Kollegialt lärande kompetensutveckling eller kollektiv korrigering?
|
|
- Sebastian Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kollegialt lärande kompetensutveckling eller kollektiv korrigering? Inledning vad gör en skicklig lärare? Kompetensutveckling några modeller Metod Teoretiska utgångspunkter Resultat - kollegialt lärande
2 Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik. Lill Langelotz 2014
3 Går att förstå på olika vis Vad gör en skicklig lärare? Vad gör - hur handlar/agerar - en skicklig lärare? (individperspektiv) Vad är det som skapar - vilka strukturer gör/konstituerar - skickliga lärare?(praktik/organisationsperspektiv)
4 Vad gör en skicklig lärare? När läraren själv får bestämma: Ramar in lektionen, fångar upp Ämneskompetens Kollegialitet (Nordänger, 2009)
5 Vad gör en skicklig lärare? Det beror på vad som bedöms utbildningsmässigt önskvärt (Biesta, 2007)
6 Vad gör en skicklig lärare? Kompetensutveckling (?) Normbaserad (standards-based) fortbildning (training); formellt meriterande (award-bearing); brist (deficit); pilot (cascade); Omvandlande/transformativ (transformative) coaching/handledning/mentorskap (coaching/mentoring); lärandegemenskaper (community of practice); aktionsforskning (action research); (Kennedy, 2005, s )
7 Vad gör en skicklig lärare? Kollegialt lärande: kompetensutveckling där lärare strukturerat samarbetar för att utveckla kunskap för att förbättra undervisningen (t ex Skolverket) t.ex. learning study, TLC (t.ex. BfL) kollegahandledning Olika epistemologiska utgångspunkter
8 Kollegial handledning / / den enskilda lärare som deltar i den skall få hjälp av kolleger att göra sig medveten om och vidareutveckla sin praktikteori om undervisning och sitt arbete som lärare, men också att lärarna som yrkesgrupp skall utveckla sin gemensamma professionella yrkeskunskap, yrkesetik och praktik. (Lauvås et al., 1997, s. 11)
9 Nine Steps to Heaven? 1. Varvet ( rundan ) varje deltagare presenterar sitt problem. 2. Välj ett problem 3. En samtalsledare utses 4. Problemägaren fördjupar. Inga frågor. 5. Varvet, en fråga vardera tills alla frågor är ställda, ev. flera varv. 6. Var och en formulerar sin syn (skriv först och berätta sedan). 7. Runda med råd från kollegor, ett råd/person varje varv. 8. Problemägaren reflekterar; redogör för vad hon kan tänkas göra åt problemet 9. Summera (moderatorn) och reflektera över vad som behövs för att nästa gång ska bli mer givande. (jfr Lauvås et al. 1997, s )
10 En skola i förändring Ny elevgrupp mångkulturella elever från förorten Baylanpengar - modersmålsstödjare, saslärare, språkstödjare Kompetensutvecklingsdag kring handledningsmodeller majoriteten av lärarna i ett arbetslag vill pröva kollegahandledning
11 Metod och metodologi i ett arbetslag (6-9 lärare) 27 lagmöten varav 19 handledningstillfällen Intervjuer med rektor (3) lärare (6) Aktionsforskande ansats med lärarna
12 Teoretiska utgångspunkter Socialkonstruktionism Språket formar och (om)formar vår förståelse av världen/verkligheten (Burr, 2003) Praktikteori Zooma in och zooma ut praktiker (Nicolini, 2013) Practice architectures (Kemmis et al. 2014) Makt (Foucault, 2002)
13 Practice architectures (Kemmis & Grootenboer, 2008) Kulturellt-diskursiva arrangemang Social-politiska arrangemang En praktik sayingsdoingsrelatings Materielltekonomiska arrangemang
14 Vad lärare talar om några exempel Disciplinära problem Lärarrollen Organisation (arbetslags-)relationer (ämnes-)undervisning Kollegialt lärande för att utveckla sin: gemensamma professionella yrkeskunskap, yrkesetik och praktik
15 Nine Steps to Heaven? Disciplinerande Demokratiserande Utvecklande (Langelotz, 2013)
16 Nine Steps to Heaven?
17 Nine steps to heaven?
18 Vad gör en skicklig lärare? En skicklig lärare: Samarbetar Lyssnar Kommunicerar Individen kan bli och vara subjekt med möjlighet till verkligt handlande; en demokratisk kvalitet Demokratiska situationer möjliggörs
19 Hur är det möjligt? livslångt lärande, kollegialt lärande arrangemang nordiskt folkbildningsideal arbetslag, rektor forskningsansats Kulturelltdiskursiva Socialtpolitiska arrangeman g PRAKTIK Kollegialt lärande som främjar demokratiska processer Materiellt ekonomiska arrangemang tid, handledningsmodell
20 Mångfald, segregation & marknaden
21 Utmaningar/begränsningar Marknadsdiskurs Arbetslag, rektor forskare/expert Kulturelltdiskursiva Socialtpolitiska arrangemang arrangemang PRAKTIK Kollegial lärande som främjar demokratiska processer den Andre Försämrad ekonomi Materiellt ekonomiska arrangemang
22 Konklusion kollegialt lärande Olika - som man frågar/gör får man svar Ett janusansikte - dubbelt Praktikarkitekturernas inverkan på praktiken Hur ser det ut som bäst? Vad är det som är utbildningsmässigt önskvärt?
23 Det demokratiska uppdraget Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet (Lpf 11, kap 1.)
24 Tack för att ni lyssnade
Kollegialt lärande ur forskarperspektiv
Kollegialt lärande ur forskarperspektiv Inledning vad gör en skicklig lärare? Kompetensutveckling några modeller Metod Teoretiska utgångspunkter Resultat - kollegialt lärande ur forskarperspektiv Vad gör
Läs merAntaganden för förändring
AKTIONSFORSKNING - MODELL FÖR PRAKTIKNÄRA FORSKNING FÖR EN STÄRKT VETENSKAPLIG GRUND I SKOLVÄSENDET Karin Rönnerman, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS Antaganden för förändring Utbildning
Läs merFörändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen
2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se
Läs merLägesrapport delprojekt IV
2014-11-25 Lägesrapport delprojekt IV Generering av praktikrelevanta frågeställningar Karin Rönnerman & Lill Langelotz Göteborgs universitet Betydelsefulla utredningar och reformer En förnyad lärarutbildning
Läs merHANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL
KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL TVÅ SÄTT ATT FÖRA PROFESSIONELLA SAMTAL Former för samtal en fråga om struktur KOLLEGAHANDLEDNING REKTORSPROGRAMMET Praktisk yrkesteori Lärare utvecklar kontinuerligt
Läs merLärdomar om lärarforskarsamarbete. från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik.
Lärdomar om lärarforskarsamarbete från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik TALES teacher agency in learning and educating science Forskningsprojekt 2011-2014 Genom samarbete mellan en grupp
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merRollen som Språk,- läs- och skrivutvecklare Elisabeth Jennfors Annika Cederberg-Scheike
Rollen som Språk,- läs- och skrivutvecklare Elisabeth Jennfors Annika Cederberg-Scheike INNEHÅLL IDAG: Tankar kring rollen som Språk, -läs- och skrivutvecklare och hur den kan stötta upp för handledare
Läs merKollegialt lärande Förskollärares upplevelser och arbete med kollegialt lärande
Självständigt arbete Kollegialt lärande Förskollärares upplevelser och arbete med kollegialt lärande Författare: Vendela Håkansson och Emilia Arneving Handledare: Monica Preutz Examinator: Ann-Christin
Läs merSkapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal Karin Rönnerman Studiens utgångspunkter Kvalitetsarbete i förskolan
Läs merAtt leda lärande samtal 26 februari 2018
Välkomna! Att leda lärande samtal 26 februari 2018 Förstelärarens uppdrag i Lerum: Förstelärarens roll innebär att inom ramen för sitt uppdrag leda kollegors lärande för att utveckla undervisningen. Försteläraren
Läs merSå görs en (o)skicklig lärare
Pedagogisk Forskning i Sverige årg 18 nr 3-4 2013 issn 1401-6788 Så görs en (o)skicklig lärare Lill Langelotz Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet Centrum för lärande
Läs merFlerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Läs merVad gör en skicklig lärare?
Vad gör en skicklig lärare? gothenburg studies in educational sciences 348 Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik Lill Langelotz LILL LANGELOTZ, 2014 isbn
Läs merVad ryms inom detta? Mats Burström
Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merINTRODUKTION TILL HANDLEDNING forskning och dess praktiska implikationer.
INTRODUKTION TILL HANDLEDNING forskning och dess praktiska implikationer. Anna-Lova Rosell Lektor i pedagogik, Örebro universitet 201809120 2018-09-21 1 STRUKTUR o Handledningstraditioner implikationer?
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merFöljeforskning i Läslyftet, Kungsbacka 2016/17
Följeforskning i Läslyftet, Kungsbacka 2016/17 Eva Hesslow, Lill Langelotz och Lena Tyrén 1 Introduktion Läsåret 2016/17 genomförs i Kungsbacka kommun en andra omgång av Skolverkets nationella kompetensutvecklingssatsning
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merFör huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merUtbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, 2-3 februari
Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, 2-3 februari #NCSLaslyft Anna Lindblom Utvärdering från tillfälle 2 Samma grupper! Byt grupper! En riktigt bra utbildning Mer förskola! Mer gymnasieskola!
Läs merKollegialt lärande som utvecklar undervisningen
Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra
Läs merSå fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad
Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Gr Borås Stad har i flera år arbetat med kollegialt lärande på olika sätt. Vi brukar skoja och säga att matematiken kokar i Borås stad, säger Maria Maschmann
Läs merKompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (6) Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem Hämtad från komptensförsörningsenheten Publicerad: 2018-10-15 En gemensam kompetensprofil bidrar till att
Läs merAnders Holmgren
Anders Holmgren anders.holmgren@boras.se 1 Varför kan Bedömning för lärande eller formativ bedömning ha sån positiv inverkan på en elevs utveckling? Wiliam & Leahy 2009: formative assessment can increase
Läs merDet lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?
Det lärande samtalet För att skapa en bra grund för utveckling är det viktigt att få en förståelse hur andra tänker, uppfattar och förstår. I alla typer av utvecklingsarbete kan därför användandet av lärande
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merFörslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr
Läs merProgression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet Studenten ges utrymme att utveckla handlingskompetens genom att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. Undersökande
Läs merMot e& strukturerat uppdrag där förstelärare och forskning kan stärka processerna.
Mot e& strukturerat uppdrag där förstelärare och forskning kan stärka processerna. Linköpings universitet i samarbete med Storkyrkoskolan och Björngårdsskolan Leda Lärande - Stockholms stad 7 september
Läs merVi lyfter språk-, läs- och skrivförmågan. Läslyftet som resurs för förskolors utvecklingsarbete
Vi lyfter språk-, läs- och skrivförmågan Läslyftet som resurs för förskolors utvecklingsarbete I sin principiella tro på möjligheten av en objektiv framställning genom ett transparant språk är marxismen,
Läs merHandledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016
Handledarutbildning inom Matematiklyftet Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016 1. Efter genomgången utbildning ska matematikhandledaren ha goda kunskaper om Matematiklyftets bakgrund
Läs merReligionsdidaktik med inriktning mot. konfirmationsarbete, 4a. Del av pedagogisk verksamhet. Former för handledning, 1
konfirmationsarbete, 4a Moment 3 Ledarutveckling Stiftsgården i Undersvik 22 Professor Jørgen Straarup Presentation av Per Lauvås & Gunnar Handal, Handledning och praktisk yrkesteori Grundkoncept: Handledning
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merLäslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft
Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom Twitter:#laslyft Program 10.00 Läslyftet tillbakablick och nuläge 13.00 Lunch Erfarenhetsutbyte i mindre grupper
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Läs merAtt leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor
Att leda kollegialt lärande i Läslyftet En resa att göra tillsammans med sin kollegor Använda mig själv som verktyg Att prova, att utforska Att börja en utbildning att starta en process En känsla av kaos
Läs merUtbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19
1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Läs merMÖJLIGHETER OCH HINDER
MÖJLIGHETER OCH HINDER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I EN FÖRSKOLEVERKSAMHET Avancerad Pedagogiskt arbete Jessica Nilsson 2016-PEDARB-Ma03 Program: Masterprogrammet i pedagogiskt arbete, EMSPA 14h Svensk titel:
Läs merSKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan 2015-2018. Alla barn ska bli sitt bästa jag
Prioriterade mål: 1. Synliggöra och öka lärandet hos våra elever 2. Elevinflytande genomsyrar det dagliga arbetet 3. Öka upplevelsen av trygghet och gott arbetsklimat 4. Öka elevernas digitala kunskaper
Läs merPlanera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet
Planera och organisera Kollegialt lärande i fritidshemmet Innehåll 1 2 3 4 5 6 7 Vad innebär kollegialt lärande? 3 Utgå från en nulägesanalys 4 Att välja underlag 5 Skapa delaktighet och prioritera 6 Skapa
Läs merInkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se
Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska
Läs merI mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept 2018 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Praxisteorier Aktuell forskning Analysarbete vad är det? Fortsatta
Läs merUtvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun
Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun 2018-2021 Samverkande Ledstjärnor Nyf tiv a v o Inn iken st nd ja äm so fr äl tid m f ra ro H r Ha e Hela människan i centrum Sida 3 Målbild Ökad måluppfyllelse
Läs merAlla språk. bär till lärande SPRÅKRESAN LÄSÅRET 17/18 FORTSÄTTER. Välkomna att resa vidare med Språkresan!
Alla språk bär till lärande SPRÅKRESAN LÄSÅRET 17/18 FORTSÄTTER Språkresans syften Tydliggöra vad ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan innebära. Koppla språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Läs merHandlingsplan för ökat elevinflytande i
Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan för ökat elevinflytande i skolår f-9 Vi har en skola för alla 1 där barn och vuxna har inflytande där de känner att de behövs och duger i en kreativ miljö där
Läs merHÖGSKOLAN DALARNA
HÖGSKOLAN DALARNA 2017-03-02 Handledarrollen och Kollegialt lärande Désirée von Ahlefeld Nisser och Maria Olsson 12 april 2018 2018-04-13 2 Punkter för dagens föreläsning Syfte Tillbakablick: Mål och syfte
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merPDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning
Läs merVälkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet
Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet Program 9:30-10:30 10:30-11:20 11.30-12:30 12:30-13:30 13:30-14:40 14:40-15:00 15:00-15:50 15:50-16:00 Skolverket informerar om utbildningen
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merFörskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet
Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet Perspektiv på Kosta 25 oktober 2017 att utöva ett ledarskap för lärande! jan.hakansson@lnu.se Men först! Vad kan man, enligt dig,
Läs merEiraskolans elevhälsoplan
EIRASKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2014-08-13 Eiraskolans elevhälsoplan Utdrag ur Lgr11 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING METTE LILJENBERG & MARIE WRETHANDER GÖTEBORGS UNIVERSITET Hur går det till att förbättra? Det tar tid Det är komplext Det kräver systematik
Läs merLäslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling
Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare 2014-10-28 Målgrupper och läsår Målgrupper Lärare i förskoleklass, den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan
Läs merUppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum
2010-09-13 Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum Med syfte att erhålla en bild av hur skolor arbetar med lärande i engelska i de tidiga åren kommer undervisningen
Läs merDidaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL
Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne
Läs merHALVTIDSUTVÄRDERING AV REGLAB - PRELIMINÄRA SLUTSATSER 13 NOVEMBER 2013
HALVTIDSUTVÄRDERING AV REGLAB - PRELIMINÄRA SLUTSATSER 13 NOVEMBER 2013 1 AGENDA Inledning Övergripande slutsatser Motivering av slutsatser Diskussion 2 KORT OM OSS Ramböll Management Consulting är en
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Handledning för kollegialt lärande PDF ladda ner
Handledning för kollegialt lärande PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Annika Cederberg-Scheike. Det kollegiala lärandet är centralt i arbetet att utveckla en skola och dess undervisning.
Läs merModell för lektionsobservationer i Svedala kommun
Att se vilken inverkan förändringar i undervisningen har för eleverna är en viktig drivkraft för att motivera till kompetensutveckling och förändra arbete i klassrummet. - Skolverket Modell för lektionsobservationer
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merA L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E
Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merSamtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19
Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande Läslyftet Handledarutbildning 2018/19 Utvärdering av Läslyftet har visat Viktigt att handledaren: Skapar struktur för samtalen
Läs merFörskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal
Anders Månsson, skolchef i Skolområde Norra, Kristianstad Anders Månsson 2012-09-27 1 Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal Särskolan
Läs merPedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Läs merPlanera och organisera för Matematiklyftet
Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning
Läs merKollegialt lärande. En studie om lärares uppfattningar av fenomenet. Julia Rapp Ruth Skalin. Rapport nr: 2016vt Handledare: Emma Laurin
Rapport nr: 2016vt02100 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp Kollegialt lärande En studie om lärares uppfattningar av
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with
Läs merLÄRARES YRKESETIK ett stöd för introduktionsperioden
ETT MATERIAL FRÅN LÄRARNAS YRKESETISKA RÅD REVIDERAD HÖSTEN 2014 PÅ GRUND AV ÄNDRING I SKOLLAGEN LÄRARES YRKESETIK ett stöd för introduktionsperioden INNEHÅLL TILL MENTOR OCH DIG SOM ÄR NY LÄRARE/FÖRSKOLLÄRARE
Läs merUtveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan
Utveckla MIK-arbetet systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Systematisk utveckling av arbetet med MIK på skolan MIK för mig är en igångsättare för att lyfta MIK-frågorna
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merVFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)
VFU-bedömningsmallen. Fastställd 090923 (dnr G 219 499/09) 1. visar yrkesrelevant kunskap i det aktuella ämnet/ ämnesområdet 1. visar bredd och djup inom inriktningens ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt
Läs merTräff BFL-piloter 15/11
Träff BFL-piloter 15/11 Kollegiesamtal Dokumentationsmall Personlig handlingsplan Big 5 Att involvera eleverna Välkomna! Handlingsplan Beskriv vad du ska införa i din undervisning och vilken förändring
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs mer2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap
2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete
Läs merMatematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik
Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.
Läs merVerksamhetsplan 2013/14
BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-10-20 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området
Läs merLedare för kollegialt lärande
Ledare för kollegialt lärande Att främja ett lärande och utvecklande klimat 4 juni 2019 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se @lenagothe pluspil.se Föreläsningens syfte Att hos ledare för kollegialt lärande
Läs merKollegial konsultation
Kollegial konsultation Årlig rapport Sandra Backlund Bun 2013/124 Utredare 2013-03-26 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. HUR GÅR EN KOLLEGIAL KONSULTATION TILL?... 2 4.
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merKollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Läs merAtt leda kollegialt lärande
Att leda kollegialt lärande 2019-06-04 Program 4 juni 10.00 10.45 Information om utbildningen och kompetensutvecklingsmodellen Skolverket 10.50 12.00 Det kollegiala lärandet, förväntningar & rollfördelning.
Läs merAtt leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande
Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School
Läs merCentrala begrepp. Betydelsen av skolans mellanledarskap för lärares kollegiala utveckling
15-11-17 Betydelsen av skolans mellanledarskap för lärares kollegiala utveckling Karin Rönnerman 28 oktober, 2015 Centrala begrepp Aktionsforskning Kollegialt lärande Professionella lärandegemenskaper
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merVikten av teori i praktiknära forskning: Exemplet aktionsforskning och teorin om praktikarkitekturer
Vikten av teori i praktiknära forskning: Exemplet aktionsforskning och teorin om praktikarkitekturer ABSTRACT Practice-based research (praktiknära forskning) is a concept frequently used in educational
Läs merEn kunskapsskola med höga resultat Socialdemokraternas Skolplan för Mora Kommun
En kunskapsskola med höga resultat Socialdemokraternas Skolplan för Mora Kommun 2016-11-08 Förord I skolan läggs grunden för resten av våra liv och skolan ska ge alla barn och ungdomar bästa möjliga förutsättningar
Läs merHögre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan. 2-årigt samverkansprojekt
Högre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan 2-årigt samverkansprojekt Johanna Fredman Processledare Syfte O Alviksskolan, Manillaskolan och hörselhabiliteringen
Läs mer