Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande

Transkript

1 Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande Kursen startar 17 november 2008 i sal F 331, Stockholms universitet (Se schema) Forskarskolekursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande, 7,5 hp ges av Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. Ansvarig för kursen är Monica Axelsson. Kursen, som består av fem moment med olika aspekter av flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande, kommer att drivas genom föreläsningar på Stockholms universitet med inslag av diskussioner. Under kursens gång är det möjligt för er att i era basgrupper på First Class föra resonemang om kursens frågeställningar och kurslitteraturen. Dessa resonemang kommer dock ej att vara föremål för lärares kommentarer eller examination. Frågor under kursens gång ställs genom e-post till respektive lärare. För övergripande frågor kan du vända dig till Monica Axelsson. Det övergripande målet med kursen är att ge fördjupade kunskaper i etablerade teoribildningar för flerspråkig utveckling med såväl psykolingvistisk, kognitiv som sociokulturell inriktning. Här uppmärksammas frågor kring flerspråkighet och identitet liksom sociala och kulturella aspekter av betydelse för flerspråkighet och lärande i informella såväl som formella kontexter i olika åldrar. Kursen fokuserar även litteracitet i flerspråkiga kontexter från olika teoretiska perspektiv. Syftet med momentet Språklig variation och sociolingvistisk medvetenhet är att ge en översikt över språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige problematisera begrepp som multietniskt ungdomsspråk och förstaspråks-/ andraspråksanvändare introducera konceptet sociolingvistisk medvetenhet och inleda en diskussion om dess möjliga roll i undervisningen Syftet med momentet Andraspråksinlärning är att ge en översikt över forskning om andraspråksinlärning med betoning på forskningsfältets utveckling från sent 1960-tal genom och 1980-tal introducera centrala begrepp inom fältet som transfer, interimspråksutveckling och variation, språkliga universalier, inlärarspråk, ålder och kritisk period 1

2 Syftet med momentet Flerspråkighet och identitet är att diskutera och reflektera över hur flerspråkighet och mångkulturalitet kan påverka ungdomars identiteter skapa medvetenhet om sådana faktorer som är av betydelse för flerspråkiga elevers skolframgång introducera grundad teori som en möjlig metod inom kvalitativ forskning Syftet med momentet Språkideologi och minoritetsspråkspolitik är att diskutera problem som rör språkideologi och språkpolitik i relation till olika samhällstyper och epoker. Tyngdpunkten läggs på svenska förhållanden samt språklig mångfald i utbildningssammanhang. Syftet med momentet Flerspråkighet, litteracitet och lärande är att skapa medvetenhet om olika undervisningsmodellers och organisatoriska faktorers betydelse för flerspråkiga elevers skolframgång diskutera och reflektera över lärande i informella och formella kontexter i olika åldrar fokusera litteracitetsutveckling i flerspråkiga kontexter Examination Examinationen kommer att bestå av två delar: 1- För det första examineras de fyra första delmomenten, Språklig variation och sociolingvistisk medvetenhet, Andraspråksinlärning, Flerspråkighet och identitet och Språkideologi och minoritetsspråkspolitik genom att varje deltagare individuellt besvarar 2-3 frågor per moment. Dessa frågor delas ut i slutet av varje moment. Formen för denna del är att varje fråga besvaras med mellan 500 och 1000 ord. Använd typsnittet Times New Roman, 12 punkter och dubbelt radavstånd. Numrera sidorna. Skicka in dina svar till respektive lärare via e-post. 2- För det andra examineras kursen som helhet genom att studenten skriver en essä om ca 2000 till 2500 ord där delar av kurslitteraturen, med företräde för litteraturen i delmomentet Flerspråkighet, litteracitet och lärande analyseras genom att olika författares teser, begrepp, analys och slutsatser relateras till det egna avhandlingsarbetet. Välj gärna texter som kan vara av särskild betydelse för det egna avhandlingsarbetet. Gör avgränsningar och prioritera djup före yta. I denna uppgift är det också 2

3 möjligt att hänvisa till den valfria eller annan litteratur. Använd typsnittet Times New Roman, 12 punkter och dubbelt radavstånd. Numrera sidorna. Tider för inskickande av examinationsuppgifter: 1a- Svaren till frågorna i delmomenten Språklig variation och sociolingvistisk medvetenhet insändes via e-post till respektive lärare senast torsdagen den (Anders Edlund ) 1b- Svaren till frågorna i delmomenten Flerspråkighet och identitet, Språkideologi och minoritetsspråkspolitik samt Andraspråksinlärning insändes via e-post till respektive lärare senast måndagen den Essän insändes för kommentarer till Monica Axelsson samt läsande kurskamrat, enligt schemat nedan, senast den via e-post. (Ann-Christin Randahl ) Basgrupp 1 Erik Boström läser och kommenterar muntligt Eva Olsson den 15.1 essä skriven av Anders Edlund - - Larissa Mickwitz Ninni Sirén Blomgren - - Josefina Eliaso Eva Olsson - - Anders Edlund Larissa Mickwitz - - Erik Boström Josefina Eliaso - - Eva Olsson Basgrupp 2 Anna-Lena Godhe läser och kommenterar muntligt Håkan Forsberg den 15.1 essä skriven av Gabriella Wiktorsson - - Peter Bernhardsson Peter Bernhardsson - - Carina Wretlund Carina Wretlund - - Ann-Christin Randahl Ann-Christin Randahl - - Anna-Lena Godhe Håkan Forsberg - - Gabriella Wiktorsson Vid det avslutande seminariet den kommenteras såväl kursens besvarade frågor som essän. Se Niclas Abrahamssons föreläsning på Tisdagsföreläsningar, Program, Niclas Abrahamsson 28 oktober, Läs mer, Se inspeln. 3

4 Om essän 1 : Essän ska vara välstrukturerad och genomtänkt med en bra språklig presentation. Vid bedömning av examinationsuppgiften premieras: - bredd och djup i förståelsen av kurslitteraturen. Det gäller att visa att man läst och förstått litteraturen. Ett rimligt antal aspekter från olika delar av litteraturen bör beaktas. - förmåga att kritiskt värdera litteraturen. Det gäller att inte bara återge vad som står i kurslitteraturen utan självständigt resonera och reflektera kring den. - originalitet och kreativitet. Om att skriva vetenskapliga essäer Här följer råd och anvisningar för hur examinationsuppgifterna ska utformas. Vilken utformning bör en vetenskaplig essä ha? Vilka beståndsdelar bör finnas med och hur kan dispositionen se ut? Hur behandlar man referenser till litteraturen? Innehåll Innehållet i en vetenskaplig essä varierar naturligtvis beroende på ämnets karaktär. Vissa beståndsdelar bör dock finnas med i alla former av vetenskapligt arbete. Dispositionen kan också variera. Följande disposition är dock lämplig i många fall och gör det lättare för läsaren att snabbt tillgodogöra sig texten. - Inled med att redogöra för syftet med skriften och vilka frågeställningar som ska besvaras. - Redovisa det tillvägagångssätt som använts för att lösa uppgiften och varför en viss metod och ett visst material använts. - Presentera den huvudsakliga analysen. Detta är normalt den mest omfattande delen av en essä där frågeställningarna behandlas ingående. - Avslutningsvis presenteras en slutsats. Den kan bestå av ett kort och koncist svar på de inledande frågorna. 1 Från anvisningarna till Kurs 1 4

5 Referenser I en vetenskaplig skrift är det viktigt att det klart framgår vad som är författarens egna idéer och vad som hämtats från någon annan källa. Vid användande av kurslitteratur, annan litteratur, tidningsartiklar, hemsidor på Internet eller annat material måste man hänvisa till detta material så att läsaren kan hitta det och själv kontrollera uppgifterna. En källa kan användas på två sätt. För det första kan man återge vad som står i originalet med egna ord - ett referat. För det andra kan man skriva av originalet ordagrant - ett citat. Egna ord ska användas för att sammanfatta ett resonemang. Det är emellertid viktigt att referatet på ett rättvist sätt redogör för innehållet i källan. Man får naturligtvis inte medvetet förvränga eller misstolka källans mening. Skriv en referensförteckning längst bak i skriften där uppgifter om alla källor som använts finns samlade. De uppgifter som ska finnas med är författarens efternamn, författarens förnamn, tryckår, titel, förlagsort och förlag. Om det rör sig om en artikel i en tidskrift anges författarnamn, tryckår, artikelns titel, tidskriftens namn, volym och nummer samt vilka sidor det rör sig om. Referenserna listas i alfabetisk ordning efter författarens efternamn. Det finns olika sätt att utforma referensförteckningen. Titta gärna i några olika böcker. Det viktiga är att alla relevanta uppgifter finns med och att man följer ett enhetligt system. Hälsningar Monica Axelsson 5