Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Transkript

1 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014

2 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till att de kommit. Asylsökande unga som påbörjar sina gymnasiestudier innan 18 års ålder har rätt till utbildning i gymnasieskola/gymnasiesärskola. Socialnämnden har ansvaret för placerade barns och ungas utbildning.

3 Introduktion i grundskolan På grundskolan i Södermanland placeras de flesta nyanlända elever i så kallade förberedelseklasser/ internationella klasser/ introduktionsklasser. Vistelsetid= max 1 år I några få kommuner placeras nyanlända elever direkt i klass (direkt inkludering). Nyanlända elever ska inte vanemässigt placeras i klass eller grupp utan att det görs en individuell bedömning utifrån vad som är bäst för just henne/honom. Ambitionen ska alltid vara att nyanlända elever så snabbt som möjligt ska kunna delta i reguljär undervisning. Man har rätt att fullfölja den högsta årskursen även om skolplikten upphör dessförinnan. Man har rätt - om man inte har uppnått de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive grundskolform- att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år. Förlängd skolplikt: för elever som kommit till Sverige efter 12-årsåldern (kortare tid än 4 år i svensk grundskola) och inte har nått målen i svenska i årskurs 9 förlängs skolplikten tills dess att målen är uppnådda (max 18 år).

4 Introduktion på gymnasiet Språkintroduktion är till för unga som nyligen har anlänt till Sverige. Utbildningen ska påbörjas senast det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. För elever utan PUT gäller istället att utbildningen ska påbörjas innan eleven fyllt 18 år. Syftet med språkintroduktion är att erbjuda en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, men den ska även innehålla de grundskole-och/eller gymnasieämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning och som eleven inte har godkända betyg i. Språkintroduktionen får även innehålla andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling, tex praktik. Utbildningen på språkintroduktion ska som huvudregel motsvara heltidsstudier. En elev på språkintroduktion (gäller andra IM-program med) har rätt att fullfölja utbildningen enligt den plan (individuell studieplan) för utbildningen som gällde när utbildningen inleddes. Om eleven har medgett att planen ändras, har eleven rätt att fullfölja den ändrade planen. Planen ska innehålla utbildningens syfte, längd och huvudsakliga innehåll. Är man 20 år har man alltså rätt att fullfölja sin utbildning på tex yrkesintroduktion.

5 Individuella behov Skolan ska anpassa utbildningen till elevers individuella behov och förutsättningar så att eleven når de kunskapskrav som ska uppnås inom varje skolämne Det finns flera sätt att möta elevers individuella behov, tex undervisning via modersmålet inledningsvis, studiehandledning på modersmålet. Det är också betydelsefullt att lärarna arbetar språk- och kunskapsutvecklande inom sina respektive ämnen

6 Kartläggning Skolan ska kartlägga nyanlända elevers kunskaper i olika ämnen och följa upp kunskapsutvecklingen. För att detta ska ske krävs det att lärare, studiehandledare på modersmål/modersmålslärare och ämneslärare samarbetar. En första kartläggning ska ske inom 2 månader efter skolstart. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett kartläggningsmaterial

7 Svenska som andraspråk (SvA) Undervisning i SvA ska ordnas om det behövs för elever som har ett annat modersmål än svenska. Bedömningen av behovet ska göras för varje enskild individ. I grundskolan ersätter svenska som andraspråk alltid ämnet svenska. I gymnasieskolan finns det möjlighet att läsa både svenska och svenska som andraspråk. Eleven får då läsa svenska som individuellt val och svenska som andraspråk som ett gymnasiegemensamt ämne.

8 Modersmålsundervisning Elever som talar ett annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning om man vill ha det. Kommunens skyldighet är dock begränsad: Om det inte finns någon modersmålslärare att tillgå, eller om det är färre än fem elever som önskar undervisning i språket, behöver kommunen inte tillhandahålla utbildningen. Modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken (finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska) ska erbjudas oavsett antal elever i kommunen samt även om språket inte används i elevens vardag.

9 Studiehandledning på modersmål En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om han/hon behöver det. Rätten till studiehandledning på modersmål regleras i skol- och gymnasieförordningen under kapitlen om rätt till särskilt stöd. Det är viktigt att det upprättas ett åtgärdsprogram. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Innehållet i studiehandledningen ska vara i riktning mot de nationella kunskapskraven. Om man före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

10 Särskilt stöd Man har rätt till särskilt stöd om det misstänks att man inte når de kunskapskrav som ska uppnås. Samma regler gäller både för grundskola och gymnasieskola. Skolpersonal ska anmäla till rektor när en elev riskerar att inte nå målen. Rektorn ansvarar för att det görs en utredning om vilket särskilt stöd som behövs. De som gör utredningen ska samarbeta med eleven och gode mannen. Ett åtgärdsprogram ska upprättas om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Syftet med åtgärdsprogrammet är att skolan ska kunna säkerställa att en elevs behov tillgodoses. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor. Anpassad studiegång och studiehandledning på modersmål är exempel på stödåtgärder som kan vara aktuella för nyanlända elever. Ett åtgärdsprogram kan alltid överklagas.

11 Om svensk skola på flera språk:

12 Nonanen Nonanen har fripperats till att leva i tranvanmiljö. Den är inte kornevarande av några människor. Zufanerna låter nonanerna leva ett liv som till stor del liknar vildnonanernas sätt att leva. Några vilda nonaner finns inte kvar i Sverige. På våren speklar zufanerna upp nonanerna på laktranvanet. På hösten samlar man flog alla nonaner och flyttar ner dem till tranvaskogen, där de får var ahela vintern. Skogen ger skydd mot de puka och kalla rakisherna på vintern medan tranvat ger squablig twid under den varma trellistaden. Nonanerna äter spjukar av olika slag, men när det finns äter de även gräs, legater och blad.

13 Uppgifter: E: Är nonanen kornevarande av människor? C: Berätta hur zufanerna sköter nonanerna under de olika trellisaderna. Glöm inte att förklara varför de gör så! A: Vilka fördelar finns det med att äta spjukar? Vad hade du föredragit, spjukar eller legater? Motivera!

14 Gode mans roll gentemot skolan God man ska: Se till att barnet/ den unge skrivs in i skolan Delta vid inskrivnings-/mottagningssamtal, föräldramöten, utvecklingssamtal, andra möten såsom ESS, etc (från skolans sida ser man gärna att personal från HVB också deltar) Bevaka att barnet/den unge får den utbildning han/hon har rätt till Följa upp barnets skolgång och närvaro (från skolans sida ser man gärna att personal från HVB också gör det)

15 Rapport: Introduktion och mottagande av nyanlända elever i Södermanland Viktiga observationer är att: Sörmland har flera framgångsfaktorer, tex engagerade och duktiga lärare som arbetar hårt för att nyanlända elever ska ha det bra i skolan Det finns en stor vilja på skolnivå att lära av varandra och ta hjälp från olika håll Samtidigt saknas det kunskap om vilka skyldigheter man har som tex huvudman gentemot de nyanlända eleverna Frågor kring nyanländas (och flerspråkiga elevers) lärande är i skymundan ute i kommunerna Fler skolor och kommuner borde kunna arbeta språk- och kunskapsutvecklande

16 Jag konstaterar bl.a. att : Södermanland bör kunna bli bättre på att ta emot nyanlända (och flerspråkiga) elever i skolan Nyanlända elevers utbildningsvillkor skiljer sig mellan kommuner och/ eller skolor Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt gynnar lärandet i alla ämnen för alla Nyanlända elever i skolan är allas ansvar /Pages/introduktion-och-mottagande-av-nyanlanda-elever.aspx