Oppositionsprotokoll-DD143x

Transkript

1 Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud

2 Var det lätt att förstå vad exjobbet gick ut på? Kommentarer. Det var inga problem att förstå vad kandidatexjobbet gick ut på då detta klargörs på ett adekvat sätt både i sammanfattningen och under Syfte i inledningen. Hur tycker du att titeln avspeglar rapportens innehåll? Titeln på rapporten avspeglar väldigt bra vad själva rapporten handlar om, det enda som egentligen kan ifrågasättas valet att använda förkortning MDI (Människa-datorinteraktion) beroende på vilka på vilka förkunskaper som personen som läser förväntas ha. Hur beskrev författaren bakgrunden till exjobbet? Finns det en introduktion till och översikt av området? Ämnet för rapporten är enligt min uppfattning MDI. För mig som inte är insatt i området står det lite oklart vad omfattas av begreppet MDI. I inledningen diskuteras det om interaktion mellan människa och produkt, koppling mellan detta och MDI känns dock ganska vag. Fokus för rapporten verkar ligga på att undersöka och jämföra de båda sidornas användbarhet och design utifrån en viss målgrupps perspektiv. I kapitlet Bakgrund förklaras teorin för begreppen användbarhet och interaktionsdesign men dess koppling till MDI är även den oklar. Förkortningen MDI bör för övrigt också någonstans skrivas ut så att man verkligen slår fast att det är människa-datorinteraktion som förkortningen berör och inte något annat. I projektspecifikationen ges en snabb förklaring till MDI. Denna skulle i min mening med fördel ha kunnat användas som en del av inledningen för att snabbt fånga läsarens intresse. Hur väl har författaren motiverat sitt val av metod att angripa problemet? Det är lite oklart huruvida valet av metod är motiverat eftersom det för mig är lite oklart exakt vilka metoder som använts. I analysen tar man hänsyn till de begränsningar som användartestet medför vilket är positivt. Diskuterar författaren huruvida de förutsättningar som gäller för att metoden ska kunna användas är uppfyllda? Förutsättningarna för de metoder som använts i detta arbete är ganska triviala då det enda kravet egentligen är att det finns tillräckligt många som tillhör den bestämda målgruppen. Målgruppen för arbetets undersökningar är gymnasieelever vilket det finns till synes gott om. I rapporten tas vikten av den kontextuella miljön där målgruppen för undersökningarna som gjorts vistas. Frågan är bara om den kontextuella miljön vald stämmer för undersökningen. En gymnasieelevs kontextuella miljö är då den pluggar generellt sett skolan. Undersökningen handlar dock om sökandet av information för vidare studie. Frågan är om skolan verkligen är den kontextuella miljö i vilken gymnasielever söker denna information. 2

3 Är metoden väl beskriven? Rubriken för metoden heter Metoder vilket ger en indikation på att flera metoder. Hur dessa är utformade och om det faktiskt rör sig om flera, framgår inte riktigt tydligt. Analysen verkar stödja sig på en undersökning av högskoleverket samt användartester och intervjuer. Hur användartestet exakt är utformat framgår inte riktigt tydlig. Under rubriken användartester uppfattar jag att följande metoder omnämns: Tänka högt Observation Retrospektiv genomgång Eye-tracking utvärdering Nästkommande stycke refererar dock bara till tester vilket gör att det står oklart vilka av dessa metoder som senare använts under användartesterna. Trots att namnen på metoderna är till synes självbeskrivande hade det varit intressant att få lite mer förklaring kring dessa och framförallt då i den kontext som de använts i för användartesterna. Har författaren presenterat sina resultat tydligt? Tabellerna är överskåderliga lätta att förstå. Det som skulle kunna noteras är att förkortningen SD (standard avvikelse antar jag) aldrig förklaras. De grafer som presenteras saknar enhet på y-axeln vilket gör att man lite får gissa sig till att det för den första grafen rör sig om tid i sekunder och för den andra grafen antalet fel. I resultatbilagan (bilaga 3) hade det varit intressant att se vilka av personerna som i användartestet fick börja med KTH s respektive Chalmers hemsida. Detta för att se huruvida testordningen påverkar resultatet eller ej. Referensvärden (om det finns sådana) för enkät undersökningen hade varit intressant att se det vill säga till exempel hur stor andel av gymnasieelever som senare faktiskt söker tekniska högskolor. Finner du författarens slutsatser trovärdiga? Vad det gäller kvalitativa utvärderingen känns slutsatserna väldigt trovärdiga. För den insamlade tid- och feldata som samlats in används också en uppskattning av standardavvikelsen. Någon hypotesprövning till stöd för dessa data är dock inte vara tillgänglig i rapporten. Enligt mina beräkningar(dock ganska snabbt räknat) kan man på en 95 procentig säkerhetsnivå (stickprov i par) säga att det föreligger en skillnad mellan KTH s och Chalmer s sida vad det gäller den totala tiden det tog. Detta stämmer överens med den slutsats som dras i rapporten. Vad det gäller antalet fel däremot så går det inte med samma säkerhetsnivå att förkasta hypotesen om att det inte föreligger någon skillnad alls mellan skolornas hemsidor vad det beträffar det totala antalet fel. Huruvida detta är något negativt beror givetvis på vilken säkerhet i resultat man eftersträvade från början. 3

4 Vad tycker du om litteraturlistan? Vilken typ av litteratur finns med? Förefaller litteraturen relevant? Litteraturen verkar behandla grundläggande teori kring interaktionsdesign samt användartester vilket i min mening förefaller väldigt relevant och trots sitt knappa antal heltäckande för det valda ämnet. Hemsidor som besökts känns både seriösa och relevanta för den kontext dess referenser används i. Tidskriften som högskoleverket publicerade sin undersökning i står ej med litteraturlistan. En annan notis är att ISBN nummer saknas för de böcker som omnämns i litteraturlistan. Vilka avsnitt i rapporten var svåra att förstå? Metoddelen är lite svår att förstå då det aldrig riktigt slås fast vilken metod som kommer att användas. Lite mer detaljer kring den tänkta metoden samt hur den ska appliceras på just detta arbete hade varit att önska. Övriga kommentarer om rapporten och struktur. Överrubrikerna känns välmotiverade dock hade en kapitelindelning (t.ex. 1,2,3 ) underlättat att överskådligheten. Numrerade figurer och tabeller hade hjälp läsligheten då dessa då enklare kan refereras till. Vilka är arbetets/rapportens starka sidor? Rapporten har en god avgränsning och syftet är tydligt. Genom hela rapporten håller man sig till ämnet och gör inga i min mening onödiga utsvävningar. Analysen känns genomtänkt och förslagen på förbättringar motiverade. Vilka är arbetets/rapportens svaga sidor? Mettoddelen känns lite rörig, jag hade svårt att förstå exakt hur testet har utförts och vilka metoder som använts. Rapporten uppfattas stundtals som subjektiv då det inte alltid står klart vad som är fakta och vad som är någons uppfattning. Sista meningen under rubriken Analys säger till exempel följande: De finner dock Chalmers hemsida som trevligare, mer designad och dessutom mer effektiv vad det gäller tid och antal fel. Ordet De syftar i min mening på gymnasieeleverna; det betyder att gymnasieelever enligt denna mening uppfattar Chalmers hemsida som mer effektiv vad det gäller tid och antal fel. I Intervjuguiden (bilaga 2) framgår det inte att man frågat om eleverna om deras subjektiva uppfattning kring tid och antal fel vilket får mig att tro att detta syftar tillbaka på inhämtad data. Om detta är fallet kanske meningen bör delas upp eller omformuleras så att det står klart att effektiviteten är ett resultat och inte en subjektiv åsikt. 4

5 Hur bedömer du arbetets nyhetsvärde? Som jag uppfattar dagsläget så läggs alltmer fokus på MDI och framförallt användbarhet. Användare ställer allt högre krav på produkter de använder och dålig design kan ha en negativ inverkan på hur ett visst företag eller institution uppfattas. Rapporten känns i detta avseende aktuell och framåtsträvande. Sammanfatta arbetet på ett par rader. Arbetet går ut på att undersöka och jämföra hur användbarheten och designen för Chalmers respektive KTH s hemsida står sig för blivande högskolestudenter som söker information om utbildningar och karriär. Frågor till författaren 1. I användartesterna nämner du olika metoder för användartester (Tänka högt, observation, retrospektiv genomgång), användes alla dessa i testet och i så fall på vilket sätt? 2. Till vilken grad tror du att valet av skola och försökspersonernas (eleverna) gymnasiala inriktning har påverkat resultatet? 3. Som jag förstått det, fick varannan person börja med Chalmers respektive KTH s sida. Gick det att uttyda om detta hade någon inverkan på resultatet? 4. Blev elever tillfrågade var de vanligtvis söker den typ av information som användartestet avspeglar? Kan man slå fast att den kontextuella miljön faktiskt är skolan? Vilket är ditt sammanfattande omdöme om exjobbet? Jag uppfattade kandidatexjobbet som intressant och det valda ämnet som aktuellt. För mig som inte är inläst på MDI känner jag mig efter rapporten inspirerad att lära mig mer. Informationen som ges i inledning och metod skulle behöva klargöras lite tydligare så att läsaren senare in i rapporten har möjlighet att stödja sig mot dessa. Återkopplingar till bakgrund och metod skulle också enligt min uppfattning hjälpa till att bibehålla en objektiv ton även under resultat och analys som just nu i vissa avsnitt förefaller subjektiva. 5