Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Transkript

1 Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar en vetenskaplig undersökning är att man utgår från antingen en frågeställning (även kallad forskningsfråga) eller hypotes. En frågeställning är formulerad som en fråga, medan en hypotes är formulerad som ett påstående, till exempel: Frågeställning: Ägnar sig studenter vid Karlstads universitet åt idrott? Hypotes: Manliga studenter vid Karlstads universitet ägnar sig åt idrott i högre utsträckning än kvinnliga studenter. Om man ska formulera en frågeställning eller en hypotes som utgångspunkt för sin undersökning beror framförallt på hur mycket tidigare forskning det finns inom området. Finns det ingen eller lite teori formulerad om fenomenet man vill undersöka finns det anledning att förhålla sig mer förutsättningslös, och formulera en frågeställning man vet ju så lite om detta. Om det finns etablerad teori inom området så kan man eventuellt härleda en hypotes ur teorin (man förutsäger vad som borde hända om teorin skulle vara riktig). Hypotesen testas sedan för att se om ens förutsägelse stämmer eller inte. Frågeställningen eller hypotesen är den röda tråd som det vetenskapliga undersökningsarbetet ska följa så att det leder fram till ett svar på frågan eller en verifiering (att hypotesen bekräftas) eller falsifiering (att hypotesen kan förkastas) av hypotesen. När man formulerat en frågeställning eller en hypotes fortsätter man med att utforma de metoder för urval av deltagare, insamling av data och bearbetning av data som är lämpliga för undersökningen. Det är alltså frågeställningen/hypotesen som styr val av metod! Forskaren måste samla in och bearbeta informationen på ett sådant sätt att det blir möjligt att besvara frågeställningen eller att verifiera eller falsifiera hypotesen. När deltagare valts ut genom någon form av medveten urvalsstrategi och data samlats in i enlighet med en viss accepterad metod vidtar bearbetningen analysen av dessa data. Urval, insamling och bearbetning av data ska ske enligt vetenskapliga konventioner det finns alltså vissa förfaranden som är accepterade, medan andra förfaranden inte ses som acceptabla. I rapporten eller rapporten måste man därför noggrant beskriva hur man har gjort så att den vetenskapliga kvaliteten kan bedömas av andra.

2 Efter insamling och bearbetning av data följer redovisningen av de resultat man har fått fram. Resultatredovisning av undersökningen ger svaret på frågeställningen, eller leder till att man kan verifiera eller falsifiera hypotesen. Även för resultatdelen gäller vissa konventioner för hur man redovisar, till exempel hur man utformar tabeller och diagram. Nästa steg är att forskaren gör en självständig diskussion av de resultat man har fått fram av undersökningen. I diskussionen drar forskaren slutsatser, och ställer resultaten i relation till dels tidigare forskning och dels egna ståndpunkter och uppfattning. Diskussionen är en viktig del av rapporten, för det är här man tolkar vad resultaten betyder. I diskussionsdelen av rapporten är det viktigt att gå in på djupet och förklara det resultat man har fått, det räcker inte med att bara redovisa resultatet. Avslutningsvis redovisar forskaren den litteratur man har refererat till i sin text i en litteraturförteckning. Syftet med en rapport vid ämnet psykologi vid Karlstads universitet är att den ska återge forskningsprocessen med dess olika faser och delar för läsaren på ett tydligt och lättförståeligt sätt. Att känna till forskningsprocessen och vad som ska ingå i en rapport är en förutsättning för att själv kunna planera och genomföra undersökningar, som till exempel att genomföra en utvärdering. Det är också viktigt för att kunna värdera och granska andras forskning, så att man kan ta ställning till de forskningsresultat som man stöter på (till exempel i böcker eller via nyhetsrapportering).

3 Översikt över innehållet i en rapport på B-nivå Försättsblad Inledning Syfte Frågeställning/hypotes Metod Urval Design Datainsamlingsmetod Genomförande Databearbetning Bortfall Reliabilitet och validitet Etiska aspekter av undersökningen Resultat Diskussion Litteraturförteckning Eventuella bilagor som författaren vill ha med läggs sist

4 Inledning Anvisningar till rapporter på B-nivå I rapportens inledning redovisar forskaren det vetenskapliga sammanhanget för undersökningen. Forskningsfältet presenteras i allmänna ordalag och den befintliga forskningen och teoribildningen inom området redovisas. Centrala teorier och begrepp för det område man är intresserad av beskrivs. Man refererar till relevanta källor. Inledningen avslutas med syfte (den övergripande avsikten med undersökningen) och frågeställning/hypotes som redovisas under egna underrubriker. Metod I metodkapitlet redovisar forskaren alla de metoder som man har använt sig av för att kunna besvara sig frågeställning eller verifiera eller falsifiera sin hypotes. Urval Under denna rubrik redovisar forskaren den metod man har använt för att få deltagare som bidragit med data till undersökningen. Deltagarna presenteras demografiskt (exempelvis fördelning mellan könen, medelålder och så vidare). Design (inte tillämpbart på alla undersökningar) Under denna rubrik görs en sammanfattande redovisning av hur man har lagt upp sin studie. När det gäller experiment (och vissa enkäter) redovisar man vilken typ av undersökning man har gjort (som oberoende mätning eller upprepad mätning) och man redovisar de beroende och oberoende variabler som har ingått i undersökningen. Datainsamlingsmetod Under denna rubrik redovisas de metoder som har använts för insamlig av data. Det ska man göra så noggrant att någon annan skulle kunna upprepa undersökningen. Man kan exempelvis beskriva vilken intervjumetod man använt, intervjuguidens uppbyggnad, vilka transkriptionsregler man har följt, vilket observationsschema man har följt, hur man har utformat sin enkät, om man har använt etablerade skalor eller tester (och vad de i så fall heter). Genomförande Under denna rubrik redovisas i detalj allt som har gjorts i samband med undersökningen. Denna redovisning sker kronologiskt. Det innebär att man beskriver exakt

5 vad som hände när man verkligen gjorde undersökningen, som var man var någonstans, i vilken ordning man gjorde saker, vilka instruktioner man gav och så vidare. Databearbetning Under denna rubrik presenterar forskaren de metoder som använts för att analysera insamlade data. Exempelvis kan man beskriva tematisk analys och hur den görs, eller så kan man redogöra för vilken statistik man har använt och motivera varför man har använt just de uträkningarna. Bortfall Under denna rubrik redovisar man omfattningen och karaktären av externt och internt bortfall. Man redovisar också vad man har gjort för att undvika bortfall. Reliabilitet och validitet Under denna rubrik redovisas de åtgärder som man tagit för att nå en god reliabilitet och validitet och man bedömer dessa aspekter av undersökningen. Etiska aspekter av undersökningen Under denna rubrik redovisar man vad man har gjort för att upprätthålla en god etisk nivå på sin undersökning. Resultat I detta avsnitt presenteras resultaten av undersökningen på ett logiskt och överskådligt sätt. Det betyder att det är frågeställningen eller hypotesen som ska ställas i fokus för resultatredovisningen. Man kan även presentera andra resultat som framkommit än sådana som direkt berör huvudfenomenet i frågeställning eller hypotes om de är av särskilt intresse. Kvalitativa resultat presenteras oftast genom att man beskriver de teman, kategorier eller begrepp som man har kommit fram till. Man definierar ett fenomen (namnger det) och beskriver vad det innebär. Man brukar ha med citat från sin undersökning för att styrka sin beskrivning. Kvantitativa resultat presenteras oftast genom att man redovisar de beräkningar man har gjort, exempelvis medelvärden, korrelationer och signifikansprövning. Ibland kan det vara lämpligt att redovisa resultatet i tabeller eller diagram.

6 Diskussion Anvisningar till rapporter på B-nivå Under denna rubrik sammanfattar, tolkar, värderar och diskuterar man det man har gjort. Vad betyder resultatet? Vilket svar har man fått på sin frågeställning? Ska man behålla eller förkasta sin hypotes? Man diskuterar vilka slutsatser man kan dra från resultatet. Man diskuterar undersökningens förutsättningar som kan påverka dess reliabilitet och validitet, till exempel om man har ett stort bortfall som kan påverka resultatet eller om den enkät man använde kunde missförstås. Resultaten och slutsatserna diskuteras i relation till tidigare forskning inom forskningsfältet och vad de kan bidra med till utvecklingen av kunskap. Det är viktigt att lyfta diskussionen från den undersökning man har gjort till ett mer teoretiskt plan, där man kan göra mer generella tolkningar och slutsatser. I diskussionen kan man också diskutera och ge förslag till fortsatt forskning. Litteraturförteckning. Här anger man den litteratur man har använt sig av. Formalia Använd teckenstorlek 12 (gärna Times New Roman) och 1,5 radavstånd. Ha med namn på varje sida (gärna i sidhuvudet). Visa i texten var ni har fått information ifrån, det kan se ut så här: Jansson (2007) menar att, eller kråkor kan lösa enkla problem (Jansson, 2007). I litteraturlistan ska ni ha med all litteratur ni refererat till listat i bokstavsordning (normalt sorterat på författarens efternamn). Den här informationen ska vara med: författare, årtal för publicering, titel, tidskrift (artikel) eller förlag (bok), och för artiklar även nummer och sidnummer. Om ni refererar till något publicerat på Internet så ska även webbadress och datum när ni laddade ner det vara med. För information om hur man hanterar referenser och skriver en litteraturförteckning, se er kursbok Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar av Rainer Nyberg (se kap 6, skriv litteraturöversikt, och kap 15, gör litteraturförteckning). Rapportens längd kan skifta mellan olika delkurser.