Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun"

Transkript

1 Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

2 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 NYANLÄNDA ELEVER... 4 VILKA ÄR DE NYANLÄNDA BARNEN/ELEVERNA?... 4 INTEGRATIONSENHETENS ANSVAR... 4 FÖRSKOLANS ANSVAR... 4 RUTIN FÖR ATT FRÄMJA BARNS TVÅ- ELLER FLERSPRÅKIGHET I FÖRSKOLAN... 5 GRUNDSKOLAN... 6 FRITIDSHEM... 9 GYMNASIESKOLA... 9 UPPFÖLJNING

3 Förord Följande riktlinjer gäller mottagande och utbildning för nyanlända barn och elever i Säters kommun. Inom grundskolan gäller med några få undantag samma bestämmelser för nyanlända elever som för alla andra elever i skolan. Några bestämmelser reglerar rätten till skolgång och utbildningens innehåll för bl.a. asylsökande elever. Bortsett från dessa undantag gäller alla skolförfattningar för de nyanlända eleverna. Speciellt betydelsefulla är de bestämmelser som gäller skolans likvärdighet, elevens tillgång till utbildning och särskilt stöd samt utbildningens anpassning till elevens individuella behov och förutsättningar. Grunden för arbetet med barn och ungdomar är FN:s konvention om barnets rättigheter. Konventionens artikel 2 tydliggör att rättigheterna gäller alla barn: Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 3

4 Nyanlända elever Vilka är de nyanlända barnen/eleverna? Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i förskolan grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Barnen har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Många har permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten. Andra har fått uppehållstillstånd efter en längre väntan på flyktingförläggning eller inneboende hos bekanta. En del är asylsökande. Av dem har de flesta kommit med sina föräldrar medan andra har kommit ensamma utan legal vårdnadshavare. Vissa kommer som anknytning till flyktingar med uppehållstillstånd. Några har kommit för att en förälder har gift sig med en svensk medborgare. Ytterligare några håller sig gömda i hopp om att få ett negativt beslut på sin asylansökan omprövat. Andra åter är s.k. papperslösa barn, barn eller ungdomar som finns i Sverige men som inte har registrerats av Migrationsverket eftersom de inte ansökt om uppehållstillstånd. Ett barn eller en ung person som kommer till skolan kan följaktligen komma direkt från ett annat land men kan också ha vistats i Sverige under kortare eller längre tid. Att vara nyanländ kan alltså betyda nyanländ till skolan men samtidigt tidigare anländ till Sverige och ibland också innebära att man lärt sig svenska i viss utsträckning. Integrationsenhetens ansvar Integrationsenheten ansvarar för den nyanländes introduktion i samhället. I samråd med den enskilda och utifrån dennes förutsättningar upprätta en introduktionsplan. Detta gäller alla nyanlända och oavsett ålder. Syftet med introduktionsplanen är att möjliggöra den nyanländes delaktighet under den första perioden. Integrationsenheten kontaktar rektor för att förbereda den första kontakten med förskolan/skolan och ger förskolan/skolan information om barnet/eleven och dess familj. När familjen anländer till kommunen ansvarar integrationsenheten för att barnet ställs i den kommunala barnomsorgskön. Barnet placeras i förskolan så snart det finns ledig plats. Integrationsenheten ansvarar för att barnet/eleven genomgår hälsoundersökning vid vårdcentralen. Förskolans ansvar Förvaltningsassistenten placerar barnet på en förskoleavdelning. Föräldrarna får ett placeringsmeddelande hem. En kopia på placeringsmeddelandet skickas till avdelningen där barnet ska börja. Tid bokas för ett möte tillsammans med förskolechef, föräldrar och tolk. Syftet med mötet är att ge information om hur förskolan fungerar. Förskolechef lämnar ut skriften Förskolan är 4

5 till för ditt barn en broschyr om förskolans läroplan (om aktuell översättning finns tillgänglig). Föräldrarna får också information om gällande placeringsregler för förskolan. Ett inskolningssamtal med tolk genomförs på förskolan. Föräldrar och personal gör upp om tider för inskolning. I samtalet uppmuntras föräldrarna att berätta om sitt barn, barnets matvanor, sovtider och allt som är av värde att veta för personalen. Personalen berättar hur en inskolning går till, att det tar ca 2-3 veckor. Förskolan tar vid behov in tolk vid inskolning. Mottagande av nyanlända barn i förskolan innebär att man anordnar modersmålsstöd. Det är lika viktigt att föräldrarna inte glöms bort i detta sammanhang. Förskolechef beslutar om modersmålsstöd. Rutin för att främja barns två- eller flerspråkighet i förskolan Skollagen: Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (8 kap. 10 ). I Läroplan för förskolan poängteras betydelsen av både svenskan och modersmålet i formuleringar av förskolans uppdrag och mål: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden (s.7). Förskolans förhållningssätt ska vara att visa intresse för barnets modersmål, att uppmuntra att modersmålet talas i hemmet, att vara nyfiken och positivt inställd till flerspråkighet för att på olika sätt legitimera och mentalt stödja modersmålet. Förskolan strävar efter att anställa flerspråkiga modersmålspedagoger för att stödja barnens utveckling av modersmålet. Utöver att anställa modersmålspedagoger arbetar förskolan för att modersmålsstödet ska vara en integrerad del i den vardagliga verksamheten och ingå så långt som möjligt i alla förskolans förekommande aktiviteter. Nedan redovisas exempel på vad detta innebär. Personalen frågar barn och föräldrar hur viktiga fraser eller olika begrepp som används i olika teman sägs på modersmålet. Nyanlända vuxna erbjuds praktik inom förskolan via integrationsmottagningen. Personalen använder en skrivbok där både föräldrar och pedagoger kan anteckna ord som är bra att kunna eller då barnet inte kan vissa begrepp på svenska kan detta vara ett enkelt sätta att stödja barnets förståelse. Personalen letar efter översättningar tillsammans, antingen i lexikon eller på nätet. Personalen ser till att barnets modersmål syns, genom alfabet, böcker, affischer mm. Genom biblioteket lånar personalen böcker på olika språk med bilder från barnets eller föräldrarnas länder eller kultur. 5

6 Gamla tidningar från olika länder som biblioteket skall kassera kan komma till användning när barnen behöver bilder att klippa ur. Personalen frågar föräldrarna om de har gamla tidningar på modersmålet som kan användas för att klippa bilder ur. Barnets favoritmusik lånas från föräldrarna. Inspelade sagor eller sånger på modersmålet hämtas från Utbildningsradion och biblioteket. Grundskolan Skolans ansvar Nyanlända elever skall skrivas in i förskoleklassen/skolan så fort som möjligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten till Sverige. Det första informationsmötet med eleven och dennes föräldrar anordnas av skolan innan eleven börjar i förskoleklassen/skolan. Då träffar eleven och föräldrarna rektor, förskollärare alt. läraren för svenska som andraspråk och skolsköterska. Om modersmålslärare inte finns beställs tolk. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. Särskilt lång tid tar denna process för de elever som inte får möjlighet att vidareutveckla sitt modersmål och för de elever som när de kommer till Sverige inte har gått i skolan eller har kort skolbakgrund. Mottagande av nyanlända elever innebär att man inom grundskolan erbjuder modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål samt undervisning i svenska som andraspråk enligt skolförordningen 5 kap, 4, Modersmålsundervisning Barn som har minst en vårdnadshavare med ett annat språk än svenska som modersmål kan vara berättigad till undervisning i detta språk. Modersmålsundervisning är undervisning i elevens hemspråk och erbjuds från förskoleklass i högst sju år, om minst fem elever i kommunen vill läsa språket. Undervisning ska hjälpa eleven att utveckla sitt eget språk och ge honom/henne möjlighet att lära sig om sin kultur. Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskolan. Målet är att barnen på ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Arbetet ska ske i sådana former att elevernas personliga utveckling främjas och deras självkänsla stärks. För nationella minoritetsspråk 1 gäller att undervisning kan ges till barn som inte talar språket hemma varje dag. Även adoptivbarn har rätt till undervisning på sitt modersmål även om språket 1 De nationella minoritetsspråken är samiska, meänkieli och romani chib, finska och jiddisch har utökade rättigheter när det gäller undervisning i och på modersmål. 6

7 inte talas i hemmet. Alla elever ska dock ha grundläggande kunskaper för att ha rätt till undervisning i ämnet modersmål och det ska vara ett dagligt umgängesspråk i hemmet. Elevens rektor i samverkan med modersmålslärare avgör om eleven har grundläggande kunskaper i språket och därmed förutsättningar att nå målen i kursplanen för ämnet modersmål. Modersmålslärarna kan vid sidan av kursplanen få vägledning i sin bedömning genom att använda olika språkbedömningsverktyg. Hur ansöker man om modersmålsundervisning Föräldrarna ska vända sig till skolan för att fråga om undervisning. Det är föräldrarna som bestämmer om man vill ansöka, inte personal på skolan. Skolan ska informera föräldrar när det är tid för ansökan och hur de ska göra. Modersmålsundervisning är frivillig och kostnadsfri för föräldrarna. Organisation av modersmålsundervisning i grundskolan Skollagen medger flera olika sätt att organisera språkundervisning. Det vanligaste sättet att organisera språkundervisning för elever med andra modersmål än svenska är genom frivillig modersmålsundervisning inom eller utanför den garanterade undervisningstiden. Men det finns en rad andra möjligheter. Att läsa ämnet som språkval Modersmålsundervisning kan erbjudas inom ramen för språkval. Då läser de elever som har grundläggande kunskaper i modersmålet språket enligt kursplan för ämnet modersmål. Elever som inte har grundläggande kunskaper i sitt modersmål har möjlighet att läsa språket enligt kursplan för moderna språk och börja på en nivå som svarar mot deras förkunskaper. Att läsa ämnet som elevens val Modersmålsundervisning enligt kursplanen för ämnet modersmål får anordnas som elevens val. Elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Modersmålsundervisning kan organiseras enbart inom ramen för elevens val eller som en fördjupning av den övriga modersmålsundervisningen. Även språkval kan anordnas som elevens val. Huvudmannen kan erbjuda undervisning från nybörjarnivå om fler än fem elever väljer den språkundervisningen. Att läsa ämnet som skolans val I timplanen anges att skolans val får uppgå till 600 timmar. Dessa ska användas till undervisning i ett eller flera ämnen. Rektor kan besluta om att använda timmar inom skolans val till ämnet moderna språk eller till ämnet modersmål. Undervisning på elevens umgängesspråk Tvåspråkig undervisning är ytterligare en möjlighet för en huvudman att erbjuda undervisning till flerspråkiga elever. Högst hälften av undervisningsspråket kan ges på elevens umgängesspråk. En huvudman kan erbjuda tvåspråkig undervisning på svenska och ett annat språk under hela 7

8 grundskolan. Förordningen om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan årskurserna 7-9 är förlängd och gäller till den 1 juli Studiehandledning på modersmål Barn och ungdomar som nyligen kommit till Sverige och inte kan tillräckligt för att följa undervisningen på svenska kan få undervisningen förklarad på sitt modersmål. Om det befaras att en elev inte kommer nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, så ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att behovet utreds. Väljer rektor att sätt in studiehandledning på elevens modersmål ska den ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Föräldrar och skola bör samtala om elevens behov av studiehandledning. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl (5 kap 4 Skolförordningen (2011:185) samt 9 kap, 9 Gymnasieförordningen (2010:2039). Särskild undervisningsgrupp och åtgärdsprogram i grundskolan Syftet med placering i särskild undervisningsgrupp i form av förberedelseklass är att förbereda eleven för en skoltillvaro i en ordinarie klass. Eleven och dess föräldrar ska vara bekanta med, och känna sig trygga i, det svenska skolsystemet. Elevens svenskkunskaper ska vara så bra att han/hon kan följa undervisningen. Forskning påvisar att det finns en risk att elever som går länge i förberedelseklasser tappar ämneskunskaper de haft med sig från hemlandet. Det är därför viktigt att undervisningen bedrivs allsidigt och inte bara fokuserar på svenskinlärning. För undervisning i andra ämnen har eleven rätt till studiehandledning på sitt modersmål, om det behövs. När/om rektor beslutar att eleven ska placeras i förberedelseklass och ha anpassad studiegång ska besluten dokumenteras och åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogrammet ska syfta till att eleven, utifrån sina förutsättningar, så snart som möjligt fullt ut ska kunna gå in i ordinarie klass. Målsättningen är att detta ska kunna ske efter högst ett år. Inom den tiden ska resultaten följas upp och utvärderas. Om eleven har behov av att gå kvar i förberedelseklassen ytterligare tid görs en bedömning om en separat pedagogisk utredning behöver göras eller om den samlade dokumentationen räcker, samt om ett nytt åtgärdsprogram behöver utarbetas. Gömda barn Om en elev håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas har denne inte rätt till utbildning, förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg (SFS 2004:700). En skolhuvudman får dock ta emot en elev som inte räknas som bosatt i Sverige. Det är alltså inte förbjudet att erbjuda gömda barn skolgång, men det finns inte heller någon skyldighet för skolan att erbjuda plats. Att ta ett sådant beslut ligger för närvarande på den enskilda skolans rektor. 8

9 Fritidshem Om det är aktuellt erhåller barnet plats på fritidshem. Erfarenhet visar att det är en stor omställning att möta många nya barn och vuxna varför inskrivning på fritidshem ej bör ske samtidigt som barnet börjar skolan. Normalt sker inskrivning vid fritidshemmet någon vecka efter skolstart. Varje barns placering bedöms dock individuellt. Rektor för fritidshemmet ansvarar för första mötet inför fritidshemsplaceringen. Rektor bedömer vilka personer som ska vara med vid det första samtalet. Vid första samtalet beskrivs fritidshemmets verksamhet och rutiner. Under den tid som barnet är på fritidshemmet är personalen på fritidshemmet ansvarig för kontakter med barnets föräldrar. Gymnasieskola Språkintroduktion 2 Syftet med språkintroduktion är att ge ungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. I övrigt ska språkintroduktion innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen (gymnasieförordningen kap 6). Det är önskvärt att eleven, där det är möjligt, kan få följa undervisningen i någon av skolans nationella kurser. Det blir samtidigt en språkpraktik och ett led i integrationen i skolans vanliga undervisning. Under tiden i språkintroduktion har eleven fortsatt stöd från kurator och skolsköterska. Modersmålsundervisning När ungdomarna börjar gymnasieskolan kan de fortsätta läsa sitt modersmål. Modersmål kan läsas inom kursplanen som individuellt val, språkval (moderna språk) eller som utökad studiekurs utanför timplanen. Beroende på elevunderlag och resurser erbjuder kommunerna olika möjligheter till modersmålsundervisning på gymnasiet. 2 Språkintroduktion är ett av de fem introduktionsprogrammen. Språkintroduktion ska ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning i svenska för att de ska kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning. Språkintroduktion är inte sökbar utan individuellt anpassad efter varje enskild elevs behov. 9

10 Uppföljning Förskolan Uppföljningssamtal sker efter ca 6-8 veckor. Barnet är med i delar av samtalet för att berätta hur han/hon trivs på förskolan. Vid behov bokar förskolan tolk som ska vara med. I samtalet stämmer man av hur inskolningen och den första tiden på förskolan fungerat. Pedagogen lyfter även värdet av föräldrakontakten och betydelsen av en daglig kontakt mellan förskolan och föräldrarna. Därefter deltar föräldrarna i förskolans ordinarie utvecklingssamtal och föräldramöten. Vid behov bokar förskolan tolk för dessa sammankomster. Skolan Varje skola ska årligen bedöma i vilken grad de nyanlända elevernas behov av modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses, regelbundet se över sina rutiner för mottagning och introduktion, utvärdera effekterna av placeringen för den enskilda eleven. Skolans ansvar att följa upp och utvärdera undervisningen, barns och ungdomars utveckling och deras skolsituation i stort omfattar alla elever. 10

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium DATUM 2012-03-12 GN 2012/45.636 1 Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium 2 Innehåll sida Inledning s 3 Definitioner

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun 2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med 2013-01-01 Rev: 2014 maj Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress:

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell

Läs mer

Augusti Tyresö kommun

Augusti Tyresö kommun Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Krashens monitormodell

Krashens monitormodell Krashens monitormodell INFORMELL FORMELL IMPLICIT INLÄRNING ACQUISITION EXPLICIT INLÄRNING LEARNING MENTAL GRAMMATIK MONITOR YTTRANDEN kontroll, olika stark i olika situationer Finland Norge Sverige =

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-08-11 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Bilaga 2 0 (13) BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Om arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn och elever i Sundsvalls kommunala förskolor och skolor 1 (13) Innehåll Bästa

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Dokumentinformation: Upprättad: 2011-02-07 Dokumentansvariga: Annechatrin Brandén, Anna Malmström,

Läs mer

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008. Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008. Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige

Läs mer

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden HANDLINGSPLAN OCH RIKTLINJER FÖR NYANLÄNDA BARN/ELEVER INOM SMEDJEBACKENS KOMMUN. Bakgrund: Smedjebackens kommun har tecknat ett avtal med Migrationsverket, där man åtar sig att ta emot 33 flyktingar från

Läs mer

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer www.hassleholm.se Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer Innehållsförteckning Skollagen anger grunden för utbildning i förskola och skola... 1 Skollagens definition

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 031-315 20 47/mobil

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

Rutgerskolan föräldrar 2016

Rutgerskolan föräldrar 2016 Rutgerskolan föräldrar 2016 1 Välj klass Årskurs F - 3 40 50,6 Årskurs 4-6 38 48,1 Årskurs 7-9 1 1,3 2 Mitt barn trivs i skolan. Stämmer helt och hållet 37 46,8 Stämmer ganska bra 34 43 Stämmer ganska

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik 1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet

Läs mer

Flerspråkiga barn i förskolan

Flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkiga barn i förskolan Zulu Konnichiwa Dzień Tjolle Privet Hej Dobry Salut Moi Flerspråkiga barn i förskolan Riktlinjer och organisation Ztravo Nihao Hello Slaw Merhaba Hola Maaslamha. Guten tag

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).

Läs mer

Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun

Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun Innehåll Inledning... 3 Definitioner och begrepp... 4 Styrande dokument... 5 Mottagande i förskolan... 7 Introduktionssamtal... 7 Inskolning...

Läs mer

Välkommen till skolan!

Välkommen till skolan! Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E

Läs mer

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska 1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de

Läs mer

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar. Att nå framgång genom språket ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar. En mångkulturell skola Elever från hela världen i den svenska skolan. Minst 14 % av eleverna i grundskolan

Läs mer

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan IUP och omdöme me i Skollagen 2010:800 10 kap. Grundskolan [ ] Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal

Läs mer

Dokumentet gäller för Chefer, tjänstemän och politiker i kommunen som har ansvar för nyanlända barn och ungdomar i kommunen.

Dokumentet gäller för Chefer, tjänstemän och politiker i kommunen som har ansvar för nyanlända barn och ungdomar i kommunen. RIKTLINJE Mottagande av nyanlända barn och elever i Nackas förskolor och skolor Dokumentets syfte Tydliggöra regelverket om mottagande av s förskolor och skolor per skolform samt Nacka s tillämpning av

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskolan och skolan. Huvudmännens information till

Läs mer

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan Proposal for new organization to support children s development of their mother tongue

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning

Läs mer

Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass

Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass Tjänsteskrivelse 2016-11 - 01 Handläggare Fanny Adebrink Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0240 Utbildningsnämnden Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass

Läs mer

Gruppinsamling elever i

Gruppinsamling elever i Konfessionella skolor Sameskolor Gruppinsamling elever i Grundskola Förskoleklass Fritidshem Elever per skola Mätdag: 15 oktober 2013 SCB tillhanda: senast 1 november 2013 Pappersblanketten är avsedd som

Läs mer

Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad.

Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad. Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad. Dr.nr 2016/642-UAN-666 Språkintroduktion Utbildningens syfte Introduktionsprogrammen regleras i skollag

Läs mer

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Betänkande av Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser Stockholm 2017 SOU 2017:54 Sammanfattning Utredningen

Läs mer

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem. Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 FÖRSTA MÖTET... 5 RIKTLINJER FRÅN ALLMÄNNA RÅD GÄLLANDE

Läs mer

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-06 GSN-2013/93.619 1 (6) HANDLÄGGARE Ann-Britt Steen Hodin Tel. 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Utbildning för nyanlända

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Skolenkäten hösten 2012

Skolenkäten hösten 2012 Skolenkäten hösten 2012 Totalrapport för Skolenkäten till vårdnadshavare till elever i grundskolan och grundsärskolan Antal medverkande skolenheter: 768 Antal svar Grundskolan: 29143 Förskoleklass: 3979

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende

Riktlinjer för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende 1/10 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Dokumentansvarig: Uppföljning: Utbildningschef BUN/2017:319-003 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Nyanlända barn och ungdomar Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Regional överenskommelse Barn och ungdomars skolundervisning och situation måste uppmärksammas, bland annat genom metodutveckling och kompetensspridning.

Läs mer

Grundskolan: elever per 15 oktober 2017

Grundskolan: elever per 15 oktober 2017 Grundskolan: elever per 15 oktober 2017 Avser alla kommunala och fristående grundskoleenheter förutom sameskolenheter. Instruktioner Sista insändningsdag: 2017-11-01 Innehåll Nyheter 2017... 1 Allmänt

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir. 2016:116 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

2013-03-19 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN

2013-03-19 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN 2013-03-19 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Definitioner och begrepp...3 3. Styrande dokument...4 4.

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever

Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2017-01-18 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever

Läs mer