Rollen som Språk,- läs- och skrivutvecklare Elisabeth Jennfors Annika Cederberg-Scheike

Transkript

1 Rollen som Språk,- läs- och skrivutvecklare Elisabeth Jennfors Annika Cederberg-Scheike

2 INNEHÅLL IDAG: Tankar kring rollen som Språk, -läs- och skrivutvecklare och hur den kan stötta upp för handledare i Läslyftet Hur kan du som Språk,- läs- och skrivutvecklare arbeta med din egen roll?

3 Vilka verktyg har du som SLS-utvecklare i din relation till handledare, kollegor, ledning?

4 HUR HAR DU OCH DINA GRUPPER UTVECKLATS UNDER TIDEN SOM GÅTT SEDAN DITT UPPDRAG SOM HANDLEDARE INOM LÄSLYFTET STARTADE? Vi funderar kring: handledaren ledarskapet samtalen grupperna synen på språkutvecklande undervisning Vi utvecklas vidare som handledare.

5 EFTERFRÅGAT STÖD FRÅN HANDLEDARNA: Få till planeringstid med rektor Att inte rektor eller annan bokar in möten samtidigt som man ska ha handledning Att få hjälp med att få mandat i relation till sina kollegor Att man har uthållighet på skolan när det gäller fortbildning så att man inte börjar nya saker hela tiden Få hjälp med sin roll, att man är handledare. Disciplinära frågor tas av arbetsgivaren. Vilka frågor är fackliga osv. Om man som handledare arbetar på olika skolor, att få det att fungera. Att känna att huvudmän och ledning känner till lyftets villkor, t.ex. när det gäller storlek på handledningsgrupp osv.

6 MÖJLIGA STÖTTOR TILL EN HANDLEDARE - Att ha koll på kompetensutvecklingens upplägg - Att ha förståelse för vad som ligger till grund för hur kompetensutvecklingen är konstruerad

7 Att tittar på: - den skolkultur man verkar i - synen på grupprocesser - synen på kunskap - ledarskapet (roll) - tydlighet och struktur - känsla av sammanhang (KASAM) - vad det är som konstruerar en lärare (praxisteorin)

8 Skolkultur Hur ser kulturen ut i din verksamhet? Hur kommer det sig?

9 SKOLKULTURERS BETYDELSE FÖR SKOLUTVECKLING Vad sitter i väggarna? Varför? Hur uppstår en skolkultur? Blir den ett hinder eller en möjlighet?

10 GRUPPEN En grupps utveckling i handledningssammanhang

11

12 KUNSKAPSSYN HANDLEDNING HUR HÄNGER DET IHOP? Handledning en iscensättning av en kunskapssyn

13 KUNSKAPSSYN OCH HANDLEDNING, HUR HÄNGER DET IHOP? Teori Förskollärarens/ lärarens roll Barnets/elevens roll Att kunna innebär Behavioristiskt Skinner. Överföra sin kunskap Lära in så mycket som möjligt av det förskolläraren/ läraren kan Reproducera förskollärarens/ lärarens kunskaper Sociokulturell teori Vygotskij Skapa förutsättningar för att barnen/eleverna skall lära sig Aktivt utveckla sin kunskap utifrån det barnet/eleven redan kan Utrycka sin konstruerade kunskap. Språkets betydelse. Visa strategier Jag utgår från där jag är och utvecklas vidare. Att komma fram till nya ställningstaganden eller bli medveten om det jag redan gör.

14 SAMTALSSTRUKTUR - Samtalets syfte bestämmer val av samtalsstruktur - Skapar ett demokratiskt rum - Hjälper till att fördjupa/utforska - Stöttar handledarrollen

15 Yta Val av fokus smalna av/fördjupa

16 VAD KONSTRUERAR EN LÄRARE?

17 KÄNSLA AV SAMMANHANG/BEGRIPLIGHET Begripligt hanterbart meningsfullt Kontrakt Syftet? Dess variabler För dig? För gruppen? För dig? För gruppen? För dig? För gruppen? Struktur Vilken är relevant? För det som ska behandlas? För det som ska behandlas? Roller För dig? För gruppen? För det som ska behandlas?

18 GRUPPEN SOM RESURS - kunskapssyn - samarbetskultur - värdegrundsperspektiv

19 FUNDERA OCH SAMTALA - Samtalet är ett verktyg kopplat ditt uppdrag? - Hur använder du samtalet i ditt uppdrag idag?

20 INFÖR UTBILDNINGSTILLFÄLLE 3 HAR DU FÖRBERETT UPPGIFTEN ATT: "Summera den dokumentation du gjort om de fördjupande samtal med handledare eller andra grupper du genomfört." Vad har detta visat? Jämför er dokumentation i fyr-grupper. Vi lyfter tillsammans. Vilka slutsatser drar ni?

21 HANDLEDNING ETT UTFORSKANDE OCH FÖRDJUPANDE SAMTAL Ett vanligt samtal kan vara problemlösning, prata av sig, ge/få energi, samordning, samarbete, lära känna varandra, socialt kitt, informationsbyte, erfarenhetsutbyte Ett fördjupande samtal ska utvidga, fördjupa tänkandet, rita om kartan, vara öppen, ge möjlighet att upptäcka och utforska

22 VIKTIGT ATT FÅ SYN PÅ: 1. Var är vi? Hur ser det ut? 2. Vart ska vi? Vad vill vi/mål? 3. Hur gör vi?

23 DEN GRAFISKA MODELLEN DET SOM SKA UNDERSÖKAS/KLARGÖRAS SKISSAS UPP SOM EN GRAFISK BILD Aktuellt tillstånd Nyckelord Aktörer Hinder Konkreta steg Önskat tillstånd (vision) Vad händer om ingenting görs? Resurser

24 Arbetsgång: 1. Beskriv nuläget, aktuellt tillstånd 2. Formulera önskat tillstånd, vision 3. Resonera kring vad som händer om ingenting görs 4. Finns några konkreta steg som skulle kunna leda fram till visionen? 5. Finns det några hinder för att göra detta? 6. Vilka resurser finns för att nå visionen? (yttre och inre resurser) (Om denna form används vid en handledning: Vad tar vi/du med oss/dig av dagens samtal? Koppla till situationen/frågan som skulle undersökas) Runda där deltagarna formulerar vad de tar med sig från samtalet)

25 VI SAMMANFATTAR: Din roll som Språk-, läs- och skrivutvecklare? - Vilket stöd behövs? - Vem behöver vad?

26 ETISKA REGLER FÖR EN SPRÅK- LÄS OCH SKRIVUTVECKLARE?

27 LITTERATURTIPS: Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla. (2012) Uppskattande samtalskonst- om att skapa möjligheter i samtalets värld. Lund: Studentlitteratur Cederberg-Scheike, Annika (2016) Handledning för kollegialt lärande. Lund: Studentlitteratur Gjems, Liv (1997) Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur Gunnarsson, Bengt (2013) Professionell feedback-medvetna mötens magi.gunnarssons Förlag P Lauvås, K Hofgaard Lycke, G, Handal (1997) Kollegahandledning i skolan, ISBN Samtalskonst i praktiken alskonst_i_praktiken.pdf Att lyfta den pedagogiska praktiken-stödmaterial för processledare