Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2013

Transkript

1 Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun

2 Innehållsförteckning Elevhälsa 2 - Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll i skollagen 2 Elevhälsan i Malung-Sälens kommun 2 - Medicinsk kompetens 2 - Psykologisk kompetens 2 - Psykosocial kompetens 3 - Specialpedagogisk kompetens 3 Sekretess och samtycke 3 Anmälan till socialtjänsten 4 - Aktualisering 4 Att arbeta med särskilt stöd 4 - Trygghet och studiero 4 - Läroplanen för grundskolans, förskoleklassen och fritidshemmet Rektor är ansvarig för arbetet med särskilt stöd 4 - Utredning och beslut 4 - Riktlinjer kring ogiltig frånvaro 4 - Åtgärdsprogram 5 Mål för elevhälsoarbete läsåret 2013/ Arbetsgång för elevhälsoarbete i Malung-Sälens kommun 7 - Steg 1, Klasslärare, mentor och arbetslag. 8 - Steg 2, Elevhälsoråd 8 - Steg 3, Elevhälsoteam 8 - Steg 4, Centrala elevhälsan 9 - Externa kontakter 9 1

3 Elevhälsan Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll i skollagen (2010:800) För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. (2 kap, 25 ) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplan för grundsärskolan 2011 Kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Läroplan för gymnasieskolan 2011 Kap. 1. Skolans värdegrund och uppgifter. En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Skolans uppdrag Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att verka och arbeta i samhället. Elevhälsan i Malung-Sälens kommun Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och elevhälsan har därför ett särskilt ansvar för att identifiera och undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade insatser som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund och arbete mot kränkande behandling. Elevhälsan i Malung-Sälens kommun består av ett antal olika kompetenser som ska kunna möta den problembild som kan uppstå när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande och hälsa: psykologisk-, medicinsk-, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Medicinsk kompetens- ger kunskap på naturvetenskaplig grund om barns och ungdomars utveckling och växande samt kunskap i diagnostisering och behandling av deras sjukdomar. Omfattar kunskap i att förebygga hälso- och sjukdomsproblem liksom kunskap i hälsofrämjande 2

4 arbete i den fysiska, psykiska och sociala miljön. Varje elev ska under tiden i förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. I gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska varje elev erbjudas minst ett sådant hälsobesök. Eleverna kan även få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. I den medicinska delen av elevhälsan ingår skolsköterska och skolläkare. Psykologisk kompetens- omfattar utvecklings-, inlärnings- och neuropsykologi liksom kunskap om barns och ungdomars psykiska störningar. Ger förskola/skola möjlighet att genom konsultation och handledning till enskilda eller grupper av personal, arbeta med adekvata åtgärder för barnen/eleverna.. Psykosocial kompetens- att utifrån en helhetssyn på individen förstå och arbeta med sociala processer på individ- grupp- och organisationsnivå. Omfattar kunskap i beteendevetenskap, samhällsvetenskap och juridik. Stödsamtal till elever och föräldrar samt konsultation för lärare och övrig personal. Den omfattar även kunskaper om kriser och konflikter, grupp- och organisationspsykologi. Specialpedagogisk kompetens- omfattar kunskaper om barns och ungdomars lärande utifrån de tvärvetenskapliga forskningsfälten. Kunskaperna ska vara aktuella och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Specialpedagogen ska analysera och medverka i det förebyggande arbetet och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialpedagogen kan genom sin fördjupade kompetens arbeta med fortbildning och vara en kvalificerad samtalspartner på organisation, grupp- och individnivå till skolpersonal i pedagogiska frågor. I vår kommun ingår förskolans specialpedagog i elevhälsan. Sekretess och samtycke Varje profession inom elevhälsan har ansvar för att ta hänsyn till gällande sekretess samt känna till de möjligheter som finns att utbyta behövlig information inom ramen för elevhälsoarbetet. Vad som får föras vidare och vad som är sekretesshandling regleras i offentlighets- och sekretesslagen. För de medicinska insatserna i elevhälsan, tidigare kallat skolhälsovården, gäller samma sekretessregler som för övrig hälso- och sjukvård. Vad det gäller sekretess är de medicinska insatserna en egen verksamhetsgren inom skolan. Det innebär bland annat att det krävs samtycke från vårdnadshavarna och/eller eleven, för att få överföra information t ex till andra i elevhälsan. Psykologer och kuratorer i skolan har stark sekretess, dvs. sekretess är huvudregeln, uppgifter får bara föras vidare om man är övertygad om det kan ske utan att det medför någon form av men för den uppgiften rör. Rektorer och lärare har mindre stark sekretess, dvs. huvudregeln är att uppgiften är offentlig men att den ska sekretessbeläggas om man kan anta att ett röjande av uppgiften innebär någon form av men för den uppgiften rör. Psykologer och kuratorer har däremot ingen sekretess gentemot rektorn eller lärare som är berörda av ärendet, eftersom de tillhör samma verksamhetsområde. Den som tar emot information från en profession ska dock vara medveten om att informationen han eller hon tar emot hanterar informationen med etiskt förhållningssätt. All personal i skolan som står utanför de medicinska insatserna kan också tillämpa generalklausulen. Generalklausulen innebär att om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, får man lämna ut 3

5 uppgiften. Med andra ord om det uppenbart är till gagn för eleven kan en personal i skolan lämna uppgifter till ett annat verksamhetsområde, dvs. ett annat verksamhetsområde inom skolan, en annan skola eller en annan myndighet. För-, grund- och gymnasieskolan tillhör inom Malung- Sälens kommun samma verksamhetsområde eftersom Barn- och utbildningsnämnden är huvudman. Anmälan till Socialtjänsten Anmälningsskyldighet enl. 14 kap 1 socialtjänstlagen Var och en som får kännedom om eller misstänker något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller alla som är anställda hos sådana myndigheter. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges, är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Aktualisering I Malung-Sälens kommun kan ett ärende aktualiseras hos Socialtjänsten genom koordinator, som ingår i ett samverkansprojekt mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialtjänsten i Malung-Sälens kommun (BUS). Att arbeta med särskilt stöd Trygghet och studiero Alla elever ska ha rätt till en studiemiljö i trygghet och med studiero. Ordningsregler ska både utarbetas och utvärderas under medverkan av eleverna. Om inte trygghet och studiero kan tillförsäkras kan rektor eller lärare vidta de omedelbara eller tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra elever trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande (skollagen 2010:800, 5 kap., 7-23 ) Barns och elevers utveckling mot målen För att stärka elevernas rättssäkerhet beskrivs processen kring arbetet med särskilt stöd i skollagen 2010:800, 3 kap., 7-12, barns- och elevers utveckling mot målen. Rektor är ansvarig för arbetet med särskilt stöd Personalen är skyldig att anmäla till rektor om man tror att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska nås. Rektor har det samlade ansvaret för hela den pedagogiska situationen kring en elev. Rektor ansvarar för att elevens behov skyndsamt utreds och att det fattas beslut om särskilt stöd. Rektor kan dock delegera detta till någon annan, exempelvis till en lärare i arbetslaget. I de obligatoriska skolformerna kan rektor besluta om att en elev ska ingå i en särskild undervisningsgrupp, få enskild undervisning eller få anpassad studiegång. De besluten kan överklagas och rektor får inte delegera dem till någon annan. 4

6 Utredning och beslut När rektor har fått veta att en elev har svårigheter måste rektor se till att detta skyndsamt utreds. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt, medan den i andra fall måste vara mer omfattande och tidskrävande. Under utredningen ska man samråda med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektor besluta att skolan upprättar ett åtgärdsprogram. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Visar utredningen istället att eleven inte behöver särskilt stöd ska rektor besluta om att åtgärdsprogram inte ska upprättas. Rektor kan delegera besluta om att upprätta åtgärdsprogram eller inte, förutom om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 då får rektor inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. (Skollagen, kapitel 3) Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram ska utformas utifrån kartläggningen/utredningen och kan omfatta elevens hela skolsituation. Arbetet med åtgärdsprogram ska vara en process i vilken vårdnadshavare och eleven ges en aktiv roll vid analysen av skolsvårigheterna samt vid utformningen och genomförandet av program. Elevens självuppfattning och självtillit kan stärkas genom att elevens starka sidor bildar utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. För elev som har behov av åtgärdsprogram ska endast ett upprättas. 1. Elevens behov Den första delen ska avspegla elevens behov och utgå från elevens styrkor och svårigheter samt från en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. 2. Åtgärder för att nå målen Den andra delen ska ange de konkreta åtgärder som skolan planerar att vidta för att stödja eleven. Åtgärderna ska vara både långsiktiga och kortsiktiga och de ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav. Åtgärdsprogrammet ska skrivas i positiv anda och vara framåtsyftande och grunda sig på utredningen. Om eleven vistas på fritidshem kan programmet innehålla åtgärder för vistelsen där. Det ska framgå vem som är ansvarig för att genomföra stödinsatserna. 3. Följa upp och utvärdera För att eleven ska få det stöd som hon eller han behöver för att nå kunskapsmålen måste skolan löpande följa upp och utvärdera åtgärderna. Av utvärderingen ska det framgå hur vi lyckats med måluppfyllelsen, vilka är orsakerna till resultaten, vilka förändringar är motiverade för att få till stånd en fortsatt utveckling, vad återstår att göra och vilket blir nästa steg. Prioriterade utvecklingsområden för elevhälsoarbetet för läsåret 2013/ Systematiskt kvalitetsarbete (dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys), med fokus på främjande insatser. En översyn av olika professioners systematiska kvalitetsinsatser inom olika arbetsområden ska ske. - Förbättra arbetet kring nyanlända och svenska som andraspråk. - Upprätta handlingsplan för att stödja skolnärvaro. - Handlingsplanerna mot diskriminering och annan kränkande behandling ska finnas för varje enskild skola. - Upprätta handlingsplan för kommunens sex- och samlevnadsutbildning. - Rutiner för utredningar och åtgärdsprogram. 5

7 - Deltagande vid analyser och beslut kring åtgärdsprogram utifrån gjorda utredningar. - Centrala elevhälsan ska förbättra sitt arbete kring elever/grupper där situationen är komplex och teamen har efterfrågat stöd. Specialpedagogers insatser: - Identifiera och analysera utvecklingsområden tillsammans med pedagoger och chefer, utifrån diagnoser, screening, utredningar och nationella prov. - Att delta i arbetet med att implementera rutinerna för utredningar och åtgärdsprogram. - Att delta i analyser och beslut kring åtgärdsprogram utifrån utredningar. - Kunna ge råd och stöd till pedagoger för uppföljning av nyanländas språk och matematikkunskaper. Kunna ge råd och stöd i frågor som rör inkludering. - Remissinstans för verksamheternas planer mot diskriminering och annan kränkande behandling vid behov. - Att vid ärenden till centrala teamet medverka till åtgärdsförslag och eventuellt delta i åtgärderna. Skolkuratorers insatser: - Arbeta med förebyggande och främjande sociala processer för att bibehålla och stärka hälsan hos eleverna - Delta i revideringen av handlingsplanen för mottagande av nyanlända elever. - Delta i upprättande av handlingsplanen för skolnärvaro. - Delta i upprättande av handlingsplanen för sex- och samlevnadsutbildning. - Delta i revideringen av planer mot diskriminering och annan kränkande behandling. - Delta i elevhälsoråd, elevhälsoteam samt övrigt elevhälsoarbete. - Stödsamtal till elever och föräldrar, konsultation till lärare och övrig personal. Kunskap om kriser och konflikter, grupp- och organisationspsykologi. - Att delta i analyser och beslut kring åtgärdsprogram utifrån utredningar. - Att vid ärenden till centrala teamet medverka till åtgärdsförslag och eventuellt delta i åtgärderna. Skolsköterskors insatser: - Arbeta med förebyggande och främjande insatser för att bibehålla och stärka hälsan hos eleverna bl.a. genom hälsokontroller och hälsosamtal. - Att delta i arbetet med att upparbeta rutiner och erbjuda medicinsk kompetens vid utredningar. - Delta i revideringen av handlingsplanen för mottagande av nyanlända elever. kartlägga och erbjuda adekvata, medicinska åtgärder ex vaccination. - Delta i revideringen av planer mot diskriminering och annan kränkande behandling - Delta i upprättande av handlingsplanen för skolnärvaro. - Delta i upprättande av handlingsplanen för sex- och samlevnadsutbildning.. - Delta i elevhälsoråd, elevhälsoteam samt övrigt elevhälsoarbete. - Att delta i analyser och beslut kring åtgärdsprogram utifrån utredningar. - Att vid ärenden till centrala teamet medverka till åtgärdsförslag och eventuellt delta i åtgärderna. 6

8 Arbetsgång för elevhälsoarbetet i Malung-Sälens kommun Steg 1 Lärare/ arbetslag Steg 2 Elevhälsoråd Koordinator Steg 3 Elevhälsoteam Steg 4 Centrala elevhälsan Samverkan med andra samhällsresurser för att vissa elever ska få det stöd de behöver, bl.a. kommunens socialtjänst och landstingets verksamhet för barns och ungas hälsa. 7

9 Steg 1, Klasslärare, mentor och arbetslag Arbetslaget tar kontinuerligt upp elevernas studiesituation vid ordinarie arbetslagsmöten och diskuterar sina gemensamma möjligheter att ge eleverna stöd i undervisningen. Om oro uppstår kring en elev eller grupp, görs en situationsanalys* för att se om och vad arbetslaget kan göra för att förändra situationen. När en grupp eller elev trots anpassningar i skolsituationen har svårigheter att nå kunskapskraven, ska en kartläggning/utredning göras. Utredningen består av en kartläggning på organisations-, grupp- och individnivå. En kartläggning ska ge kunskap om hur elevens svårigheter yttrar sig i skolan och vad som kan bidra till svårigheterna. Den ska också ge en bild av vilka framgångsfaktorer som finns kring elevens studiesituation samt de styrkor och möjligheter som skolan och eleven har att bygga vidare på. Därefter görs en bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd. De som har deltagit i kartläggningen ska göra en gemensam analys av vilket särskilt stöd eleven behöver. I denna analys ska rektor ingå samt personal ur elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Kartläggningen och bedömningen ska ha ett pedagogiskt fokus, tyngdpunkten ska ligga på en analys av hur skolan ska utforma och anpassa sin verksamhet för att skapa förutsättningar för den enskilda eleven att kunna nå kunskapskraven. Utredningen ska, med utgångspunkt från elevens svårigheter, handla om skolmiljön kring eleven samt undervisningens innehåll och metoder. När skolan beslutat att utreda ska elev och vårdnadshavare involveras. När en utredning är inledd måste det resultera i ett skriftligt beslut om att antingen utarbeta ett åtgärdsprogram eller inte. Vårdnadshavare och elev ska få ta del av utredningen. Rektor eller skoladministratör arkiverar utredningen. På gymnasiet har alla elever en studieplan med pågående och avklarade kurser. Steg 2, Elevhälsoråd (gäller grundskolan) När arbetslaget efter egna insatser gör bedömningen att de behöver stöd i ett ärende, skrivs en sammanfattning av de insatser som gjorts, (ibland i form av en utredning) och lämnas till elevhälsorådet. På varje skola finns ett elevhälsoråd. Rektor sammankallar och leder rådet. Specialpedagog, skolsköterska, kurator, resurspedagog, speciallärare, representanter för arbetslag och studie- och yrkesvägledare deltar utifrån hur organisationen ser ut på respektive skola. Rådet tar upp aktuella elevhälsofrågor för information, gemensam diskussion och rådslag kring det fortsatta arbetet. Rådet följer kontinuerligt aktuella elevärenden utifrån individuella utvecklingsplaner (IUP) och åtgärdsprogram (ÅP). Om det, i ärendet framkommer att fortsatt stöd behövs av någon från elevhälsan skall detta formuleras på en ärendeblankett. Rådet kan också föra ett ärende vidare till elevhälsoteamet (steg 3). Ärendet ska då formuleras med en frågeställning på ärendeblankett för elevhälsoteam. Rektor tar beslut om upprättande av åtgärdsprogram i de fall åtgärden innebär att stödet ska ges i annan elevgrupp, enskilt eller i form av anpassad studiegång. Detta ska skrivas på beslutsprotokoll enligt 3 kap. 11 och 12 i skollagen (2010:800). Beslutet diarieförs och delges BUN. Frågor gällande ytterligare stöd från andra instanser diskuteras på rådet. Steg 3, Elevhälsoteam Elevhälsoteamet har kontinuerliga och tidsbestämda möten. I elevhälsoteamet ingår specialpedagog, skolkurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare (på Centralskolan), rektor, eventuell annan intern eller extern kompetens. Teamet tar upp aktuella skolfrågor som kan bidra till att gynna alla elevers resultat och utveckling i skolan och följer upp tidigare aktualiserade elevärenden. Dessa diskuteras för vidare handläggning och ytterligare åtgärder. Nya ärenden diskuteras. Åtgärder föreslås samt kontaktperson för ärendet utses. Kontaktpersonen återför ärendet till lärare och arbetslag för arbete kring de föreslagna åtgärderna. Teamet följer genom kontaktpersonen upp hur insatser utfallit, så att teamet ska kunna avsluta eller fortsätta med ärendet. 8

10 Rekommenderar teamet att en basutredning ska göras av psykolog, håller rektor ett möte med vårdnadshavare. Beslut om att genomföra en utredning kan tas om vårdnadshavare lämnar sitt medgivande. Elevhälsoteamet ansvarar för att en återkoppling från psykolog, habilitering, barnoch ungdomspsykiatri och logopedi sker till berörda lärare. Det som framkommer vid utredning ska kontaktpersonen tillsammans med arbetslaget och läraren följa upp kontinuerligt. Kontaktpersonen återrapporterar till teamet. Ett ärende kan föras vidare till centrala elevhälsan för helhetssyn och tvärprofessionell bedömning och elevhälsoteamblankett ska medfölja ärendet. Vid behov av samverkan mellan skola och socialtjänst kan detta ske genom aktualisering till koordinator. När flera aktörer är aktuella i ett ärende vid nätverksmöten, agerar koordinatorn som samordnare och ordförande. Steg 4, Centrala Elevhälsan Centrala elevhälsan är en central och gemensam resurs och består av all elevhälsopersonal från kommunens skolor. Resultatet av psykologinsatserna återkopplas till centrala elevhälsan av utsedd kontaktperson i teamet. I centrala elevhälsan sker informationsutbyte och diskussioner i aktuella elevhälsofrågor. Centrala elevhälsan samverkar kring både enskilda ärenden och i mera allmänt utvecklingsarbete utifrån att arbetet ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Centrala elevhälsan träffas vid fyra tillfällen per termin samt ytterligare vid behov. Sammankallande är chef för elevhälsan. I centrala elevhälsan ingår chef för elevhälsan, skolkuratorer, skolsköterskor, specialpedagoger, och om möjligt psykolog. Samtliga ärenden som inkommer till centrala elevhälsan ska behandlas och analyseras av den tvärprofessionella kompetens som finns inom elevhälsan och meddelas skriftligt berört rektorsområde via dess representant. Dessa ärenden kan komma att kräva olika former av kartläggning och utredning där centrala elevhälsan kan bidra med förslag till insatser och åtgärder. Externa kontakter Samverkan med andra samhällsresurser för att vissa elever ska få det stöd de behöver, bl.a. kommunens socialtjänst och landstingets verksamhet för barns och ungas hälsa. * Understrukna dokument finns att tillgå på skolinfo, under rubriken Särskilda stödinsatser skola 9