarens tid att handleda sina kollegor Handledarutbildningen är inte tänkt att ingå i nedsättningen Antalet deltagare deltagare för en handledare på 10 procent deltagare för en handledare på 20 procent Samma deltagare hela året Återkrav statsbidrag.laslyftet@skolverket.se

30 Hur går era tankar? Språk-, läs- och skrivutveckling vilka behov anser ni finns på er skola?

31 Program 10:00-10:15 Välkomna! 10:15-11:15 Texterna (och lärarna) som räddade mitt liv Jonas Hassen Khemiri 11:15-12:30 Att lära tillsammans 12:30-13:30 LUNCH 13:30-14:15 Språkutveckling i alla ämnen Björn Kindenberg 14:15-15:00 Att pröva forskning i praktiken 15:00-15:30 FIKA 15:30-16:15 Att handleda sina kollegor 16:15-16:30 Avslutning

33 Att pröva forskning i praktiken

34 Så tas modulerna fram

läs- och skrivutveckling Filmer som visar undervisning eller

undervisningsaktiviteter att pröva i klassrummet Frågor att

35 Vad innehåller en modul? ALLTID Nyskrivna artiklar som presenterar forskning i språk-, läs- och skrivutveckling Filmer som visar undervisning eller förtydligar teorier och modeller Exempel på undervisningsaktiviteter att pröva i klassrummet Frågor att diskutera i moment B och D IBLAND Ljudfiler där forskare och lärare diskuterar Fördjupningsmaterial Undervisningsreportage

36 Tre frågor om film Är det verkligen autentiska undervisningssituationer? Varför är det så få elever i klassrummen? Varför gör de på detta viset?

37 Vilken modul passar för oss?

38 Homogen eller heterogen lärargrupp? Alla ämnen Textrika ämnen Samma ämne Stadievis Stadieövergripande

39 Lärare i F-3

40 Lärare i olika ämnen F-9

41 Lärare i olika ämnen F-9 (forts.)

42 Lärare i olika ämnen 1-9

43 Lärare i olika ämnen 4-9

44 Lärare i ämneshomogena grupper 1-9

45 Lärare i ämneshomogena grupper 4-9

46 Svensk- och svalärare 4-9 alt. 7-9

47 Specialskolan

48 Lärare i särskolan/träningsskolan

49 Gymnasielärare i yrkesämnen

50 Gymnasielärare i textrika ämnen

51 Gymnasielärare (forts.)

52 Svensk- och svalärare gymnasiet

54 Att handleda sina kollegor

55 Varför behövs en handledare?

57 Lärarnas sammantagna bedömning Mest positiva till Läslyftet är de lärare som Har arbetat länge i yrket Brukar diskutera och planera arbetssätt för språk-, läs- och skrivutveckling tillsammans Var motiverade att påbörja Läslyftet från början Har en rektor som betonar betydelsen av språk-, läs- och skrivutveckling Har aktiva handledare Carlbaum, S., Andersson, E., & Hanberger, A. (2016). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 2: Erfarenheter av Läslyftet läsåret 2015/16. Umeå: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå universitet.

Handledarrollen Leder samtalen i moment B och D Planerar de kollegiala träffarna Ställer frågor som utmanar och fördjupar Organiserar den gemensamma

58 Handledarrollen Leder samtalen i moment B och D Planerar de kollegiala träffarna Ställer frågor som utmanar och fördjupar Organiserar den gemensamma planeringen av undervisningsaktiviteten i moment B Stöttar lärare att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter Skapar ett tryggt samtalsklimat

59 Vad är viktigt att tänka på inför Läslyftsstart?

60 Tydlig överenskommelse med rektor Tydligt mandat Dina och gruppens förutsättningar Närvaro och delaktighet Val av modul Vad vill ni ska ha hänt när arbetet är klart? - Rektors önskemål och engagemang - Dokumentation inför utvärdering och analys

61 Träffa deltagarna innan Läslyftsstart Förankra kompetensutvecklingsmodellen (A-D) Vad vill gruppen ska ha hänt när arbetet är klart? Skriva kontrakt? - Närvaro - Samtalsregler - Förberedelser inför träffarna vad är deltagarnas ansvar och vad är handledarens? - Anteckningar/loggbok? - Datorer/ipads? Praktiska arrangemang, t ex lokal och fika.

62 Hur kan man organisera den gemensamma planeringen?

63 Så kan ni organisera gemensam planering Hela lärargruppen planerar tillsammans en undervisningsaktivitet och genomför den var och en för sig Lärarna delar upp sig i grupper, planerar en undervisningsaktivitet gruppvis och genomför den var och en för sig Hela lärargruppen planerar tillsammans en undervisningsaktivitet, några genomför och någon eller några auskulterar Lärarna utgår från olika lektionsinnehåll, stöttar varandra i lektionsplaneringen och genomför lektionerna var för sig

64 Vilken betydelse har samtalet?

65 Samtal har olika intentioner. Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen) Debattera (framstå som segrare) Dialog (utforska och lära) Pihlgren, A. S. (2008). Socrates in the Classroom. Rationales and effects of philosophizing with children. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

66 Sammantagen bedömning av Läslyftet Handledare Lärare Carlbaum, S., Andersson, E., & Hanberger, A. (2016). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 2: Erfarenheter av Läslyftet läsåret 2015/16. Umeå: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå universitet.

67 Ett positivt samtalsklimat Skapa realistiska förväntningar Vikten av att lyssna Kollegialt lärande / kollektiv korrigering

68 Leda samtalet Lyft fram generativa idéer och problematisera Värna om att samtalsreglerna följs Koncentrera dig på hur deltagarnas tänkande och idéer kan fördjupas snarare än att de uttrycker rätt idéer

69 Leda samtalet (forts.) Ställ i stort sett endast frågor - Men förklara modulinnehåll Anpassa din ledning efter gruppens kompetens - Från instruktion till frågor Pihlgren, A. S. (2008). Socrates in the Classroom. Rationales and effects of philosophizing with children. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

70 Alf Ahlbergs goda råd Vilja få ämnet utrett Strävan efter att hålla sig strängt till sak Strävan efter logisk reda Tillräcklig förberedelse

71 Alf Ahlbergs goda råd (forts.) Tillträde förbjudet för: - Rena pratmakare - Alla som INTE vill ha frågan utredd - Historieberättare - Fanatiker och dogmatiker - Alla som blir förolämpade, när de hör en annan mening än sin egen - Ordryttare och sofister Ahlberg, A. (1986). Tankelivets frigörelse. Malmö: Samhällsgemenskaps förlag AB

Några dilemman Hur hanterar jag att en kollega

är inget nytt för mig, jag har arbetat så här i

72 Några dilemman Hur hanterar jag att en kollega kommer till mötet utan att ha tagit del av artikeln och filmen? Hur gör jag med min kollega Gösta som gillar att ta mycket talutrymme? Vad ska jag göra med Elvy, som hävdar att det här är inget nytt för mig, jag har arbetat så här i 25 år Min rektor vill att jag rapporterar till henne om hur det går för två av lärarna i gruppen. Hur ska jag göra?

73 Frågor?

74 Fråga oss!

Relevanta dokument

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan