Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8
|
|
- Maria Eklund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga ämnena står det att eleverna ska bedömas utifrån deras förmåga att föra underbyggda resonemang. Många elever upplever att det är svårt att veta vad som krävs för att nå ett högre resultat på uppgifter med ett längre och resonerande svar. De vet inte om de har fått med det som är centralt och har svårt att skilja på förklaring och exempel som underbygger (Bjerregaard & Kindenberg, 2015). Andra elever tycker det är svårt att veta hur de ska formulera sig för att visa sina kunskaper och mycket tid och energi går åt till själva skrivandet istället för innehållet i svaret. För att tydliggöra kunskapskraven och öka elevernas förmåga att ge ett korrekt, utförligt svar med fokus på det som efterfrågas i uppgiften vill jag arbeta med stödstrukturer som hjälper eleverna i sitt arbete. Frågeställning Jag vill titta på om och hur kvaliteten i elevernas svar utvecklas och därmed deras resultat, när de använder skrivmallar och uppgiftsmatriser som stöd. Bakgrund Under många år har jag sett att eleverna har svårt att nå och förstå vad som efterfrågas i längre analyserande uppgifter. Detta blev ännu tydligare när nationella proven i de samhällsvetenskapliga ämnena infördes och flera elever inte lyckades med att formulera ett relevant och fokuserat svar utifrån kunskapskraven.
2 För att lyckas nå kunskapskraven behöver eleverna arbeta mer med sin språkliga förmåga. De behöver verktyg för att kunna uttrycka sig, tolka, förstå och använda begrepp och lyfta fram centrala tankegångar i alla ämnen. Att det är viktigt att arbeta språkutvecklande i alla ämnen är tydligt i läroplanen (Skolverket 2011 s. 4), både i de två första kapitlen och i kursplanernas kunskapskrav: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. För att visa vikten av det språkutvecklande arbetet har Skolverket också tagit fram utvecklingspaketet Språkutvecklande arbetssätt (Skolverket 2016), som har till syfte att stödja lärarna i det språkliga arbetet med eleverna. I boken Språkutvecklande SO-undervisning har Maria Bjerrgaard och Björn Kindenberg betonat hur centralt språket är för lärandet i de samhällsorienterande ämnena. Boken utgår från forskningsbaserade teorier om lärande och språk, men innehåller även konkreta tips om hur läraren kan arbeta praktiskt med eleverna. Den praktiska delen är värdefull för läraren då det ofta är svårt att få tid att ta fram relevanta övningar och uppgifter i skolvardagen. Förslagen på aktiviteter tränar olika språkliga färdigheter, såsom begreppsanvändning, läsande och skrivande, i en samhällsorienterad kontext. Övningarna kan dessutom användas direkt i klassrummet och har prövats av Bjerregaard och Kindenberg för att öka elevernas språkliga förmåga i de samhällsvetenskapliga ämnena. I min studie har jag tittat på elevernas förmåga att skriva ett analyserande svar och därför har jag fokuserat på kapitlet Skriva. I detta avsnitt menar Bjerrgaard och Kindenberg att eleverna skriver i SO-undervisningen av två skäl: för att lära sig och för att visa vad de kan. I undervisningen har jag använt mig av mallar och matriser för att utveckla elevernas skrivande, både när de ska träna (lära sig) och vid provtillfället (för att visa vad de kan). I slutet av kapitlet finns det, som jag tidigare
3 nämnde, förslag på aktiviteter som kan användas i klassrummet. I aktiviteten skrivmallar skriver Bjerrgaard och Kindenberg (s. 140): En skrivmall är ett textskelett med ord och fraser som ger eleverna dispositionen för texten. Eleven får sedan själv fylla på med ett relevant innehåll. Syftet är att modellera för eleverna hur grundstrukturen för en viss skrivuppgift kan se ut. En given disposition kan avlasta eleverna i skrivarbetet så att de kan fokusera på innehållet i texten och skapa ordning i det de vill säga. Att en del av texten redan är skriven kan också höja motivationen hos elever som är ovana att skriva. Jag tror också att skrivmallar kan fungera som ett viktigt verktyg när eleverna ska utveckla sina analyserande svar. De får en disposition av texten och kan istället fokusera på ämnesinnehållet, värdera vad som är viktigast att lyfta fram och i vilken ordning de olika delarna ska presenteras. I skrivmallen finns också ett urval sambandssignaler som är anpassade till texttypen. Utöver skrivmallen kan läraren även ge eleverna en lista över relevanta sambandssignaler som de kan använda, om de vill bygga ut texten ytterligare (se bilaga 1, Bra ord att använda). Sammanfattningsvis tror jag att användandet av olika typer av stödstrukturer för skrivande utvecklar elevernas lärande och språk. Genom att använda beprövade metoder och ta stöd av forskning kan läraren utveckla undervisningen. Det är också viktigt att kunna visa eleverna hur viktigt språket är för deras möjligheter att nå högre mål. I det samhällsvetenskapliga ämnena handlar det inte bara om att behärska de ämnesspecifika begreppen. Det handlar till stor del om att kunna förstå texternas innehåll och sedan på ett tydligt och begripligt sätt förmedla förvärvade kunskaper. Metod och genomförande Undersökningen utfördes under vårterminen 2017 i fyra klasser med drygt trettio elever i årskurs åtta. Uppgiften utgick från kunskapskravet i historia (s ) som handlar om att föra underbyggda resonemang kring samhällsförändringar och levnadsvillkor: Eleven visar att den kan föra (...) underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
4 Fokus i uppgifterna låg på det centrala innehåll som behandlar revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska idéströmningar, cirka Eleverna arbetade med historia under en halv termin. Varje avsnitt eller område i historiekursen lades upp enligt följande modell. 1. Presentation och genomgång av stoff. (bildpresentation och film) 2. Eget arbete för eleverna med texter om t ex franska revolutionen, hämtat från läroböcker och studi.se. Eleverna har läst och/eller lyssnat på texterna och sedan bearbetat texterna genom understrykningar av nyckelord och gjort anteckningar. 3. Genomgång av skrivmall som visar hur man skriver en förklarande text utifrån orsaker och konsekvenser med hjälp av sambandssignaler (ord som binder samman). Eleverna var bekanta med uppgiftsmatriserna från tidigare avsnitt, därför behövdes inte genomgång av dem vid detta tillfälle. 4. Träning av att skriva analyserande text utifrån ett givet stoff och med hjälp av skrivmallen. Vid vissa tillfällen i bloggform eller utifrån gruppdiskussion. 5. Test av elevernas förmåga att skriva analyserande text med hjälp av skrivmall och matris utifrån frågeställning som hämtats från det centrala innehållet. 6. Enkätundersökning av arbetet med skrivmallar och uppgiftsmatriser. (eleverna var redan bekanta med uppgiftsmatriserna från tidigare avsnitt I den här undersökningen visas arbetet kring franska revolutionen. Resultat Resultatet visar att flera av eleverna har gynnats av arbetet med skrivmallar och uppgiftsmatriser. Flera elever har utvecklat sina svar och nått högre kunskapskrav på uppgifterna.
5 Tidigare har jag fått många frågor av eleverna om vad som som krävs för de olika nivåerna i kunskapskraven och vad de kan utveckla för att nå en högre nivå. Jag ser att när flera elever använder uppgiftsmatriserna, där förmågor och faktainnehåll är riktade mot en viss fråga, så ökar kvaliteten i svaren och eleverna upplever att de förstår vad som efterfrågas. De upplever också att de ser progressionen tydligare mellan de olika nivåerna. Detta ger en ökad förståelse av kunskapskraven. Två elevsvar i enkätundersökningen visar detta: Det har fungerat bra och det har gjort att jag har förstått vad jag behöver kunna för de olika nivåerna. Jag tror att det kan bero på att frågorna då har brutits ner till olika delar och då blivit tydligare så att jag har förstått exakt vad jag ska kunna. De har varit bra, lärt mig vad jag behövde skriva för att nå de olika kunskapskraven Jag ser att elevernas svar får en bättre struktur och att de svarar på det som efterfrågas. De håller fokus genom hela frågan och kommer inte bort från ämnet. Jag har tidigare sett elever som skrivit ett utförligt svar, men inte svarat på frågan och därmed varit tvungna att visa att de har förstått uppgiften vid ett senare tillfälle. Detta har blivit extra tydligt i samband med rättning av nationella prov, då vissa elever inte fått några belägg för kunskapskraven på vissa frågor, trots att de skrivit en längre förklarande text. Några elevröster i enkätundersökningen visar att mallarna och matriserna är betydelsefulla: Jag tycker att det har varit jättebra med matriser. När jag har mallarna så vet jag precis vad jag behöver skriva för att nå upp till dom olika nivåerna. Skulle man inte ha mallarna skulle det bara sluta med att man skrev allting man visste i minsta lilla detalj vilket både är onödigt och jobbigt för dig att rätta. Jag tycker det var mycket bättre och hjälpte en att ha mer koll på vad som behövdes vara med. Dem hjälpte en hålla koll på vad man ska skriva så att man inte bara skriver ner en massa onödiga saker som gör att man förlorar sin provstid. Svårt i början men vi fick mycket tid att träna. Fungerade bra då jag lätt höll mig till ämnet utan att komma ifrån frågan.
6 Vissa elever tyckte dock att det inte utvecklade deras svar och att de redan hade bra struktur och innehåll. Vissa elever kan ha upplevt användandet av mallarna som omständligt eller onödigt styrande och därmed stressande, vilket ett par elever också uttryckligen nämner i enkätsvaren. Några elever använde därför bara uppgiftsmatriserna. jag brukar inte kolla så mycket på de eftersom att de får mig stressad. Man har någonting att utgå ifrån och blir påmind om saker man ska ha med i sin text som man kanske inte tänk på annars. Det har fungerat hyfsat bra men jag tycker även att det varit krångligt. Tidsaspekten har också varit betydelsefull för vissa elever. Det är viktigt att ta till vara den tid som ges till uppgiften och använda den på rätt sätt och inte skriva om något annat. Med mallar och matriser behöver de inte använda tiden till att fundera över hur svaret ska formuleras och struktureras utan kan följa skrivmallen och uppgiftsmatrisen. De ser vad de ska ta upp och i vilken ordning de kan göra det. En del elever, som brukar skriva mycket, tycker också det är skönt att veta hur utförliga de ska vara och inte bara vad de ska ta upp. Det har fungerat bra, det har gjort att det blivit enklare att komma igång och så att jag skrivit rätt saker. Det har hjälpt mig att skriva enkla inldedningar så att jag fått mer tid till annat. Det har hjälpt mig att skriva en text med röd tråd. Mallarna har hjälpt till med att följa upp och dra konsekvenser i flera led Det som var bra var att de fungerade som en påminnelse om att göra konsekvenserna/orsakerna tydliga genom att skriva dem i början av varje stycke. Då kommer man ihåg att inte börja skriva om sådant som inte är relevant utan att tydligt rada upp t.ex. orsakerna. Det har hjälpt väldigt mycket. Det har hjälpt mig att planera tiden eftersom jag vet hur mycket jag måste skriva.
7 I de samhällsvetenskapliga ämnen sker undervisningen i helklass och det finns ett stort behov att hitta lösningar som fungerar i en klassrumssituation med drygt trettio elever på olika nivåer. Här krävs det att var och en kan arbeta utifrån sin förmåga och att var och en ges möjlighet att utvecklas. Jag menar att skrivmallarna och uppgiftsmatriserna ger var och en möjlighet att arbeta och utveckla sin text. De kan använda delar av dem eller hela. Vissa använder dem för att komma igång och andra tycker det är skönt att ha en checklista. Elever med läs- och skrivsvårigheter kan skriva direkt i mallen. Elever på en högre nivå väljer kanske att utveckla skrivmallarna ytterligare med hjälp av bindeorden/sambandssignalerna (se bilaga 1, i rutan under själva mallen). Några har påtalat att det är viktigt att stödmallarna återkommer i undervisningen vid nya arbetsområden och ämnen. De känner igen sig och det går bättre och bättre ju mer de tränar. Det är också ett sätt att få eleverna att blicka framåt till nästa uppgift och öka deras motivation att anstränga sig lite till. Det har fungerat bra för att jag har kunnat se hur jag ska kunna svara för en högre nivå. Jag har då fått hjälp om hur mycket som krävs, det man ska kunna och vad jag till nästa gång behöver utveckla. Det har fungerat bra. Man kan fråga läraren ifall det är något som man inte förstår och det är bra träning till nationella provens krav. Mallarna har hjälpt mig när jag inte kommer på något att skriva, då har jag använt dom och då kan jag komma på något att skriva. Då anstränger jag mig mer och gör så gott jag kan. Jag ger inte lika lätt upp utan blir mer kreativ i mitt tankesätt. Det är skönt att veta exakt vad som krävs. De till proven har påverkat mycket mina resultat positivt. De visar vad jag behöver göra för att få ett visst betyg vilket tillfört mycket. Man får en inblick kring hur mycket man ska skriva och därefter har man en chans att verkligen skriva sitt bästa och så att man inte glömmer något. Matrisen får mig att skriva ännu mer och gör att jag checkar mina svar så jag får med allt jag behöver för att uppfylla kunskapskraven jag vill uppnå. Fortsätt med detta!
8 Slutsats De flesta elevers svar och texter under vårterminen har fått både ökat djup och ökad bredd. Eleverna får verktyg att öka kvaliteten i sina svar. Detta inkluderande arbetssätt, där alla kan utvecklas utifrån sin nivå, har förbättrat min undervisning och fått mig att förstå betydelsen av att lyfta fram metoder som en viktig del i skolvardagen. Explicit undervisning om och praktisk träning av skrivmallar och uppgiftsmatriser ger eleverna verktyg och utvecklar deras tänkande. Fortsatt arbete Jag vill fortsätta undersöka hur eleverna kan utveckla sin förmåga att skriva analyserande text utifrån skrivmallar och uppgiftsmatriser. Jag tror att elevernas förmåga har ökat och att resultaten därmed har höjts. Efterföljande enkätundersökning med eleverna tyder också på att de upplever att deras förmåga att skriva analyserande text har ökat och att deras förståelse av vad som krävs utifrån kunskapskraven har ökat.
9 Bilaga 1. Skrivmall - orsaker/förutsättningar Vilka är de viktigaste orsakerna bakom/förutsättningarna för...? Jag ska förklara vilka orsaker/förutsättningar som ligger bakom En viktig orsak tycker jag är. eftersom.....
10 2. En annan anledning som är viktig är.. på grund av att En tredje orsak är.... som ledde till.. Den är viktig eftersom...
11 Bra ord att använda: KONSEKVENS ORSAK TILLÄGG Detta leder till En effekt av detta Följden blir På grund av detta En konsekvens /konsekvensen blir Det beror på Därför att Eftersom I och med Orsaken är På grund av Dessutom Förutom att Förutom detta Också Samt Ytterligare Ännu en/ett Även
12 Bilaga 2.
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23 Bilaga 3. Enkätfrågor 1. Vad heter du? 2. Jag är Har du använt mallar till skrivuppgifter, t ex de om orsaker och konsekvenser? 4. Har mallar för skrivuppgifter som t.ex. de om orsaker och konsekvenser hjälp dig att utveckla din förmåga att resonera i SO? 5. Har mallarna hjälpt dig att förstå kunskapskraven bättre? 6. Har mallarna påverkat dina resultat (betyg) i SO i positiv riktning, tror du? 7. Har du använt de uppgiftsmatriser som är kopplade till olika uppgifter på prov? 8. Har uppgiftsmatriserna utvecklat din medvetenhet om vad som krävs /vad du behöver kunna i SO, tror du? 9. Har uppgiftsmatriserna hjälpt dig att förstå kunskapskraven bättre? 10.Har uppgiftsmatriserna i proven påverkat dina resultat (betyg) i SO i positiv riktning, tror du? 11.Beskriv hur det har fungerat för dig att arbeta med/använda mallarna, t ex de om orsaker och konsekvenser. 12.Beskriv hur det har fungerat för dig att arbeta med/använda uppgiftsmatriserna, t ex på prov.
24 References Bjerregaard, M., & Kindenberg, B. (2015). Språkutvecklande SO-undervisning: Strategier och metoder för högstadiet. Stockholm: Natur & Kultur. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad (2015). Stockholm: Skolverket.
Att arbeta med lässtrategier och studieteknik i SO en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen på högstadiet
Att arbeta med lässtrategier och studieteknik i SO en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen på högstadiet Marie Olsson Inledning I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga
Läs merAnna-Lotta Elg Leg lärare Helenelundsskolan 28/ Skrivmallar i samhällskunskapsundervisningen
Anna-Lotta Elg Leg lärare Helenelundsskolan 28/11-2017 Skrivmallar i samhällskunskapsundervisningen Jag tycker det är bra med mallar eftersom att jag har lite skrivsvårigheter så blir det mindre skrivande
Läs merDel 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna
Läs merAtt arbeta språkutvecklande
2017-05-29 12:12 Sida 1 (av 5) Att arbeta språkutvecklande Samhälle i dag 7 / Samhälle i dag 7 Fokus Att ha elever i klassrummet som befinner sig på olika språkliga nivåer är mer regel än undantag. Därför
Läs merCentralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.
ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merBETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merGer bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?
Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven? Inledning Många elever har svårt att förstå och minnas kunskapskraven. I utvärderingar av min undervisning får ofta frågor kopplade
Läs merInte matriser nu igen. Det är skillnad på matris och matris
Inte matriser nu igen Det är skillnad på matris och matris Bedömningsmatris PROBLEM: EFFEKT: Svårbegripligt språk och innehåll för eleven Ingen koppling till uppgiften Eleven förstår sällan vad som bedöms
Läs merNya samlade läroplaner
Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merCentralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.
Lpp Svenska N7 Vt -2012 Ämnesområde: Tema Frihet Ansvarig lärare: Thomas Hansson-Dahl Thomas.Hansson-Dahl@edu.upplandsvasby.se Läsa och skriva Centralt innehåll Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken
Läs merLokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merÖvergripande planering
Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 7 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara
Läs merMatriser. Ett verktyg för utveckling. Madeleine Smith
Matriser Ett verktyg för utveckling Madeleine Smith Dagens program Start 45 min föreläsning 15 min rast 15 min föreläsning 30 min workshop Slut Vem är jag? 31 år från Höllviken Gymnasielärare/högstadielärare
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merKursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010
Kursplanearbete, hösten 2009 Göteborg 22 april 2010 Uppdraget Skolverket fick 22/ 1 2009 i uppdrag att revidera läroplan och kursplan: Kunskapskrav för godtagbara kunskaper samt utifrån den nya betygsskalan
Läs merBETYG GYMNASIESKOLAN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merTummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merStudie- och yrkesvägledning i undervisningen
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merKursplanen i ämnet engelska
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merGöteborg 5 december Teknik
Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merVerksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en
Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala
Läs merKursplanen i hem- och konsumentkunskap
kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat
Läs merSpråkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
Pedagogisk planering klassbok Pojken i randig pyjamas Syfte Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
Läs merKursplanen i engelska
I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merModell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin
Modell för planering SYFTE BEDÖMNING INTER- AKTION SPRÅKLIGA MÅL STÖTTNING UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin Vilket kunnande ska undervisningen utveckla?
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merMODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL
3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merINTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap
Bilaga 4 INTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap Mars 2007 Introduktion (Presentation av intervjuarna.) Vi har ju redan i vårt brev till dig beskrivit syftet med den här intervjun och vad den ska handla
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merDel ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade
Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och
Läs merUnos países hispanohablantes
Grindenheten 2015-03-03 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 10-13. Unos países hispanohablantes LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss mer om
Läs merMa Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet
Under veckorna 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera
Läs merUnos países hispanohablantes
Grindenheten 2015-03-03 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 12-16. Unos países hispanohablantes LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss mer om
Läs merGuide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen
Guide för bedömning Lgr11 den samlade läroplanen Innehåll Kursplanens olika delar Hjälp att förstå kunskapskraven Risk vid planering Hur ska jag tänka för att göra korrekta bedömningar Har jag rätt fokus
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs mer8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet
8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet Under vecka 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Läsårsplanering Höstterminen v34-43 Aritmetik v45-51 Algebra Vårterminen v2-7 Geometri
Läs merÖvergripande planering
Övergripande planering Ämne: Årskurs: 8 Svenska Ansvarig lärare: Åsa Andersson Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs mer3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte
BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK Inom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan förstå vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo
Läs mersvenska som andraspråk
svenska som andraspråk Arbetslag: Gamma Klass: 9ABC Veckor: 33-43 HT 2019 Världskrigslitteratur Utdrag ur kursplanen i svenska: Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs merLärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll
Läs merÅterberättande text med cirkelmodellen
Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs merKursplanen i ämnet historia
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet historia Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merKursplan - Grundläggande svenska som andraspråk
2012-11-06 Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk Grundläggande svenska som andraspråk innehåller fyra delkurser: Del 1, delkurs 1 (200 poäng) GRNSVAu Del 1, delkurs 2 (200 poäng) GRNSVAv Del
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merStöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Läs mer3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte
BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,
Läs merKursplanen i ämnet religionskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merRetorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun
RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende
Läs merKursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-01-18 Handläggare: Betina Hellström Telefon: 08-508 335 92 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 330 10 Till Utbildningsnämnden
Läs merBedömning i matematikklassrummet
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merKursplanen i ämnet teckenspråk för hörande
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merKursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merKursplan - Grundläggande engelska
2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)
Läs mer8B Ma: Procent och bråk
8B Ma: Procent och bråk Det fjärde arbetsområdet handlar om procent och bråk. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs mer9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet
9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet Under vecka 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Läsårsplanering Höstterminen v34-43 Aritmetik v45-51 Algebra Vårterminen v2-7 Geometri
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merKursplanen i ämnet geografi
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet geografi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merKursplanen i ämnet modersmål
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Läs merLångsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?
Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling? Förskolan (barnehagen) Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling?
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merAnna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan
Anna Karlefjärd 2019 Bedömning & betygssättning i särskolan FRIUTRYMME Friutrymme LÄRARE SOM FRONTLINJEBYRÅKRAT Friutrymme och styrdokument När en gympalärare berättar för mig att han förra vintern tog
Läs mer- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation
Komplettering frånvaro seminarier 2,3 och 4 Bedömning och utvärdering KPU HT 2018 Andreas Rietz (anri0596), 2018-11-16 Seminarium 2 Detta seminarium behandlar formativ bedömning, och uppgiften är att diskutera
Läs merMotivera och förklara varför!
Muntligt samtal i historia måndagen den 19/3 Ni ska i era basgrupper (enligt svenskan) ha ett samtal om varför och hur samhället förändrades under industriella revolutionen. Samtalet kommer utgå ifrån
Läs merKunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården
Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera
Läs merÅr 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday
År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday Kunskapskrav För betyget E: -Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta
Läs merMODERSMÅL FINSKA 1. Syfte
MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER 2 ÄMNESLÄRARUTBILDNING INNEHÅLL Språklärarutbildning vid Göteborgs universitet
Läs merLPP för Fritidshem BILDCIRKELN
LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning
Läs merBeskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi
Beskrivande och resonerande text Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi SYFTE För svenskans del är syftet med den här uppgiften att utveckla......er förmåga att resonera och formulera er egna reflektioner
Läs mer