IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare"

Transkript

1 Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det möjligt att bedöma en introduktion av IBSE (Inquiry-Based Science Education) genom att analysera ditt, eller din kollegas, arbete i klassrummet. Kriterierna uttrycks som frågor, som du kan fråga dig själv, rörande en serie naturvetenskapliga aktiviteter som gör det möjligt för eleven att lära genom frågor. Varför ska man använda det? En viktig anledning att börja med en utvärdering av sig själv, är att det skapar en medvetenhet om relevanta synpunkter på elevernas arbete som annars kan gå obemärkta förbi och inte får den uppmärksamhet som de förtjänar. Den tid du har att påverka varje elev i din klass är normalt mindre än trettio sekunder på en en-timmes lektion, så det är absolut nödvändigt att göra det mesta av tiden, genom att observera och reagera på det som är viktigt i en elevs inlärning. Hur används det? Att bekanta sig med frågorna Innan du använder dig av det här verktyget är det viktigt att studera och bekanta sig med de frågor som ställs. Det gör det möjligt för dig att fokusera på särskilda sidor av elevens beteende som är viktigt i IBSE, snarare än på det som är irrelevant. Det finns två listor med frågor: En handlar om elevernas aktiviteter och den andra om lärarnas handlingar och interaktion i klassrummet. Ge dig själv tillräckligt med tid att läsa dem noga och, så småningom, diskutera med dina kolleger. Om du tvivlar på en särskild fråga, kan du hänvisa till de exempel som finns i avsnittet Titta på ditt klassrumsarbete. Beslut om den uppsättning frågor som du vill fokusera på När du läser frågorna, tror du då att svaret på de flesta blir nej? Det är helt ok! Att kunna svara ja på alla frågor om självutvärdering av dina undervisningsmetoder är ett långsiktigt mål. Vänta dig inte att du kan svara ja på alla eller ens de flesta av frågorna, särskilt inte om du är helt ny när det gäller frågebaserad undervisning i naturvetenskap. Tro inte att det här verktyget är ett sätt att betygsätta dig själv. Betrakta det hellre som en hjälp att identifiera de delar av din undervisning som behöver mest uppmärksamhet i nuvarande skede av din karriär. Innan du använder verktyget, identifiera en uppsättning frågor som du vill fokusera på, och ge dig själv tillräckligt med tid att arbeta med dessa frågor innan du går vidare till nästa uppsättning. Samla bevis på den uppsättning frågor som du har valt Under en lektion, eller serie av lektioner, när en frågebaserad aktivitet är planerad, skall du samla bevis på den uppsättning frågor som du har valt. Du kan göra korta anteckningar (antingen direkt på

2 verktyget eller på ett separat papper) för att påminna dig om särskilda händelser, och anteckna en punkt att diskutera med eleverna, eller lyssna på deras diskussion, för att ta reda på deras idéer och vad de känner för aktiviteterna. Du kan också spela in gruppdiskussioner eller elevernas rapporter till hela klassen. Efter lektionen, eller en serie av lektioner, kan du gå igenom elevernas anteckningar, dina egna anteckningar och de händelser som man kommer ihåg för att svara på frågorna. Svaren registreras som ja, nej eller ej tillämpligt (NA). Det är viktigt att anteckna anledningen till svaren så noga som möjligt speciellt om ditt svar är nej eftersom det kan göra det möjligt för dig att åtgärda saken. Analysera din självutvärdering och vidta åtgärder Engagemang i en undersökning betyder att svaret är ja på så många frågor som möjligt inom den uppsättning av frågor du valt att fokusera på. Det kommer inte att hända för varje serie aktiviteter, eftersom vissa frågor kanske inte är relevanta. Emellertid, när du anser en fråga som ej tillämplig, är det viktigt att du frågar dig själv varför inte? Det kan finnas goda skäl som kanske är relaterade till ämnet. Eller du kanske har behandlat ämnet som du alltid har gjort utan att tänka på alternativ som skulle ha kunnat engagera eleverna mer aktivt i undersökningen. Där svaret är nej, men kunde ha varit ja med andra förutsättningar, måste man ta reda på orsaken. Ibland är problemet klassens storlek, tidsbegränsning, brist på utrustning, etc. Lösningen finns inte alltid hos dig, men det är viktigt att du tänker efter hur en bättre ledning av klassen kan minska svårigheterna. Att fundera över din organisation och förhållningssättet kan hjälpa dig och dina kolleger att komma fram till vad som kan ändras för att förbättra elevernas möjligheter att ifrågasätta.

3 Bli bekant med frågorna Elevernas aktiviteter Lärarens roll 1. Sätta upp en undersökning a) Arbetade eleverna med frågor som de betraktade som sina egna? b) Diskuterade eleverna vad de redan visste om en undersökning? c) Gjorde eleverna förutsägelser som baserade sig på deras egna idéer? d) Deltog eleverna i planeringen av en undersökning. e) Inkluderade eleverna ett opartiskt test i sin plan? 2. Insamling av data a) Gjorde eleverna noggranna observationer? b) Gjorde eleverna mätningar? c) Använde sig eleverna av alternativa källor? 3. Tolka data och dra slutsatser a) Jämför eleverna sina resultat med frågan/frågorna som deras undersökning skulle svara på? b) Föreslog eleverna egna förklaringar till vad de fann? c) Reflekterade eleverna över de processer de använde i sina frågeställningar? 4. Arbeta med andra a) Lyssnade eleverna på varandra under rapporteringen? b) Samarbetade eleverna med andra under grupparbete? 5. Muntlig rapportering a) Rapporterade eleverna muntligt till hela klassen? b) Engagerade sig eleverna i klassens diskussioner rörande deras undersökningar och förklaringar? c) Uttryckte sig eleverna vetenskapligt och kritiskt? 1. Förbereda och hantera naturvetenskapliga aktiviteter a) Passade materialet och utrustningen som du försåg eleverna med aktiviteterna i fråga? b) Var klassrummet möblerat så att eleverna kunde arbeta i grupp? c) Gavs eleverna tillräckligt med tid att samla in data? d) Gavs eleverna tillräckligt med tid att diskutera hur de utförde arbetet? e) Gavs eleverna tillräckligt med tid att diskutera sina slutsatser? f) Uppmuntrades eleverna att vara toleranta och visa respekt för varandra? g) Var grupparbetet välstrukturerat, dvs att eleverna tog väl definierade roller? 2. Fråga eleverna a) Frågade man eleverna om deras egna idéer (vad tycker du )? b) Gav man eleverna öppna frågor (sådana som behöver mer än svar på ett ord)? 3. Reagera på elevernas idéer a) Fick eleverna hjälp att uttrycka sina idéer på ett tydligt sätt? b) Refererade man vid ett senare tillfälle till elevernas ursprungliga idéer? c) Fick eleverna positiv feedback på hur man granskar eller tar sina idéer vidare? 4. Uppmuntra elevernas egna undersökningar a) Uppmuntrades eleverna att ställa frågor? b) Hjälpte ni eleverna att formulera produktiva frågor (möjliga att undersöka)? c) Bad ni eleverna att göra förutsägelser? d) Bad ni eleverna planera sina egna undersökningar?

4 6. Former för skriftliga rapporter a) Gjorde eleverna ritningar för att visa vad de gjorde? b)förde eleverna individuella naturvetenskapliga anteckningar? c) Bidrog eleverna till en gemensam rapport? 7. Innehåll i de skrivna rapporterna a)uppgav eleverna de frågor eller problem som undersökts i sina skrivna rapporter? b) Uppgav eleverna om resultaten överensstämde med deras förutsägelser i sina skrivna rapporter? c) Antydde eleverna sina förutsägelser i sina skrivna rapporter? 5. Vägleda elevernas undersökningar a) Fick eleverna lära sig teknik att använda utrustningen på ett säkert och effektivt sätt? b) Fick eleverna hjälp att göra noggranna mätningar? c) Uppmuntrades eleverna att ifrågasätta sina resultat? d) Uppmuntrades eleverna att identifiera möjliga felkällor? e) Fick eleverna tillgång till alternativa källor? f) Fick eleverna hjälp med att strukturera sina anteckningar och rapporter på ett systematiskt sätt? 6. Leda eleverna genom slutsats fasen a) Frågade man eleverna om deras slutsatser överensstämde med resultaten? b) Bad man eleverna jämföra sina slutsatser med sina förutsägelser? c) Bad man eleverna att motivera eller förklara det man upptäckte? d) Bad man eleverna identifiera ytterligare frågor? e) Bad man eleverna reflektera över vad de hittat och hur?

5 Titta på klassrumsarbetet Elevernas aktiviteter Frågor Beslut 1. Planera en undersökning Ja Anm a) Arbetade eleverna med frågor som de uppfattade som sina egna? > Kunde förklara med egna ord vad de försöker göra b) Diskuterade eleverna vad de redan visste om en undersökning?> >Pratade om relevanta synpunkter baserade på tidigare erfarenhet c) Gjorde eleverna förutsägelser baserade på egna idéer? > Gav en anledning för vad de trodde skulle hända (inte bara gissade) d) Deltog eleverna i planeringen av en undersökning? > Diskuterade i allmänna termer vad som behövde göras för att svara på en fråga eller lösa ett problem. e) Inkluderade eleverna oberoende test i sin plan? > Föreslog vad som måste ändras, vad som kunde behållas som det var och vad som skulle observeras för ett rättvisande test. 2. Samla in data a) Gjorde eleverna noggranna observationer? > Tittade på detaljerna på ett föremål eller en händelse eller jämförde två eller flera föremål relevanta för undersökningen. b) Gjorde eleverna mätningar? > Använde mätinstrument som exempelvis en linjal, våg etc. för att få ett numeriskt svar. c) Använde eleverna alternativa källor? > Använde sig av en bok, affisch eller webbplats för att samla information. 3. Tolka data och dra slutsatser a) Betraktade eleverna sina resultat i relation till frågan/frågorna som deras undersökningar var avsedda att besvara?

6 > Diskuterade om det de upptäckte besvarade de frågor som undersöktes. b) Föreslog eleverna förklaringar på vad de funnit? > Föreslog anledningar till vad de funnit även om det inte besvarade frågan/frågorna som undersökts. c) Funderade eleverna på de processer man använde i undersökningarna? > Kommenterade hur undersökningen hade utförts (inte bara vad man funnit). 4. Arbeta med andra a) Lyssnade eleverna på varandra under rapporteringen? > Var man uppmärksam när en elev rapporterade inför en grupp eller hel klass. b) Samarbetade eleverna med andra under grupparbete? > Diskuterade och arbetade tillsammans för att komma överens om vad man skulle göra, inte att var och en arbetade individuellt även om de satt i en grupp. 5. Muntlig rapportering a) Rapporterade eleverna muntligt till hela klassen? > Några om inte alla elever presenterade sitt arbete för hela klassen. b) Engagerade sig eleverna diskussionerna i klassen när det gällde undersökningarna och förklaringarna? > De flesta elever tog aktiv del i kommentarerna av varandras undersökningar. c) Uttryckte sig eleverna i lämpliga naturvetenskapliga termer och kritiska kommentarer? > De flesta eleverna använde naturvetenskapliga ord och symboler på ett korrekt sätt när de avrapporterade sina arbeten. 6. Former för den skriftliga redogörelsen a) Gjorde eleverna ritningar för att visa vad de höll på med? > De flesta eleverna gjorde tydliga ritningar för att förklara sina arbetsmetoder och resultat. b) Gjorde eleverna personliga naturvetenskapliga anteckningar?

7 > De flesta elever gjorde egna anteckningar för att föra protokoll och anteckna resultat under och efter en undersökning (oavsett om det även gjordes en grupprapport). c) Bidrog eleverna till ett gemensamt protokoll? > De flesta eleverna samarbetade med andra när man tog fram en grupprapport. 7. Innehållet i den skriftliga dokumentationen a) Redogjorde eleverna i sina skriftliga rapporter för de frågor eller problem som undersöktes? > De flesta skriftliga rapporterna (individuella eller grupp) identifierade tydligt frågan/frågorna eller problemen som undersöktes. b) Redogjorde eleverna i sina skriftliga rapporter om resultaten stämde överens med vad de väntade sig? > De flesta skriftliga rapporterna (individuella eller grupp) konstaterade att det som de hade upptäckt stämde överens med vad de väntat sig. c) Antydde eleverna sina slutsatser i sina skriftliga rapporter? > De flesta skriftliga rapporterna (individuella eller grupp) beskrev mer än vad man antecknat och diskuterade vad de menade.

8 Lärarens roll Frågor Beslut 1. Förbereda och hantera naturvetenskapliga aktiviteter JA NEJ Anm. a) Var materialet och utrustningen ni ordnade rätt för aktiviteterna i fråga? > Lämpliga både för aktiviteten och elevernas ålder/ förmåga. b) Var klassrummet ordnat så att eleverna kunde arbeta i grupper? > Eleverna kunde sitta ansikte mot ansikte och kommunicera sinsemellan. c) Gav ni eleverna tillräckligt med tid att samla fakta? > Ni anslog tillräckligt med tid för att eleverna skulle kunna samla in alla fakta och all information som behövdes. d) Gav ni eleverna tillräckligt med tid att diskutera sina slutsatser? > Ni avsatte tillräckligt med tid till att identifiera slutsatser från det insamlade materialet. e) Gav ni eleverna tillräckligt med tid att diskutera hur de utförde sitt arbete? > Ni avsatte tillräckligt med tid för eleverna att diskutera sina metoder, inte bara vad de upptäckte. f) Uppmuntrade ni eleverna att vara toleranta och respektera varandra? > Dvs. Ni påminde om att det är nödvändigt att lyssna, vänta på sin tur att prata och att inte kritisera varandra. g) Var gruppens arbete välstrukturerat? > Dvs. ni gav eleverna möjlighet att ta olika roller eller ansvar inom gruppen. 2. Fråga eleverna a) Frågade du efter elevernas idéer? > Dvs. Du ställde frågan vad tror du orsaken är hellre än vad är orsaken? b) Ställde du öppna frågor till eleverna (frågor som behöver mer än ett enkelt ord som svar)?

9 > Dvs. Du ställde frågorna hur kan du beskriva det här? Vad observerar du.? Hellre än ser du. (förstår du)? 3. Svara på elevernas idéer a) Hjälpte du eleverna att uttrycka sina idéer på ett tydligt sätt? > Dvs. Gav du eleverna tid att tänka innan de svarade, eller upprepade du vad de sa och frågade för att få bekräftat är det det här du menar? b) Hänvisade du vid ett senare tillfälle till elevernas ursprungliga idéer? > Dvs. Tror du fortfarande att. (den ursprungliga idén)? c) Gav du eleverna en positiv återkoppling på hur man granskar eller tar deras idéer vidare? > Dvs. Genom att säga Du har arbetat bra, så vad har du lärt dig om? Finns det något mer som du skulle kunna upptäcka om.? 4. Uppmuntra elevernas egna undersökningar a) Uppmuntrade du eleverna att ställa frågor? > Dvs. Frågade dem Vad skulle du vilja veta om? b) Hjälpte du dem att formulera bra frågor (möjliga att undersöka)? > Dvs. Frågade dem Kan du ställa din fråga så att vi vet vad vi ska leta efter eller göra för att formulera ett svar? c) Bad du dem att göra förutsägelser? > Dvs. Frågade dem vad tror du kommer att hända om (vi inte vattnar fröna?) d) Bad du dem att planera sina egna undersökningar? > Dvs. Frågade dem vad behöver du göra för att ta reda på.? 5. Vägleda elevernas undersökningar a) Lärde du eleverna tekniker för att använda utrustningen säkert och effektivt? > Dvs. Visade dem hur man håller ett förstoringsglas på rätt sätt, hur man använder redskapen på ett säkert sätt. b) Hjälpte du eleverna att göra noggranna mätningar? > Dvs. Visade dem hur man nollställer en skala och läser skalans markeringar exakt.

10 c) Uppmuntrade du eleverna att ifrågasätta sina resultat? > Dvs. Frågade dem är det här vad du väntade dig? Hur kan du kontrollera för att bli säker? d) Uppmuntrade du eleverna att identifiera möjliga felkällor? > Dvs. Bad dem tänka på allt som kunde ha gjort en skillnad för resultatet. e) Gav du eleverna tillgång till alternativa källor? > Du ordnade med aktuella böcker, kartor, dataprogram som eleverna kunde använda. f) Hjälpte du eleverna att strukturera sina anteckningar och rapporter på ett systematiskt sätt? > Dvs. Du erbjöd ett ramverk med rubriker eller en checklista för saker man bör notera under en utredning / Du hjälpte dem att konstruera lämpliga tabeller för att organisera sina data. 6. Vägleda eleverna genom den avslutande fasen a) Kontrollerade du att elevernas slutsatser var konsekventa i jämförelse med resultaten? > Dvs. Bad dem förklara hur särskilda resultat eller observationer passade deras slutsatser. b) Bad du eleverna jämföra sina slutsatser med förutsägelserna? > Dvs. Bad dem gå igenom vad de att förutspått och jämföra med vad man hade funnit. c) Bad du eleverna identifiera ytterligare frågor? > Dvs. Frågade dem Vad skulle du vilja veta mer om.? d) Bad du eleverna att fundera på vad de fann och hur man fann det? > Dvs. Frågade dem Tror du att det här var bästa sättet? Vad skulle du ändra på om du började om?

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Hur fungerar en generator?

Hur fungerar en generator? PROFILES-studiematerial - Översikt Hur fungerar en generator? Naturvetenskap - Fysik årskurs 7-9 Utvecklare: Antti Lehtonen, Kirkkoharjun koulu (2011) http://www.uef.fi/profiles Studiehelhetens innehåll

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot

Läs mer

https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/

https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/ EXTRA ANPASSNINGAR Hur gör man? VAD SÄGER LAGEN? Varje elev har rätt till ledning och stimulans efter behov och förutsättningar. Skolan ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser (3 kap 3 ). Detta

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Matris för engelska, åk 7-9

Matris för engelska, åk 7-9 HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka innehållet i talat engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som

Läs mer

Öppna och stängda frågor

Öppna och stängda frågor Öppna och stängda frågor Stängda frågor är frågor på vilka man bara kan svara ja eller nej. Öppna frågor måste man besvara med minst en hel mening. En pojke står utanför dörren. En försäljare kommer fram

Läs mer

Observationer i granskning av undervisning

Observationer i granskning av undervisning 1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga;

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga; Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide Samarbetsförmåga; Arbetar bra med andra människor. Relaterar till dem på ett lyhört och smidigt sätt. Lyssnar, kommunicerar och löser konflikter på ett konstruktivt

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Intervjuer i granskning av undervisning

Intervjuer i granskning av undervisning 2013-02-20 1 (10) Intervjuer i granskning av undervisning Vad är en intervju? En intervju kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis observationer. Med andra ord så interagerar

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION!

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! När du startar på en ny kurs, börja med att orientera dig i kursupplägget så att du får en uppfattning om vad kursen innehåller. Du har full översikt över kursens

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt Thomas360-rapport den 8 juli 2012 Thomas Ledare Thomas360 för ledare Privat och Konfidentiellt Innehåll Introduktion Förstå din Thomas360-rapport Genomsnitt för kompetenser Ett diagram med de 5 högsta

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att förtydliga mål och kriterier Att skapa situationer som gör lärandet synligt Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

IALOG. Lärarhandledning. Dialog. Tala Reflektera. till BuildToExpress. Dialog. NAReflektera. Lyssna. Lyssna Reflektera

IALOG. Lärarhandledning. Dialog. Tala Reflektera. till BuildToExpress. Dialog. NAReflektera. Lyssna. Lyssna Reflektera ra Reflektera a Reflektera ALOG Tala Reflektera Lyssna Reflektera Lyssna IALOG SNAReflektera Tala Reflektera DIA NAReflektera Tala Reflektera Dialog Dialog DIAL Lärarhandledning till BuildToExpress LEGOeducation.com

Läs mer

Lärar/vägledarinformation

Lärar/vägledarinformation Lärar/vägledarinformation Portfolio - Personlig utvecklingsplan Syfte att utveckla och stödja självstyrt lärande genom att fokusera på det egna ansvaret för kunskapsinhämtning och personlig utveckling.

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk 2012-11-06 Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk Grundläggande svenska som andraspråk innehåller fyra delkurser: Del 1, delkurs 1 (200 poäng) GRNSVAu Del 1, delkurs 2 (200 poäng) GRNSVAv Del

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

Bedömningssamtal Johannes Nygren. biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen

Bedömningssamtal Johannes Nygren. biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen Bedömningssamtal 3.11.2016 Johannes Nygren biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen Innehåll & mål idag: Bedömning av lärande Vitsordsdiskussion & utvecklingssamtal Självbedömning Bedömningskriterier

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel Beskrivning av coachingsuppsättningar Kommer att bestå av tilltalande tilläggsutbildningsmaterial

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010... 5 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation och division... 7 Likheter,

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Årskurs 7 Franska, från vecka 34 Europas grönaste stad Ämne: Moderna språk Klass 8-9 Inledning Under höstens första veckor kommer vi att arbeta med repetition av föregående läsårs

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Vt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Vt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Vt-14 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna handbok

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1 År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Kvarnens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Kvarnens

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I Portfölj Termin 1, Stadium I Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess och

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Jag ska göra en skiss. Jag gör ett diagram. Jag ska gissa!

Jag ska göra en skiss. Jag gör ett diagram. Jag ska gissa! s. 2 PROBLEMLÖSNING Kapitel 4 PROBLEMLÖSNING ARBETSGÅNG Hmmm...vad är det egentligen som är mitt problem? Hur ska ni lösa problemet? Tänk fritt! Jag ska ställa upp en ekvation Jag ska göra en skiss Jag

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vinter Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer