Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal."

Transkript

1 Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med Rev: 2014 maj

2 Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning Mölndal Epost: Tel: /mobil Tid för introduktionssamtal: Var god kontakta Mia Nordgren Epost: Tel: mobil Epost: Fastställda av förvaltningschefen Upprättade av: Tanja Bozic, chef Modersmålsenheten Mia Nordgren, utvecklingsledare Bild och foto: Mia Nordgren

3 Innehåll Inledning Vilka är de nyanlända barnen/eleverna? Hur länge är man nyanländ? Modersmålsenhetens organisation Modersmålsstöd i förskolan Studiehandledning och modersmål Svenska som andraspråk (SVA) Introduktionssamtal med information steg Inskrivning på vald skola steg Placering i språknivå grupp (nyanländ) Kartläggning Övergång till ordinarie klass Fortsatt stöd Flerspråkiga elever (ej nyanlända) Uppföljning och utvärdering av nyanlända/flerspråkiga elever Framgångsrik skolgång för flerspråkiga elever Ordlista Modersmålsstöd i förskolan Inskolningsstöd Introduktionssamtal, steg Kartläggning av ämneskunskaper (utförd på modersmålet) Kartläggningsmall av ämneskunskaper Bilagor: 1. Modersmålsstöd i förskolan 2. Inskolningsstöd 3. Introduktionssamtal, steg 1 4. Kartläggning av ämneskunskaper (utförd på modersmålet) 5. Kartläggningsmall av ämneskunskaper

4 Inledning När vi skapat riktlinjerna för Mölndals stad har vi utgått från Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) och den nya skollagen (2011), kap 3 som handlar om särskilt stöd. Inspiration har vi också fått av Skolverkets stödmaterial Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling (2012). Alla nyanlända elever omfattas av alla skolförfattningar. Detta gäller såväl skolans likvärdighet, bedömning och betygsättning, tillgång till utbildning och särskilt stöd samt att undervisningen anpassas till elevens individuella behov och förutsättningar. Vilka är de nyanlända 1 barnen/eleverna? Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i förskolan, grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Många har permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten. Andra har fått uppehållstillstånd efter en längre väntan på flyktingförläggning eller inneboende hos bekanta. En del är asylsökande. Av dem har de flesta kommit med sina föräldrar medan andra har kommit ensamma utan legal vårdnadshavare. Vissa kommer som anknytning till flyktingar med uppehållstillstånd. Några har kommit för att en förälder har gift sig med en svensk medborgare. Ytterligare några håller sig gömda i hopp om att få ett negativt beslut på sin asylansökan omprövat. Andra åter är så kallade papperslösa barn, barn eller ungdomar som finns i Sverige men som inte har registrerats av Migrationsverket eftersom de inte ansökt om uppehållstillstånd. Ett barn eller en ung person som kommer till skolan kan följaktligen komma direkt från ett annat land men kan också ha vistats i Sverige under kortare eller längre tid. Att vara nyanländ kan alltså betyda nyanländ till skolan men samtidigt tidigare anländ till Sverige och ibland också innebära att man lärt sig svenska i viss utsträckning. Hur länge är man nyanländ? Nyanländ används om barn och ungdomar som börjar i svensk grund-gymnasieskola upp till ca 3 år efter sin ankomst till Sverige, enligt skolverket SKL 2 beskriver att man är nyanländ om man inte behärskar det svenska språket och har varit i Sverige i som längst fyra år. Migrationsverket räknar med två år, den tid de ger kommunen bidrag för de nyanlända. 1 Enligt allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 2 Sveriges kommuner och landsting - 3 -

5 Modersmålsenhetens organisation Modersmålsenheten servar förskola, grundskola, grundsärskola och i viss mån gymnasiet med olika språkutvecklande åtgärder. Enheten leds av en chef. Modersmålsstöd i förskolan. Modersmålsstöd i förskolan 3 består av 4 stycken av varandra oberoende former. Dessa former är sagostunder på modersmålet, inskolningsstöd, aktivt modersmålsstöd och språk-o-lek. Det finns språkutvecklare på förskolorna som ingår i ett nätverk som träffas flera gånger per läsår. Webbaserad mötesplats finns. Studiehandledning och modersmål. Modersmålsenheten anställer modersmålslärare som utför studiehandledning på modersmålet och undervisning i modersmål. Studiehandledning och modersmålsundervisning leds och fördelas av chefen för Modersmålsenheten. Kompetensutveckling för modersmålslärare sker genom lärgrupper, utvecklingsgrupper, studiedagar och arbetsplatsträffar. Webbaserad mötesplats finns, samt ett nätverk med närliggande kommuner. Svenska som andraspråk (SVA). Det finns kontaktpersoner på skolorna som samarbetar med Modersmålsenheten med frågor som rör de flerspråkiga eleverna. Kontaktpersonerna och lärarna som undervisar i ämnet svenska som andraspråk ingår i ett nätverk som träffas ett par gånger per termin. Chefen för Modersmålsenheten leder arbetet med att utveckla ämnet svenska som andraspråk i kommunen samt implementera Skolverkets material för flerspråkiga elever. Webbaserad mötesplats finns. Introduktions samtal Modersmåls enheten Svenska som andra språk Modersmåls undervisning Studiehand ledning Förskolan Grundskolan 3 Se bilaga modersmålsstöd i förskolan - 4 -

6 Introduktionssamtal med information steg 1 När vårdnadshavare till nyanlända barn i skolåldern anländer till Mölndals stad ska de ta kontakt med Modersmålsenheten. (se kontakt information). Introduktionssamtalet äger rum varje vecka på en bestämd tid, på Modersmålsenheten. Introduktionsteamet på Modersmålsenheten träffar inledningsvis alla nyanlända elever och dess vårdnadshavare. Vid introduktionssamtalet ska minst en vårdnadshavare/god man och eleven närvara. Tolk ska användas vid samtalet. Under mötet samtalas det om elevens skolgång. Chefen informerar om vilka skolor som ligger nära bostadsadressen och om rätten att välja skola. Modersmålsenheten kan rekommendera val av skola För asylsökande elever har Mölndals stad en särskild skolenhet. Vårdnadshavaren/god man gör ett val av skola och kontaktar den valda skolan inom en vecka. Modersmålsenheten hjälper till med att ta fram kontakt information. Modersmålsenheten gör en första kartläggning 4 av eleven. Kartläggningen vidarebefordras till motagande skola. Vårdnadshavaren och eleven informeras om dessa moment. Skolsystemet Betygssystemet Val av skola Ansökan till modersmålsundervisning (rutiner, vårdnadshavares beslut) Studiehandledning på modersmål (rektors beslut) Ämnet svenska som andraspråk (rektors beslut) Skolverkets skrifter/filmer som angår grundskolan och fritidsverksamheten delas ut/ses om de finns på det aktuella språket. Inskrivning på vald skola steg 2 När vårdnadshavaren kontaktar skolan är det skolans uppgift att omedelbart komma överens om när eleven kan börja. När kontakt mellan skola och vårdnadshavare har ettablerats hör skolans rektor av sig till Modersmålsenheten för att uppgifter från steg 1 kan överlämnas. (gäller nyanlända). Ett inskrivningssamtal med eleven och dess vårdnadshavare/god man hålls på vald skola. Tolk ska användas vid detta samtal. Rektor, klasslärare/mentor och skolhälsovård bör vara med på samtalet. Skolan ska ha utarbetade rutiner för motagande av nyanlända och flerspråkiga elever. 4 Se introduktionssamtal steg 1 kartläggning (bilaga) - 5 -

7 Vid samtalet bör man gå igenom Skolans rutiner Skolans profil Skolans kontaktuppgifter Modersmåls ansökan med rutiner Studiehandledning på modersmål (åtgärdsprogram) Svenska som andraspråk Verksamheter på skolan Skolhälsovården dess roll och funktion Fritidsverksamhet Publicering av bilder Lokaler Lär plattform/iup (fronter-unikum) Övrig information Det är en fördel om skolan i samband med mottagandet utser en fadder eller en mentor som har i uppgift att stödja den nya eleven, helst en som talar elevens modersmål. Inskrivnings samtal Rektor beslutar om Studiehandledning Modersmål Svenska som andraspråk Studiegång Klassplacering 2 val Språknivå grupp (särskild undervisningsgrupp) gru) Ordinarie undervisning Eleven klassplaceras och en individuell bedömning görs av vad som är bra för eleven utifrån hans/hennes förkunskaper och behov. Vissa elever mår bra av att följa den ordinarie undervisningen och samtidigt få ett massivt individuellt stöd medan andra mår bättre av att gå i en mindre grupp. Många nyanlända/flerspråkiga elever har behov av en period i en grupp där språknivå och undervisning anpassas till deras behov

8 Placering i språknivå grupp (nyanländ) Individuell plan utarbetas Kartläggning När eleven har börjat i språknivå gruppen ska det göras en kartläggning av elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning. Denna kartläggning 5 gör modersmålsläraren i samarbete med klass/ämneslärare (om det finns modersmålslärare med det språket) Kartläggningen av svenskkunskaperna görs av svenska som andraspråksläraren. Språknivå grupp är en särskild undervisningsgrupp och för alla elever som går i en sådan grupp ska ett åtgärdsprogram upprättas enligt grundskoleförordningen. Plan för integrering i den ordinarie klassen innebär ämnesintegrering i de ämnen som är lämpliga utifrån elevens individuella förutsättningar. Integrering i engelska bör ske på den nivå eleven befinner sig. Undervisningen ska utgå från elevens förmåga, intressen och starka sidor. Eleverna ska ges intellektuella utmaningar som inte begränsas till att gälla enbart svenska språket. Ämnesundervisning bör ske parallellt med svenskundervisningen så att eleverna inte försenas i sin kunskapsutveckling. Modersmålsläraren är en mycket viktig resurs i arbetet. Övergång till ordinarie klass Övergången ska ske successivt och vara väl förankrad i alla led. Den ska vara individuellt anpassad och flexibel samt vara förankrad hos vårdnadshavare/god man. Alltför tidig övergång utan stöd kan leda till bestående inlärningssvårigheter samtidigt som en alltför lång tid i mindre grupp kan hämma den enskilda elevens lärande och utveckling. Tiden i språknivå gruppen kan variera beroende på individen. Fortsatt stöd Undervisande pedagoger i den mottagande klassen måste vara medvetna om att eleven inte kan svenska på samma nivå som sina klasskamrater. I samband med övergången till ordinarie klass är studiehandledning ett fortsatt viktigt stöd för eleven och underlättar inlärningen av ämneskunskaperna. Eleven bör följa kursplanen i svenska som andraspråk. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. Nyanlända ska lära sig ämneskunskaper samtidigt som de lär sig ett nytt språk, dubbla processer pågår och man kan inte alltid ställa krav på korrekthet. 5 Kartläggning av ämneskunskaper - 7 -

9 Flerspråkiga elever (ej nyanlända) Elever som inte är nyanlända kontaktar den skola de valt och behöver alltså inte kontakta Modersmålsenheten först. Den valda skolan kallar till ett inskrivningssamtal med eleven och dess vårdnadshavare. Tolk kan användas vid detta samtal vid behov. Rektor, klasslärare/mentor och skolhälsovård bör vara med på samtalet. Skolan ska ha utarbetade rutiner för motagande av flerspråkiga elever. Vid samtalet bör man gå igenom Skolans rutiner Skolans profil Skolans kontaktuppgifter Modersmåls ansökan med rutiner Studiehandledning på modersmål (åtgärdsprogram) Svenska som andraspråk Verksamheter på skolan Skolhälsovården dess roll och funktion Fritidsverksamhet Publicering av bilder Lokaler Lär plattform/iup (fronter-unikum) Egen mall för inskrivning på skolan (information om eleven) 6 Det är en fördel om skolan i samband med mottagandet utser en fadder eller en mentor som har i uppgift att stödja den nya eleven, helst en som talar elevens modersmål. Rektorn på skolan beslutar om placering i särskild undervisningsgrupp (språknivå grupp)/i ordinarie klass, modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk. Skolan ska se till att alla elever som behöver studiehandledning på modersmål ska få det. Undervisande pedagoger i den mottagande klassen måste vara medvetna om att eleven kanske inte kan svenska på samma nivå som sina klasskamrater. Studiehandledning kan vara ett viktigt stöd för eleven som underlättar inlärningen av ämneskunskaperna. Eleven bör följa kursplanen i svenska som andraspråk om de inte uppnått avancerad nivå i svenska. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. Flerspråkiga elever ska lära sig ämneskunskaper samtidigt som de lär sig ett nytt språk, dubbla processer pågår och man kan inte alltid ställa krav på korrekthet. 6 Mall från introduktionssamtal, steg 1 kan användas - 8 -

10 Uppföljning och utvärdering av nyanlända/flerspråkiga elever. Det är viktigt att använda pedagogisk bedömning för att synliggöra elevens lärande och utveckling. Framstegen ska dokumenteras i elevens IUP. Regelbunden kartläggning av språkutvecklingen och språknivå gör att man kan sätta in individuella åtgärder tidigt. Språkbedömningsverktyg som Mölndals stad SKF använder är Skolverkets material (bedömning och kartläggning). Det är viktigt att den lärare som ger studiehandledning på elevens modersmål, läraren i ämnet modersmål, läraren i svenska som andraspråk och ämnesläraren stödjer elevens lärande genom att visa på olika sätt att lära och hjälper eleven att utveckla en god studieteknik. Framgångsrik skolgång 7 för flerspråkiga elever. Modersmålsunder visning Svenska som andraspråk Flerspråkig elev Studiehandledning kunskapsutveckling En sociokulturell stödjande miljö 7 Tomas och Collier, 1997,

11 Ordlista Andraspråk Asylsökande Ensamkommande barn Flykting Förberedelseklass God man Gömda barn Modersmål Papperslösa barn Studiehandledning på modersmål Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål). Nyanländ som kommit till Sverige och begärt skydd mot t.ex. förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Person från annat land som sökt asyl och fått tillstånd att som flykting vistas eller bosätta sig i Sverige. (Genève konventionen) Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. Begreppet förberedelseklass finns inte i författningarna. En person som ska ta tillvara barnets intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Utses av kommunen. Barn och ungdomar som har fått avvisningseller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. Det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig har registrerats hos Migrationsverket. Handledning på elevens modersmål. Om eleven före ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket

12 Bilaga 1 Modersmålsstöd i förskolan Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010) säger att förskolan skall sträva efter att barn som har ett annat modersmål än svenska ska utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på svenska och sitt modersmål. Alla vårdnadshavare får en allmän information om de olika formerna av modersmålsstöd som finns att tillgå i Mölndals stad när de söker plats i förskolan. Varje förskola har språkutvecklare som tillsammans med förskolechef och Modersmålsenheten samordnar det modersmålsstöd som förskolan kan ge. Det finns i Mölndals stad 4st av varandra oberoende former av modersmålsstöd: Språkolek innebär att varje förskola har tillgång till väskor innehållande material för kommunikation och språkutveckling på olika språk. Väskorna får gärna lånas hem från förskolan. Språkutvecklaren rekvirerar väskor från Modersmålsenheten och förskolan samordnar sedan med barn och vårdnadshavare. Sagostunder på modersmålet innebär att Modersmålsenheten anordnar sagostunder på biblioteken i Mölndal dit barn och vårdnadshavare är välkomna Språkutvecklaren/pedagogen på förskolan ansvarar för att informera vårdnadshavare om sagostunderna anordnade av Modersmålsenheten. Inskolningsstöd innebär att barn, vårdnadshavare och pedagoger har under inskolningsperioden på förskolan tillgång till en pedagog som talar barnets modersmål. Inskolningsstödet blir en hjälp att introducera barn och vårdnadshavare i förskolans arbete och rutiner. Förskolechefen söker resurs från Modersmålsenheten och erhåller i regel stöd med max 60 h. Aktivt modersmålsstöd innebär att förskolans pedagoger arbetar aktivt med flerspråkighet i vardagen inom ramen för förskolans verksamhet.

13 Bilaga 2 Inskolningsstöd 8 Ansökan om inskolningsstöd (60 timmar) Uppgifter om barnet: Namn: Personnummer (ålder): Adress: Telefon: Mailadress: Språk (som talas i hemmet): Vårdnadshavarens uppgifter: Namnet på Förskolan/förskoleklass: Avdelning/klass: Kontaktperson: Kort beskrivning av barnets behov: Hur fördelar ni de 60 timmarna? I vilken form ges de 60 timmarna? I verksamheten I mindre grupp Enskilt Övrigt Ansvarig modersmålslärare: 8 Ges i förskolan och i förskoleklass

14 Bilaga 3 Introduktionssamtal, steg 1 Datum för kartläggning Kartläggarens namn Vårdnadshavare 1 Namn Adress Telefon/mobil e-post Modersmål och andra språk Läskunnig (vilket alfabet)? Arbete/yrke Vårdnadshavare 2 Namn Adress Telefon/mobil e-post Modersmål och andraspråk Läskunnig (vilket alfabet)? Arbete/yrke

15 Bilaga 3 Övrig information När lämnade ni hemlandet? När kom ni till Sverige? Har ni bott i något annat land tidigare? Har ni bott på någon flyktingförläggning? (hur länge?) Kom hela familjen samtidigt? Har ni släktingar i Sverige? (var?) Har ni släktingar i hemlandet? (var?)

16 Bilaga 3 Eleven Namn (pojke, flicka) Personnummer Adress Hemland Modersmål och andra språk Övrigt (syskon, familj) Eleven Har du gått förskola/skola utanför Sverige? Var? Gick du i förskolan/skolan varje dag? Vilka ämnen hade du? Finns det betyg från skoltiden? Har du gått i förskola/skola i Sverige? Var? (namnet på förskolan/skolan) Vilken lärare/ mentor hade du? Finns det någon dokumentation från den tiden? Har du något favoritämne? Har du någon hobby? Kan du simma? Kan du cykla? Kan du det latinska alfabetet? Övrigt

17 Bilaga 4 Kartläggning av ämneskunskaper (utförd på modersmålet) Namn: Personnummer: Vårdnadshavares namn: Adress: Telefonnummer: Mailadress: Språk: Klass/grupp placering: Skola: Klass/ämneslärare eller mentor: Skolgång i hemlandet (antal år): Vilka ämnen har han/hon läst: Kartläggningen gjord av: Datum:

18 Bilaga 5 Kartläggningsmall av ämneskunskaper Hur uppskattar du (elev) dina kunskaper i följande ämnen? KUNSKAPER 0 10 Ditt bästa ämne? 0 10 Matematik 0 10 Engelska 0 10 Bild 0 10 Idrott och hälsa 0 10 Musik 0 10 Slöjd) 0 10 Hemkunskap 0 10 Teknik 0 10 Modersmål 0 10 NO 0 10 Biologi 0 10 Fysik 0 10 Kemi) 0 10 SO 0 10 Geografi 0 10 Historia 0 10 Religionskunskap 0 10 Samhällskunskap 0 10 Moderna språk 0 10 Svenska/SVA 0 10 Övrigt att tillägga:

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun 2012-10-26 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 NYANLÄNDA ELEVER... 4 VILKA ÄR DE NYANLÄNDA

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07 2 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola Målsättning Målsättningen med en förberedelsegrupp

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN Grästorps kommun Bildningsverksamheten 2014-08-21 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN SKOLAN När skolan får kännedom om att ett nyanlänt barn har flyttat till kommunen

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium DATUM 2012-03-12 GN 2012/45.636 1 Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium 2 Innehåll sida Inledning s 3 Definitioner

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008. Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008. Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever

Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Dokumentinformation: Upprättad: 2011-02-07 Dokumentansvariga: Annechatrin Brandén, Anna Malmström,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-08-11 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun 2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar 1 (12) Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång.

Läs mer

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016

Läs mer

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem. Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla

Läs mer

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda, Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer

Läs mer

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 FÖRSTA MÖTET... 5 RIKTLINJER FRÅN ALLMÄNNA RÅD GÄLLANDE

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Arbetsplan för nyanlända elever

Arbetsplan för nyanlända elever Förskola & Skola Arbetsplan för nyanlända elever Om vissa skolor i Nacka kommun fick profilera sig på olika språk, kunde en nyanländ elev placeras på en skola som valt att profilera sig på elevens modersmål.

Läs mer

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun Utbildning av nyanlända elever - organisation i Nordmalings kommun 2010 INLEDNING Bakgrund Flyktingmottagningen i Nordmalings kommun har i enlighet med Umeåregionens samverkansavtal från 2002 om flyktingmottagande,

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning

Läs mer

STORUMANS KOMMUN HANDLINGSPLAN. för mottagande av nyanlända elever med annat modersmål än svenska i Storumans kommun 2013-09-01

STORUMANS KOMMUN HANDLINGSPLAN. för mottagande av nyanlända elever med annat modersmål än svenska i Storumans kommun 2013-09-01 STORUMANS KOMMUN HANDLINGSPLAN för mottagande av nyanlända elever med annat modersmål än svenska i Storumans kommun 2013-09-01 Syfte: Att öka de lokala förutsättningarna för en introduktion som tillvaratar

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Augusti Tyresö kommun

Augusti Tyresö kommun Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

2013-03-19 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN

2013-03-19 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN 2013-03-19 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Definitioner och begrepp...3 3. Styrande dokument...4 4.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Nyanlända elevers lärande

Nyanlända elevers lärande Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans

Läs mer

Språk- och kunskapsutveckling

Språk- och kunskapsutveckling Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz

Läs mer

molndal.se Modersmålsenheten

molndal.se Modersmålsenheten Modersmålsenheten Modersmålsenheten organon Grundskolan Mölndals stads hemsida www.molndal.se Riktlinjer Ansökan modersmål Introduktionssamtal Information MN Modersmålsundervisning Modersmålsundervisning

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...

Läs mer

Överlämnande till Gymnasiesärskolan

Överlämnande till Gymnasiesärskolan Överlämnande till Gymnasiesärskolan Skickas senast i samband med att eleven slutar på grundsärskolan till: Alléskolan, 694 80 Hallsberg. Personuppgifter: Elevens efternamn Elevens förnamn Elevens personnummer

Läs mer

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen Nyanlända i Piteå 20160411 Alla vägar bär till Piteå Karta här Antal 140 Antal nyanlända elever i grundskolan 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 EU medborgare Anknytning Kommunplacerade EKB Egen invandring

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Styrdokument, riktlinjer Kundvalskontoret 2015-04-28 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr Fax 08-59073340 UBN/2015:17 bjorn.axen@upplandsvasby.se Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Nivå: Utbildningsnämnden

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik 1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet

Läs mer

Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser

Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser Dokumenttyp Rutiner för Umeå kommun Dokumentägare Rektor Hedlundaskolan Dokumentinformation Dokumentnamn Överföringsdokument Dokumentansvarig

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-08-11 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning 2015-03-01 Innehållsförteckning Inledning... 1 Definitioner och begrepp... 2 Bakgrund... 5 Nyanlända elever och skolan nationellt... 5 Att möta nyanlända där de befinner sig...

Läs mer

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska 1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga REGLEMENTE 1(5) Fastställt av skolnämnden den 20 juni 2012 SKN 50 Reglemente för mottagande till grundsärskola i Håbo kommun Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Välkomst-, inskrivnings- och kartläggningssamtal med nyanlända ungdomar

Välkomst-, inskrivnings- och kartläggningssamtal med nyanlända ungdomar Välkomst-, inskrivnings- och kartläggningssamtal med nyanlända ungdomar GYMNASIESKOLAN Namn: I det här dokumentet finns fyra olika mallar för samtal med nyanlända barn och ungdomar i gymnasieskolan. Tanken

Läs mer

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund Två svenskämnenvarför så lika? Lena Sjöqvist Anna Österlund En fråga vi måste ställa oss Svenska som andraspråk, varför så svårt att definiera? Universitetsämnet Ämnet i kursplanerna i Lgr 11 och Lgy 11

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun

Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun Mottagningsrutiner - gymnasieskolan 8/25/2009 Diarienummer Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun Barn, elever

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-02-16 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun

Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun Innehåll Inledning... 3 Definitioner och begrepp... 4 Styrande dokument... 5 Mottagande i förskolan... 7 Introduktionssamtal... 7 Inskolning...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Rekommendationer från projekt Barnintroduktion i Jämtlands län. Dessa rekommendationer är ett förslag på hur mottagande och inskolning av nyanlända flyktingbarn

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista (Reviderad version efter beslut i KF den 21 april 2016, se Dnr: 1689/15) För unga nya göteborgare är inkluderande

Läs mer

Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska

Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska Förord Skolverket definiera nyanlända elever som elever som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte

Läs mer

i skolan och i fritidshemmet

i skolan och i fritidshemmet KALMAR Rättigheter och skyldigheter i skolan och i fritidshemmet Om dina rättigheter och skyldigheter Skolan ska upplysa dig och dina föräldrar om vilka rättigheter och skyldigheter ni har, vilka krav

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning Rutiner & Riktlinjer Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning. 2015-01-07 Innehållsförteckning Rutiner inskrivning, kartläggning och överlämning... 1 Uppföljning och utvärdering... 1 Välkomstens

Läs mer

Hur gör ni pedagogisk kartläggning?

Hur gör ni pedagogisk kartläggning? LiSetten nummer 3/2013 hade tema pedagogisk kartläggning. I tidningen publicerades delar av en enkät om hur olika skolor arbetar med pedagogisk kartläggning. Detta dokument innehåller alla frågor och svar

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Invandringen - en utmaning för skolväsendet

Invandringen - en utmaning för skolväsendet Invandringen - en utmaning för skolväsendet En beskrivning utifrån statistiken Växjö 2 december 2015 INNEHÅLL - Vem är nyanländ? - Den aktuella situationen - Bestämmelser - Uppföljning Vem är nyanländ?

Läs mer

Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass

Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass Tjänsteskrivelse 2016-11 - 01 Handläggare Fanny Adebrink Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0240 Utbildningsnämnden Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016 Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer