Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun
|
|
- Anita Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun
2 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 NYANLÄNDA ELEVER... 4 VILKA ÄR DE NYANLÄNDA BARNEN/ELEVERNA?... 4 INTEGRATIONSENHETENS ANSVAR... 4 FÖRSKOLANS ANSVAR... 4 RUTIN FÖR ATT FRÄMJA BARNS TVÅ- ELLER FLERSPRÅKIGHET I FÖRSKOLAN... 5 GRUNDSKOLAN... 6 FRITIDSHEM... 9 GYMNASIESKOLA... 9 UPPFÖLJNING
3 Förord Följande riktlinjer gäller mottagande och utbildning för nyanlända barn och elever i Säters kommun. Inom grundskolan gäller med några få undantag samma bestämmelser för nyanlända elever som för alla andra elever i skolan. Några bestämmelser reglerar rätten till skolgång och utbildningens innehåll för bl.a. asylsökande elever. Bortsett från dessa undantag gäller alla skolförfattningar för de nyanlända eleverna. Speciellt betydelsefulla är de bestämmelser som gäller skolans likvärdighet, elevens tillgång till utbildning och särskilt stöd samt utbildningens anpassning till elevens individuella behov och förutsättningar. Grunden för arbetet med barn och ungdomar är FN:s konvention om barnets rättigheter. Konventionens artikel 2 tydliggör att rättigheterna gäller alla barn: Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 3
4 Nyanlända elever Vilka är de nyanlända barnen/eleverna? Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i förskolan grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Barnen har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Många har permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten. Andra har fått uppehållstillstånd efter en längre väntan på flyktingförläggning eller inneboende hos bekanta. En del är asylsökande. Av dem har de flesta kommit med sina föräldrar medan andra har kommit ensamma utan legal vårdnadshavare. Vissa kommer som anknytning till flyktingar med uppehållstillstånd. Några har kommit för att en förälder har gift sig med en svensk medborgare. Ytterligare några håller sig gömda i hopp om att få ett negativt beslut på sin asylansökan omprövat. Andra åter är s.k. papperslösa barn, barn eller ungdomar som finns i Sverige men som inte har registrerats av Migrationsverket eftersom de inte ansökt om uppehållstillstånd. Ett barn eller en ung person som kommer till skolan kan följaktligen komma direkt från ett annat land men kan också ha vistats i Sverige under kortare eller längre tid. Att vara nyanländ kan alltså betyda nyanländ till skolan men samtidigt tidigare anländ till Sverige och ibland också innebära att man lärt sig svenska i viss utsträckning. Integrationsenhetens ansvar Integrationsenheten ansvarar för den nyanländes introduktion i samhället. I samråd med den enskilda och utifrån dennes förutsättningar upprätta en introduktionsplan. Detta gäller alla nyanlända och oavsett ålder. Syftet med introduktionsplanen är att möjliggöra den nyanländes delaktighet under den första perioden. Integrationsenheten kontaktar rektor för att förbereda den första kontakten med förskolan/skolan och ger förskolan/skolan information om barnet/eleven och dess familj. När familjen anländer till kommunen ansvarar integrationsenheten för att barnet ställs i den kommunala barnomsorgskön. Barnet placeras i förskolan så snart det finns ledig plats. Integrationsenheten ansvarar för att barnet/eleven genomgår hälsoundersökning vid vårdcentralen. Förskolans ansvar Förvaltningsassistenten placerar barnet på en förskoleavdelning. Föräldrarna får ett placeringsmeddelande hem. En kopia på placeringsmeddelandet skickas till avdelningen där barnet ska börja. Tid bokas för ett möte tillsammans med förskolechef, föräldrar och tolk. Syftet med mötet är att ge information om hur förskolan fungerar. Förskolechef lämnar ut skriften Förskolan är 4
5 till för ditt barn en broschyr om förskolans läroplan (om aktuell översättning finns tillgänglig). Föräldrarna får också information om gällande placeringsregler för förskolan. Ett inskolningssamtal med tolk genomförs på förskolan. Föräldrar och personal gör upp om tider för inskolning. I samtalet uppmuntras föräldrarna att berätta om sitt barn, barnets matvanor, sovtider och allt som är av värde att veta för personalen. Personalen berättar hur en inskolning går till, att det tar ca 2-3 veckor. Förskolan tar vid behov in tolk vid inskolning. Mottagande av nyanlända barn i förskolan innebär att man anordnar modersmålsstöd. Det är lika viktigt att föräldrarna inte glöms bort i detta sammanhang. Förskolechef beslutar om modersmålsstöd. Rutin för att främja barns två- eller flerspråkighet i förskolan Skollagen: Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (8 kap. 10 ). I Läroplan för förskolan poängteras betydelsen av både svenskan och modersmålet i formuleringar av förskolans uppdrag och mål: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden (s.7). Förskolans förhållningssätt ska vara att visa intresse för barnets modersmål, att uppmuntra att modersmålet talas i hemmet, att vara nyfiken och positivt inställd till flerspråkighet för att på olika sätt legitimera och mentalt stödja modersmålet. Förskolan strävar efter att anställa flerspråkiga modersmålspedagoger för att stödja barnens utveckling av modersmålet. Utöver att anställa modersmålspedagoger arbetar förskolan för att modersmålsstödet ska vara en integrerad del i den vardagliga verksamheten och ingå så långt som möjligt i alla förskolans förekommande aktiviteter. Nedan redovisas exempel på vad detta innebär. Personalen frågar barn och föräldrar hur viktiga fraser eller olika begrepp som används i olika teman sägs på modersmålet. Nyanlända vuxna erbjuds praktik inom förskolan via integrationsmottagningen. Personalen använder en skrivbok där både föräldrar och pedagoger kan anteckna ord som är bra att kunna eller då barnet inte kan vissa begrepp på svenska kan detta vara ett enkelt sätta att stödja barnets förståelse. Personalen letar efter översättningar tillsammans, antingen i lexikon eller på nätet. Personalen ser till att barnets modersmål syns, genom alfabet, böcker, affischer mm. Genom biblioteket lånar personalen böcker på olika språk med bilder från barnets eller föräldrarnas länder eller kultur. 5
6 Gamla tidningar från olika länder som biblioteket skall kassera kan komma till användning när barnen behöver bilder att klippa ur. Personalen frågar föräldrarna om de har gamla tidningar på modersmålet som kan användas för att klippa bilder ur. Barnets favoritmusik lånas från föräldrarna. Inspelade sagor eller sånger på modersmålet hämtas från Utbildningsradion och biblioteket. Grundskolan Skolans ansvar Nyanlända elever skall skrivas in i förskoleklassen/skolan så fort som möjligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten till Sverige. Det första informationsmötet med eleven och dennes föräldrar anordnas av skolan innan eleven börjar i förskoleklassen/skolan. Då träffar eleven och föräldrarna rektor, förskollärare alt. läraren för svenska som andraspråk och skolsköterska. Om modersmålslärare inte finns beställs tolk. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. Särskilt lång tid tar denna process för de elever som inte får möjlighet att vidareutveckla sitt modersmål och för de elever som när de kommer till Sverige inte har gått i skolan eller har kort skolbakgrund. Mottagande av nyanlända elever innebär att man inom grundskolan erbjuder modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål samt undervisning i svenska som andraspråk enligt skolförordningen 5 kap, 4, Modersmålsundervisning Barn som har minst en vårdnadshavare med ett annat språk än svenska som modersmål kan vara berättigad till undervisning i detta språk. Modersmålsundervisning är undervisning i elevens hemspråk och erbjuds från förskoleklass i högst sju år, om minst fem elever i kommunen vill läsa språket. Undervisning ska hjälpa eleven att utveckla sitt eget språk och ge honom/henne möjlighet att lära sig om sin kultur. Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskolan. Målet är att barnen på ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Arbetet ska ske i sådana former att elevernas personliga utveckling främjas och deras självkänsla stärks. För nationella minoritetsspråk 1 gäller att undervisning kan ges till barn som inte talar språket hemma varje dag. Även adoptivbarn har rätt till undervisning på sitt modersmål även om språket 1 De nationella minoritetsspråken är samiska, meänkieli och romani chib, finska och jiddisch har utökade rättigheter när det gäller undervisning i och på modersmål. 6
7 inte talas i hemmet. Alla elever ska dock ha grundläggande kunskaper för att ha rätt till undervisning i ämnet modersmål och det ska vara ett dagligt umgängesspråk i hemmet. Elevens rektor i samverkan med modersmålslärare avgör om eleven har grundläggande kunskaper i språket och därmed förutsättningar att nå målen i kursplanen för ämnet modersmål. Modersmålslärarna kan vid sidan av kursplanen få vägledning i sin bedömning genom att använda olika språkbedömningsverktyg. Hur ansöker man om modersmålsundervisning Föräldrarna ska vända sig till skolan för att fråga om undervisning. Det är föräldrarna som bestämmer om man vill ansöka, inte personal på skolan. Skolan ska informera föräldrar när det är tid för ansökan och hur de ska göra. Modersmålsundervisning är frivillig och kostnadsfri för föräldrarna. Organisation av modersmålsundervisning i grundskolan Skollagen medger flera olika sätt att organisera språkundervisning. Det vanligaste sättet att organisera språkundervisning för elever med andra modersmål än svenska är genom frivillig modersmålsundervisning inom eller utanför den garanterade undervisningstiden. Men det finns en rad andra möjligheter. Att läsa ämnet som språkval Modersmålsundervisning kan erbjudas inom ramen för språkval. Då läser de elever som har grundläggande kunskaper i modersmålet språket enligt kursplan för ämnet modersmål. Elever som inte har grundläggande kunskaper i sitt modersmål har möjlighet att läsa språket enligt kursplan för moderna språk och börja på en nivå som svarar mot deras förkunskaper. Att läsa ämnet som elevens val Modersmålsundervisning enligt kursplanen för ämnet modersmål får anordnas som elevens val. Elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Modersmålsundervisning kan organiseras enbart inom ramen för elevens val eller som en fördjupning av den övriga modersmålsundervisningen. Även språkval kan anordnas som elevens val. Huvudmannen kan erbjuda undervisning från nybörjarnivå om fler än fem elever väljer den språkundervisningen. Att läsa ämnet som skolans val I timplanen anges att skolans val får uppgå till 600 timmar. Dessa ska användas till undervisning i ett eller flera ämnen. Rektor kan besluta om att använda timmar inom skolans val till ämnet moderna språk eller till ämnet modersmål. Undervisning på elevens umgängesspråk Tvåspråkig undervisning är ytterligare en möjlighet för en huvudman att erbjuda undervisning till flerspråkiga elever. Högst hälften av undervisningsspråket kan ges på elevens umgängesspråk. En huvudman kan erbjuda tvåspråkig undervisning på svenska och ett annat språk under hela 7
8 grundskolan. Förordningen om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan årskurserna 7-9 är förlängd och gäller till den 1 juli Studiehandledning på modersmål Barn och ungdomar som nyligen kommit till Sverige och inte kan tillräckligt för att följa undervisningen på svenska kan få undervisningen förklarad på sitt modersmål. Om det befaras att en elev inte kommer nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, så ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att behovet utreds. Väljer rektor att sätt in studiehandledning på elevens modersmål ska den ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Föräldrar och skola bör samtala om elevens behov av studiehandledning. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl (5 kap 4 Skolförordningen (2011:185) samt 9 kap, 9 Gymnasieförordningen (2010:2039). Särskild undervisningsgrupp och åtgärdsprogram i grundskolan Syftet med placering i särskild undervisningsgrupp i form av förberedelseklass är att förbereda eleven för en skoltillvaro i en ordinarie klass. Eleven och dess föräldrar ska vara bekanta med, och känna sig trygga i, det svenska skolsystemet. Elevens svenskkunskaper ska vara så bra att han/hon kan följa undervisningen. Forskning påvisar att det finns en risk att elever som går länge i förberedelseklasser tappar ämneskunskaper de haft med sig från hemlandet. Det är därför viktigt att undervisningen bedrivs allsidigt och inte bara fokuserar på svenskinlärning. För undervisning i andra ämnen har eleven rätt till studiehandledning på sitt modersmål, om det behövs. När/om rektor beslutar att eleven ska placeras i förberedelseklass och ha anpassad studiegång ska besluten dokumenteras och åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogrammet ska syfta till att eleven, utifrån sina förutsättningar, så snart som möjligt fullt ut ska kunna gå in i ordinarie klass. Målsättningen är att detta ska kunna ske efter högst ett år. Inom den tiden ska resultaten följas upp och utvärderas. Om eleven har behov av att gå kvar i förberedelseklassen ytterligare tid görs en bedömning om en separat pedagogisk utredning behöver göras eller om den samlade dokumentationen räcker, samt om ett nytt åtgärdsprogram behöver utarbetas. Gömda barn Om en elev håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas har denne inte rätt till utbildning, förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg (SFS 2004:700). En skolhuvudman får dock ta emot en elev som inte räknas som bosatt i Sverige. Det är alltså inte förbjudet att erbjuda gömda barn skolgång, men det finns inte heller någon skyldighet för skolan att erbjuda plats. Att ta ett sådant beslut ligger för närvarande på den enskilda skolans rektor. 8
9 Fritidshem Om det är aktuellt erhåller barnet plats på fritidshem. Erfarenhet visar att det är en stor omställning att möta många nya barn och vuxna varför inskrivning på fritidshem ej bör ske samtidigt som barnet börjar skolan. Normalt sker inskrivning vid fritidshemmet någon vecka efter skolstart. Varje barns placering bedöms dock individuellt. Rektor för fritidshemmet ansvarar för första mötet inför fritidshemsplaceringen. Rektor bedömer vilka personer som ska vara med vid det första samtalet. Vid första samtalet beskrivs fritidshemmets verksamhet och rutiner. Under den tid som barnet är på fritidshemmet är personalen på fritidshemmet ansvarig för kontakter med barnets föräldrar. Gymnasieskola Språkintroduktion 2 Syftet med språkintroduktion är att ge ungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. I övrigt ska språkintroduktion innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen (gymnasieförordningen kap 6). Det är önskvärt att eleven, där det är möjligt, kan få följa undervisningen i någon av skolans nationella kurser. Det blir samtidigt en språkpraktik och ett led i integrationen i skolans vanliga undervisning. Under tiden i språkintroduktion har eleven fortsatt stöd från kurator och skolsköterska. Modersmålsundervisning När ungdomarna börjar gymnasieskolan kan de fortsätta läsa sitt modersmål. Modersmål kan läsas inom kursplanen som individuellt val, språkval (moderna språk) eller som utökad studiekurs utanför timplanen. Beroende på elevunderlag och resurser erbjuder kommunerna olika möjligheter till modersmålsundervisning på gymnasiet. 2 Språkintroduktion är ett av de fem introduktionsprogrammen. Språkintroduktion ska ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning i svenska för att de ska kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning. Språkintroduktion är inte sökbar utan individuellt anpassad efter varje enskild elevs behov. 9
10 Uppföljning Förskolan Uppföljningssamtal sker efter ca 6-8 veckor. Barnet är med i delar av samtalet för att berätta hur han/hon trivs på förskolan. Vid behov bokar förskolan tolk som ska vara med. I samtalet stämmer man av hur inskolningen och den första tiden på förskolan fungerat. Pedagogen lyfter även värdet av föräldrakontakten och betydelsen av en daglig kontakt mellan förskolan och föräldrarna. Därefter deltar föräldrarna i förskolans ordinarie utvecklingssamtal och föräldramöten. Vid behov bokar förskolan tolk för dessa sammankomster. Skolan Varje skola ska årligen bedöma i vilken grad de nyanlända elevernas behov av modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses, regelbundet se över sina rutiner för mottagning och introduktion, utvärdera effekterna av placeringen för den enskilda eleven. Skolans ansvar att följa upp och utvärdera undervisningen, barns och ungdomars utveckling och deras skolsituation i stort omfattar alla elever. 10
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merHandlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,
Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium
DATUM 2012-03-12 GN 2012/45.636 1 Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium 2 Innehåll sida Inledning s 3 Definitioner
Läs merRiktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs merFlerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.
Läs merElevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014
Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till
Läs merRiktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun
1/5 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Utbildningschef BUN/2017:318-003 Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Dokumentansvarig: Uppföljning:
Läs merRiktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever
Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever förskoleklass, fritidsverksamhet, grundskola årskurs 1 9 grundsärskola årskurs 1 9 Dokumenttyp Riktlinjer och rutiner Fastställd 2017-03-13 15
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända elever,
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning
Läs merRiktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun
2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se
Läs merKommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun
201 2015-08-05 1 (5) Mångkulturella enheten Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun Styrdokument Skollagen: 9 kap. Förskoleklassen 10 Förskoleklassen
Läs merRiktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun
Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.
Läs merRutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola
Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för
Läs merTvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?
MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna
Läs merPlan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform
Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.
Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med 2013-01-01 Rev: 2014 maj Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress:
Läs merMottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever
Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan
Läs merRiktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever
Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2
Läs merMottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform
Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell
Läs merHandlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola
Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ
Läs merRUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47
Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever. Melleruds Kommun 2018
Riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever Melleruds Kommun 2018 Upprättad 2014, reviderad 2016, 2018 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn
Läs merHandlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Läs merAugusti Tyresö kommun
Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå
Läs merKrashens monitormodell
Krashens monitormodell INFORMELL FORMELL IMPLICIT INLÄRNING ACQUISITION EXPLICIT INLÄRNING LEARNING MENTAL GRAMMATIK MONITOR YTTRANDEN kontroll, olika stark i olika situationer Finland Norge Sverige =
Läs merRiktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan
Läs merStödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden
Läs merRutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014
2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...
Läs merElever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014
Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...
Läs merRiktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun
för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun Riktlinjer för modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun Inledning
Läs merRIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN
RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-08-11 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5
Läs merRiktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun
Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3
Läs merLagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever
2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten
Läs merNationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015
Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet
Läs merBARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet
Bilaga 2 0 (13) BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Om arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn och elever i Sundsvalls kommunala förskolor och skolor 1 (13) Innehåll Bästa
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå
Läs merUtbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium
Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Dokumentinformation: Upprättad: 2011-02-07 Dokumentansvariga: Annechatrin Brandén, Anna Malmström,
Läs merDen som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND
Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande
Läs merIntroduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara
Läs merSvenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige
Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016
Läs merALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever
ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se
Läs merKontaktinformation Språkcentrum Mölndal
Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 031-315 20 47/mobil
Läs merALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008. Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever
ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Läs merNyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk
Nyanlända barn i Stockholms skolor Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk 1 Den svenska skolans värdegrund Den svenska skolan vilar på demokratiska värden. Skolan
Läs merRiktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever
1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige
Läs merLidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter
Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks
Läs merKontaktinformation Språkcentrum Mölndal
Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 0733-17 76 34
Läs merRutiner och riktlinjer för mottagande av nyanlända barn
Rutiner och riktlinjer för mottagande av nyanlända barn Förskola Pedagogisk omsorg Dokumenttyp Fastställd Rutiner och riktlinjer av utbildningsnämnden 2015-06-08 46 Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden
Läs merSKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner
SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och
Läs merFör barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända
För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merSMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden
HANDLINGSPLAN OCH RIKTLINJER FÖR NYANLÄNDA BARN/ELEVER INOM SMEDJEBACKENS KOMMUN. Bakgrund: Smedjebackens kommun har tecknat ett avtal med Migrationsverket, där man åtar sig att ta emot 33 flyktingar från
Läs merNyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer
www.hassleholm.se Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer Innehållsförteckning Skollagen anger grunden för utbildning i förskola och skola... 1 Skollagens definition
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer
Läs merKommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38
Kommittédirektiv Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer Dir. 2018:38 Beslut vid regeringssammanträde den 9 maj 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs merMariaskolan hela skola föräldrar 2016
Mariaskolan hela skola föräldrar 2016 1 Välj klass Årskurs F - 3 70 80,5 Årskurs 4-6 17 19,5 Årskurs 7-9 0 0 2 Mitt barn trivs i skolan. Stämmer helt och hållet 47 54 Stämmer ganska bra 32 36,8 Stämmer
Läs merRutgerskolan föräldrar 2016
Rutgerskolan föräldrar 2016 1 Välj klass Årskurs F - 3 40 50,6 Årskurs 4-6 38 48,1 Årskurs 7-9 1 1,3 2 Mitt barn trivs i skolan. Stämmer helt och hållet 37 46,8 Stämmer ganska bra 34 43 Stämmer ganska
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever
Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare
Läs merStockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik
1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet
Läs merUndervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan
20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod
Läs merKontaktinformation Språkcentrum Mölndal
Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 0733-17 76 34
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på
Läs merReviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil
Reviderade 2014-01-16 Nösnäs, Skola och Barnomsorg 2014-01-16 Bilaga 1 Nyanländ elev/nyanlänt barn Blanketten är gjord för att användas från förskolan till och med gymnasiet. Använd de frågor som är relevanta
Läs merRiktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever Grundskola och språkintroduktion Örebro kommun 2017-08-30 Bou 1348/2017 orebro.se
Läs merVälkommen till skolan!
Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka
Läs merFlerspråkiga barn i förskolan
Flerspråkiga barn i förskolan Zulu Konnichiwa Dzień Tjolle Privet Hej Dobry Salut Moi Flerspråkiga barn i förskolan Riktlinjer och organisation Ztravo Nihao Hello Slaw Merhaba Hola Maaslamha. Guten tag
Läs merUTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM
UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).
Läs merPlan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun
Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun Innehåll Inledning... 3 Definitioner och begrepp... 4 Styrande dokument... 5 Mottagande i förskolan... 7 Introduktionssamtal... 7 Inskolning...
Läs merRevidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk i kommunala grundskolor och grundsärskolan
Tjänsteskrivelse 2016-11 - 01 Handläggare Fanny Adebrink Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0203 Utbildningsnämnden Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merGrundskolan: elever per 15 oktober
2019-08-21 Instruktioner Grundskolan: elever per 15 oktober Instruktioner Avser alla kommunala och fristående skolenheter som bedriver skoloch verksamhetsformerna förskoleklass, grundskola eller fritidshem.
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Österåkers kommun. Beslut Dnr :6001. Österåkers kommun
Dnr 43-2017:6001 Österåkers kommun för förskola efter tillsyn i Österåkers kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (4) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen
Läs merTusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.
Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E
Läs merNationella minoriteter i förskola och skola
Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella
Läs merGrundskolan och fritidshem
Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem
Läs merLärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska
1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de
Läs merNationella minoriteter i skolan
Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning
Läs merFlerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med
Läs merAtt nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.
Att nå framgång genom språket ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar. En mångkulturell skola Elever från hela världen i den svenska skolan. Minst 14 % av eleverna i grundskolan
Läs merGrundsärskolan: elever per 15 oktober
2019-08-21 Instruktioner Grundsärskolan: elever per 15 oktober Instruktioner Avser alla kommunala och fristående skolenheter som bedriver skoloch verksamhetsformerna förskoleklass, grundsärskola eller
Läs merSkolenkäten våren 2012
Skolenkäten våren 2012 Resultatredovisning för Skolenkäten till vårdnadshavare till elever i grundskolan och grundsärskolan Grundskolan Grundsärskolan Antal medverkande skolenheter 376 58 Antal svar* 13135
Läs mer10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan
IUP och omdöme me i Skollagen 2010:800 10 kap. Grundskolan [ ] Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal
Läs merRättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag?
Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag? Genomgång av enkät Västra Götaland Det svenska skolsystemet Kort diskussion i smågrupper Rättigheter i skolan Avslutande frågestund Vad händer
Läs merStudiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Läs merSkolenkäten hösten 2018
Skolenkäten hösten 2018 Huvudmannarapport/Skolenhetsrapport Enkätresultat Ösbyskolan, Ösbyskolan AB Elever Total antal Antal svar Svarsfrekvens Årskurs 5 grundskola Årskurs 9 grundskola År 2 gymnasieskola
Läs merSkolenkäten våren 2013 Resultatredovisning för Skolenkäten till vårdnadshavare till elever i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan
Skolenkäten våren 2013 Resultatredovisning för Skolenkäten till vårdnadshavare till elever i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan Antal medverkande skolenheter: 450 Antal svar Grundskolan: 13596
Läs merSkolan-Fritids Föräldrar 2016
Skolan-Fritids Föräldrar 2016 Välj skola Alléskolan 0 0 Hallenborgskolan 56 100 Mackleanskolan 0 0 Mariaskolan 0 0 Mölleskolan 0 0 Rutgerskolan 0 0 Slimmingeby skola 0 0 Östergårdsskolan 0 0 Välj klass
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merRevidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass
Tjänsteskrivelse 2016-11 - 01 Handläggare Fanny Adebrink Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0240 Utbildningsnämnden Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass
Läs merDokumentet gäller för Chefer, tjänstemän och politiker i kommunen som har ansvar för nyanlända barn och ungdomar i kommunen.
RIKTLINJE Mottagande av nyanlända barn och elever i Nackas förskolor och skolor Dokumentets syfte Tydliggöra regelverket om mottagande av s förskolor och skolor per skolform samt Nacka s tillämpning av
Läs merGruppinsamling elever i
Konfessionella skolor Sameskolor Gruppinsamling elever i Grundskola Förskoleklass Fritidshem Elever per skola Mätdag: 15 oktober 2013 SCB tillhanda: senast 1 november 2013 Pappersblanketten är avsedd som
Läs merNyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning
Läs merSTART Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.
Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla
Läs merNationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011
Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskolan och skolan. Huvudmännens information till
Läs merSkolan F-6 Föräldrar 2016
Skolan F-6 Föräldrar 2016 Välj skola Alléskolan 0 0 Hallenborgskolan 0 0 Mackleanskolan 0 0 Mariaskolan 0 0 Mölleskolan 120 100 Rutgerskolan 0 0 Slimmingeby skola 0 0 Östergårdsskolan 0 0 Välj klass Årskurs
Läs merAtt stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning
Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning Anniqa Sandell Ring FLIN, Stockholms universitet 8 mars 2016 Utgångspunkter för presentationens innehåll Vilka
Läs merPlan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
Läs mer