Utifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor.
|
|
- Ingegerd Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Språkliga mål Varför ska man formulera språkliga mål? Man behöver formulera språkliga mål för att tydliggöra för eleverna och för oss själva vilka språkliga krav som kursplanerna ställer. De språkliga målen behövs även för att tydliggöra vilka språkliga förmågor eleverna behöver utveckla för att kunna delta i undervisningen och för att kunna nå målen, vilket påverkar undervisningen i allra högsta grad. Vad är språkliga mål? Språkliga mål beskriver de språkliga uttrycksformer och de språkförmågor som eleverna behöver lära sig och använda sig av för att kunna delta i undervisningen och för att nå målen. De språkliga målen kompletterar ämnesmålen och synliggör vad undervisningen måste innehålla för att eleverna ska kunna utveckla ett ämnesspråk och ett kunskapsrelaterat språk (skolspråk) att tänka och lära på. De språkliga målen innebär mål som kräver att eleverna ska tala, lyssna, läsa och skriva, ofta utifrån de språkliga uttrycksformer som nämns i kunskapskraven där eleverna ska beskriva, nämna, diskutera, sammanfatta, jämföra, redogöra, förklara etc. Att utveckla ett ämnesspecifikt ordförråd kan vara en viktig del av de språkliga målen för att eleverna dels ska kunna delta i undervisningen, dels kunna nå de ämnesmål som sätts upp och i förlängningen uppnå kunskapskraven i ämnet. De språkliga målen kan även vara språkliga strategier för att minnas och lära men även lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter eller strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. För elever som läser svenska som andraspråk kan det även handla om språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till. Kursplanens syftesdel Fysik Eleven använder sina kunskaper i fysik för att kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Konkretiserat ämnesmål Utifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor. Formulera argument och motiveringar för och emot kärnkraft samt beskriva konsekvenser. Diskutera och argumentera för och emot kärnkraft genom att inkludera andras argument och analysera deras bakomliggande intressen och värderingar. Språkliga mål Eleven behärskar ord och uttryck för hur man visar om man håller med eller ej Eleven behärskar relevanta sambandsord i sina motiveringar och konsekvensbeskrivningar Eleven behärskar den argumenterande texttypens uppbyggnad och språkliga drag. 1
2 I diskussioner formulera ställningstaganden samt framföra och bemöta åsikter och argument. Eleven kan använda följande ämnesspecifika ord på korrekt sätt i en diskussion för och mot kärnkraft: radioaktivitet, kärnenergi, partikelstrålning, elektromagnetisk strålning, halveringstid Eleven kan skilja mellan enkla, utvecklade och välutvecklade motiveringar Eleven kan muntligt argumentera för och/eller emot kärnkraft Eleven kan skriftligt formulera ställningstaganden för eller emot kärnkraft med motiveringar och beskrivningar av konsekvenser Fysik, kunskapskrav åk 9 betyg A Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål? De språkliga målen hänger tätt ihop med ämnesmålen. När man fastställt arbetsområdets eller lektionens ämnesmål är det dags att fundera över vilka språkliga förmågor eleverna behöver utveckla och behärska för att kunna delta i undervisningen och för att kunna nå målen. De språkliga förmågor som eleverna kommer att använda och utveckla under lektionerna är utgångspunkten när man formulerar språkliga mål. Man kan börja med att fundera över vilka ämnesspecifika ord och begrepp, samt andra utifrån ämnet eller texttypen speciella formuleringar och begrepp, som eleverna måste behärska för att kunna tala, läsa och skriva om ämnesinnehållet. Dessa ord och begrepp kan i sig vara språkliga mål, t ex ämnesspecifika ord som kärnkraft, fusion, radioaktiv strålning eller ämnesneutrala ord som fastställa, förhållandevis, slutligen, ord och begrepp som kan förekomma i skolans alla ämnen. Det kan även vara bra att identifiera ord och begrepp som kan betyda olika saker i olika ämnen och sammanhang (t ex ordet ledare som har olika betydelser inom fysiken, samhällskunskapen eller idrotten) och välja ut dessa som en del av ett språkligt mål. Fundera sedan över vilka språkliga uttrycksformer arbetsområdet och ämnet kräver att eleverna ska behärska. Kanske ska eleverna kunna beskriva, förklara, jämföra, föra resonemang eller dra 2
3 slutsatser? Fundera även över vilka kognitiva krav som ställs på dessa språkliga uttrycksformer utifrån elevernas ålder, deras språkliga och kognitiva utveckling och ämnesområdets innehåll. Fundera även över vilka språkliga färdigheter eleverna behöver för att kunna delta i undervisningen och för att kunna nå målen. Ska eleverna kunna läsa och förstå en speciell texttyp eller kanske sökläsa en text efter någon specifik information? Ska de muntligt återberätta något de gjort eller upptäckt? Ska de muntligt resonera och argumentera för eller emot något? Ska de formulera sina ställningstaganden i skrift? Man kan således formulera språkliga mål utifrån de språkliga färdigheter som eleverna behöver använda och utveckla under arbetsområdet. Identifiera vilka grammatiska och språkliga strukturer som eleverna behöver behärska för att kunna delta i undervisningen och kunna nå målen. T ex är det ofta passiv form i många läromedelstexter Den 1 september invaderades Polen av Tyskland västerifrån eller många nominaliseringar Invaderingen av Polen. Det kan även vara så att eleverna behöver kunna behärska olika sätt att formulera sig t ex när man ska jämföra eller diskutera något eller så behöver de kunna uttrycka hur man håller med om något eller inte. Ett språkligt mål kan alltså innebära att eleverna muntligt eller skriftligt ska kunna använda sig av dessa grammatiska och språkliga strukturer. Fundera över vilka uppgifter eleverna ska genomföra och vilka övningar eleverna ska delta i och vilka språkliga förmågor dessa kräver. Om eleverna genomför ett experiment tillsammans i grupp kanske de efteråt muntligt ska redovisa för varandra. Då kan ett språkligt mål vara att muntligt kunna återberätta en händelse i kronologisk ordning. Först, sedan, efteråt Ta även reda på vilka språkliga strategier och lässtrategier som passar för ämnesområdet och eleverna. Kanske någon lässtrategi där man aktiverar elevernas förförståelse innan man börjar läsa texten eller någon lässtrategi där man tränar på att ställa frågor till texten eller sammanfatta viktig information? Språkliga strategier kan även innebära att kunna omformulera sig eller kunna förklara något för att förstå och göra sig förstådd när ens språk inte räcker till. Att behärska någon eller några av dessa strategier kan också vara ett språkligt mål. (Fritt från Short, D., Himmel, J., Gutierrez, S., & Hudec, J. (2012). Using the SIOP Model: Professional development for sheltered instruction genom bearbetning av Jennifer Himmel, 2012) Tydliggöra sambandet mellan ämnesmål och språkliga mål Att tydliggöra hur mål, undervisning och bedömning ligger i linje med varandra är grunden i en pedagogisk planering. Att arbeta fram språkliga mål kan bidra till att man tydliggör språkets roll i hela processen. En pedagogisk planering med språkliga mål talar inte bara om vad eleverna ska lära sig/utveckla för förmågor, vad undervisningen ska innehålla och hur eleverna ska visa att de utvecklat de förmågor som kunskapskraven beskriver. En pedagogisk planering med uttalade språkliga mål innehåller även en beskrivning och förklaring av vad eleverna ska göra med ämnesinnehållet, t ex granska information, kommunicera och ta ställning och en beskrivning av hur eleverna ska visa att de utvecklat de språkliga förmågor som kunskapskraven kräver. Att arbeta fram språkliga mål innebär således att man identifierar vilka språkliga uttrycksformer, språkliga strukturer och vilka olika texttyper eleverna behöver kunna använda, förstå och behärska inom arbetsområdet. Hur börjar man? Tydliga och genomarbetade lektionsplaneringar När man sätter rimliga och utvärderingsbara språkliga mål som samspelar med ämnesmålen är det viktigt att undervisningen ger eleverna träning i just de språkliga färdigheter som ämnesområdet 3
4 kräver. Det räcker inte att formulera genomtänkta språkliga mål om detta sedan inte återspeglas i undervisningen. Om ett språkligt mål är att eleven ska kunna behärska relevanta sambandsord i sina motiveringar och konsekvensbeskrivningar behöver man undervisa om dessa sambandsord och hur man använder dem i motiveringar och konsekvensbeskrivningar. Undervisningen behöver sedan ge eleverna träning i att använda dessa sambandsord genom olika övningar och aktiviteter. Här kan olika stöttningsstrategier i form av tankeblad, formulerings- och/eller skrivmallar fylla en viktig funktion så alla elever kan lyckas med kognitivt krävande uppgifter utan att språket sätter käppar i hjulen för dem. Är ett språkligt mål att eleverna muntligt ska kunna återberätta behöver undervisningen planeras så att eleverna ges många möjligheter att få träna på detta i par eller i mindre grupper samtidigt som eleverna får tillgång till strategier för att kunna utveckla sin förmåga att återberätta i kronologisk ordning. På detta sätt är tydliga och genomarbetade lektionsplaneringar ett måste för att kunna sätta begripliga och utvärderingsbara språkliga mål. Samarbete mellan olika lärare Att som ämneslärare kunna identifiera och formulera språkliga mål kan vara en stor utmaning. Finns möjlighet att ta hjälp av t ex en svenska som andraspråkslärare eller en språkutvecklingslärare är det en stor fördel. En svenska som andraspråkslärare kan inte heller på egen hand formulera språkliga mål inom ett ämne eftersom ämneslärarens expertis krävs för att synliggöra och tydliggöra vad ämnesmålen innebär. Hur vet jag vilka språkliga mål som är bäst för mina elever? De språkliga målen som man väljer ut beror på elevernas förkunskaper och behov. Man måste identifiera vilka språkliga förmågor och språkliga uttrycksformer som är viktigast för att eleverna ska förstå och tillägna sig ämnesinnehållet. Om man tidigare fokuserat mycket på att utvidga elevernas ordförråd kanske ett efterföljande språkligt mål kan vara att använda dessa ord och begrepp i nya former, t ex genom att eleverna skriftligt ska kunna använda orden samtidigt som de utvecklar sin förmåga att behärska en viss texttyp. Det är viktigt att eleverna under varje undervisningstillfälle erbjuds möjligheter att tala, lyssna, läsa och skriva eftersom eleverna behöver använda språket på många olika sätt i många olika sammanhang. Det är dock inte viktigt att alla fyra språkfärdigheterna tydliggörs som språkliga mål varje gång utan det gäller att välja ut den språkliga förmåga som är absolut viktigast i stunden för att eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som ämnesområdet/lektionen kräver och formulera detta som ett språkligt mål. Målen ska vara utvärderingsbara (dvs att man som lärare på något sätt ska man kunna bedöma att eleven nått målen) och formulerade på ett sätt som eleverna kan förstå och relatera till, dvs tydliga och begripliga. 4
5 Exempel på språkliga mål i idrott och hälsa Övergripande mål Eleven ska träna sin förmåga att planera, och praktiskt genomföra fysiska aktiviteter genom att planera för, och sedan leda ett styrketräningspass med kamraterna. Språkliga mål Eleven kan ge tydliga instruktioner. En tydlig instruktion kännetecknas av: uppräkning av de redskap som behövs, välavvägda instruktionssteg Direkt tilltal med verb i imperativ Ord och fraser som beskriver hur du gör Korrekta namn på de muskelgrupper som tränas Hur kan man formulera språkliga mål som eleverna förstår och kan ta till sig av? För yngre elever kan symboler spela en stor roll. Att tillsammans med de språkliga målen Jag kan skriva ord som beskriver Pippi Långstrump eller Jag kan beskriva Pippi Långstrump använda en symbol, t ex en bild av en penna för att tydliggöra att eleverna ska skriva något eller en bild på en mun för att tydliggöra att det handlar om att tala, kan vara ett sätt att tydliggöra när man går igenom de språkliga målen tillsammans med eleverna. På liknande sätt kan man göra när det gäller att tydliggöra vilka ord och begrepp som eleverna ska behärska. Man kan använda sig av bilder eller kanske samla ord och begrepp i en ordbank som man har synlig på t ex en vägg. Kanske tillsammans med elevernas egna förklaringar och definitioner. Ett sätt som man kan se till att de språkliga målen är utvärderingsbara och tydliga för eleverna är att tillsammans med de språkliga färdigheterna tala, lyssna, läsa och skriva välja ut några av de språkliga uttrycksformer (verben) som återfinns i kunskapskraven. Att använda dessa verb och samtidigt koppla dem till olika kognitiva nivåer, dvs lägre och högre nivåer av lärande utifrån Blooms taxonomi, samtidigt som man tydliggör om eleven ska tala, lyssna, läsa eller skriva är ett sätt att se till att de språkliga målen blir begripliga. Exempel kan vara ett eleven muntligt ska motivera, att eleven skriftligt ska återberätta eller att eleven ska läsa en förklarande text och skriftligt sammanfatta huvudpunkterna. Det är väldigt viktigt att komma ihåg att elever behöver mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande, även om deras språkförmåga inte nått en fullgod nivå. (Greppa språket) Därför är det viktigt att man när man formulerar språkliga mål även funderar över att man får med aktiviteter som kräver att eleverna får träning i de förmågor som man hittar under rubrikerna analysera, värdera och syntetisera/skapa i Blooms taxonomi. 5
6 Kunskapsaspekter utifrån Blooms taxonomi Från lägre till högre nivå av lärande Exempel på verb Minnas Förstå Tillämpa Analysera Värdera Syntetisera/skapa att återge från minnet, att från minnet kunna beskriva fakta, definitioner, procedurer mm att med egna ord kunna beskriva sin förståelse av fenomen, principer och procedurer, att skapa mening och se kunskapens sammanhang, orsak och verkan att kunna använda kunskaper i ett konkret sammanhang, lösa uppgifter och problem som kräver användning av kunskaper och färdigheter att kunna urskilja enskilda delar i en helhet, uppfatta olika aspekter i ett problem eller situation, separera i komponenter för att förstå strukturen göra bedömningar för att kunna välja alternativa lösningar, välja tillvägagångssätt, värdera alternativ, kritiskt granska källor mm sammanställa nya mönster och strukturer, dra egna slutsatser, egen tolkning av en situation, egna reflektioner över det man lärt sig Definiera, beskriva, nämna, namnge, välja, identifiera, lista, lokalisera, citera, upprepa, markera, ange, redogöra Förklara, försvara, redogöra, skilja, utveckla, ge exempel, förutse, skriva om, diskutera, sammanfatta, använda, beskriva Kunna tillämpa, beräkna, bevisa, modifiera, verkställa, förutse, genomföra, utföra, förbereda, producera, utveckla, relatera, visa hur, lösa, använda, skissera, experimentera, testa, organisera Identifiera, analysera, urskilja, illustrera, kategorisera, relatera, separera, indela, systematisera, sortera, differentiera, kritiskt granska, jämföra, utforska, undersöka, redogöra, rangordna Värdera, jämföra, kritiskt granska, kontrastera, motivera, avgöra, bevisa, försvara, föreslå, välja, ta ställning, kritisera, komma fram till, förklara, bedöma, reflektera, dra slutsats, uppskatta, argumentera, rekommendera, tolka Ställa samman, utarbeta, skapa, syntetisera, generalisera, konstruera, förklara, planera, formulera, relatera, sammanfatta, tänka ut, förutsäga, kombinera, bevisa, utveckla, producera, dra slutsats, tolka, designa, modifiera, generera 6
7 Ska man skapa olika språkliga mål utifrån hur långt eleverna kommit i sin språkutveckling? Även om man har elever som kommit olika långt i sin språkutveckling är det inte nödvändigt att skapa olika språkliga mål för dessa elever. Det är till och med att föredra att alla elever ska utvecklas mot samma språkliga mål men att man i undervisningen erbjuder eleverna stöttning utifrån elevernas förutsättningar och behov. Denna stöttning kan t ex innebära olika former av visuellt stöd, skrivmallar, modelltexter etc. För elever som inte kommit så långt i sin språkutveckling kan stöttning i form av ordbanker eller lucktexter göra att de kan utveckla samma språkliga förmågor som elever som kommit längre i sin språkutveckling och som av förklarliga skäl inte behöver samma grad och form av stöttning. Tabeller och checklistor 7
8 Checklista för att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva Artikeln är till vissa delar en modifierad översättning av Language Objectives: The Key to Effective Content Area Instruction for English Learners, skriven av Jennifer Himmel (2012). Den artikeln återfinns via följande länk: Artikeln är dock bearbetad och omformulerad utifrån en svensk kontext med exempel ur Lgr 11. Tabellerna och checklistorna är framtagna utifrån böcker av Pauline Gibbons, Maaike Hajer & Theun Meestringa samt utifrån SIOP-modellen av Echevarria m.fl. /Anna Kaya Stockholm Pauline Gibbons (2013:178) 8
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merKursplan för utbildning i svenska för invandrare
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2012:13 Utkom från trycket den 13 april
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merKommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Innehåll Inledning...
Läs merPedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4
Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4 ne m gu nde r A era t Ämne: Svenska åk 4 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 4 Beräknad tidsåtgång: 400 500 minuter under 4 5 veckor LGR 11, del
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merUtbildning i svenska för invandrare. Kursplan och kommentarer
vuxenutbildningen Utbildning i svenska för invandrare Kursplan och kommentarer Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 e-post: order.fritzes@nj.se
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; SKOLFS 2017:91 Utkom från trycket den 21 november 2017 beslutade
Läs merÅterberättande text med cirkelmodellen
Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs merÄr alla lärare språklärare?
Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs Y
kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merKursplan - Grundläggande svenska
2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,
Läs merIndividuell studieplan
för Bakgrund: Hemland Ålder Språk Erfarenheter Studier Sverige: Ankomstår Erfarenheter Studier Kursdeltagarens mål för utbildningen Kursdeltagarens mål efter utbildningen Ο syn Ο hörsel Ο övrigt Finns
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2
kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom
Läs merVi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merLokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merDel 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna
Läs merRobinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka
Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs X
kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merPedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter
2015-12-10 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska du
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs mer"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?
"Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,
Läs merPedagogisk planering år 2 Skriva meningar
2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merKunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9
Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra
Läs mer3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella
Läs merSvenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merTummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
Läs mer3.18 Svenska som andraspråk
3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merFör prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:
prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merBilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741
Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merKÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merArbetsområde: Jag får spel
Arbetsområde: Jag får spel Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-9 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för
Läs mersvenska kurskod: sgrsve7 50
Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk
Läs merReferera inte plagiera
Referera inte plagiera Hur man citerar och gör källhänvisningar - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 7-9 Syfte Tanken med denna övning är att väcka frågor och tillsammans diskutera vad det innebär
Läs merLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Läs merGuide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen
Guide för bedömning Lgr11 den samlade läroplanen Innehåll Kursplanens olika delar Hjälp att förstå kunskapskraven Risk vid planering Hur ska jag tänka för att göra korrekta bedömningar Har jag rätt fokus
Läs mer3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor
Läs merSvenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merMODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL
3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs W
kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merUndervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.
SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och
Läs merSagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:
7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa
Läs merErik blir kapten. ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR Läsa, förstå och reflektera över olika texter. Skriva texter för olika syften och mottagare.
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Erik och hans pappa är på en stor färja, där de ska sova över. Färjan gungar ganska mycket och Eriks pappa blir
Läs merFöra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.
Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra
Läs mersamt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
Läs merAtt främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola
Modul: Att främja elevers lärande i NO, I Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:18) om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; Utkom från trycket
Läs merModell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin
Modell för planering SYFTE BEDÖMNING INTER- AKTION SPRÅKLIGA MÅL STÖTTNING UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin Vilket kunnande ska undervisningen utveckla?
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merHär följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.
Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merTECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår
Läs merKommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
VUXENUTBILDNINGEN Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk Reviderad 2016 Kommunal vuxenutbildning på
Läs merIntroduktion Få syn på språket
Introduktion Få syn på språket Ann-Marie Wahlström Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 1/9 2014 L9S220/LGS220, HT14 Få syn på språket Alla skolformer, verksamheter och ämnen från förskola till
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs mer