Hur fungerar en generator?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur fungerar en generator?"

Transkript

1 PROFILES-studiematerial - Översikt Hur fungerar en generator? Naturvetenskap - Fysik årskurs 7-9 Utvecklare: Antti Lehtonen, Kirkkoharjun koulu (2011) Studiehelhetens innehåll Hur fungerar en generator? i studiehelheten sätter eleverna in sig i olika sätt att producera elektricitet och funderar kring dess för- och nackdelar. Först bekantar sig eleverna med generatorns principiella funktion samt olika sätt att producera elektricitet i samhället. Efter experimentella arbeten och informationssökning presenterar grupperna för de andra i klassen sin åsikt om bästa elproduktionssättet. Till slut diskuteras den färdiga presentationen tillsammans. Vidare planerar eleverna ett reservsystem för belysningen till deras festställe. Bilderna i studiehelhetsöversikten, lärarhandledningen, elevinstruktionerna och bilagorna kan användas i undervisningen. Bilderna är från flickr-webbtjänst, rh_photo. Project funded within the EC FP7 Programme: SiS Grant Agreement No.: Supporting and coordinating actions on innovative methods in science education: teacher training on inquiry based teaching methods on a large scale in Europe 1/10

2 Ämne: Fysik Årskurs: årskurs 7-9 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004, 7.9): Eleven lär sig: lära sig att arbeta och att undersöka naturfenomen tryggt och tillsammans med andra lära sig att planera och genomföra naturvetenskapliga undersökningar där han eller hon kan både eliminera och variera faktorer som påverkar fenomenen och kan klarlägga faktorernas inbördes beroenden Centralt innehåll: elektromagnetisk induktion och dess användning i energitransporten och i elförbrukningen i hemmet Arbetsmetoder: Grupparbeten och experimentella arbeten. Förslag på tidsdisposition: 6 lektioner á 45 minuter. Mål med arbetet: Under studiehelhetens gång borde eleven lära sig förstå begreppen elenergi och magnetfält samt elmotorns funktionsprincip. Eleven borde bli van att söka relevant information och lära sig jämföra olika faktakällor. Liitteet 1. Elevinstruktioner Innehåller mera specifikt fakta om uppgifterna och instruktioner om uppgifternas utförande. 2. Lärarhandledning Instruktioner om uppgiftens frågeställning. 2/10

3 PROFILES-studiematerial Lärarhandledning Hur fungerar en generator? Naturvetenskap - Fysik årskurs 7-9 Utvecklaret: Antti Lehtonen, Kirkkoharjun koulu (2011) Studiehelhetens innehåll I denna studiehelhet bekantar sig eleverna med elproduktion och olika sätt att producera el i samhället. Eleverna övar på färdighet i grupparbete, på kritisk informationssökning och på att presentera, i eget tycke, bästa elproduktionssättet baserat på egna experimentella och teoretiska forskningar. Till slut samlas alla gruppers synpunkter och diskuteras tillsammans. Vidare bekantar sig eleverna med begreppet elektromagnetism och generatorns funktion. Dessutom planerar de ett reservbelysningssystem för sin festsal. Läraren kan dela ut vissa roller för gruppmedlemmarna under arbetets gång, som t.ex. ledare, bedömare, understödare och rapportör. 3/10

4 Scenario Eleverna läser texten i sina instruktioner, som handlar om att försäkra sig om att det finns fungerande belysning. Dessutom lönar det sig att söka fram åskådliggörande videomaterial, så att eleverna känner sig motiverade att arbeta. Arbetet stegvis Första lektion (45 min) grupper på högst fyra elever bildas eleverna bekantar sig med uppgiftspappret som läraren delar ut läraren handleder grupperna och försäkrar sig om att arbetsfördelningen i gruppen är klar läraren betonar källornas användning och påminner om kritisk granskning av källor eleverna börjar söka fakta och forska i litteraturen och på Internet. Till en början är det meningen att bekanta sig med generatorn och dess funktionsprincip (uppgift 1). Andra lektion Eleverna fortsätter att bekanta sig med olika källmaterial Eleverna bekantar sig med olika sätt att producera elenergi i samhället gruppmedlemmarna ser till att alla i gruppen antecknar behövliga fakta Tredje lektion i början av lektion går man tillsammans genom föregående lektioners faktasökning fakta om elproduktionen kan samlas och skrivas på tavlan till en gemensam helhet det här kan också genomföras på elektronisk anslagstavla, t.ex. Wallwisher 4/10

5 Fjärde lektion I början av den experimentella delen bekantar man sig med utrustningen och försäkrar sig om man kopplat rätt (läraren kan vid behov bygga en modellapparatur) Eleverna bekantar sig med elektromagnetisk induktion genom att följa frågorna i uppgift 2.1 Eleverna ombeds namnge det observerade fenomenet. I detta skede kan gruppernas svar skilja sig från det formella begreppet, men det lönar sig inte ännu i detta skede att korrigera elevernas svar. Eleverna gör en forskningsplan som skall godkännas av läraren Eleverna märker nödvändigtvis inte alla faktorer som påverkar spänningens storlek (uppgift 2.2). I så fall kan läraren, genom frågor och diskussion, handleda grupperna till noggrannare observationer och slutsatser Grupperna kan, om de så vill, ta läroboken till hjälp och granska de faktorer som där nämns och undersöka dessa experimentellt. Det lönar sig inte att be dem göra detta, utan låt dem själv hitta på att använda källitteraturen. Femte lektion Eleverna fortsätter vid behov föregående lektions forskningar Grupper, som har blivit klar med sin forskning kan börja planera och verkställa modellen för festplatsen Läraren delar ut kartong, lim, saxar samt en led och eventuellt övrigt material som behövs. Led fästes i kartongmodellen och eleverna testar hur man får den, med hjälp av spolar och magneter, att emittera ljus Då eleverna får belysningen att fungera, svarar de på resten av uppgifterna (beslutsfattanfe/återkopplingsfas) Eleverna formar i gruppen ett gemensamt svar om vilken form av elproduktion som är den bästa och motiverar sin åsikt Eleverna funderar också på svagheter i det elproduktionssätt de valt och på alternativa sätt att få generatorn att snurra. Sjätte lektion Grupperna presenterar sina festplatsmodeller och slutsatser, framme i klassrummet, för de övriga grupperna Alternativt kan grupperna ställa upp stationer där de förvisar sitt arbete och de övriga eleverna går runt och ställer frågor Slutprodukterna kan till slut ställas ut för hela skolan till påseende 5/10

6 Lärarens kommentarer om försöket Sex lektioners tidtabell är väl tilltagen. Under försöksundervisningen var en del grupper snabbare än andra och de fick gå framåt i egen takt. Läraren säkrade först mängden samlat fakta. Eleverna deltog duktigt i alla faser av studiehelheten. Ett längre projekt ger läraren goda möjligheter att följa med och utvärdera både den enskilda elevens och gruppens verksamhet. I utvärderingen användes en blankett som ryms på en sida och som också kan användas i andra projekt. Alla punkter i blanketten behöver inte fyllas i. Blanketten fungerade mycket bra, då den var enkel och entydig. Varje lektion fylldes med arbete. Läraren hann bra gå runt i grupperna och koncentrera sig på dem där det uppstod problem. Då blev det också tillfälle att diskutera med eleverna. Eleverna tyckte om att använda Wallwish vid samling av fakta. Dess goda sida är att läraren har möjlighet att ta bort osakliga kommentarer. Sakinnehållen blev noggrant behandlat och i samband med elevernas slutpresentationer försäkrade sig läraren om att eleverna förstod begreppet elektromagnetisk induktion. Faktasökning från litteraturen och Internet löpte bra och eleverna bekantade sig med olika källor. I uppgift 2.2 kan man låta bli att dela ut ledningstråd och järnspik, eftersom den spänning de alstrar är svår att upptäcka. De kan fungera som utgångspunkt i forskningen, varifrån man sedan byter till större spolar.. 6/10

7 Utvärdering Arbete: 1 2 Utvärdering av: Skrivande av forskningsplan och presentation till läraren Utförande av forskning eller experiment Grunderna för utvärderingen Elev: Kan forma lämpliga forskningsfrågor och/eller förstår forskningens syfte Skapar en ändamålsenlig forskningsplan Presenterar ändamålsenliga prognoser/hypoteser Utvecklar en ändamålsenlig arbetsplan(beaktande all behövlig utrustning/kemikalier och säkerhetsfrågor) och uttrycker vilka variabler som undersöks Förstår forskningens mål och vet vilka försök och mätningar som utförs Utför forskningen genom att följa instruktioner eller planer Använder laboratorieutrustning och mätinstrument säkert och ändamålsenligt Handlar tryggt i förhållande till sig själv och andra Håller arbetsbordet snyggt och i ordning Vitsord: X, T, G, U Antecknande av samlad experimentell fakta Tolkning av observationer och förmågan att dra slutsats Samarbete i grupp under forskningen Utförande av forskningen och muntlig framställning av resultaten Utför och antecknar på ändamålsenligt sätt observationer och fakta (antal observationer/noggrannhet/fel) Tolkar samlad information grundligt och gör ändamålsenliga diagram, tabeller och symboler Drar slutsats med forskningsfrågan som grund Deltar i gruppdiskussion under forskningens olika faser (ställer frågor, planerar forskning, presenterar prognoser, analyserar data, drar slutsatser, gör motiverade beslut) Fungerar tillsammans med gruppen och deltar till fullo i gruppens verksamhet Visar samarbetsförmåga-styr gruppen med skapande tankesätt, hjälper dem som behöver Presenterar uppgifterna tydligt och med motivering. Presenterar resultaten tydligt och med motivering. Använder noggranna termer och ett ändamålsenligt vetenskapligt språk. 7 Samhällelig inriktning och vetenskaplig slutledning Ger riktiga, motiverade förklaringar. Visar på ett skapande tänkande i sina förslag. Kan ge motiverade, samhällsinriktade beslut i frågor eller bekymmer och poängtera en riktig vetenskaplig sida av saken. 7/10

8 PROFILES-studiematerial Elevinstruktioner Hur fungerar en generator? Naturvetenskap - Fysik årskurs 7-9 Gruppmedlemmarnas namn: Arbetets utgångsläge Hur fungerar en generator? i denna studiehelhet reder du ut olika sätt att producera elektricitet och funderar på faktakällors tillförlitlighet. Vidare bekantar du dig med generatorns funktion och gör experimentell forskning. Till slut planerar du ett reservsystem för belysningen till ert festställe. 8/10

9 Elproduktion och hur få en generator att snurra? Läs texten: Det är en mörk och stormig höstkväll. Du har beslutat att ordna en hemmafest. Det är inte fråga om någon middag i skenet av stearinljus, utan du vill ha klart ljus som speglas i festglittret och ger ett skimrande ljus. För detta ändamål behöver du elektricitet. I din lägenhet används miljövänlig och energisnål LED-belysning. Höststormarna har också förut fällt träd och orsakat bekymmer med eldistributionen. Du vill att kvällen ska gå enligt förväntningar utan otrevliga överraskningar, så du försäkrar dig om att belysningen fungerar genom att installera en generator som reservströmkälla. Arbetets gång Uppgift 1 Skriv svar på följande frågor på skilt papper. Fundera i grupp, med hjälp av litteraturen/internet, på följande saker. Generatorns funktionsprincip Olika sätt att producera elenergi i samhället Uppgift 2.1 Elektricitet uppstår Till ditt förfogande har du en spole, elsladdar, en permanent magnet och en spänningsmätare. Koppla spänningsmätaren till spolens poler. 1. Vad märker ni, då ni för magneten in i spolen? 2. Vad märker ni, då magneten är på plats inne i spolen? 3. Vad märker ni, då ni tar magneten ut ur spolen? 4. Hur får du spänningsmätaren att visa något värde? Skriv upp det avlästa värdet. 5. Vilket värde visar spänningsmätaren? 6. Vad ändrar i situationen? 7. Ge fenomenet ett namn. 9/10

10 Uppgift 2.2 Faktorer som påverkar spänningens storlek Du har tillgång till olika spolar, elsladdar, järnspik, permanenta magneter och spänningsmätare. Undersök, med hjälp av denna utrustning, vilka faktorer som påverkar storleken på spänningen. Gör en forskningsplan (experimentuppställning, plan och resultat) och en ritning av experimentuppställningen. Presentera den färdiga planen för läraren. Beslutsfattande/återkoppling En hurdan generator väljer ni för att producera elektricitet till er festplats? Bygg en modell av festutrymmet av kartong och placera en led i taket som lampa. Hur får ni rummet upplyst? Motivera ert svar. 1. Vilka kriterier betonar ni vid ert val? Hurdan är en bra generator? 2. Vilka andra sätt att producera el med en generator finns det? 3. Vilka problem är förknippade med ert val av elproduktion? 4. Vilket är det bästa sättet att producera elektricitet? Varför? Presentation av beslutsfattandet/återkopplingen Grupperna presenterar sina slutsatser och egna modeller av festplatsen för de övriga grupperna i klassen. Slutprodukterna tillsammans med rapporterna kan till slut ställas ut för hela skolan till påseende. 10/10

Kan vi lita på att järnbron håller?

Kan vi lita på att järnbron håller? PROFILES-studiematerial - Översikt Kan vi lita på att järnbron håller? Naturvetenskap - Kemi årskurs 7-9 Utvecklare: Maarit Maksimainen, Sammon koulu (2013) http://www.uef.fi/profiles Studiehelhetens innehåll

Läs mer

Ämne: Biologi, kemi (scenariofasen integreras med gymnastiklektion)

Ämne: Biologi, kemi (scenariofasen integreras med gymnastiklektion) PROFILES-studiematerial - Översikt Återvinning Naturvetenskap Biologi, Kemi årskurs 5-6 Utvecklare: Oula Kerkelä, Soile Pajunen, Tiia Riihiluoma, Kari Sormunen ja Ilpo Jäppinen (2012) Soveltavan kasvatustieteen

Läs mer

Hur kan vi skydda statyer och bultar m.m. mot korrosion?

Hur kan vi skydda statyer och bultar m.m. mot korrosion? PROFILES-studiematerial- Översikt Hur kan vi skydda statyer och bultar m.m. mot korrosion? Naturvetenskap - Kemi årskurs 7-9 (2012) Mattlidens skola Suomi / Soveltavan kasvatustieteen ja opettajankoulutuksen

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Crime Scene Investigation Joensuu: Vem är skyldig till trafikolyckan?

Crime Scene Investigation Joensuu: Vem är skyldig till trafikolyckan? PROFILES-studiematerial- Översikt Crime Scene Investigation Joensuu: Vem är skyldig till trafikolyckan? Naturvetenskap - Fysik åk 7-9 Utvecklare: Ilpo Jäppinen ja Kari Sormunen(2012) Soveltavan kasvatustieteen

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Ett undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare

Läs mer

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.

Läs mer

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors EXPEDITION OMGIVNINGSLÄRA Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors INNEHÅLL KAPITEL 1 VI LÄR OSS TILLSAMMANS 4 1 Expeditionen kan börja! 6 2 Du är en viktig del av klassen 10 3 Traiken löper tack vare gemensamma

Läs mer

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar Aktivitetsbeskrivning Denna aktivitet är utformat som ett spel som spelas av en grupp elever. En elev i taget agerar Gömmare och de andra är Gissare. Den som är gömmare lagrar (gömmer) tal i några av räknarens

Läs mer

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla

Läs mer

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.

Läs mer

Lektion 1. Bli nyfiken

Lektion 1. Bli nyfiken Lektion 1. Bli nyfiken tillsammans med din samarbetskompis göra ett arbete om ett av våra landskapsdjur. För att få en bild av arbetet är det viktigt att ni läser igenom Tidsplanen först: Tidsplanen Lektion

Läs mer

ISP-verktyget i WebOodi

ISP-verktyget i WebOodi ISP-verktyget i WebOodi WebOodi har ett ISP-verktyg med vilket du kan skapa en individuell studieplan (ISP) på nätet. Med ISP-verktyget kan du kontrollera vilka studieperioder som hör till dina examensfordringar

Läs mer

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar Projektarbete i gymnasieskolan Elevens frågor och svar Anders Danell och Mats Eriksson, Katedralskolan 2002 Innehåll 1. VILKET SYFTE HAR DET HÄR HÄFTET?... 3 2. VILKET SYFTE HAR GYMNASIESKOLANS PROJEKTARBETE?...

Läs mer

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att

Läs mer

Du, jag och klimatfrågan

Du, jag och klimatfrågan Du, jag och klimatfrågan Introduktion Spelet går ut på att eleverna skall rangordna ett antal Simuleringen handlar om de olika nivåer politiska beslut fattas på. Deltagarna får diskutera ett antal politiska

Läs mer

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens

Läs mer

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Period för planeringen: Läsåret 2009/2010 I årskurs 4 jobbar vi med att sjunga, spela rytminstrument och gestaltning av musik med hjälp av dans/rörelse och bilder till

Läs mer

Handbok för provledare

Handbok för provledare Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse

Läs mer

Storylinens namn: Framtidens boende

Storylinens namn: Framtidens boende Storylinens namn: Framtidens boende Storyline Nyckelfrågor Aktivitet 1 Karaktärer En lärare talar till eleverna som Botilda/Botvid Bertilsson som är projektledare för Framtidens boende 2 Vilka typer av

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Projektarbete Belysning

Projektarbete Belysning Projektarbete Belysning Av: Victor Karlsson, Fredrik Patriksson Stjernspetz, Henrik Byström Handledare: Jörgen Lantz HT/VT -06/-07 1 Innehållsförteckning Projektarbete Belysning... 1 1 Inledning... 4 2

Läs mer

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik.

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik. Namn: Målsmans underskrift: VAD ÄR DET SOM LÅTER? Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik. MÅL När du är klar med det här arbetsområdet ska du för att nå godkänt: Kunna

Läs mer

Tekniskt basår. Projektkurs i fysik MVE285 VT2016. Information om kursen

Tekniskt basår. Projektkurs i fysik MVE285 VT2016. Information om kursen Tekniskt basår Projektkurs i fysik MVE285 VT2016 Information om kursen Kontakt: Caroline Beck Adiels Inst. för fysik caroline.adiels@physics.gu.se Kursen består av två delar, båda är obligatoriska. Båda

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential.

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential. GÖR EN SOLKOKARE Övningens mål Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential. Sammanfattning av övningen En grupp gör en solkokare medan en annan grupp gör en gräskokare

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

BLI FÄRDIG MED LÄRDOMSPROVET

BLI FÄRDIG MED LÄRDOMSPROVET BLI FÄRDIG MED LÄRDOMSPROVET Riitta Aikkola 2011 Innehåll 1. Till användaren av arbetsboken... 2 2. Vilket skede är du nu?... 3 3. Uppställande av mål för lärdomsprovet... 5 4. Lärdomsprovets framskridande...

Läs mer

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. www.finspang.se. Egna anteckningar:

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. www.finspang.se. Egna anteckningar: Egna anteckningar: VÄLKOMMEN TILL METALLENS FÖRSKOLA www.finspang.se Postadress: Finspångs kommun, 612 80 Finspång Besöksadress: Bergslagsvägen 13-15 Telefon: 0122-850 00 Fax: 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination 6/9 kl 10 12 Introduktion/styrdokument Vi diskuterar upplägget i ämnesdidaktik och det ges en introduktion till

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 Vinter Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

ENERGI. Uppdrag. Samla kunskap och lös ett energiproblem

ENERGI. Uppdrag. Samla kunskap och lös ett energiproblem Uppdrag ENERGI Samla kunskap och lös ett energiproblem I denna övning ställs eleverna inför ett antal energirelaterade problem. Syftet är att öka kunskapen inom energiområdet och skapa en större förståelse

Läs mer

Var och en skriver ned allt de kan komma på. Jmf i gruppen och fyller på sin egen lista. Använder sig av sina listor och gör en ny gemensam lista.

Var och en skriver ned allt de kan komma på. Jmf i gruppen och fyller på sin egen lista. Använder sig av sina listor och gör en ny gemensam lista. Storylinens namn: Globala Båten Planeringsmatris version 1 av Meta Tosteby, meta.tosteby@falun.se Storyline Nyckelfrågor Aktiviteter Organisation Material Resultat Vad en människa behöver Vad tror du en

Läs mer

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013). Projektarbete 1NT30U Anna Landtreter Jennie Olsson Vårlek Lärarhandledning: Åldersgrupp: År 2-3 Efter att vi har haft ett arbete om vinterlek följer vi årstidsväxlingen och arbetar vidare med våren. Arbetsområdet

Läs mer

Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik

Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik VÄLKOMMEN ATT STUDERA PÅ SÄRVUX I AVESTA 2014-2015 Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik Särskild utbildning för vuxna är en frivillig vuxenutbildning.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

Lilla lyckohjulet Lina

Lilla lyckohjulet Lina Lilla lyckohjulet Lina Lyckohjulet snurrar och du kan spela precis som på tivoli! Se en film på produkten: http://youtu.be/mlh6rpuhqmm Vilket material behöver man? Trälist 15 x 33 mm Plywood 8 mm Träskruv

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Kommunikation. Kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt

Kommunikation. Kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt Kommunikation SO/SV År 6 v. 16-20 Under tema kommunikation kommer vi att arbeta med järnvägenshistoria i Sverige både inom svenska och SO. Lektionerna kommer att blandas med föreläsningar, enskilda uppgifter

Läs mer

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om hur deras resor till skolan bidrar till koldioxidutsläppen beroende på färdmedel. Sammanfattning av övningen På en bestämd dag noterar

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

Informationsbrev februari 2016

Informationsbrev februari 2016 Informationsbrev februari 2016 Hej föräldrar! Alla lärare på Svenska Skolan kommer att resa till Stockholm för studiebesök och föreläsningar den 18 20 maj. Vad det innebär för respektive kompletteringsgrupp

Läs mer

Elmotorn som demonstration eller laboration -Den pedagogiska aspekten

Elmotorn som demonstration eller laboration -Den pedagogiska aspekten Elmotorn som demonstration eller laboration -Den pedagogiska aspekten http://www.fysik.org/website/snacks/showsnack.asp?id=44 Joacim Johansson 25668 Ämneskommunikation Innehållsförteckning Inledning 3

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Erik firar jul TORSTEN BENGTSSON

Erik firar jul TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Boken handlar om Äntligen är det julafton. Erik har längtat i flera veckor. Allra mest har han längtat efter julklapparna. Innan det är dags att öppna julklapparna, ska de äta och kolla på Kalle

Läs mer

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Varför är vissa guppys gråa och trista medan andra är färgglada och stiliga?

Varför är vissa guppys gråa och trista medan andra är färgglada och stiliga? Varför är vissa guppys gråa och trista medan andra är färgglada och stiliga? Syfte Uppgiften har två syften 1) Du ska träna dig i den vetenskapliga metoden där följande inslag fokuseras: a) Formulera och

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare

Läs mer

VERKSTÄDER 2016-2017

VERKSTÄDER 2016-2017 VERKSTÄDER 2016-2017 VERKSTADSUNDERVISNING VID BILDKONSTSKOLAN FÖR BARN OCH UNGA Verkstäderna är fördjupade studier enligt läroplanen. Verkstadsundervisningen är främst avsedd för elever som har avlagt

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning!

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning! Marknadsföringsaktiviteter som SLA stödjer med marknadsföringsbidrag - Inspiration och förslag för dig som arbetar på skolan eller är ledamot i skolans skogliga programråd. Branschen och SLA ser naturbruksskolorna

Läs mer

Hogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY

Hogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY I Hogslaby järnåldersbyn INFORMATION LÄGERSKOLA WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY BOTKYRKA KOMMUN Informationsmaterial för era besök i Hogslaby I denna mapp har ni all praktisk information ni behöver inför besöket.

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Lathund till Dexter IUP

Lathund till Dexter IUP Barn- och utbildningsförvaltningen 2009-01-01 Lathund till Dexter IUP Version 3 1. Gå in på webbadressen: http://skolwebb.eskilstuna.se 2. Logga in med ditt användarnamn och lösenord. Klicka på knappen

Läs mer

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

PRÖVNING I NATURKUNSKAP PRÖVNING I NATURKUNSKAP 2 100 p Prövningsansvarig lärare: Håkan Prahl email: Hakan.M.Prahl@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation

Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Inledning Muntlig presentation har blivit allt viktigare i utbildning och yrkesliv. Allt oftare hamnar vi i situationer där vi måste redovisa

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LLTK90 Teknik för lärare i gymnasieskolan, 90 hp (1-90), Ingår i Lärarlyftet II, 90 högskolepoäng Teacher education: Technology for Upper Secondary School, 90 higher education credits

Läs mer

Kom igång med din SMART Board. Det praktiska

Kom igång med din SMART Board. Det praktiska Kom igång med din SMART Board Det praktiska Nu när ni fått er nya SMART Board på plats och ni vill börja använda den finns det ett par steg som man bör göra först för att få allt att fungera. I denna guide

Läs mer

Flaxande fjärilen Frida

Flaxande fjärilen Frida Flaxande fjärilen Frida Fjärilen flaxar med vingarna när man vevar på veven. Se en film på produkten: http://youtu.be/dwuwkcawrem Vilket material behöver man? Kork för PET-flaska Remskiva för motor Gitarrsträng

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Mer demokrati! - 2 - För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också.

Mer demokrati! - 2 - För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också. Mer demokrati! I Scouterna tycker vi att det är viktigt med demokrati. Alla har rätt att säga vad de tycker. Och allt som vi gör har vi bestämt tillsammans. Vi väljer alltid det förslag som får flest röster.

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum BILAGA 1 PILOTSTUDIER I BESKUGGNINGSLÅDAN I våra pilotstudier använde vi den beskuggningslåda som nyttjats inom projektet Gråfärger och rumsupplevelse. 1 Beskuggningslådan

Läs mer

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Sidan - 1 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005. Romantiken. Turner

Sidan - 1 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005. Romantiken. Turner Sidan - 1 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005 Romantiken Turner Sidan - 2 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005 Delacroix Marianne symbol för Frankrike Sidan - 3 - av 11 Lag BEA Romantiken

Läs mer

Dubbelt En elev plockar upp en näve kuber. En annan ska ta upp dubbelt så många.

Dubbelt En elev plockar upp en näve kuber. En annan ska ta upp dubbelt så många. Multilink-kuber Varför kuber i matematikundervisningen? Multilink-kuber eller motsvarande material kan utnyttjas till snart sagt alla områden inom matematikundervisningen, i hela grundskolan och även upp

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Sänka schackskepp. Författare: Martin Borg. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle

Sänka schackskepp. Författare: Martin Borg. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Sänka schackskepp Författare: Martin Borg Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Inledning. Jag har valt att testa och utveckla det

Läs mer