Religionsdidaktik med inriktning mot. konfirmationsarbete, 4a. Del av pedagogisk verksamhet. Former för handledning, 1

Transkript

1 konfirmationsarbete, 4a Moment 3 Ledarutveckling Stiftsgården i Undersvik 22 Professor Jørgen Straarup Presentation av Per Lauvås & Gunnar Handal, Handledning och praktisk yrkesteori Grundkoncept: Handledning betyder inte att leda vid handen. Den som är satt att hjälpa en annan in i en svårforcerad värld bör noga tänka efter vad hon eller han gör. Handledningen bör vara reflekterande 2 Per Lauvås Gunnar Handal Del av pedagogisk verksamhet Hjälp i gruppers och individers utveckling Del av förmedling Studenters egen aktivitet som grund för inlärning Inlärning en krävande och individuell process Konsekvenser för handledarrollen Intresse för andras väl & ve Tolerans för det ofärdiga & icke-avklarade Former för handledning, 1 Supervision Längre tid Mellan person med kompetens och person(er) utan kompetens Handledaren har ansvaret vad de handledda gör Yrkesmässiga förhållanden, inget privat Obligatoriskt deltagande 3 4 1

2 Former för handledning, 2 Konsultation Mellan personer på samma kompetensnivå Handledaren kommer utifrån Handledaren har inte ansvar för vad de handledda gör De handledda vill ha handledning Konkreta yrkesmässiga krav och utmaningar Under viss avtalad tid Ingen maktrelation Former för handledning, 3 Kollegialt stöd Yrkesutövare söker stöd hos kollega eller överordnad Gemensam analys av problemet Delat ansvar för beslut och handling Undervisning Kan fungera som handledning, t.ex i projektbaserad undervisning 5 6 Former för handledning, 4 Terapi Lindrar symtom på psykiska problem eller undanröjer orsakerna bakom dem En hjälpsökande önskar få diagnos Överenskommelse om att personliga och privata förhållanden får beröras Viktigt med skarp åtskillnad mellan handledning och terapi 1. Skillnad mellan det normala och det patologiska 2. Känsloraktioner är en bisak i handledningen 3. I utbildning och arbetsliv dras gräns mellan privat och offentligt Former för handledning, 5 Tre grundformer (Caplan s 61) Supervision, konsultation, kollegialt stöd Genomförs utifrån två grundläggande uppfattningar (s 62) 1. Den handledde ska genomföra rätt praxis eller 2. Den handleddes val av praxis ska klargöras Lauvås & Handal förordar alternativ

3 Handledningstraditioner, 1 Två modeller Lärlingsmodellen & Modellen för handling och reflektion Lärlingsmodellen Mästarlära Situated learning Lärande som försiggår i ett samspel mellan en individ och ett kulturellt konstruerat kollektiv Förändring av delaktigheten: från perifer observatör till deltagare med medansvar Handledningstraditioner, 2 Lärlingsmodellens kännetecken Praxisgemenskap Lärande som utveckling av en yrkesidentitet Lärande utan formell undervisning Utvärdering genom praxis Handledning i lärlingsmodellen Demonstration, tillämpning, korrigering 9 10 Handledningstraditioner, 3 Handling och reflektionsmodellen Inledning: att hitta fram till den punkt där den lärande befinner sig och börja där (s 75) Avsikten med handledningen: Hjälp till lärande att komma fram till det bästa sättet att utöva sitt yrke/funktion Hjälp till mångsidig reflektion over egen handlingssätt och grunderna för det Handledningstraditioner, 4 Reflektion Språklig, så att den kan kommuniceras Tre faser (s 81) Ta fram och undersöka det som skedde Återuppliva de känslor som blev resultatet Bedöma upplevelsen eller erfarenheten på nytt Inte uteslutande en inre, mental process Tanke- och begreppsmodeller är sociala och historiska Redskapet språket är gemensamt

4 Handledningstraditioner, 5 Handledningstraditioner, tabell 5.1, 6 Mästarlära och/eller reflekterande handledning Den lärandes generella situation bestämmer valet Det kollegiala kollektivet och dess tradition bestämmer valet Eventuellt kan modellerna kombineras Handledningsmodell Demonstration, övning och korrigering Handling och reflektion Kännetecken bra praktikplatser med bästa möjliga praxis handledaren skicklig yrkesutövare praxis utgör modell målet är kopierande och bemästrande varierande praktikplatser handledaren är samtalspartner och skicklig tolk/analytiker praxis ska utgöra exempel målet är insikt Handledningstraditioner, 7 Mästarlära och/eller reflekterande handledning Den lärandes generella situation bestämmer valet Det kollegiala kollektivet och dess tradition bestämmer valet Eventuellt kan modellerna kombineras Konfirmandassistenter apropå s 93 Kandidaterna bär med sig sitt elevperspektiv in i den nya utbildningen Nödvändigt att ge tid för ominlärning, att gå vidare från konfirmandperspektivet till assistentperspektivet Reflektion över växlingen från elev till assistent Två fundament: Deltagande i praxis Distans från praxis för att kunna reflektera över den

5 Ramar för handledning, 1 Om olika former av delad kunskap Otydlig skillnad mellan personlig yrkeskunskap och yrkeskultur Handledning kräver förståelse av de samhälleliga ramarna den institutionella kontexten Ramar för handledning, 2 Yrkessocialisation Process som leder noviser till fullt medlemskap i en viss yrkesgrupp Handledning och organisationskultur En organisation är en ram för socialt samspel mellan människor under en längre tid Lära sig underliggande antaganden Församlingskod och församlingskontext Ramar för handledning, 3 Handledning inom professionerna Profession Specifik utbildning mm Egna etiska riktlinjer och normer Eftersträver självständighet och autonomi Eftersträver monopol Kyrkan: präster och kyrkomusiker kan kallas professioner, diakoner och församlingspedagoger inte Ramar för handledning, 4 Rationalitetsformer Grundläggande sätt att tänka Enligt Jürgen Habermas Målrationalitet Kommunikativ rationalitet Dialogens hemvist: enighet och överenskommelse är målet Kritisk rationalitet Diskursens hemvist: ständig problematisering

6 Ramar för handledning, 5 Strategi och principer, 1 Varför vikt vid samhällsvetenskapliga faktorer? 1. Utbildning innebär en omfattande socialisationsprocess 2. Yrkeskvalifikation berör hela individen 3. Socialisation in i ett yrke såväl formellt som informellt 4. Allt strängare samhälleliga krav på professionernas verksamhet Praxistriangel, s 202 Undervisningshandlingar Praxisteori Undervisningspraxis Värderingar Erfarenheter överförd kunskap P3 Etisk legitimering P 2 Teoribaserade Praxisbaserade P 1 Handling Grunder/ Motiv Strategi och principer, 2 P 1 -nivån: Friutrymme för utformning av det som ska göras Allt är inte avgjort i förväg P 1 -nivån: Handlingstvång Gäller i vissa (akuta) situationer P 2 -nivån: regelkunskap och praxiskunskap P 3 -nivån: värderingar, erfarenheter och kunskap Strategi och principer, 3 Handledningens faser 1. Handledaren måste underordna sig den som får handledning Handledaren bör ta reda på vad den handledda uppfattar som viktigt 2. Handledaren måste göra motstånd Handledaren är den erfarna 3. En jämlik diskussion etableras Handledningens karaktär av konsultation blir tydligare

7 Strategi och principer, 4 Handledningsomgång s 223 Formulering av handledningsunderlag Förhandledning Genomförande av det arbete som förhandledningen handlat om Efterhandledning Strategi och principer, 5 Handledningsfällor Ansvarsfällan Otålighetsfällan Intellektualiseringsfällan Sentimentaliseringsfällan Ytlighetsfällan Popularitetsfällan