Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54)

Transkript

1 REMISSVAR Dnr 3.9:0563/17 Utbildningsdepartementet Stockholm Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54) (U2017/02610/S) Inledning Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet. Forskning visar att inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i ett samhälle. När det gäller utbildning vill Barnombudsmannen inte bara lyfta fram FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) utan även referera till Agenda Där anges att staten ska senast år 2030 ska säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grund och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till ändamålsenlig kunskap. Vidare säger Agenda 2030 att man ska avskaffa skillnader mellan kön inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsbefolkning och barn som lever under utsatta förhållanden. 2 Barnombudsmannen är positiv till att utredningen har tagit intryck av de elevröster som kommit fram i senare tids forskning, då utredningen inte själva har genomfört egna intervjuer med barn. Det visar att utredningen förstått att det är barnen som är experter på sin egen situation och att de har rätt att komma till tals. (Se artikel 12 i barnkonventionen.) Barnombudsmannen ser att utredningen har ett tydligt barnrättsperspektiv utifrån barnkonventionen. I vårt remissvar vill vi visa ännu tydligare hur utredningens förslag är i linje med barnkonventionen. I vissa delar har vi synpunkter i sak. 1 I september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål för en bättre värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan innebär att alla medlemsländer i FN förbundit sig att tillsammans uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. 2 Agenda 2030, delmål 4 Barnombudsmannen Box Stockholm Norr Mälarstrand 6 Telefon Fax

2 5 Hur ska fler nyanlända elever nå behörighet till gymnasiet? 5.3 Nyanlända elever får kortare tid i skolan Utredningen redovisar att tidpunkten för när eleven har invandrat till Sverige har stor betydelse för resultatet i skolan. Utredningen resonerar kring skollagens definition av nyanländ elev, att eleven börjar skolan efter ordinarie skolstart. Utredningen menar att definitionen innebär att en elev som räknas som nyanländ på kortare tid ska genomföra grundskolan, då de börjar efter skolstart. Utredningen anser att det finns skäl att överväga om nyanlända elever som påbörjar sin skolgång sent i grundskolan kan få utökad tid att fullgöra utbildningen. Utredningen har därför utrett frågorna om skolplikt, utökad undervisningstid och lov- och helgskola. Utredningens förslag är att statsbidrag för lovskola även i fortsättningen bör utgå till huvudmän som anordnar lovskola, utöver den obligatoriska lovskolan som nu föreslås av regeringen för elever i årskurs 8 eller 9 i grundskolan. Barnombudsmannen har i olika sammanhang träffat nyanlända barn och unga, bland annat i Vi lämnade allt och kom hit (2017), som berättar att de har tyckt att sommarlovet har varit för långt och att de har saknat sina lärare och andra vuxna i skolan under lovet. Barn som har haft sommarskola berättar hur skönt det har varit för dem att ha en aktivitet under sommaren.. Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag, men vill lyfta fram att det är en balansgång mellan rätten till utbildning enligt barnkonventionens artikel 28, barnets rätt till fritid, lek och kultur enligt artikel 31 och barnets rätt att inte diskrimineras enligt artikel 2. Utredningens förslag är i linje med barnkonventionens artikel 28 om barns rätt till utbildning. Enligt artikel 28 har barn rätt till grundskola och konventionsstaterna ska också uppmuntra barn att genomföra en högre utbildning än grundskolan. Dock får man inte glömma bort att barn har rätt till fritid, lek och kultur. Enligt artikel 31 har barn rätt till rekreation och inte bara att gå i skolan. Barnombudsmannen hade önskat att alla barn fick samma möjligheter att klara av skolan under de ordinarie terminerna oavsett om man är nyanländ eller inte. FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) har betonat att åtnjutandet av rättigheter och friheter på jämlika grunder inte alltid behöver innebära identisk behandling i varje instans. 3 Principen om jämlikhet kräver ibland att konventionsstaten tillämpar positiv särbehandling för att minska eller eliminera omständigheter som orsakar eller vidmakthåller diskriminering. Barnombudsmannen delar barnrättskommitténs om positiv särbehandling i detta förslag. 5.4 Anpassningar av utbildningen Enligt skollagen finns det begränsningar för hur mycket den enskilde elevens undervisning kan utökas. Utredningen anser att det är nödvändigt att överväga på vilket sätt utbildningen kan anpassas i sitt innehåll för att de nyanlända elever som påbörjar skolgången i Sverige i årskurs 7 9 ska få bättre förutsättningar att uppnå 3 FN:s barnrättskommitté. A Allmänna åtgärder för genomförandet av konventionen om barnets rättigheter,

3 de kunskapskrav som minst ska uppnås och därigenom uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Utredningen föreslår att rektorn ska få fatta beslut om att en nyanländ elev som har tagits emot i det svenska skolväsendet i årskurs 7 9 i grundskolan eller i årskurs 8 10 i specialskolan får ges mer undervisning i utvalda ämnen än övriga elever i samma årskurs hos huvudmannen om det finns särskilda skäl. Det ska ske genom en omfördelning av undervisningstiden (anpassad timplan). Beslutet får inte innebära att eleven ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen. Ett sådant beslut får dock innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen. En elev får ha anpassad timplan under högst tre år. Utredningen gör bedömningen att förslaget om individuell studieplan med en långsiktig planering för hur eleven ska uppnå behörighet stärker elevens möjlighet till en ökad delaktighet i sin utbildning. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget under förutsättningen att barnet som det berör får information och är delaktig i beslutet. Enligt barnkonventionens artikel 3 ska barnets bästa komma i främsta rummet, beslut ska fattas utifrån det individuella barnets specifika situation. Enligt artikel 12 i barnkonventionen har barnet rätt att komma till tals samt att få sina åsikter beaktade utifrån ålder och mognad. För att barn ska kunna komma till tals i det här fallet förutsätter det att barnet får information om varför rektorn vill fatta detta beslut. 5.5 Studiehandledning på modersmålet Utredningen konstaterar inledningsvis att det i dag råder brist på studiehandledare på modersmål. Utredningen uppfattar att problemet framför allt gäller vissa språk, oftast mindre språkgrupper. Utredningen konstaterar att det med stor sannolikhet råder osäkerhet kring när studiehandledning på modersmålet är en extra anpassning som inte behöver dokumenteras och när ett beslut om åtgärdsprogram ska fattas. Utredningen uppfattar att studiehandledning på modersmålet ofta inte ges utifrån elevernas behov utan utifrån tillgängliga resurser och att det finns brister i kvaliteten i den studiehandledning som ges. Det kan enligt utredningen ha sin orsak i att det saknas bestämmelser eller nationella riktlinjer om syfte och innehåll. Utredningen föreslår att nyanlända elever ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Vidare föreslår utredningen att studiehandledning får ges på elevens starkaste skolspråk om det är ett annat än modersmålet. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget då det är i linje med både artikel 22 som handlar om hur vi ska behandla flyktingbarn och med artikel 12 utifrån barnets rätt till delaktighet. Enligt artikel 22 ska staten respektera flyktingbarns kulturella och språkliga bakgrund. Genom att barnet får rätt till studiehandledning på modersmålet bidrar detta till att barnet kan ta till sig information bättre än om det varit på svenska och det kan bidra till att barnet blir mer delaktig i sin utbildning. 6 Elevernas utveckling mot kunskapskraven Ett skriftligt omdöme i stället för terminsbetyget F Utredningens förslag är att en nyanländ elev i grundskolan, specialskolan och sameskolan som inte uppnår kravet för betyg E, i stället för terminsbetyg ska få ett 3

4 skriftligt omdöme om sin kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnet. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget. Att skolans bedömning av barn sker utifrån barnets specifika behov och situation korresponderar väl med barnkonventionens artikel 3 om barnets bästa och artikel 29 om utbildningens syfte. Artikel 29 säger att barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga ska utvecklas. Vi ser det som positivt att eleven får ett omdöme som visar vägen mot ett mål i stället för ett besked i form av ett F, som kan uppfattas som ett misslyckande och försvåra en positiv utveckling Ett nationellt bedömningsstöd för kunskapsutveckling som ligger under de krav som motsvarar godkänt betyg Utredningen föreslår att Skolverket får i uppdrag att ta fram ett generellt bedömningsstöd för elevers kunskaper som ligger under kraven som motsvarar godkänt betyg med särskilt inriktning på nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna och gymnasieskolans introduktionsprogram. Ett generellt bedömningsstöd bör inte vara ämnesspecifikt utan det bör i stället vara utformat på en övergripande nivå. Utredningen föreslår även att Skolverket bör ges i uppdrag att ta fram ett stödmaterial i engelska på nybörjarnivå för årskurs 7 9 i grundskolan och gymnasieskolans introduktionsprogram. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget. Sverige har fått kritik av barnrättskommittén för att det finns nationella skillnader när det gäller möjligheten till stöd. Barnombudsmannen anser att ett nationellt bedömningsstöd från Skolverket skulle motverka regionala skillnader Modersmålsundervisning Utredningens förslag är att huvudmannen ska vara skyldig att erbjuda modersmålsundervisning till elever i de obligatoriska skolformerna och gymnasie- och gymnasiesärskolan som är ensamkommande, om de har ett annat modersmål än svenska, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget. Det är i linje med rätten att behålla sin identitet som barn har utifrån barnkonventionens artikel 8. Förslaget är också i linje med artikel 22 som handlar om hur konventionsstaterna ska behandla flyktingbarn; staterna ska respektera flyktingbarns kulturella och språkliga bakgrund. 7 Övergångar mellan skolenheter och mellan grundskola och gymnasieskola 7.6 Det finns behov av ytterligare dokumentation av nyanlända elevers skolgång vid övergångar Utredningen bedömer att elevgruppen nyanlända har ett stort behov av att en strukturerad överlämning görs när eleven flyttar mellan skolor. Utredningen föreslår att nyanlända som påbörjar sin skolgång i Sverige i årskurs 7-9 i 4 FN:s barnrättskommitté. Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport. CRC/SWE/CO/5. Punkterna 11 och 12 4

5 grundskolan och 8-10 i specialskolan och vars kunskaper har bedömts, ska få en individuell studieplan senast inom två månader från mottagandet inom det svenska skolväsendet. Studieplanen ska, enligt utredningen, innehålla en långsiktig plan för hur eleven ska uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program utifrån elevens mål. Den ska också innehålla uppgifter om utbildningens huvudsakliga innehåll och planerade stödåtgärder. Enligt utredningen bör studieplanen revideras efter de bedömningar som görs av den nyanlända elevens ämneskunskaper. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget. I våra möten med nyanlända barn och unga har de berättat att de flyttats mellan kommuner och att de har bytt skolor flera gånger. Några säger att de upplever att deras skolgång har stoppats upp vid skolbyten. 5 Enligt barnkonventionens artikel 29 har alla barn rätt till en skola som utvecklar barnets fulla potential. Barnombudsmannen anser att för att ett barn ska kunna ha möjligheten att utvecklas krävs att utbildningen är sammanhängande och att ansvariga i skolan har möjlighet att följa ett barns utveckling över tid. 8 Fler vägar in i gymnasieskolan 8.4 Introduktionsprogram För elever som inte uppnått behörighet till de nationella gymnasieprogrammen finns fem introduktionsprogram: preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Utredningen bedömer att ju kortare tid en nyanländ elev har gått i grundskolan desto större är sannolikheten för att eleven behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket. Och på motsatt sätt bedömer utredningen att ju längre tid en nyanländ elev har hunnit gå i grundskolan desto mindre borde sannolikheten vara att eleven har ett behov av en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket. Enligt utredningens bedömning är det inte lämpligt att språkintroduktion är det enda introduktionsprogram som står öppet för den nyanlända elev som t.ex. hunnit gå tre år på grundskolans högstadium, men som inte klarat att uppnå behörighet till ett nationellt program. Utredningens föreslår att ungdomar som inte har godkänt i svenska eller svenska som andraspråk får tas emot på programinriktat individuellt val, om de i övrigt uppfyller behörighetskraven och om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl. Barnombudsmannen är positiv till utredningens förslag att öppna upp för elever som saknar godkänt i svenska eller svenska som andra språk. Vi föreslår dock att ungdomar som saknar godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och uppfyller behörighetskraven för programinriktat individuellt val ska ha rätt att gå där om det inte finns synnerliga skäl emot det. Vi grundar vårt ställningstagande på barnkonventionens artikel 28 om rätten till utbildning. Där skriver man att konventionsstaterna ska uppmuntra till olika former av utbildning efter grundutbildningen, såväl allmän utbildning som yrkesutbildning och att man ska göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn. Att fler nyanlända får möjlighet att läsa på programinriktat individuellt val, om förutsättningarna finns hos eleven att klara av det, visar att Sverige följer barnkonventionens intentioner. 5 Vi lämnade allt och kom hit

6 I barnkonventionens artikel 29 om utbildningens syfte, talas om att varje barn ska få utvecklas utifrån sin egen person. Att vara flexibel i utbildningssystemet och låta elever som klarar av ett programinriktat individuellt val få lov att studera där, trots att alla kunskapskrav inte är uppnådda visar på en vilja att bedöma varje individ utifrån sina förutsättningar och det ligger också i barnkonventionens intentioner. Föredragande i ärendet har varit utredare Shanti Ingeström och utredare Åsa Beckman. Anita Wickström barnombudsman 6