Lokal elevhälsoplan. Umeå Gymnasiesärskola Dragonskolan. Dokumenttyp Handlingsplan Dokumentägare Gymnasiesärskolan, Umeå Kommun

Transkript

1 Lokal elevhälsoplan Umeå Gymnasiesärskola Dragonskolan Dokumenttyp Handlingsplan Dokumentägare Gymnasiesärskolan, Umeå Kommun Dokumentnamn Lokal elevhälsoplan Dokumentansvarig Samordnare Inger Dahlgren gymnasiesärskolan Fastställd/Upprättad Reviderad Version 1.0 Giltighetstid 1 år

2 1 av 8 Innehåll Bakgrund... 2 Syfte... 2 Styrdokument... 2 Stödinsatser... 3 Arbetsgång vid elevärenden... 4 Ansvarsfördelning... 5 Mentor... 5 Arbetslaget/Teamet... 5 Elevhälsoteam... 5 Övrig personal... 6 Forum för elevhälsoarbetet... 6 Klassmöten... 6 Teamträffar (TT) / Arbetslagsträffar (ALT)... 7 Elevhälsoträff... 7 Externa aktörer... 7 Utvärdering... 7 Ordlista... 7 Blanketter... 8 Bilagor 1-3

3 2 av 8 Bakgrund Arbetslaget/teamet och den enskilde läraren* har den dagliga kontakten och ansvaret för eleven. Det innebär att hitta möjligheter i arbetssätt och arbetsformer som hjälper eleven att utvecklas. Ansvaret innebär också att i samarbete med elevhälsoteamet undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa på organisations- grupp- och individnivå samt planera stödinsatser när så behövs. Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. 1 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 2 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas 3 Syfte Den lokala elevhälsoplanen utgör en ledstång för ett strukturerat och systematiskt elevhälsoarbete inom gymnasiesärskolan. Elevhälsoarbetet bedrivs i skolans alla lärandemiljöer 4 och börjar i klassrummet där lärare och klassassistenter spelar en central roll. Styrdokument På nationell nivå styrs elevhälsan av Skollagen (2010:800), Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), läroplanerna samt föreskrifter. Allmänna råd från arbetsmiljöverket, skolverket och socialstyrelsen är ett stöd för skola och elevhälsa som ger rekommendationer om tillämpningar av författningarna. Skolverket och Socialstyrelsen har gett ut ett material Vägledning för elevhälsan (2014) detta kan användas som ett stöd vid planering, genomförande och uppföljning av elevhälsans insatser. *Lärare används i denna text synonymt med specialpedagog, speciallärare, yrkeslärare och mentorer. 1 Prop. 2009/10:165 s kap. 4 och 3 kap. 3 skollagen (2010:800) 3 2 kap. 25 skollagen (2010:800) 4 Bilaga 1

4 3 av 8 Stödinsatser Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Ibland kan en elev vara i behov av mer individinriktade stödinsatser. Dessa kan sättas in i form av extra anpassningar (1) inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd(2). Mentor ansvarar för löpande dokumentation av extra anpassningar. Dokumentation av särskilt stöd sker i form av ett åtgärdsprogram.

5 Arbetsgång vid elevärenden 4 av 8

6 5 av 8 Ansvarsfördelning Mentor En stor del av elevhälsoarbetet sker inom klassens ram. Mentor har det pedagogiska ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och för de stödinsatser som sätts in för eleven. Det är även mentors ansvar att stödinsatser som är uppmärksammade och påbörjade på avlämnande skola dokumenteras, planeras in och följer eleven i dess olika lärandemiljöer inom gymnasiesärskolan. Mentor ansvarar för att nödvändig information om eleven meddelas all berörd personal. ISP upprättas av mentor tillsammans med elev och vårdnadshavare. Om rektor beslutar om åtgärdsprogram, är det mentor och specialpedagog i elevhälsan som upprättar detta i samarbete med elev, vårdnadshavare, berörd personal och med stöd av elevhälsans olika kompetenser. Arbetslaget/Teamet Arbetslaget ska uppmärksamma och stödja elevens utveckling i de olika lärandemiljöerna. Arbetslaget ska uppmärksamma elevens behov av stödinsatser samt föra dessa vidare till TT/ALT/EHT. Elevhälsoteam EHT är ett tvärprofessionellt team bestående av rektor, assistentchef, specialpedagog, specialpedagog med inriktning tal och språk, SYV, skolsköterska, kurator och psykolog. Insatser från EHT kan bestå av att ge förslag på anpassningar och särskilt stöd, stöd vid utredning av elevs behov av särskilt stöd, ge handledning och konsultation till berörd personal, elevsamtal. Inom UGS elevhälsa finns även tillgång till skolläkare. Rektor Har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas av rektor. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilt stöd, ska rektor ansvara för att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektor ansvara för att ett åtgärdsprogram utarbetas. Rektor är sammankallande för EHT-träffar. Assistentchef Fungerar som stöd i elevhälsofrågor utifrån ett teamledarskap mellan rektor och assistentchef, ett samarbete där samsyn i elevhälsofrågor är viktigt för att kunna stödja lärare och assistenter i elevhälsoarbetet. Specialpedagog i EHT Fungerar som ett stöd för lärare och klassassistenter i pedagogiska frågor. Kan bidra med pedagogiskhandledning, observationer, kartläggning och fortbildning gällande extra anpassningar där hinder i lärandet uppstått. Utifrån rektors beslut genomför specialpedagog i EHT, tillsammans med berörd personal, utredning av en elevs behov av särskilt stöd samt utformar åtgärdsprogram. Specialpedagog med inriktning tal och språk Planerar stödinsatser tillsammans med lärare och klassassistenter inom området tal, språk, kommunikation och AKK utifrån elevens behov. Dessa stödinsatser beslutas på EHT.

7 6 av 8 SYV Studie- och yrkesvägledaren har genom sina specifika kunskaper om utbildningar och arbetsliv en framåtsyftande roll och kan bidra med att hitta lösningar för redan uppkomna problem. SYV är ett stöd för eleven i processen att identifiera sina intressen, behov och förutsättningar. Det kan ske genom återkommande samtal för att bygga upp förtroende och ett gott samtalsklimat. Detta kan bidra till elevens välbefinnande. SYV fungerar som ett stöd i den individuella studieplaneringen Skolsköterska Skolsköterskan är en del av elevhälsans medicinska insats och arbetar under stark sekretess även gentemot skolans övriga personal. Skolsköterskan arbetar främst hälsofrämjande och förebyggande, genom att erbjuda alla elever ett hälsobesök under gymnasietiden. Utöver detta så deltar skolsköterskan i regelbundna träffar med EHT och kan träffa enskilda elever utifrån behov kring fysiskt och psykiskt mående samt för enklare sjukvårdsinsatser. Utifrån skolsköterskans bedömning kan tid bokas till skolläkare. Kurator Kurators uppdrag innebär att föra in psykosocialt arbete i skolan för att bidra till att eleven uppnår kunskapsmålen. Att se eleven i sitt sammanhang innebär att ta reda på och förstå hur eleven har det på fritiden, i familjen och i klassen. Det innebär också att arbeta för förändring och att arbeta för att problem inte ska uppstå eller förvärras. Kurator ska också arbeta med skolans värdegrundsarbete, likabehandlingsplaner, handlingsplaner för ökad närvaro, krishantering, mot droger, mobbning och inte minst att handleda lärare i psykosociala frågor. Psykolog Finns inom UGS och deltar vid elevhälsoträffar utifrån behov. Övrig personal Uppmärksammar och signalerar till personal på gymnasiesärskolan vid frågor gällande elevs lärande, utveckling och hälsa. Forum för elevhälsoarbetet Klassmöten Lärare och klassassistenter träffas systematiskt för att analysera, planera och utvärdera. Syftet för klassmöten är utveckling och anpassning av lärandemiljön i förhållande till elevernas förmågor och behov. Fokus ligger även på ledning och stimulans samt bedömning i förhållande till elevens kunskapsutveckling och med förankring i styrdokumenten.

8 7 av 8 Teamträffar (TT) / Arbetslagsträffar (ALT) Arbetslagen/Teamen träffas systematiskt för att ta upp och behandla elevärenden/situationer av pedagogisk art. Syftet är att få stöd av sina kollegor i arbetet med extra anpassningar. Arbetslaget/Teamet följer samtalsmodellen Kollegahandledning 5. Ärendeägaren eller mentor arbetar sedan vidare med elevärendet/situationen tillsammans med kollega eller specialpedagog i EHT. Elevhälsoträff Elevhälsoteamet träffas systematiskt tillsammans med mentor eller representant från klassen. Vid behov kan annan berörd personal kallas till mötet. Elevhälsoträffens syfte är att analysera, planera, samordna och behandla elevärenden. Elevhälsoträffen ska även behandla förebyggande och hälsofrämjande insatser. Varje träff har tydlig dagordning och syfte. Genom dagordning och syfte säkerställs att alla elever, stödinsatser och åtgärdsprogram följs upp. Rektor kan även kalla till elevhälsoträffar utifrån uppkomna behov. Rektor ansvarar för kallelse, dagordning, syfte och dokumentation. Externa aktörer I övrigt sker regelbunden samverkan med externa aktörer i frågor kring elevhälsoarbetet. Exempel på aktörer är habiliteringen, socialtjänst, korttidsverksamhet, gruppboenden etc. Utvärdering Utvärdering av elevhälsoarbetet med tillhörande elevhälsoplan ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Ordlista ALT EHT Arbetslagsträff inom nationella prog. (är lika med TT) Elevhälsoteam Kollegahandledning En samtalsmodell framtagen av Lauvås, Hofgaard-Lycke & Handal, se bilaga 2 Levla SYV TT UGS Utredning ÅP Ett stödmaterial att arbeta med tidiga insatser med fokus på lärmiljön. umea.se/levla Studie- och yrkesvägledare Teamträff: Tre team finns inom individuella prog. Utifrån fysisk placering inom organisationen. Umeå gymnasieskola Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Är ett underlag för rektor att fatta beslut om åtgärdsprogram. Består av två delar: kartläggning och pedagogisk bedömning. Åtgärdsprogram, upprättas vid behov av särskilt stöd 5 Se bilaga 2

9 8 av 8 Blanketter Det är fyra blanketter som är aktuella i elevhälsoarbetet. Dessa blanketter hittar du i personalrummet på Lärum under fliken Elevhälsoarbete.

10 Bilaga 1 Lärandemiljöer och lärmiljö Skolverket och SPSM använder begreppen lärandemiljö och lärmiljö synonymt. I gymnasiesärskolans elevhälsoplan används begreppet lärandemiljö. Det finns flera delar i elevens lärandemiljö att reflektera över: 1. Skolverksamhetens olika lokaler och miljöer ex. klassrum, matsal, skolskjuts, badhus. 2. Skolarbetets olika former ex. enskilt arbete, grupparbete, genomgångar, helklass. 3. Hur miljön är anpassad utifrån elevens individuella behov? 4. Hur miljön främjar aktivitetens/uppgiftens art? För att eleven ska uppleva meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet bör lärandemiljön anpassas så att eleven har svar på följande frågor: Vad? Vad är det som ska göras? När? När ska den göras? Var? Var ska uppgiften/aktiviteten göras? Varför? Vad går den ut på? Motivation? Med vem? Ensam? Med vem/vilka? Hur länge? När tar det slut Tid? Hur? På vilket sätt? Hur mycket? Sedan? Vad ska ske när det är klart?

11 Bilaga 2 Samtalsmodellen kollegahandledning 1 - Teamträffens första punkt Syfte: Ett forum där alla kan/har mandat att kan ta upp elevärenden/situationer av pedagogisk eller social art i ett tidigt skede. 1. Laget runt alla har möjlighet att presentera ett elevärende/situationer av pedagogisk eller social art. (Ex. kunskapsutveckling, bemötande, förhållningssätt, användande av AKK, närvaro) 2. Teamet kommer överens om vilket elevärenden/situationer av pedagogisk eller social art som prioriteras (ev. genom röstning) 3. Ärendeägaren presenterar sin frågeställning utan att bli avbruten med frågor eller råd. Frågeställningen kan vara förberedd med hjälp av formuläret: Beskrivning av problemsituation - Levla lärmiljön 4. Laget runt alla har möjlighet att komma med frågor, råd och åsikter. Ex. finns det redan anpassningar som eleven använder i vissa miljöer som inte alla i arbetslaget känner till. 5. Om ärendeägaren har behov av en samarbetspartner för att gå vidare med elevärendet (ex. steg 2-4 i Levlas stödmaterial) utses denna innan mötet avslutas. Samarbetspartner kan vara spec.ped i EHT, assistent eller kollega. 1 Lauvås Per, Hofgaard-Lycke Kirsten, Handal Gunnar: Kollegahandledning i skolan, 1997 Studentlitteratur

12 Bilaga 3 Levla Lärmiljön - Stödmaterial Levla är ett stödmaterial med syfte att förstärka skolans tidiga insatser för elever med generella skolsvårigheter där fokus ligger på situationen och inte på eleven. Hela stödmaterialet hittar du på umea.se/levla Stödmaterialet innehåller två delar - en analysmodell (Levla 1, 2 & 4) och en bank med anpassningar och åtgärder (Levla 3) Levla 1: Beskrivning av problemsituation Levla 2: Önskat läge Levla 3: Anpassnings- och åtgärdsbank Levla 4: Avstämning