Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Transkript

1 Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning Johanna Karlsson & David Örbring, Lunds universitet Sammanfattning Stöttning är viktigt för elevers språk- och kunskapsutveckling. Stöttningen behöver tänkas igenom i förväg i form av exempelvis tydliga instruktioner, inplanerade ämnesöverskridande samarbeten och inplanerad studiehandledning, men den behöver även finnas spontant under lektionerna. Stöttning är också något som bör användas för att underlätta för nyanlända elever att redovisa sina kunskaper, både muntligt och skriftligt. Inledning Den här texten handlar om hur man kan arbeta med stöttning i ämnet religionskunskap i allmänhet och vid redovisningstillfällen i synnerhet. För att exemplifiera hur stöttningen kan utformas utgår vi från arbetsmomentet De abrahamitiska religionerna, ett moment som med fördel kan utvidgas till att inbegripa fler religioner och livsåskådningar. Målet med arbetsmomentet är att ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa (Skolverket 2017b). I denna övning fokuserar vi på synen på och tolkningar av gud, profeter och heliga skrifter inom judendom, kristendom och islam. Här beskrivs momentets arbetsgång kortfattat: 1. Eleverna tar till sig information när det gäller synen på och tolkningar av gud, profeter och heliga skrifter inom judendom, kristendom och islam. 2. Eleverna sammanfattar likheter och skillnader mellan de tre religionerna i en matris och redovisar sammanfattningen muntligt. 3. Läraren och eleverna sorterar tillsammans likheterna och skillnaderna i ett venndiagram. 4. Läraren och eleverna studerar tillsammans en jämförande analys för att se hur texten är uppbyggd. 5. Läraren och eleverna skriver tillsammans en jämförande analys. 6. Eleverna skriver en individuell jämförande analys av synen på och tolkningar av gud, profeter och heliga skrifter inom de tre religionerna. Detta arbetsmoment har en skrivuppgift som avslutande uppgift. I Del 2 i denna modul introducerades en pedagogisk modell för skrivundervisning som kallas för cirkelmodellen. Modellen är en konkretion av fyrfältsmodellens tankar, och den visar hur arbetet med skrivning steg för steg kan utgå från det kända, kognitivt enkla och kontextbundna för att med hjälp av stöttning röra sig mot det nya, kognitivt svårare och mindre kontextbundna (en fördjupning av området skrivning kommer längre fram i modulen). 1 (10)

2 1. Cirkelmodellen. Efter exempelvis Gibbons Bild: Henrik Pettersson, Lunds universitet. Figur Upplägget i vårt exempel är utformat efter de olika stegen i cirkelmodellen. Eftersom denna text har fokus på stöttning kommer detta att vävas in under de olika stegen i arbetsgången. Men först kommer ett avsnitt om att planera stöttning innan eleverna börjar arbeta med momentet. Planerad stöttning Sverige är ett av få länder som har icke-konfessionell religionsundervisning, och i ett svenskt religionskunskapsklassrum möts elever från olika religiösa inriktningar och livsåskådningar. För många nyanlända elever är religionskunskap i denna form ett nytt ämne, och en del av de initiala utmaningarna kan vara att förstå vad ämnet innebär. I likhet med de flesta av skolans ämnen behöver undervisningen i ämnet religionskunskap ge eleverna möjlighet att utveckla förmågor som till exempel att analysera och jämföra. Detta är inte alla elever vana vid, i synnerhet inte när det gäller att analysera och jämföra olika 2 (10)

3 religioner och livsåskådningar. För att hjälpa nyanlända elever inom ämnet religionskunskap behöver läraren planera in olika former av stöttning i undervisningen. Vi vet sedan tidigare hur viktig stöttning är för elevers språk- och kunskapsutveckling, och för att stöttningen ska kunna fungera som en byggnadsställning som hjälper eleverna att utvecklas inom sin utvecklingszon behöver den vara välgenomtänkt. För att kunna utforma stöttningen på bästa sätt för de olika elever som finns i klassen behöver läraren först veta vilka tidigare kunskaper och erfarenheter som eleverna har. Ett bra sätt att få reda på vilken grund som nyanlända elever står på är att i första hand ta del av dokumentationen av den inledande bedömningen (Kartläggningsmaterialet steg 1 och 2) och senare också genomföra bedömningen i ämnet religionskunskap (Kartläggningsmaterialet steg 3). Med hjälp av kartläggningen får religionskunskapsläraren en bättre bild över exempelvis vilka bakgrundskunskaper som behöver fyllas på, hur mycket studiehandledning som kommer att behövas och hur bekant eleven är vid formen för arbetsmomentets slutuppgift. En annan del av den planerade stöttningen är att tänka igenom hur informationen kring momentet ska kunna bli begriplig för alla elever. I vårt exempel har vi ett arbetsmoment med en skriftlig slutuppgift, som dock föregås av ganska många steg på vägen. För att alla elever ska förstå vad arbetsmomentet innebär behöver det vara klart vad syftet med uppgiften är, vilka mål både innehållsliga och språkliga momentet har och hur läraren kommer att bedöma huruvida eleverna har nått målen. Ett sätt att göra detta tydligt för eleverna är att ge dem tillgång till en pedagogisk planering över arbetsmomentet. Ett exempel på hur en sådan planering skulle kunna se ut när det gäller de abrahamitiska religionerna finns i Bilaga 1. Den planerade stöttningen inbegriper även att se över möjligheterna till samarbete med andra ämnen och andra lärare. Ett samarbete med exempelvis modersmålsundervisningen skulle kunna innebära att eleverna arbetar med samma texter och samma innehåll även där. På så vis arbetar de med momentet på både svenska och på det språk som de får modersmålsundervisning i. Även samarbeten med andra ämnen exempelvis historia eller bild skulle kunna vara fruktbart eftersom eleverna då får möjlighet att fokusera på samma område under en längre tid. På så vis får de fler möjligheter att använda och fördjupa förståelsen för ord och begrepp som hör till området och samtidigt få en både bredare och djupare förståelse för innehållet. En lärare som har nyanlända elever behöver också tänka igenom hur studiehandledningen bäst planeras in. Beroende på hur mycket samarbete som finns med modersmålsundervisningen kan det behövas en del förberedande studiehandledning i början av ett arbetsmoment. Det är viktigt att informationen och den pedagogiska planeringen blir tydlig för alla elever, och för en nyanländ elev kan det vara bra att studiehandledaren går igenom detta innan arbetsmomentet sätter igång. Beroende på hur långt eleven har kommit i det svenska språket kan det också vara bra att planera in studiehandledning i samband med redovisning så att språket inte hindrar eleven att visa vad han eller hon kan (Gibbons 2010). 3 (10)

4 Inför starten av ett arbetsmoment behöver alltså stöttning planeras in och förberedas. När arbetsmomentet är igång kommer stöttning in, både i form av planerad stöttning men även som tillfällig sådan. Hur den kan se ut i vårt övningsexempel presenteras här utifrån de fyra olika stegen i cirkelmodellen. Stöttning i steg 1 Steg 1 i cirkelmodellen handlar om att bygga upp ämneskunskaper inom arbetsområdet. Det är avgörande för elevers språk- och kunskapsutveckling att ny kunskap får bygga på tidigare kunskaper och erfarenheter, och för att hjälpa elever att bygga upp ämneskunskaper behöver läraren veta vad som finns att bygga vidare på. Som nämndes ovan ger den inledande bedömningen en hel del ledtrådar till nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter i allmänhet, men för att synliggöra vad eleverna redan kan inom ett specifikt arbetsområde är det bra att börja med någon form av introduktionsövning (se Del 3). I vårt exempel ska eleverna sedan bygga upp sina ämneskunskaper inom judendom, kristendom och islam med ett särskilt fokus på gud, profeter och heliga skrifter. Detta kan göras genom att dels tillägna sig material som läraren tillhandahåller, dels själva hitta material inom samma område. Materialet kan bestå av både tryckta och elektroniska texter och filmer men även information från intervjuer eller studiebesök. Nyanlända elever kan få hjälp av studiehandledaren eller modersmålsläraren att hitta material på det egna språket och när det gäller material som läraren väljer ut kan det vara bra om det finns möjlighet att översätta detta i förväg. På så vis får eleverna tillgång till innehållet på både svenska och sitt starkaste språk, vilket underlättar för både språk- och kunskapsutvecklingen (en fördjupning av arbetet med läsning kommer längre fram i modulen). I vårt upplägg finns det en muntlig uppgift i anslutning till uppbyggandet av ämneskunskaper. Det finns två tankar bakom detta upplägg. För det första hjälper läraren den nyanlända eleven i språk- och kunskapsutvecklingen genom att låta honom eller henne först redovisa en del av kunskaperna muntligt och på så vis få större möjlighet till en tydligare kontext samtidigt får eleven via den muntliga redovisningen även tillgång till lärarens språkliga stöttning under redovisningens gång. För det andra får eleven tillfälle att öva sig på att sammanfatta det innehåll som han eller hon har lärt sig hittills. För att kunna sammanfatta en text behöver eleverna både ha förstått textens centrala innehåll och ha tillräckliga språkkunskaper för att uttrycka det sammanfattade innehållet, något som kan vara utmanande för en elev som är nybörjare i det svenska språket. Att ha med sammanfattning som en avslutning till arbetsmomentets första del är dessutom ett sätt för både eleven och läraren att kontrollera att innehållet har uppfattats korrekt (Bjerregaard & Kindenberg 2015). För att underlätta för nyanlända elever att kunna genomföra denna typ av redovisning behöver de muntliga redovisningarna vara lärarstödda. I den generella texten till denna del påpekades det att lärarstödda muntliga redovisningar mer har formen av ett samtal där läraren hjälper eleverna att hitta de rätta orden men även att omformulera sitt språk från det mer vardagliga till det mer skolspråkliga och ämnesspråkliga (Gibbons 2016). Ett ytterligare stöd för den muntliga sammanfattningen som även hjälper eleverna att få överblick över 4 (10)

5 de tre abrahamitiska religionerna är att ge dem tillgång till en matris som de fyller i allt eftersom de får kunskaper om de olika religionerna. Matrisen kan med fördel innehålla de specifika ord och begrepp som läraren vill att eleverna ska förstå och kunna använda i slutet av arbetsmomentet. På så sätt får eleverna möjlighet att befästa orden och begreppen muntligt innan det är dags för den skriftliga uppgiften. Syn på och tolkning av gud Syn på och tolkning av profeter Syn på och tolkning av heliga skrifter Exempel på hur en matris kan se ut. Judendom Kristendom Islam Elevernas muntliga sammanfattningar kan sedan följas upp gemensamt i klassen genom att innehållet i redovisningarna sorteras in i ett venndiagram, en illustration med överlappande cirklar som tydliggör likheter och skillnader i en jämförelse. Figur 2. Exempel på hur ett venndiagram kan se ut. Bild: Johanna Karlsson, Lunds universitet. 5 (10)

6 Genom det gemensamma arbetet med venndiagrammet lyfts elevernas kunskaper fram och används som grund för det fortsatta arbetet. Det ger också läraren möjlighet att använda sig av ord och begrepp från elevernas sammanfattningar och eventuellt formulera om till mer ämnesspecifikt språk. Venndiagrammet ger även eleverna en pedagogisk överblick över vad som förenar judendom, kristendom och islam, vad som är gemensamt för två av dem och vad som särskiljer dem från varandra. Stöttning i steg 2 och 3 Steg 2 i cirkelmodellen går ut på att analysera en modelltext, det vill säga en text som liknar den som eleverna själva ska skriva i slutet. Som nämndes i början av den här texten är en del av stöttningen att eleverna får veta vad målet med arbetsmomentet är och hur läraren kommer att bedöma huruvida målet är uppnått. Målen med vår exempeluppgift är att eleverna ska kunna jämföra judendom, kristendom och islam analysera synen på och tolkningar av gud, profeter och heliga skrifter inom de olika religionerna kunna skriva en jämförande analys av religionerna. I kommentarmaterialet till kursplanen i religionskunskap förklaras verbet analysera med att eleverna ska kunna fördjupa resonemanget om likheter och skillnader mellan religioner och att de ska kunna visa samband mellan tankegångar, urkunder, tolkningar och bruk inom olika religioner (Skolverket 2017a). För att eleverna ska kunna uppnå dessa mål behöver målens innebörd konkretiseras. Undervisningen måste innehålla det som läraren i slutändan kommer att bedöma. För att eleverna ska kunna skriva en jämförande analys och föra resonemang om likheter och skillnader behöver de veta hur de gör detta. Ett effektivt sätt att visa någon hur en text bör utformas är att visa ett exempel på hur en sådan text ser ut, en modelltext. I steg 2 väljer läraren ut en modelltext en text av samma texttyp som eleven ska lära sig att skriva och dekonstruerar den genom att analysera hur den är uppbyggd. Vad utmärker en jämförande analys? Vilken informationsordning finns det i texten? Vad jämförs och vad analyseras? Vilka sambandsmarkörer används? Vilken typ av ordförråd innehåller den? Ta gärna hjälp av både studiehandledare och lärare i svenska som andraspråk i arbetet med textdekonstruktion. Texten dekonstrueras och diskuteras gemensamt i klassen, och resultatet leder fram till steg 3 en gemensam jämförande analys. I detta steg skriver klassen en gemensam text som innehåller alla de moment som kom fram som viktiga i dekonstruktionen. Här kan eleverna stöttas av både läraren och av varandra när det gäller exempelvis att strukturera texten så att den följer en disposition som passar en jämförande analys, att använda ämnesspecifika begrepp på ett korrekt sätt och att motivera sina slutsatser. 6 (10)

7 Stöttning i steg 4 Sista steget i cirkelmodellen är att eleverna ska skriva individuella texter, i det här fallet individuella jämförande analyser av judendom, kristendom och islam. Även om eleverna har övat på texttypen gemensamt och analyserat hur en sådan text är uppbyggd kan det vara svårt för en nyanländ elev att skriva en individuell text. Det kan vara bra att vid behov tillföra ytterligare stöd för nyanlända elever i detta sista steg. Ett sådant stöd kan exempelvis vara skrivmallar av olika slag. Eftersom denna uppgift var att skriva en jämförande analys kan det vara ett bra stöd för eleverna att få tillgång till olika skrivmallar som exempelvis visar hur de kan börja sina meningar, eller listor över användbara samordningsord (för ett exempel på skrivmall för jämförelser över de abrahamitiska religionerna se Bilaga 2). Att tillåta eleverna att skriva texten på sitt starkaste språk, att skriva texten tillsammans med en klasskamrat eller att skriva texten tillsammans med läraren är ytterligare exempel på stöttning som kan bli aktuell i samband med en skriftlig uppgift. Nästa del av denna lektionsserie handlar om hur kunskap, uttryckt på ett språk som är i utveckling, kan utvecklas med hjälp av framåtsyftande respons och bedömning. Referenser Bjerregaard, M & Kindenberg, B (2015). Språkutvecklande SO-undervisning strategier och metoder för högstadiet. Stockholm: Natur & Kultur. Gibbons, P. (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande (2.uppl.). Uppsala: Hallgren & Fallgren Gibbons, P. (2016). Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Skolverket (2017a). Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap (reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad Stockholm: Skolverket. 7 (10)

8 Bilaga 1 Pedagogisk planering: de abrahamitiska religionerna Beskrivning: Religion och andra livsåskådningar är vanliga inslag i den mänskliga kulturen. Människor har nämligen i alla tider försökt hitta sätt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och vad som styr dessa. I vårt nutida samhälle med ökande mångfald är det viktigt att få kunskap om religioner och andra livsåskådningar för att skapa förståelse mellan människor. I detta arbetsområde ska vi närma oss de världsreligioner som brukar kallas för de abrahamitiska religionerna, nämligen judendom, kristendom och islam. Vi ska lära oss mer om synen på och tolkningar av gud, profeter och heliga skrifter inom de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam hur man presenterar en sammanfattning hur man skriver en jämförande analys. Ämnesmål: Du ska kunna jämföra synen på och tolkningar av gud, profeter och heliga skrifter i de tre världsreligionerna judendom, kristendom och islam samt kunna analysera dessa tolkningar och bruk. Språkliga mål: Du ska lära dig olika ord som du behöver använda när du jämför och analyserar. Du ska muntligt kunna sammanfatta huvuddragen när det gäller synen på och tolkningar av gud, profeter och heliga skrifter inom de tre olika religionerna. Du ska även kunna skriva en jämförande analys av dessa tre och förstå hur en jämförande analys är uppbyggd med introducerande inledning, styckeindelning, korrekta sambandsmarkörer och sammanfattande avslutning. Arbetssätt: Vi kommer att arbeta efter cirkelmodellen och följa dessa fyra steg: Du sätter dig in i vad som utmärker de tre olika religionerna utifrån dels material som du får av din lärare, dels material som du själv hittar. Du får en matris att fylla i med likheter och skillnader mellan religionerna när det gäller synen på och tolkningar av gud, profeter och heliga skrifter inom judendom, kristendom och islam. I anslutning till detta kommer du att tillsammans med en klasskamrat muntligt redovisa de likheter och skillnader som ni har hittat. Innehållet i sammanfattningarna sorteras gemensamt in i ett venndiagram. Vi läser en jämförande analys tillsammans för att se hur en sådan text är uppbyggd. Vi skriver en jämförande analys tillsammans i klassen. Du skriver en egen jämförande analys av synen på och tolkningar av gud, profeter och heliga skrifter inom judendom, kristendom och islam. 8 (10)

9 Bedömning: Du ska muntligt kunna redovisa en sammanfattning av synen på och tolkningar av gud, profeter och heliga skrifter inom judendom, kristendom och islam. Du ska även visa att du kan skriva en jämförande analys där du fördjupar resonemanget kring likheter och skillnader inom och mellan de religionerna. Bedömningsnivå i förhållande till kunskapskraven för uppgiften, motsvarande betyget E: Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner. Bedömningsnivå i förhållande till kunskapskraven för uppgiften, motsvarande betyget C: Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner. Bedömningsnivå i förhållande till kunskapskraven för uppgiften, motsvarande betyget A: Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner. 9 (10)

10 Bilaga 2 Jämförande skrivmall (fritt efter Bjerregaard och Kindenberg 2015) Jämför judendom, kristendom och islam. Vilka likheter och skillnader finns det när det gäller synen på och tolkningar av gud, profeter och heliga skrifter inom judendom, kristendom och islam? Trots att, och är olika liknar de varandra på vissa punkter. Det är till exempel så att alla tre. En annan likhet är. Vid en första anblick kan man tro att skiljer dem åt, men det är egentligen något de har gemensamt eftersom. Något som däremot skiljer dem åt är. En annan olikhet är (10)