Att arbeta språkutvecklande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att arbeta språkutvecklande"

Transkript

1 :12 Sida 1 (av 5) Att arbeta språkutvecklande Samhälle i dag 7 / Samhälle i dag 7 Fokus Att ha elever i klassrummet som befinner sig på olika språkliga nivåer är mer regel än undantag. Därför ger vi dig här ett förslag på hur du kan arbeta utifrån samma stoff men som är presenterat på två språkliga nivåer. Arbetsområde: Vad är en nyhet? Utgångspunkt: Samhälle i dag 7 s samt Samhälle i dag 7 Fokus s Tidsmässigt tänker vi oss att planeringen omfattar fem sex klocktimmar. Del 1: Aktivera förkunskaper 1 Innan lektionsstart: Placera eleverna i par/grupper där den språkliga nivån skiljer sig åt. Skriva, läsa och diskutera Enskilt: Eleverna kortskriver 2 kring frågan "Vad är en nyhet?" Par: Eleverna läser upp för varandra vad de skrivit. Alla: Samla ihop några reflektioner i helklass. 3 Koppla text till bild Alla: Bildgoogla ordet "nyhet" eller "nyhetsbilder" Par: Vad visar bilderna? Hur passar bilderna ihop med deras kortskrivningar? 1 Läs mer om att aktivera förkunskaper i t ex "Språkutvecklande SO- undervisning strategier och metoder för högstadiet" s. 21, Maria Bjerregaard och Björn Kindenberg, Natur & Kultur (2015). 2 Bjerregaard & Kindenberg, s Skriv upp ämnesspecifika ord på tavlan eller liknande och förklara dem. NoK Manusmall version 3

2 :12 Sida 2 (av 5) Del 2: Arbeta med med lärobokstexterna 4 Slå upp s. 30 respektive 36 i Samhälle i dag 7 Fokus och Samhälle i dag 7. Diskussion Par: Låt eleverna diskutera kring varför de ska läsa texten? Vad tror de att de kommer att lära sig? Alla: Följ upp några svar i helklass. Ställ frågor till texten Enskilt: Eleverna ska läsa texten och formulera minst en fråga till den i samband med läsningen. Ge exempel på vilka typer av frågor eleverna kan ställa: Vad betyder ord X? Varför måste en nyhet beröra många? Frågorna följer du upp under lektionen. Ord och begrepp Alla: Följ upp elevernas frågor till texten. Ta upp och förklara ord och begrepp. Spara dem i t ex en samhällsvetenskaplig ordlista. Uppföljning och avslutning Par: Eleverna diskuterar: Vad är en nyhet? Vad är inte en nyhet? Vilka likheter och skillnader finns, enligt läroboken, mellan morgon- och kvällspress? 5 Finns det fler likheter och skillnader som läroboken inte tar upp? Alla: Följ upp elevernas svar så att alla får samma förståelse och kunskaper. Del 3: Tillämpning av kunskaper I det här steget låter du eleverna undersöka om lärobokstexten överensstämmer med en dagsaktuell nyhet. 4 Bjerregaard & Kindenberg, s Ett tips är att låta eleverna använda ett så kallat venndiagram för att synliggöra likheter och skillnader (se t ex Bjerregaard & Kindenberg, s. 104).

3 :12 Sida 3 (av 5) Modellering 6 Innan eleverna sätter igång med uppgiften är det viktigt att du har modellerat uppgiften genom att: välja en artikel, läsa den högt för klassen och besvara de fyra första frågorna som eleverna själva ska besvara. Koppling läromedel dagsaktuell nyhet Par: Låt eleverna välja en nyhet från någon tidning. Här är det viktigt att det blir spridning på val av tidningar, från morgonpress till kvällspress, från norr till söder. 7 Låt dem därefter besvara följande frågor: Vilken tidning kommer artikeln från? Vad är artikelns rubrik? Vem har skrivit artikeln? Innehåller artikeln de riktlinjer som tas upp i Samhälle i dag 7 och Samhälle i dag 7 Fokus? Be eleverna citera eller referera till konkreta avsnitt från artikeln för att belägga sina slutsatser. Vilka konsekvenser kan uppstå om nyheter uppfyller/inte uppfyller de riktlinjer som läroboken tar upp? Låt gärna eleverna resonera på både individ- och samhällsnivå. Avslutning Låt eleverna presentera sina resultat. Det kan ske antingen i tvärgrupper, eller i grupper om fyra. Del 4: Fördjupning källkritisk granskning Aktivera förförståelse Enskilt: Eleverna kortskriver 8 kring frågan "Vad betyder källkritik?". Par: Eleverna diskuterar med varandra vad de skrivit. Alla: Samla ihop några reflektioner i helklass. 9 6 Se exempelvis v2/document/name/p03wcplar Använd till exempel DN, SvD, 8 sidor, GP, Sydsvenskan, Västerbottenskuriren och Norrländska Socialdemokraten. 8 Bjerregaard och Kindenberg, s Skriv upp ämnesspecifika ord på tavlan eller liknande och förklara dem.

4 :12 Sida 4 (av 5) Fördjupad diskussion Par: Diskutera syftet med källkritik genom att exempelvis använda en så kallad samarbetstankekarta. 10 Modellering Se ovan. Artikelgranskning Par: Låt eleverna arbeta vidare med den tidigare undersökta artikeln, se del 3 ovan, och be dem besvara följande frågor: Vad är artikelns syfte? (Ex: informera, övertyga/påverka, underhålla) Vilka källor refererar artikeln till? (Ex: experter, andra nyhetsbyråer, andra texter) Vilken information tas inte upp i artikeln? Hur påverkar det källans trovärdighet? Vilka multimodala 11 uttryck finns i artikeln? Passar de ihop med innehållet? Be eleverna motivera sina svar. Hur är artikeln skriven? Används värdeladdade ord eller är texten skriven med ett neutralt språk? Hur påverkar språket artikelns trovärdighet? Avslutning Avsluta uppgiften med att låta eleverna presentera sina resultat. Det kan ske antingen i tvärgrupper, eller i grupper om fyra. Knyt ihop säcken exit ticket När det är dags att avrunda det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med vad som är en nyhet, kan du knyta ihop säcken med en så kallade "exit ticket" 12. Använd exempelvis följande frågor: Vad har jag lärt mig under 10 Bjerregaard & Kindenberg, s För mer om multimodalitet, se t ex omraden/spraklig- kompetens/undervisning/multimodal- teori- starker- elevers- meningsskapande Se exempelvis: for- formativ- bedomning/exit- tickets/

5 :12 Sida 5 (av 5) dessa lektioner? Vad tycker jag var oklart? Vad skulle jag vilja lära mig mer om? Del 5: Läroplanskoppling och bedömning I planeringen av arbetsområdet "Vad är en nyhet?" har vi utgått från läroplanens avsnitt om information och kommunikation och mediernas olika funktioner och roller i samhället. 13 Efter avslutat moment ska eleverna kunna reflektera över hur individer och samhällen formas och samverkar, samt kunna söka information om samhället från medier och värdera dess relevans och trovärdighet. Eleverna kan bedömas utifrån från följande delar av kunskapskraven: Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur mediala strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband inom och mellan olika mediala strukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt. Eleven kan föra enkla/relativt väl utvecklade/välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt och för enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans amnen- och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/samhallskunskap

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap) Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna

Läs mer

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 REFLEKTERA OCH VÄRDERA Hur du kan reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Hur du kan reflektera över mänskliga rättigheter

Läs mer

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap

Läs mer

Beskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi

Beskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi Beskrivande och resonerande text Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi SYFTE För svenskans del är syftet med den här uppgiften att utveckla......er förmåga att resonera och formulera er egna reflektioner

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna

Läs mer

Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson

Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer

Läs mer

Referera inte plagiera

Referera inte plagiera Referera inte plagiera Hur man citerar och gör källhänvisningar - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 7-9 Syfte Tanken med denna övning är att väcka frågor och tillsammans diskutera vad det innebär

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Att arbeta med lässtrategier och studieteknik i SO en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen på högstadiet

Att arbeta med lässtrategier och studieteknik i SO en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen på högstadiet Att arbeta med lässtrategier och studieteknik i SO en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen på högstadiet Marie Olsson Inledning I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga

Läs mer

Modell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin

Modell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin Modell för planering SYFTE BEDÖMNING INTER- AKTION SPRÅKLIGA MÅL STÖTTNING UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin Vilket kunnande ska undervisningen utveckla?

Läs mer

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Återberättande text med cirkelmodellen

Återberättande text med cirkelmodellen Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte

Läs mer

Sverige och USA SM1, vt. 2013

Sverige och USA SM1, vt. 2013 Sverige och USA SM1, vt. 2013 Din uppgift är att göra en fördjupning i ett område där du jämför de två länderna vi arbetat med. Dels jämför du de bakomliggande idéerna och samhällsförhållandena och dels

Läs mer

En introduktion till källtillit

En introduktion till källtillit En introduktion till källtillit Lektionen ger eleverna en introduktion till att tänka kring källkritik från perspektivet vilka källor vi litar på och varför? Till läraren 1. Vilka källor litar du på? 2.

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Min tid - min strid Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk

Läs mer

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-8 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à en timme Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Diskussionsfrågor till Att sätta betyg

Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Syftet med denna studieguide är att sätta igång diskussioner som vidgar och fördjupar perspektiven och som stöttar en kollegial samsyn kring bedömning och betygssättning.

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar

Läs mer

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER Detta arbetsområde kommer innehålla några olika delar. De olika delarna syfte är att ni ska fortsätta träna på de olika momenten som språkträning innebär.

Läs mer

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: 6-8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR

SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR ANNA WINLUND, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET) Innehåll Presentation av Pauline

Läs mer

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6? Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs? - använda argument som är [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda () - använda begrepp

Läs mer

En introduktion till källtillit. Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? En introduktion till källtillit

En introduktion till källtillit. Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? En introduktion till källtillit Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Definera källtillit 2. Vilka källor litar du på? En digital

Läs mer

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Lärarhandledning till. Pest. och. kolera. Av Emma Frey-Skött. Natur & Kultur

Lärarhandledning till. Pest. och. kolera. Av Emma Frey-Skött. Natur & Kultur Lärarhandledning till Pest och kolera Av Emma Frey-Skött Natur & Kultur Ämne: svenska och historia Årskurs: 5 och 6 Kort om bokens innehåll Boken Pest och kolera historiens värsta farsoter är ett bra exempel

Läs mer

Granska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube.

Granska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube. Granska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube. Till läraren 1. Hur fungerar YouTube? 2. Granska ett YouTube-klipp 3. Sammanfatta

Läs mer

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6 Ämne / arbetsområde Religionskunskap, samhällskunskap / Vem är same? Årskurs 4-6 Lärarinstruktion: Detta lektionsupplägg är anpassat för årskurs 4-6 och kan kopplas till det centrala innehållet i religionskunskap

Läs mer

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Granska syftet med skolans webbplats

Granska syftet med skolans webbplats Lektionen handlar om kritiskt granska en källa som eleverna känner för att få en grundläggande förståelse för källkritik och för hur information presenteras på webben. Till läraren 1. Titta på filmen att

Läs mer

Granska skolans webbplats

Granska skolans webbplats Granska skolans webbplats Lektionen ger eleverna en grundläggande förståelse för vad traditionell källkritik är och modellen prövas genom att granska skolans webbplats. Till läraren 1. Gör en kritisk läsning

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Granska konspirationer. Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Granska konspirationer

Granska konspirationer. Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Granska konspirationer Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Vad innebär det att vara kritisk? 2. Kritik, källkritik

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga

Läs mer

Skriva faktatexter. 1 av 6

Skriva faktatexter. 1 av 6 Skriva faktatexter Du kommer i olika sammanhang och inom olika arbetsområden att få söka fakta och skriva faktatexter. Du kommer att få lära dig vad som kännetecknar en faktatext och vad skillnaden är

Läs mer

Granska skolans webbplats. Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Granska skolans webbplats

Granska skolans webbplats. Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Granska skolans webbplats Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Gör en kritisk läsning 2. En introduktion till den källkritiska

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll

Läs mer

Åk 6 skoltidning. Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet

Åk 6 skoltidning. Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet Åk 6 skoltidning Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet 141204 Syfte Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar. Lpp Svenska N7 Vt -2012 Ämnesområde: Tema Frihet Ansvarig lärare: Thomas Hansson-Dahl Thomas.Hansson-Dahl@edu.upplandsvasby.se Läsa och skriva Centralt innehåll Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken

Läs mer

Kalle Ankas och Camilla Läckbergs Deckarskola

Kalle Ankas och Camilla Läckbergs Deckarskola Lektionsplanering för: Kalle Ankas och Camilla Läckbergs Deckarskola Introduktion Som en förberedelse till Kalle Ankas och Camilla Läckbergs deckarskola behöver eleverna förstå en berättande text innan

Läs mer

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare

Läs mer

Förädla, fördjupa, förfina

Förädla, fördjupa, förfina Förädla, fördjupa, förfina Foto: Pixabay license, https://pixabay.com/sv/vectors/diamant-pärla-jewel-glänsande-mode-161739/ Jönsson Elisabeth 20190510 Innehåll Förord 2 Arbeta med innehållet 3-4 Betygskriterier

Läs mer

Planering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn:

Planering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn: Planering Samhällskunskap Information och kommunikation HT:2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i samhällskunskap HT 2015 1 Veckomål vecka 34 Man ska under veckan börjat läsa sidan 48-57 Svarat på frågor

Läs mer

Nyheter sprids i raketfart Till läraren

Nyheter sprids i raketfart Till läraren Lektionen är en introduktion till digital källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta 3. Fortsätt med nästa lektion En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se

Läs mer

Anna-Lotta Elg Leg lärare Helenelundsskolan 28/ Skrivmallar i samhällskunskapsundervisningen

Anna-Lotta Elg Leg lärare Helenelundsskolan 28/ Skrivmallar i samhällskunskapsundervisningen Anna-Lotta Elg Leg lärare Helenelundsskolan 28/11-2017 Skrivmallar i samhällskunskapsundervisningen Jag tycker det är bra med mallar eftersom att jag har lite skrivsvårigheter så blir det mindre skrivande

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 Förmågor i fokus formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..?

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com The big 5 (Som ska utvecklas och bedömas) Analysförmåga Kommunikativförmåga Förmåga

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat

Läs mer

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011 Demokrati Styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7 9 / / Rättigheter

Läs mer

Övergripande planering

Övergripande planering Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 7 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man

Läs mer