Att arbeta språkutvecklande
|
|
- Gun Lundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 :12 Sida 1 (av 5) Att arbeta språkutvecklande Samhälle i dag 7 / Samhälle i dag 7 Fokus Att ha elever i klassrummet som befinner sig på olika språkliga nivåer är mer regel än undantag. Därför ger vi dig här ett förslag på hur du kan arbeta utifrån samma stoff men som är presenterat på två språkliga nivåer. Arbetsområde: Vad är en nyhet? Utgångspunkt: Samhälle i dag 7 s samt Samhälle i dag 7 Fokus s Tidsmässigt tänker vi oss att planeringen omfattar fem sex klocktimmar. Del 1: Aktivera förkunskaper 1 Innan lektionsstart: Placera eleverna i par/grupper där den språkliga nivån skiljer sig åt. Skriva, läsa och diskutera Enskilt: Eleverna kortskriver 2 kring frågan "Vad är en nyhet?" Par: Eleverna läser upp för varandra vad de skrivit. Alla: Samla ihop några reflektioner i helklass. 3 Koppla text till bild Alla: Bildgoogla ordet "nyhet" eller "nyhetsbilder" Par: Vad visar bilderna? Hur passar bilderna ihop med deras kortskrivningar? 1 Läs mer om att aktivera förkunskaper i t ex "Språkutvecklande SO- undervisning strategier och metoder för högstadiet" s. 21, Maria Bjerregaard och Björn Kindenberg, Natur & Kultur (2015). 2 Bjerregaard & Kindenberg, s Skriv upp ämnesspecifika ord på tavlan eller liknande och förklara dem. NoK Manusmall version 3
2 :12 Sida 2 (av 5) Del 2: Arbeta med med lärobokstexterna 4 Slå upp s. 30 respektive 36 i Samhälle i dag 7 Fokus och Samhälle i dag 7. Diskussion Par: Låt eleverna diskutera kring varför de ska läsa texten? Vad tror de att de kommer att lära sig? Alla: Följ upp några svar i helklass. Ställ frågor till texten Enskilt: Eleverna ska läsa texten och formulera minst en fråga till den i samband med läsningen. Ge exempel på vilka typer av frågor eleverna kan ställa: Vad betyder ord X? Varför måste en nyhet beröra många? Frågorna följer du upp under lektionen. Ord och begrepp Alla: Följ upp elevernas frågor till texten. Ta upp och förklara ord och begrepp. Spara dem i t ex en samhällsvetenskaplig ordlista. Uppföljning och avslutning Par: Eleverna diskuterar: Vad är en nyhet? Vad är inte en nyhet? Vilka likheter och skillnader finns, enligt läroboken, mellan morgon- och kvällspress? 5 Finns det fler likheter och skillnader som läroboken inte tar upp? Alla: Följ upp elevernas svar så att alla får samma förståelse och kunskaper. Del 3: Tillämpning av kunskaper I det här steget låter du eleverna undersöka om lärobokstexten överensstämmer med en dagsaktuell nyhet. 4 Bjerregaard & Kindenberg, s Ett tips är att låta eleverna använda ett så kallat venndiagram för att synliggöra likheter och skillnader (se t ex Bjerregaard & Kindenberg, s. 104).
3 :12 Sida 3 (av 5) Modellering 6 Innan eleverna sätter igång med uppgiften är det viktigt att du har modellerat uppgiften genom att: välja en artikel, läsa den högt för klassen och besvara de fyra första frågorna som eleverna själva ska besvara. Koppling läromedel dagsaktuell nyhet Par: Låt eleverna välja en nyhet från någon tidning. Här är det viktigt att det blir spridning på val av tidningar, från morgonpress till kvällspress, från norr till söder. 7 Låt dem därefter besvara följande frågor: Vilken tidning kommer artikeln från? Vad är artikelns rubrik? Vem har skrivit artikeln? Innehåller artikeln de riktlinjer som tas upp i Samhälle i dag 7 och Samhälle i dag 7 Fokus? Be eleverna citera eller referera till konkreta avsnitt från artikeln för att belägga sina slutsatser. Vilka konsekvenser kan uppstå om nyheter uppfyller/inte uppfyller de riktlinjer som läroboken tar upp? Låt gärna eleverna resonera på både individ- och samhällsnivå. Avslutning Låt eleverna presentera sina resultat. Det kan ske antingen i tvärgrupper, eller i grupper om fyra. Del 4: Fördjupning källkritisk granskning Aktivera förförståelse Enskilt: Eleverna kortskriver 8 kring frågan "Vad betyder källkritik?". Par: Eleverna diskuterar med varandra vad de skrivit. Alla: Samla ihop några reflektioner i helklass. 9 6 Se exempelvis v2/document/name/p03wcplar Använd till exempel DN, SvD, 8 sidor, GP, Sydsvenskan, Västerbottenskuriren och Norrländska Socialdemokraten. 8 Bjerregaard och Kindenberg, s Skriv upp ämnesspecifika ord på tavlan eller liknande och förklara dem.
4 :12 Sida 4 (av 5) Fördjupad diskussion Par: Diskutera syftet med källkritik genom att exempelvis använda en så kallad samarbetstankekarta. 10 Modellering Se ovan. Artikelgranskning Par: Låt eleverna arbeta vidare med den tidigare undersökta artikeln, se del 3 ovan, och be dem besvara följande frågor: Vad är artikelns syfte? (Ex: informera, övertyga/påverka, underhålla) Vilka källor refererar artikeln till? (Ex: experter, andra nyhetsbyråer, andra texter) Vilken information tas inte upp i artikeln? Hur påverkar det källans trovärdighet? Vilka multimodala 11 uttryck finns i artikeln? Passar de ihop med innehållet? Be eleverna motivera sina svar. Hur är artikeln skriven? Används värdeladdade ord eller är texten skriven med ett neutralt språk? Hur påverkar språket artikelns trovärdighet? Avslutning Avsluta uppgiften med att låta eleverna presentera sina resultat. Det kan ske antingen i tvärgrupper, eller i grupper om fyra. Knyt ihop säcken exit ticket När det är dags att avrunda det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med vad som är en nyhet, kan du knyta ihop säcken med en så kallade "exit ticket" 12. Använd exempelvis följande frågor: Vad har jag lärt mig under 10 Bjerregaard & Kindenberg, s För mer om multimodalitet, se t ex omraden/spraklig- kompetens/undervisning/multimodal- teori- starker- elevers- meningsskapande Se exempelvis: for- formativ- bedomning/exit- tickets/
5 :12 Sida 5 (av 5) dessa lektioner? Vad tycker jag var oklart? Vad skulle jag vilja lära mig mer om? Del 5: Läroplanskoppling och bedömning I planeringen av arbetsområdet "Vad är en nyhet?" har vi utgått från läroplanens avsnitt om information och kommunikation och mediernas olika funktioner och roller i samhället. 13 Efter avslutat moment ska eleverna kunna reflektera över hur individer och samhällen formas och samverkar, samt kunna söka information om samhället från medier och värdera dess relevans och trovärdighet. Eleverna kan bedömas utifrån från följande delar av kunskapskraven: Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur mediala strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband inom och mellan olika mediala strukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt. Eleven kan föra enkla/relativt väl utvecklade/välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt och för enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans amnen- och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/samhallskunskap
Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning
Läs merDel 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna
Läs merAtt arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8
Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9
SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 REFLEKTERA OCH VÄRDERA Hur du kan reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Hur du kan reflektera över mänskliga rättigheter
Läs merArbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Läs merBeskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi
Beskrivande och resonerande text Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi SYFTE För svenskans del är syftet med den här uppgiften att utveckla......er förmåga att resonera och formulera er egna reflektioner
Läs merMomentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod
Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något
Läs merHÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips
HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs
Läs merSveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
Läs merHUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs merHur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson
Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer
Läs merReferera inte plagiera
Referera inte plagiera Hur man citerar och gör källhänvisningar - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 7-9 Syfte Tanken med denna övning är att väcka frågor och tillsammans diskutera vad det innebär
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merAtt arbeta med lässtrategier och studieteknik i SO en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen på högstadiet
Att arbeta med lässtrategier och studieteknik i SO en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen på högstadiet Marie Olsson Inledning I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga
Läs merModell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin
Modell för planering SYFTE BEDÖMNING INTER- AKTION SPRÅKLIGA MÅL STÖTTNING UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin Vilket kunnande ska undervisningen utveckla?
Läs merArbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merI undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merMomentguide: Samhällsvetenskaplig metod
Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta
Läs merÅterberättande text med cirkelmodellen
Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs merSverige och USA SM1, vt. 2013
Sverige och USA SM1, vt. 2013 Din uppgift är att göra en fördjupning i ett område där du jämför de två länderna vi arbetat med. Dels jämför du de bakomliggande idéerna och samhällsförhållandena och dels
Läs merEn introduktion till källtillit
En introduktion till källtillit Lektionen ger eleverna en introduktion till att tänka kring källkritik från perspektivet vilka källor vi litar på och varför? Till läraren 1. Vilka källor litar du på? 2.
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merArbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merArbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Läs merArbetsområde: Häng dom jävlarna!
Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-8 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à en timme Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merSvenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper
Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå
Läs merDiskussionsfrågor till Att sätta betyg
Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Syftet med denna studieguide är att sätta igång diskussioner som vidgar och fördjupar perspektiven och som stöttar en kollegial samsyn kring bedömning och betygssättning.
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merArbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Läs merLPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER
LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER Detta arbetsområde kommer innehålla några olika delar. De olika delarna syfte är att ni ska fortsätta träna på de olika momenten som språkträning innebär.
Läs merArbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk
Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: 6-8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merHär följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.
Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merBoken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte
Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde
Läs merSPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR
SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR ANNA WINLUND, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET) Innehåll Presentation av Pauline
Läs merSyntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?
Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs? - använda argument som är [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda () - använda begrepp
Läs merEn introduktion till källtillit. Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? En introduktion till källtillit
Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Definera källtillit 2. Vilka källor litar du på? En digital
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merLärarhandledning till. Pest. och. kolera. Av Emma Frey-Skött. Natur & Kultur
Lärarhandledning till Pest och kolera Av Emma Frey-Skött Natur & Kultur Ämne: svenska och historia Årskurs: 5 och 6 Kort om bokens innehåll Boken Pest och kolera historiens värsta farsoter är ett bra exempel
Läs merGranska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube.
Granska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube. Till läraren 1. Hur fungerar YouTube? 2. Granska ett YouTube-klipp 3. Sammanfatta
Läs merReligions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6
Ämne / arbetsområde Religionskunskap, samhällskunskap / Vem är same? Årskurs 4-6 Lärarinstruktion: Detta lektionsupplägg är anpassat för årskurs 4-6 och kan kopplas till det centrala innehållet i religionskunskap
Läs merreflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merFör prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:
prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merMomentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod
Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något
Läs merSverige under Gustav Vasa
Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö
Läs merGranska syftet med skolans webbplats
Lektionen handlar om kritiskt granska en källa som eleverna känner för att få en grundläggande förståelse för källkritik och för hur information presenteras på webben. Till läraren 1. Titta på filmen att
Läs merGranska skolans webbplats
Granska skolans webbplats Lektionen ger eleverna en grundläggande förståelse för vad traditionell källkritik är och modellen prövas genom att granska skolans webbplats. Till läraren 1. Gör en kritisk läsning
Läs merMomentguide: Aktörer inom internationell politik
Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika
Läs merGranska konspirationer. Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Granska konspirationer
Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Vad innebär det att vara kritisk? 2. Kritik, källkritik
Läs merKursplan: Samhällskunskap
Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,
Läs merSpårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Läs merSkriva faktatexter. 1 av 6
Skriva faktatexter Du kommer i olika sammanhang och inom olika arbetsområden att få söka fakta och skriva faktatexter. Du kommer att få lära dig vad som kännetecknar en faktatext och vad skillnaden är
Läs merGranska skolans webbplats. Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Granska skolans webbplats
Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Gör en kritisk läsning 2. En introduktion till den källkritiska
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merLärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll
Läs merÅk 6 skoltidning. Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet
Åk 6 skoltidning Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet 141204 Syfte Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna
Läs merPedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Läs mersvenska kurskod: sgrsve7 50
Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs Y
kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merKursplan - Grundläggande svenska
2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merCentralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.
Lpp Svenska N7 Vt -2012 Ämnesområde: Tema Frihet Ansvarig lärare: Thomas Hansson-Dahl Thomas.Hansson-Dahl@edu.upplandsvasby.se Läsa och skriva Centralt innehåll Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken
Läs merKalle Ankas och Camilla Läckbergs Deckarskola
Lektionsplanering för: Kalle Ankas och Camilla Läckbergs Deckarskola Introduktion Som en förberedelse till Kalle Ankas och Camilla Läckbergs deckarskola behöver eleverna förstå en berättande text innan
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merFörädla, fördjupa, förfina
Förädla, fördjupa, förfina Foto: Pixabay license, https://pixabay.com/sv/vectors/diamant-pärla-jewel-glänsande-mode-161739/ Jönsson Elisabeth 20190510 Innehåll Förord 2 Arbeta med innehållet 3-4 Betygskriterier
Läs merPlanering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn:
Planering Samhällskunskap Information och kommunikation HT:2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i samhällskunskap HT 2015 1 Veckomål vecka 34 Man ska under veckan börjat läsa sidan 48-57 Svarat på frågor
Läs merNyheter sprids i raketfart Till läraren
Lektionen är en introduktion till digital källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta 3. Fortsätt med nästa lektion En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merAnna-Lotta Elg Leg lärare Helenelundsskolan 28/ Skrivmallar i samhällskunskapsundervisningen
Anna-Lotta Elg Leg lärare Helenelundsskolan 28/11-2017 Skrivmallar i samhällskunskapsundervisningen Jag tycker det är bra med mallar eftersom att jag har lite skrivsvårigheter så blir det mindre skrivande
Läs merTILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merSVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7
SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 Förmågor i fokus formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa
Läs merLPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..?
LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com The big 5 (Som ska utvecklas och bedömas) Analysförmåga Kommunikativförmåga Förmåga
Läs merPå vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merKursplanen i hem- och konsumentkunskap
kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat
Läs merDemokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011
Demokrati Styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7 9 / / Rättigheter
Läs merÖvergripande planering
Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 7 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Läs merLokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning
Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man
Läs mer