Religionsdidaktik med inriktning mot konfirmandarbete 15 hp

Transkript

1 Examinationspromemoria Religionsdidaktik med inriktning mot konfirmandarbete 15 hp Examination av moment 3 Ledarutveckling Betygskriterier För betyg A-F skall följande kriterier vara uppfyllda A B C D E Fx F Samtliga kursmål är uppfyllda. Studenten visar i sitt arbete en hög grad av teoretisk medvetenhet och metodologisk medvetenhet. Studenten kan dessutom förmedla sina kunskaper i tal och skrift på ett utmärkt sätt Samtliga kursmål är uppfyllda och studenten kan använda kunskapen på ett kritiskt, självständigt och konstruktivt sätt. Studenten visar i sitt arbete på viss originalitet, en hög grad av teoretisk och etisk medvetenhet och förmår på ett bra sätt använda sig av inom kursen behandlade metoder. Studenten kan dessutom förmedla sina kunskaper i tal och skrift på ett utmärkt sätt Samtliga kursmål är uppfyllda och studenten kan använda kunskapen på ett relativt kritiskt och självständigt sätt. Studenten visar i sitt arbete på teoretisk medvetenhet och förmår använda sig av inom kursen behandlade metoder. Studenten kan dessutom förmedla sina kunskaper i tal och skrift på ett bra sätt Samtliga kursmål är uppfyllda och studenten kan använda kunskapen på ett någorlunda kritiskt och självständigt sätt. Studenten visar i sitt arbete på teoretisk medvetenhet och förmår på ett tillfredsställande sätt använda sig av inom kursen behandlade metoder. Ett konstruktivt utvecklingsperspektiv uttrycks i examinationsarbeten. Studenten kan förmedla sina kunskaper i tal och skrift på ett nöjaktigt sätt Samtliga kursmål är uppfyllda och studenten kan använda kunskapen på ett tillräckligt kritiskt och självständigt sätt. Studenten visar i sitt arbete på viss teoretisk medvetenhet och förmår på ett tillräckligt sätt använda sig av inom kursen behandlade metoder. Studenten kan förmedla sina kunskaper i tal och skrift på ett tillräckligt sätt Kursmålen är inte helt uppfyllda. Studenten förmår inte använda kunskapen på ett tillräckligt kritiskt och självständigt sätt. Det finns brister i teoretisk medvetenhet och studenten kan inte använda sig av alla de metoder som behandlats i kursen. Studenten visar på svagheter när det gäller att förmedla sina kunskaper i tal och skrift. Mer arbete krävs innan poäng kan ges Kursmålen är inte uppfyllda. Studenten förmår inte använda kunskapen kritiskt och självständigt. Det finns brister i teoretisk medvetenhet och studenten kan inte använda sig av de metoder som behandlats i kursen. Studenten visar på svagheter när det gäller att förmedla sina kunskaper i tal och skrift. Avsevärt mer arbete krävs innan poäng kan ges Dialog som uppgift Varje kursdeltagare skall vara dialogpartner i två två dialoger. Varje dialog genomförs tillsammans med en av de andra kursdeltagarna. För varje dialog skyfflas grupperna om, så att ingen skriver två dialoger med samma dialogpartner. Om antalet studenter visar sig vara udda kan det i enstaka fall bli frågan om en dialoggrupp med tre personer. Antalet inlägg per dialogpartner och dialog förblir det samma (tre). Professor Jørgen Straarup Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, SE Umeå tfn +46 (0) e-post

2 Vem som ska skriva vilken dialog med vem framgår av den matris som finns i filen Dialogpar.pdf. I en dialog har man antingen rollen inledare eller redaktör. Inledaren skriver första inlägget. Redaktören har ansvar för att redigera dialogen och skicka in den till mig enligt anvisningarna nedan. Varje person i matrisen har fyra markeringar, två i raden plus två i kolumnen. Tillsammans med den person som man delar markering med ska man skriva en dialog enligt anvisningarna. Vilket dialogämne man ska skriva om framgår av bokstaven, som anger dialoguppgiften. För de dialoger som finns i raden med ens namn är man inledare, för dialogerna i kolumnen med ens namn har man funktionen redaktör. Dialogämnena A H återfinns nedan. Dialogen förs via e-post och består av minst tre inlägg från vardera deltagare, sålunda minst sex inlägg per dialog. Den dialogdeltagare som har redaktörsrollen slutredigerar dialogen och ser till att den skickas till mig på adress Jorgen.Straarup@religion.umu.se senast den 30 oktober 2009 (Allhelgonaafton). Varje inlägg i en dialog skall vara ca ½ sida A4 och diskutera det givna ämnet utifrån kurslitteraturen och kursdeltagarens egna erfarenheter och lokala förutsättningar. En dialog kan sålunda komma att innehålla perspektiveringar från såväl församlingsliv som teoriböcker. Hänvisningar till och upplevelser från den församlingsverksamhet som deltagaren själv varit med om är välkomna. När du skriver ditt inlägg underlättar det för din dialogpartner om du gör tydliga påståenden. Som Bushe (s. 157ff) påpekar: påståenden, inte frågor. Om du påstår saker har din dialogpartner lättare för att knyta an till det du säger och framhålla sin egen ståndpunkt. Erfarenheter från tidigare dialogexaminationer ger vid handen att det finns en benägenhet att hålla med sin dialogpartner. Det är på sätt och vis vackert så, men det försvårar också att föra dialogen vidare. Det är enklare att diskutera (föra dialog) om man är oeniga. Försök sålunda att trycka ner impulsen att vara enig med dialogpartners; du kanske inte är enig alls, när det kommer till kritan. Dialogerna kan komma att göras tillgängliga för alla i studentgruppen. Hänvisningar i ämnesformuleringarna Bolman & Deal : Bolman, Lee G. & Terrence E. Deal (1995). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Bushe : Bushe, Gervase R. (2007) Klart ledarskap: Hur framstående ledare gör sig förstådda, motiverar och inspirerar och hjälper alla på jobbet att bli äkta. Stockholm: Ekerlids Förlag. Lauvås & Handal : Lauvås, Per & Gunnar Handal (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur. Wilhelmsson & Döös : Wilhelmson, Lena & Marianne Döös (2002). Dialogkompetens för utveckling i arbetslivet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Dialogämnen A (Bushe) Sörjiga relationer Ett av Bushes nyckelbegrepp är sörjiga relationer. Han visar med en rad exempel (kapitel 1) hur de situationer uppkommer som han beskriver med denna målande term. Diskutera om och i vilken mån det finns parallella situationer i konfirmandprocessen, det vill säga situationer där oklarheter på båda sidor (konfirmand och ledare) skapar sörjiga relationer. 2

3 B (Bushe) Differentierat ledarskap Differentierat ledarskap beskrivs (kapitel 2) som ett sätt att utveckla ett klart ledarskap. Det anges bl a som ett sätt att hantera olika slag av ångest i sådana situationer där det kan hetta till i de situationer man som ledare är satt att hantera. Diskutera det differentierade ledarskapets olika dimensioner i relation till konfirmandprocessen. C (Bushe) Mentala kartor Koncept, scheman, teorier, paradigmer, mjukvara, rollförväntningar, fördomar. Alla dessa är ord som i olika teoretiska sammanhang ligger nära det som Bushe kallar mentala kartor (kapitel 4). Å ena sidan är de nödvändiga konstruktioner, å den andra är de sådana som kan göra det svårt att uppnå klara relationer. Diskutera vad som kan göras för att möta konfirmanders mentala karta över vad konfirmation innebär och i samverkan med dem tydliggöra och utveckla kartan. D (Bushe) Fyra själv Bushes uppdelning i fyra olika själv: ett beskrivande, ett medvetet, ett uppskattande och ett nyfiket själv åtföljs av en generaliserande beskrivning och ett antal mer eller mindre konkreta råd (kapitel 4 7). Råden är uttänkta för näringslivet. Man kan därmed fråga sig om situationen i konfirmandprocessen medger tillämpning av samma råd. Diskutera om och eventuellt hur de olika råden är aktuella i en konfirmandsituation. E (Bolman & Deal) Strukturellt och Human relation-inriktad ledarskap i församlingen Den centrala bilden för en organisation (församling) i ett strukturellt ledarskapsperspektiv är fabriken, medan familjen är en viktig bild av livet i organisationen för ett Human relationinriktat ledarskap (Bolman & Deal den II & III). Diskutera vilka församlingsfunktioner som gynnas respektive missgynnas av ett ledarskap av de båda slagen. F (Bolman & Deal) Symboliskt perspektiv på ledarskap i församlingen Det symboliska ledarskapet låter myter, visioner, värderingar, hjältar, hjältinnor, historier, berättelser och sagor spela en roll i utövandet av ledarskap, enligt Bolman & Deal kap 12. Den kristna traditionen innehåller liknande fenomen (berättelser om helgoninnor, Gustav II Adolf som en trons hjälte, Kristus som en mytologisk gestalt, bibliska historier om t ex Abraham, visioner om de sista tiderna, o s v). Diskutera om de kristna myterna, värderingarna etc (listan ovan) är av samma slag som de myter, värderingar etc som symboliskt inriktade ledare förlitar sig på i sitt ledarskap. Förklarande tillägg : Det som kan ses som knepigt är väl uppgiftspreciseringen: Diskutera om de kristna myterna, värderingarna etc (listan ovan) är av samma slag som de myter, värderingar etc som symboliskt inriktade ledare förlitar sig på i sitt ledarskap. Det kan man ta itu med på ett antal olika sätt. Man kan jämföra religiösa myter och ledarmyter (a) substantiellt eller innehållsligt; då tittar man på om det som hjältarna, eller de mytologiska gestalterna, gör är likadant; slåss de mot okunskap, oförståelse; räddar/frälsar de folk(et), etc. Man kan också gå (b) funktionellt till väga, d v s diskutera om den effekt som hjältarnas insats får liknar varandra; leder deras insats till framgång, leder det till deras personliga undergång, etc. Därtill finns det sannolikt många fler sätt (c), (d), (e) att jämföra. Jag vill därför inte säga att det endast finns (a) och (b). G (Lauvås & Handal) Handledningsomgången Lauvås & Handal ger i kapitel 12 en översikt över en handledningsomgång, där handledarrollen skiftar karaktär under processens gång, från lyssnande (underordnande) över ifrågasättande (göra motstånd) till jämbördighet. I samma kapitel ges skiss av handledningsförloppet med (a) formulering av handledningsunderlag, (b) förhandledning, (c) genomförande och (d) efterhandledning. Diskutera om och på vilket sätt de båda översikterna matchar varandra. I vilka delar av handlingsförloppet passar det med att tillämpa de olika handledarrollerna? H (Lauvås & Handel) Lärlingsmodell och Handlings- & reflektionsmodell 3

4 Lauvås & Handal beskriver två modeller för handling, lärlingsmodell och handlings- och reflektionsmodell. Diskutera (a) om och på vilka sätt dessa modeller är lämpliga vid konfirmandansvarigs handledning av unga ledare, samt (b) lämplig organisation av denna handledning. Tidsfrister Alla dialoger ska vara färdiga och inskickade till mig på adressen senast den 30 oktober När den färdigredigerade dialogen e-postas till mig vill jag ha hjälp med att hålla ordning i de inkommande dialogerna. Gör så här: dialogen sparas som en Word-fil som namnges enligt mallen DialogX.EfternamnKursdeltagare1+EfternamnKursdeltagare2.doc X står för dialogens nummer, t ex G [exempel: DialogG.Jansson+Persson.doc] filen skickas som bilaga till ett e-brev som ges rubriken Religionsdidaktik Dialog X från Efternamn + Efternamn [exempel: Religionsdidaktik Dialog G från Jansson + Persson] e-brevet skickas som kopia till dialogpartnern i e-brevet anges vem som varit dialogredaktör Grafisk utformning av dialogerna (a) Den minsta acceptabla omfattningen på en dialog är med tanke på att jag förväntar sex inlägg à ½ sida inalles 3 sidor A4 (b) Marginal runtom högst 2½ cm (c) Radavstånd 1½ (d) Punktstorlek 11 (som här) (e) Använd inte blankrader som grafiskt hjälpmedel (f) Gör i ordning ett sidhuvud som innehåller dialogpartnernas namn och personnummer och uppgift om vem som varit inledare och redaktör; gör i ordning en sidfot med sidnumrering (g) Skriv längst upp på första sida kursens namn och kod (HRD00A), dialogens nummer och titel, men gör inget titelblad (h) Det ska framgå var bytet mellan kursdeltagarna skett och vem som skrivit vad (i) Eventuella formella krav på en uppsats som du kanske känner från annat håll gäller inte för en dialog Bedömning av dialogerna 1. Jag anger dialogens kvalitet utifrån kursmålen med ett antal poäng (0 20) per dialog. Minsta godtagbara poängantal på varje dialog är 7 poäng. Får man mindre än 7 poäng måste man göra om dialogen. 2. I normalfallet får båda dialogpartners samma antal poäng för sin dialog. 3. I undantagsfall kan jag behöva differentiera mellan dialogpartners. I så fall blir det individuella poäng för dialogen. 4. Poängen summeras per student. Med fyra dialoger kan studenten uppnå ett antal poäng i intervallet Om den erhållna poängsumman ligger i intervallet och ingen dialog har bedömts med mindre än 7 poäng, har man kvalificerat sig för bedömning enligt betygskriterierna A, B, C, D eller E. En övergripande värdering av ens prestationer kommer då att ske. Jag kommer att göra denna övergripande bedömning och sätta betyg för hela momentet. 5. Den som vill veta hur hon eller han ligger till kan jämföra sin poängsumma med följande poängfördelning, som presenterar en grov och approximativ översättningstabell mellan poäng och sannolika betyg: poäng E poäng D poäng C 4

5 65 72 poäng B poäng A Mycke nöje! Jørgen Straarup 5