Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Transkript

1 Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning, svenska som andra språk och studiehandledning. 1

2 Inledning Bakom alla program och planer finns det en bakomliggande vilja, en önskan att program och planer ska bidra till att uppnå ett visst tillstånd. Ett tillstånd eller en anda som uttrycks i konkreta detaljer. För att förstå denna bakomliggande vilja behöver program och planer processas på arbetsplatserna, vilket är en nödvändighet för att uppnå det nya önskade läget. En ytlig och grund förståelse leder till att program och planer reduceras till checklistor som endast prickas av. Att förstå den bakomliggande tanken leder till högre kvalitet i arbetet än att styra med detaljer. För strategiprogrammet är förståelsen av följande fyra strategier centrala: o Inkludering alla barn och elever är med från början, skolan görs tillgänglig för alla barn och elever. o Främjande och förebyggande med andra ord ett arbetssätt för att främja delaktighet, utveckling och lärande och förebygga för att motverka risker för svårigheter och exkludering. o Likvärdighet och visa på förutsättningar för en likvärdig utbildning. o Lärande organisation systematisk kunskapsbildning byggs och utvecklas och leder till erfarenheter och lärdomar som ligger till grund för förändringar i vardagsarbetet. Strategiprogrammet är en del i en helhet där elevhälsoplan, likabehandlingsplan m.m. ingår. En central tanke och ambition som genomsyrar alla dokument och planer är att: skolan ordinarie verksamhet ska göras tillgänglig för alla elever. Det betyder att det är skolans ansvar att undanröja de hinder som kan finnas för att en elev ska kunna delta i den ordinarie verksamheten med framgång. Någon annan strävan kan inte finnas. Att, i den ordinarie verksamheten, söka den bakomliggande orsaken eller det bakomliggande hindret för elevs framgång och undanröja detta är skolans uppgift. Alternativet att eleven först ska beredas någon annanstans för att sedan kunna vara en del av ordinarie verksamhet finns inte. 2

3 I Sundsvalls förskolor och skolor ska nyanlända barn och elever vara en del av ordinarie verksamhet. För att stärka ambitionen med att ge samtliga barn och elever, med annat modersmål än svenska, goda förutsättningar för utveckling och lärande, har Strategiprogram för Mångfald och Likvärdighet utarbetats. Strategiprogrammet ska ge stöd och vara en ledstång för förskolor och skolor i deras arbete. Ansvar och roller definieras och tydliggörs. Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun har identifierat ett behov av att stärka arbetet med frågor som inte enbart rör nyanlända, utan även med mer allmänna frågor som rör andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning, svenska som andraspråk samt studiehandledning, i den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Detta arbete behövs för att ge barn och elever med annat modersmål än svenska likvärdiga förutsättningar till utveckling och lärande. Strategiprogrammet sammanfaller väl med regeringens arbete med att förtydliga styrdokumenten, förändringar i skollagen och att ta fram stödmaterial till hjälp i arbetet med barn och elever med annat modersmål än svenska. Arbetet i Sundsvall handlar i huvudsak om: hur barn- och utbildningsförvaltningen, förskolor och skolor på bästa sätt kan välkomna nya barn, elever och familjer till verksamheten, hur modersmålsstöd i förskolan, modersmålsundervisning och studiehandledning i grundskola och gymnasieskola organiseras och ges, hur arbetet med svenska som andraspråk organiseras och ges, samt hur kunskapen om flerspråkighet som en rikedom och tillgång får möjlighet att utvecklas hos alla pedagoger, barn och elever i Sundsvalls kommuns förskolor och skolor. Svensk förskola och skola har höga ambitioner när det gäller att ge alla barn och elever goda och likvärdiga förutsättningar att nå målen. Denna höga ambition är viktig att värna om och innebär höga förväntningar på alla som arbetar i förskolan och skolan. Enligt styrdokumenten har alla barn har rätt att känna sig välkomna och delaktiga i förskolans och skolans verksamhet. Samtidigt rapporterar Skolverket i sin lägesbedömning att likvärdigheten i svensk skola generellt har försämrats. Även internationellt utmärker sig Sverige som ett land där både kunskapsresultat och likvärdighet försämrats under 2000-talet. 2 Flerspråkighet Majoriteten av världens befolkning är flerspråkig. Sett ur ett globalt perspektiv är det vanligare att en individ är flerspråkig än enspråkig. Det finns på jorden i dag cirka 200 självständiga stater och i dessa länder talas flera tusen olika språk. I Sverige finns omkring 200 av dessa språk representerade. I svensk förskola och skola har i dag ungefär 20 procent av alla barn och elever ett annat modersmål än svenska. Språk och identitet hänger samman, liksom språk och lärande. I en allt mer internationaliserad värld och en internationell studie- och arbetsmarknad har alla barn och elever glädje av att möta olika språk och kulturer. I alla skolans läroplaner finns det internationella perspektivet tydligt framskrivet. 1 Skolverket 387: Skolverket 387:2013, s. 9 3

4 För barn och elever med annat modersmål än svenska tar det mellan 3 och 8 år att språkligt och ämnesmässigt komma i nivå med sina skolkamrater. Ofta tar det längre tid för en äldre elev att lära sig det nya språket än för barn som börjar i svensk förskola eller skola vid yngre år. 3 Enligt Skolverket har gruppen äldre elever, födda utomlands som kommit till Sverige efter skolstart ökat på senare år, en grupp som alltså ställer särskilda krav på undervisningen. 4 Alla lärare har ansvar för barns och elevers språkutveckling Vart femte barn eller elev har ett annat modersmål än svenska. I förskolan och skolans uppdrag framhålls språkets betydelse för lärandet som något mycket centralt. Konsekvensen av detta är att oavsett var i utbildningssystemet en lärare arbetar så har hon eller han alltid ett uppdrag att bidra till att ge barnen eller eleverna förutsättningar för att utveckla sitt språk så långt det är möjligt. I Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket kan man läsa att det därmed är viktigt att alltid beakta de språkliga aspekterna av undervisningen oavsett vilken skolform, verksamhet eller ämne man undervisar i och hur långt barnen eller eleverna kommit i sin språkutveckling. 5 Lärare ställs alltså inför nya utmaningar och behöver kunskap om att arbeta med flerspråkiga barn och elevers kunskapsutveckling, där språket för dessa barn och elever både är ett medel och ett mål. Lärare behöver kunskap om andraspråksinlärning och i sitt arbete beakta att det tar lång tid att tillägna sig ett andra språk till en nivå där det kan fungera som ett lärande- och tankeverktyg. 3 Collier 1987, 1989, 2002, Cummins 1981 i Det bästa för barnen Barnintroduktion i Jämtlands län, Skolverket 387: Skolverket 2012, Få syn på språket, s. 5. 4

5 Vision Lust att lära Alla elever ska lämna skolan med möjligheter att utvecklas i fortsatta studier eller i ett fritt yrkesval. Alla elever ska uppleva att skola och lärande är något för dem. Mål Att varje barn och elev ges ett starkt nyanserat och väl fungerande språk för att möjliggöra fortsatta val i livet. Alla pedagoger känner ansvar och deltar i arbetet med att stödja barn och elevers språkutveckling. Ledningen ansvarar för att (förvaltningen) flerspråkig personal, med pedagogisk kompetens och med goda kunskaper i svenska och modersmål, anställs ett centrum för flerspråkigt lärande stödjer skolorna med hög kvalitet på modersmålslärare, studiehandledare på modersmål och kartläggning av nyanlända elevers kunskapsnivå, centrumet är ett nav och kontaktlänk för information från och mellan Migrationsverk, andra myndigheter, familjer och skolor centrumet bistår förskolechef, rektor och pedagoger med kunskap och kompetens som rör välkomnande och introduktion av nyanlända barn, elever och familjer modersmålet löper parallellt med svenskan i förskola, förskoleklass och skola de elever som har behov av studiehandledning på sitt modersmål får detta fortbildning i språkutveckling och flerspråkighet för personal och ledare genomförs behöriga lärare i svenska som andraspråk finns på skolorna möjlighet ges att anställa modersmålslärare för de större språkgrupperna ute på skolor eller i skolområden 5

6 Förskolechef/Rektor ansvarar för att barn och elever ges det stöd de behöver i den ordinarie lärmiljön eller i direkt anslutning till denna introduktion av nyanlända ges i samarbete med Centrum för flerspråkigt lärande språkutvecklande arbete av hög kvalitet genomsyrar hela verksamheten strategiprogrammets intentioner hålls levande varje förskola/skola erbjuder språkutvecklande lärmiljö av hög kvalitet till varje barn/elev de vuxna visar att de har tydliga och höga förväntningar på elevens arbetsinsats och möjlighet att nå uppsatta mål förskolan och skolan ger barnen och eleverna möjlighet att tillägna sig ett starkt, nyanserat och väl fungerande språk elev ges studiehandledning på modersmål i de moment i olika ämnen, som undervisande lärare kartlagt beslut om att elever placeras i s.k. introduktionsklasser eller grupper är väl dokumenterade (åtgärdsprogram), tidsbegränsade och att dessa placeringar kontinuerligt följs upp behöriga lärare i svenska som andraspråk finns på skolorna Pedagogen ansvarar för att arbetet med begrepps- och språkutveckling sker medvetet i alla ämnen och genomsyrar all verksamhet eleverna ges ett starkt, nyanserat och väl fungerande språk barnens och elevernas läs-, skriv- och språkutveckling följs upp för att utmana barnet/eleven i dess språkutveckling kartlägga elevs behov av studiehandledning i olika moment och samarbeta med studiehandledare 6

7 Några begreppsdefinitioner Nyanlända elever Nyanlända elever är inte en homogen grupp. Ålder vid ankomst har betydelse men erfarenheten av att gå i skolan kan variera stort. En del har lång skolgång med goda kunskaper med sig i bagaget, andra har gått i skolan sporadiskt och ytterligare andra har inte gått i skolan alls. Nyanlända elever definieras i regeringspromemorian Utbildning för nyanlända elever som elever som anlänt till Sverige och påbörjat sin utbildning i Sverige efter den tidpunkt då skolplikten normalt inträder, dvs. efter sju, eller om det finns särskilda skäl, åtta års ålder. 6 Enligt en promemoria föreslås även att en elev inte längre ska anses nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Efter fyra års skolgång beskrivs eleven som andraspråksinlärare. I förskolans styrdokument finns ingen motsvarande definition av nyanlänt barn. Introduktion I läroplanerna talas om vikten av att barn, elever och familjer får en god introduktion till verksamheten. Därför använder vi begreppet introduktion i när vi talar om barn och elevers första tid i svensk förskola och skola. Tidigt mottagande av nyanländ elev Nyanländ elev ska vara placerad i skolverksamhet inom en vecka från ankomsten till kommunen. Begreppet förberedelseklass ersätts med begreppet introduktionsklass. Eventuell undervisning i introduktionsklass organiseras i enlighet med kommande förändringar i förordningarna, som förväntas träda i kraft 1 april 2014 Det är viktigt med ett gott välkomnande och tidiga insatser. Organisationen måste stämma överens med gällande förordningar. Begreppet introduktion tydliggör skolans ansvar för att introducera eleven och göra verksamheten tillgänglig för den nyanlände och kan motverka felaktiga förväntningar på att eleven ska vara färdigförberedd för vidare skolgång. Introduktionsklass Skolan ordinarie verksamhet ska göras tillgänglig i för alla elever. För elever som anländer under de senare åren i grundskolan kan det dock vara svårt att ingå i ordinarie verksamhet i större skala, i synnerhet om tidigare skolgång varit knapphändig. För dessa elever kan introduktionsklass vara en alternativ placering. I den mån eleven behöver tillgång till introduktionsklass organiseras detta så nära den ordinarie skolan som möjligt - i samverkan med och integrerat i den ordinarie skolans verksamhet. När det bedöms att den ordinarie skolan inte kan organisera ett sådant arbete är det naturligt att detta då sker i skolområdet. Centralt placerade introduktionsklasser ska avvecklas. 6 Ds 2013:6, sid 5. 7

8 Schema för arbetsgång med nyanlända barn och elever. När förskola/skola eller enheten för flerspråkigt lärande får information/kunskap att nya barn/ungdomar anlänt tas kontakt mellan nämnda aktörer, för att påbörja planeringsarbetet för det aktuella barnet/eleven. Ansvaret för att kontakten sker ligger på den/de enheter som fått kännedom om att ett barn/elev har anlänt till kommunen. Detta sker inte alltid på ett och samma sätt och därför behöver ansvaret åläggas både förskola/skola och enheten för flerspråkigt lärande. Därefter kontaktas familjen och en första plan görs upp för var barnet/eleven ska gå i förskola/skola, hur kartläggning av kunskaper ska gå till, hur modersmålsundervisning ska erbjudas. Hur samarbetet ska organiseras och hur introduktionen till svensk förskola/skola och information om adekvata delar av samhället ska ske. Observera att ansvaret för barnet/eleven, ligger på skolledaren på den lokala förskolan/skolan men enheten för flerspråkigt lärande bistår med alla sina resurser, genomför kartläggningar, ger modersmålundervisning och ger studiehandledning på modersmål. Ansvaret för att barnet/eleven får och ges stöd ligger på rektor men mycket av stödet ges av enheten för flerspråkigt lärande. Härefter bedöms löpande elevens behov av studiehandledning. Bedöms det att eleven behöver gå i introduktionsklass är det skolan själv som anordnar detta i nära anslutning till ordinarie skola eller i skolområdet. Ansvaret för att eleven ges möjlighet att läsa Svenska som andraspråk åligger rektor på skolan. 8