Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Transkript

1 Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med Rev: 2014 maj

2 Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: /mobil Tid för introduktionssamtal: Var god kontakta Mia Nordgren Epost: mia.nordgren@skola.molndal.se Tel: mobil Epost: mia.nordgren@skola.molndal.se Fastställda av förvaltningschefen Upprättade av: Tanja Bozic, chef Modersmålsenheten Mia Nordgren, utvecklingsledare Bild och foto: Mia Nordgren

3 Innehåll Inledning Vilka är de nyanlända barnen/eleverna? Hur länge är man nyanländ? Modersmålsenhetens organisation Modersmålsstöd i förskolan Studiehandledning och modersmål Svenska som andraspråk (SVA) Introduktionssamtal med information steg Inskrivning på vald skola steg Placering i språknivå grupp (nyanländ) Kartläggning Övergång till ordinarie klass Fortsatt stöd Flerspråkiga elever (ej nyanlända) Uppföljning och utvärdering av nyanlända/flerspråkiga elever Framgångsrik skolgång för flerspråkiga elever Ordlista Modersmålsstöd i förskolan Inskolningsstöd Introduktionssamtal, steg Kartläggning av ämneskunskaper (utförd på modersmålet) Kartläggningsmall av ämneskunskaper Bilagor: 1. Modersmålsstöd i förskolan 2. Inskolningsstöd 3. Introduktionssamtal, steg 1 4. Kartläggning av ämneskunskaper (utförd på modersmålet) 5. Kartläggningsmall av ämneskunskaper

4 Inledning När vi skapat riktlinjerna för Mölndals stad har vi utgått från Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) och den nya skollagen (2011), kap 3 som handlar om särskilt stöd. Inspiration har vi också fått av Skolverkets stödmaterial Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling (2012). Alla nyanlända elever omfattas av alla skolförfattningar. Detta gäller såväl skolans likvärdighet, bedömning och betygsättning, tillgång till utbildning och särskilt stöd samt att undervisningen anpassas till elevens individuella behov och förutsättningar. Vilka är de nyanlända 1 barnen/eleverna? Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i förskolan, grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Många har permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten. Andra har fått uppehållstillstånd efter en längre väntan på flyktingförläggning eller inneboende hos bekanta. En del är asylsökande. Av dem har de flesta kommit med sina föräldrar medan andra har kommit ensamma utan legal vårdnadshavare. Vissa kommer som anknytning till flyktingar med uppehållstillstånd. Några har kommit för att en förälder har gift sig med en svensk medborgare. Ytterligare några håller sig gömda i hopp om att få ett negativt beslut på sin asylansökan omprövat. Andra åter är så kallade papperslösa barn, barn eller ungdomar som finns i Sverige men som inte har registrerats av Migrationsverket eftersom de inte ansökt om uppehållstillstånd. Ett barn eller en ung person som kommer till skolan kan följaktligen komma direkt från ett annat land men kan också ha vistats i Sverige under kortare eller längre tid. Att vara nyanländ kan alltså betyda nyanländ till skolan men samtidigt tidigare anländ till Sverige och ibland också innebära att man lärt sig svenska i viss utsträckning. Hur länge är man nyanländ? Nyanländ används om barn och ungdomar som börjar i svensk grund-gymnasieskola upp till ca 3 år efter sin ankomst till Sverige, enligt skolverket SKL 2 beskriver att man är nyanländ om man inte behärskar det svenska språket och har varit i Sverige i som längst fyra år. Migrationsverket räknar med två år, den tid de ger kommunen bidrag för de nyanlända. 1 Enligt allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 2 Sveriges kommuner och landsting - 3 -

5 Modersmålsenhetens organisation Modersmålsenheten servar förskola, grundskola, grundsärskola och i viss mån gymnasiet med olika språkutvecklande åtgärder. Enheten leds av en chef. Modersmålsstöd i förskolan. Modersmålsstöd i förskolan 3 består av 4 stycken av varandra oberoende former. Dessa former är sagostunder på modersmålet, inskolningsstöd, aktivt modersmålsstöd och språk-o-lek. Det finns språkutvecklare på förskolorna som ingår i ett nätverk som träffas flera gånger per läsår. Webbaserad mötesplats finns. Studiehandledning och modersmål. Modersmålsenheten anställer modersmålslärare som utför studiehandledning på modersmålet och undervisning i modersmål. Studiehandledning och modersmålsundervisning leds och fördelas av chefen för Modersmålsenheten. Kompetensutveckling för modersmålslärare sker genom lärgrupper, utvecklingsgrupper, studiedagar och arbetsplatsträffar. Webbaserad mötesplats finns, samt ett nätverk med närliggande kommuner. Svenska som andraspråk (SVA). Det finns kontaktpersoner på skolorna som samarbetar med Modersmålsenheten med frågor som rör de flerspråkiga eleverna. Kontaktpersonerna och lärarna som undervisar i ämnet svenska som andraspråk ingår i ett nätverk som träffas ett par gånger per termin. Chefen för Modersmålsenheten leder arbetet med att utveckla ämnet svenska som andraspråk i kommunen samt implementera Skolverkets material för flerspråkiga elever. Webbaserad mötesplats finns. Introduktions samtal Modersmåls enheten Svenska som andra språk Modersmåls undervisning Studiehand ledning Förskolan Grundskolan 3 Se bilaga modersmålsstöd i förskolan - 4 -

6 Introduktionssamtal med information steg 1 När vårdnadshavare till nyanlända barn i skolåldern anländer till Mölndals stad ska de ta kontakt med Modersmålsenheten. (se kontakt information). Introduktionssamtalet äger rum varje vecka på en bestämd tid, på Modersmålsenheten. Introduktionsteamet på Modersmålsenheten träffar inledningsvis alla nyanlända elever och dess vårdnadshavare. Vid introduktionssamtalet ska minst en vårdnadshavare/god man och eleven närvara. Tolk ska användas vid samtalet. Under mötet samtalas det om elevens skolgång. Chefen informerar om vilka skolor som ligger nära bostadsadressen och om rätten att välja skola. Modersmålsenheten kan rekommendera val av skola För asylsökande elever har Mölndals stad en särskild skolenhet. Vårdnadshavaren/god man gör ett val av skola och kontaktar den valda skolan inom en vecka. Modersmålsenheten hjälper till med att ta fram kontakt information. Modersmålsenheten gör en första kartläggning 4 av eleven. Kartläggningen vidarebefordras till motagande skola. Vårdnadshavaren och eleven informeras om dessa moment. Skolsystemet Betygssystemet Val av skola Ansökan till modersmålsundervisning (rutiner, vårdnadshavares beslut) Studiehandledning på modersmål (rektors beslut) Ämnet svenska som andraspråk (rektors beslut) Skolverkets skrifter/filmer som angår grundskolan och fritidsverksamheten delas ut/ses om de finns på det aktuella språket. Inskrivning på vald skola steg 2 När vårdnadshavaren kontaktar skolan är det skolans uppgift att omedelbart komma överens om när eleven kan börja. När kontakt mellan skola och vårdnadshavare har ettablerats hör skolans rektor av sig till Modersmålsenheten för att uppgifter från steg 1 kan överlämnas. (gäller nyanlända). Ett inskrivningssamtal med eleven och dess vårdnadshavare/god man hålls på vald skola. Tolk ska användas vid detta samtal. Rektor, klasslärare/mentor och skolhälsovård bör vara med på samtalet. Skolan ska ha utarbetade rutiner för motagande av nyanlända och flerspråkiga elever. 4 Se introduktionssamtal steg 1 kartläggning (bilaga) - 5 -

7 Vid samtalet bör man gå igenom Skolans rutiner Skolans profil Skolans kontaktuppgifter Modersmåls ansökan med rutiner Studiehandledning på modersmål (åtgärdsprogram) Svenska som andraspråk Verksamheter på skolan Skolhälsovården dess roll och funktion Fritidsverksamhet Publicering av bilder Lokaler Lär plattform/iup (fronter-unikum) Övrig information Det är en fördel om skolan i samband med mottagandet utser en fadder eller en mentor som har i uppgift att stödja den nya eleven, helst en som talar elevens modersmål. Inskrivnings samtal Rektor beslutar om Studiehandledning Modersmål Svenska som andraspråk Studiegång Klassplacering 2 val Språknivå grupp (särskild undervisningsgrupp) gru) Ordinarie undervisning Eleven klassplaceras och en individuell bedömning görs av vad som är bra för eleven utifrån hans/hennes förkunskaper och behov. Vissa elever mår bra av att följa den ordinarie undervisningen och samtidigt få ett massivt individuellt stöd medan andra mår bättre av att gå i en mindre grupp. Många nyanlända/flerspråkiga elever har behov av en period i en grupp där språknivå och undervisning anpassas till deras behov

8 Placering i språknivå grupp (nyanländ) Individuell plan utarbetas Kartläggning När eleven har börjat i språknivå gruppen ska det göras en kartläggning av elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning. Denna kartläggning 5 gör modersmålsläraren i samarbete med klass/ämneslärare (om det finns modersmålslärare med det språket) Kartläggningen av svenskkunskaperna görs av svenska som andraspråksläraren. Språknivå grupp är en särskild undervisningsgrupp och för alla elever som går i en sådan grupp ska ett åtgärdsprogram upprättas enligt grundskoleförordningen. Plan för integrering i den ordinarie klassen innebär ämnesintegrering i de ämnen som är lämpliga utifrån elevens individuella förutsättningar. Integrering i engelska bör ske på den nivå eleven befinner sig. Undervisningen ska utgå från elevens förmåga, intressen och starka sidor. Eleverna ska ges intellektuella utmaningar som inte begränsas till att gälla enbart svenska språket. Ämnesundervisning bör ske parallellt med svenskundervisningen så att eleverna inte försenas i sin kunskapsutveckling. Modersmålsläraren är en mycket viktig resurs i arbetet. Övergång till ordinarie klass Övergången ska ske successivt och vara väl förankrad i alla led. Den ska vara individuellt anpassad och flexibel samt vara förankrad hos vårdnadshavare/god man. Alltför tidig övergång utan stöd kan leda till bestående inlärningssvårigheter samtidigt som en alltför lång tid i mindre grupp kan hämma den enskilda elevens lärande och utveckling. Tiden i språknivå gruppen kan variera beroende på individen. Fortsatt stöd Undervisande pedagoger i den mottagande klassen måste vara medvetna om att eleven inte kan svenska på samma nivå som sina klasskamrater. I samband med övergången till ordinarie klass är studiehandledning ett fortsatt viktigt stöd för eleven och underlättar inlärningen av ämneskunskaperna. Eleven bör följa kursplanen i svenska som andraspråk. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. Nyanlända ska lära sig ämneskunskaper samtidigt som de lär sig ett nytt språk, dubbla processer pågår och man kan inte alltid ställa krav på korrekthet. 5 Kartläggning av ämneskunskaper - 7 -

9 Flerspråkiga elever (ej nyanlända) Elever som inte är nyanlända kontaktar den skola de valt och behöver alltså inte kontakta Modersmålsenheten först. Den valda skolan kallar till ett inskrivningssamtal med eleven och dess vårdnadshavare. Tolk kan användas vid detta samtal vid behov. Rektor, klasslärare/mentor och skolhälsovård bör vara med på samtalet. Skolan ska ha utarbetade rutiner för motagande av flerspråkiga elever. Vid samtalet bör man gå igenom Skolans rutiner Skolans profil Skolans kontaktuppgifter Modersmåls ansökan med rutiner Studiehandledning på modersmål (åtgärdsprogram) Svenska som andraspråk Verksamheter på skolan Skolhälsovården dess roll och funktion Fritidsverksamhet Publicering av bilder Lokaler Lär plattform/iup (fronter-unikum) Egen mall för inskrivning på skolan (information om eleven) 6 Det är en fördel om skolan i samband med mottagandet utser en fadder eller en mentor som har i uppgift att stödja den nya eleven, helst en som talar elevens modersmål. Rektorn på skolan beslutar om placering i särskild undervisningsgrupp (språknivå grupp)/i ordinarie klass, modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk. Skolan ska se till att alla elever som behöver studiehandledning på modersmål ska få det. Undervisande pedagoger i den mottagande klassen måste vara medvetna om att eleven kanske inte kan svenska på samma nivå som sina klasskamrater. Studiehandledning kan vara ett viktigt stöd för eleven som underlättar inlärningen av ämneskunskaperna. Eleven bör följa kursplanen i svenska som andraspråk om de inte uppnått avancerad nivå i svenska. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. Flerspråkiga elever ska lära sig ämneskunskaper samtidigt som de lär sig ett nytt språk, dubbla processer pågår och man kan inte alltid ställa krav på korrekthet. 6 Mall från introduktionssamtal, steg 1 kan användas - 8 -

10 Uppföljning och utvärdering av nyanlända/flerspråkiga elever. Det är viktigt att använda pedagogisk bedömning för att synliggöra elevens lärande och utveckling. Framstegen ska dokumenteras i elevens IUP. Regelbunden kartläggning av språkutvecklingen och språknivå gör att man kan sätta in individuella åtgärder tidigt. Språkbedömningsverktyg som Mölndals stad SKF använder är Skolverkets material (bedömning och kartläggning). Det är viktigt att den lärare som ger studiehandledning på elevens modersmål, läraren i ämnet modersmål, läraren i svenska som andraspråk och ämnesläraren stödjer elevens lärande genom att visa på olika sätt att lära och hjälper eleven att utveckla en god studieteknik. Framgångsrik skolgång 7 för flerspråkiga elever. Modersmålsunder visning Svenska som andraspråk Flerspråkig elev Studiehandledning kunskapsutveckling En sociokulturell stödjande miljö 7 Tomas och Collier, 1997,

11 Ordlista Andraspråk Asylsökande Ensamkommande barn Flykting Förberedelseklass God man Gömda barn Modersmål Papperslösa barn Studiehandledning på modersmål Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål). Nyanländ som kommit till Sverige och begärt skydd mot t.ex. förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Person från annat land som sökt asyl och fått tillstånd att som flykting vistas eller bosätta sig i Sverige. (Genève konventionen) Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. Begreppet förberedelseklass finns inte i författningarna. En person som ska ta tillvara barnets intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Utses av kommunen. Barn och ungdomar som har fått avvisningseller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. Det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig har registrerats hos Migrationsverket. Handledning på elevens modersmål. Om eleven före ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket

12 Bilaga 1 Modersmålsstöd i förskolan Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010) säger att förskolan skall sträva efter att barn som har ett annat modersmål än svenska ska utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på svenska och sitt modersmål. Alla vårdnadshavare får en allmän information om de olika formerna av modersmålsstöd som finns att tillgå i Mölndals stad när de söker plats i förskolan. Varje förskola har språkutvecklare som tillsammans med förskolechef och Modersmålsenheten samordnar det modersmålsstöd som förskolan kan ge. Det finns i Mölndals stad 4st av varandra oberoende former av modersmålsstöd: Språkolek innebär att varje förskola har tillgång till väskor innehållande material för kommunikation och språkutveckling på olika språk. Väskorna får gärna lånas hem från förskolan. Språkutvecklaren rekvirerar väskor från Modersmålsenheten och förskolan samordnar sedan med barn och vårdnadshavare. Sagostunder på modersmålet innebär att Modersmålsenheten anordnar sagostunder på biblioteken i Mölndal dit barn och vårdnadshavare är välkomna Språkutvecklaren/pedagogen på förskolan ansvarar för att informera vårdnadshavare om sagostunderna anordnade av Modersmålsenheten. Inskolningsstöd innebär att barn, vårdnadshavare och pedagoger har under inskolningsperioden på förskolan tillgång till en pedagog som talar barnets modersmål. Inskolningsstödet blir en hjälp att introducera barn och vårdnadshavare i förskolans arbete och rutiner. Förskolechefen söker resurs från Modersmålsenheten och erhåller i regel stöd med max 60 h. Aktivt modersmålsstöd innebär att förskolans pedagoger arbetar aktivt med flerspråkighet i vardagen inom ramen för förskolans verksamhet.

13 Bilaga 2 Inskolningsstöd 8 Ansökan om inskolningsstöd (60 timmar) Uppgifter om barnet: Namn: Personnummer (ålder): Adress: Telefon: Mailadress: Språk (som talas i hemmet): Vårdnadshavarens uppgifter: Namnet på Förskolan/förskoleklass: Avdelning/klass: Kontaktperson: Kort beskrivning av barnets behov: Hur fördelar ni de 60 timmarna? I vilken form ges de 60 timmarna? I verksamheten I mindre grupp Enskilt Övrigt Ansvarig modersmålslärare: 8 Ges i förskolan och i förskoleklass

14 Bilaga 3 Introduktionssamtal, steg 1 Datum för kartläggning Kartläggarens namn Vårdnadshavare 1 Namn Adress Telefon/mobil e-post Modersmål och andra språk Läskunnig (vilket alfabet)? Arbete/yrke Vårdnadshavare 2 Namn Adress Telefon/mobil e-post Modersmål och andraspråk Läskunnig (vilket alfabet)? Arbete/yrke

15 Bilaga 3 Övrig information När lämnade ni hemlandet? När kom ni till Sverige? Har ni bott i något annat land tidigare? Har ni bott på någon flyktingförläggning? (hur länge?) Kom hela familjen samtidigt? Har ni släktingar i Sverige? (var?) Har ni släktingar i hemlandet? (var?)

16 Bilaga 3 Eleven Namn (pojke, flicka) Personnummer Adress Hemland Modersmål och andra språk Övrigt (syskon, familj) Eleven Har du gått förskola/skola utanför Sverige? Var? Gick du i förskolan/skolan varje dag? Vilka ämnen hade du? Finns det betyg från skoltiden? Har du gått i förskola/skola i Sverige? Var? (namnet på förskolan/skolan) Vilken lärare/ mentor hade du? Finns det någon dokumentation från den tiden? Har du något favoritämne? Har du någon hobby? Kan du simma? Kan du cykla? Kan du det latinska alfabetet? Övrigt

17 Bilaga 4 Kartläggning av ämneskunskaper (utförd på modersmålet) Namn: Personnummer: Vårdnadshavares namn: Adress: Telefonnummer: Mailadress: Språk: Klass/grupp placering: Skola: Klass/ämneslärare eller mentor: Skolgång i hemlandet (antal år): Vilka ämnen har han/hon läst: Kartläggningen gjord av: Datum:

18 Bilaga 5 Kartläggningsmall av ämneskunskaper Hur uppskattar du (elev) dina kunskaper i följande ämnen? KUNSKAPER 0 10 Ditt bästa ämne? 0 10 Matematik 0 10 Engelska 0 10 Bild 0 10 Idrott och hälsa 0 10 Musik 0 10 Slöjd) 0 10 Hemkunskap 0 10 Teknik 0 10 Modersmål 0 10 NO 0 10 Biologi 0 10 Fysik 0 10 Kemi) 0 10 SO 0 10 Geografi 0 10 Historia 0 10 Religionskunskap 0 10 Samhällskunskap 0 10 Moderna språk 0 10 Svenska/SVA 0 10 Övrigt att tillägga: