Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal."

Transkript

1 Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med Rev: 2014 maj

2 Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning Mölndal Epost: Tel: /mobil Tid för introduktionssamtal: Var god kontakta Mia Nordgren Epost: Tel: mobil Epost: Fastställda av förvaltningschefen Upprättade av: Tanja Bozic, chef Modersmålsenheten Mia Nordgren, utvecklingsledare Bild och foto: Mia Nordgren

3 Innehåll Inledning Vilka är de nyanlända barnen/eleverna? Hur länge är man nyanländ? Modersmålsenhetens organisation Modersmålsstöd i förskolan Studiehandledning och modersmål Svenska som andraspråk (SVA) Introduktionssamtal med information steg Inskrivning på vald skola steg Placering i språknivå grupp (nyanländ) Kartläggning Övergång till ordinarie klass Fortsatt stöd Flerspråkiga elever (ej nyanlända) Uppföljning och utvärdering av nyanlända/flerspråkiga elever Framgångsrik skolgång för flerspråkiga elever Ordlista Modersmålsstöd i förskolan Inskolningsstöd Introduktionssamtal, steg Kartläggning av ämneskunskaper (utförd på modersmålet) Kartläggningsmall av ämneskunskaper Bilagor: 1. Modersmålsstöd i förskolan 2. Inskolningsstöd 3. Introduktionssamtal, steg 1 4. Kartläggning av ämneskunskaper (utförd på modersmålet) 5. Kartläggningsmall av ämneskunskaper

4 Inledning När vi skapat riktlinjerna för Mölndals stad har vi utgått från Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) och den nya skollagen (2011), kap 3 som handlar om särskilt stöd. Inspiration har vi också fått av Skolverkets stödmaterial Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling (2012). Alla nyanlända elever omfattas av alla skolförfattningar. Detta gäller såväl skolans likvärdighet, bedömning och betygsättning, tillgång till utbildning och särskilt stöd samt att undervisningen anpassas till elevens individuella behov och förutsättningar. Vilka är de nyanlända 1 barnen/eleverna? Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i förskolan, grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Många har permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten. Andra har fått uppehållstillstånd efter en längre väntan på flyktingförläggning eller inneboende hos bekanta. En del är asylsökande. Av dem har de flesta kommit med sina föräldrar medan andra har kommit ensamma utan legal vårdnadshavare. Vissa kommer som anknytning till flyktingar med uppehållstillstånd. Några har kommit för att en förälder har gift sig med en svensk medborgare. Ytterligare några håller sig gömda i hopp om att få ett negativt beslut på sin asylansökan omprövat. Andra åter är så kallade papperslösa barn, barn eller ungdomar som finns i Sverige men som inte har registrerats av Migrationsverket eftersom de inte ansökt om uppehållstillstånd. Ett barn eller en ung person som kommer till skolan kan följaktligen komma direkt från ett annat land men kan också ha vistats i Sverige under kortare eller längre tid. Att vara nyanländ kan alltså betyda nyanländ till skolan men samtidigt tidigare anländ till Sverige och ibland också innebära att man lärt sig svenska i viss utsträckning. Hur länge är man nyanländ? Nyanländ används om barn och ungdomar som börjar i svensk grund-gymnasieskola upp till ca 3 år efter sin ankomst till Sverige, enligt skolverket SKL 2 beskriver att man är nyanländ om man inte behärskar det svenska språket och har varit i Sverige i som längst fyra år. Migrationsverket räknar med två år, den tid de ger kommunen bidrag för de nyanlända. 1 Enligt allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 2 Sveriges kommuner och landsting - 3 -

5 Modersmålsenhetens organisation Modersmålsenheten servar förskola, grundskola, grundsärskola och i viss mån gymnasiet med olika språkutvecklande åtgärder. Enheten leds av en chef. Modersmålsstöd i förskolan. Modersmålsstöd i förskolan 3 består av 4 stycken av varandra oberoende former. Dessa former är sagostunder på modersmålet, inskolningsstöd, aktivt modersmålsstöd och språk-o-lek. Det finns språkutvecklare på förskolorna som ingår i ett nätverk som träffas flera gånger per läsår. Webbaserad mötesplats finns. Studiehandledning och modersmål. Modersmålsenheten anställer modersmålslärare som utför studiehandledning på modersmålet och undervisning i modersmål. Studiehandledning och modersmålsundervisning leds och fördelas av chefen för Modersmålsenheten. Kompetensutveckling för modersmålslärare sker genom lärgrupper, utvecklingsgrupper, studiedagar och arbetsplatsträffar. Webbaserad mötesplats finns, samt ett nätverk med närliggande kommuner. Svenska som andraspråk (SVA). Det finns kontaktpersoner på skolorna som samarbetar med Modersmålsenheten med frågor som rör de flerspråkiga eleverna. Kontaktpersonerna och lärarna som undervisar i ämnet svenska som andraspråk ingår i ett nätverk som träffas ett par gånger per termin. Chefen för Modersmålsenheten leder arbetet med att utveckla ämnet svenska som andraspråk i kommunen samt implementera Skolverkets material för flerspråkiga elever. Webbaserad mötesplats finns. Introduktions samtal Modersmåls enheten Svenska som andra språk Modersmåls undervisning Studiehand ledning Förskolan Grundskolan 3 Se bilaga modersmålsstöd i förskolan - 4 -

6 Introduktionssamtal med information steg 1 När vårdnadshavare till nyanlända barn i skolåldern anländer till Mölndals stad ska de ta kontakt med Modersmålsenheten. (se kontakt information). Introduktionssamtalet äger rum varje vecka på en bestämd tid, på Modersmålsenheten. Introduktionsteamet på Modersmålsenheten träffar inledningsvis alla nyanlända elever och dess vårdnadshavare. Vid introduktionssamtalet ska minst en vårdnadshavare/god man och eleven närvara. Tolk ska användas vid samtalet. Under mötet samtalas det om elevens skolgång. Chefen informerar om vilka skolor som ligger nära bostadsadressen och om rätten att välja skola. Modersmålsenheten kan rekommendera val av skola För asylsökande elever har Mölndals stad en särskild skolenhet. Vårdnadshavaren/god man gör ett val av skola och kontaktar den valda skolan inom en vecka. Modersmålsenheten hjälper till med att ta fram kontakt information. Modersmålsenheten gör en första kartläggning 4 av eleven. Kartläggningen vidarebefordras till motagande skola. Vårdnadshavaren och eleven informeras om dessa moment. Skolsystemet Betygssystemet Val av skola Ansökan till modersmålsundervisning (rutiner, vårdnadshavares beslut) Studiehandledning på modersmål (rektors beslut) Ämnet svenska som andraspråk (rektors beslut) Skolverkets skrifter/filmer som angår grundskolan och fritidsverksamheten delas ut/ses om de finns på det aktuella språket. Inskrivning på vald skola steg 2 När vårdnadshavaren kontaktar skolan är det skolans uppgift att omedelbart komma överens om när eleven kan börja. När kontakt mellan skola och vårdnadshavare har ettablerats hör skolans rektor av sig till Modersmålsenheten för att uppgifter från steg 1 kan överlämnas. (gäller nyanlända). Ett inskrivningssamtal med eleven och dess vårdnadshavare/god man hålls på vald skola. Tolk ska användas vid detta samtal. Rektor, klasslärare/mentor och skolhälsovård bör vara med på samtalet. Skolan ska ha utarbetade rutiner för motagande av nyanlända och flerspråkiga elever. 4 Se introduktionssamtal steg 1 kartläggning (bilaga) - 5 -

7 Vid samtalet bör man gå igenom Skolans rutiner Skolans profil Skolans kontaktuppgifter Modersmåls ansökan med rutiner Studiehandledning på modersmål (åtgärdsprogram) Svenska som andraspråk Verksamheter på skolan Skolhälsovården dess roll och funktion Fritidsverksamhet Publicering av bilder Lokaler Lär plattform/iup (fronter-unikum) Övrig information Det är en fördel om skolan i samband med mottagandet utser en fadder eller en mentor som har i uppgift att stödja den nya eleven, helst en som talar elevens modersmål. Inskrivnings samtal Rektor beslutar om Studiehandledning Modersmål Svenska som andraspråk Studiegång Klassplacering 2 val Språknivå grupp (särskild undervisningsgrupp) gru) Ordinarie undervisning Eleven klassplaceras och en individuell bedömning görs av vad som är bra för eleven utifrån hans/hennes förkunskaper och behov. Vissa elever mår bra av att följa den ordinarie undervisningen och samtidigt få ett massivt individuellt stöd medan andra mår bättre av att gå i en mindre grupp. Många nyanlända/flerspråkiga elever har behov av en period i en grupp där språknivå och undervisning anpassas till deras behov

8 Placering i språknivå grupp (nyanländ) Individuell plan utarbetas Kartläggning När eleven har börjat i språknivå gruppen ska det göras en kartläggning av elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning. Denna kartläggning 5 gör modersmålsläraren i samarbete med klass/ämneslärare (om det finns modersmålslärare med det språket) Kartläggningen av svenskkunskaperna görs av svenska som andraspråksläraren. Språknivå grupp är en särskild undervisningsgrupp och för alla elever som går i en sådan grupp ska ett åtgärdsprogram upprättas enligt grundskoleförordningen. Plan för integrering i den ordinarie klassen innebär ämnesintegrering i de ämnen som är lämpliga utifrån elevens individuella förutsättningar. Integrering i engelska bör ske på den nivå eleven befinner sig. Undervisningen ska utgå från elevens förmåga, intressen och starka sidor. Eleverna ska ges intellektuella utmaningar som inte begränsas till att gälla enbart svenska språket. Ämnesundervisning bör ske parallellt med svenskundervisningen så att eleverna inte försenas i sin kunskapsutveckling. Modersmålsläraren är en mycket viktig resurs i arbetet. Övergång till ordinarie klass Övergången ska ske successivt och vara väl förankrad i alla led. Den ska vara individuellt anpassad och flexibel samt vara förankrad hos vårdnadshavare/god man. Alltför tidig övergång utan stöd kan leda till bestående inlärningssvårigheter samtidigt som en alltför lång tid i mindre grupp kan hämma den enskilda elevens lärande och utveckling. Tiden i språknivå gruppen kan variera beroende på individen. Fortsatt stöd Undervisande pedagoger i den mottagande klassen måste vara medvetna om att eleven inte kan svenska på samma nivå som sina klasskamrater. I samband med övergången till ordinarie klass är studiehandledning ett fortsatt viktigt stöd för eleven och underlättar inlärningen av ämneskunskaperna. Eleven bör följa kursplanen i svenska som andraspråk. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. Nyanlända ska lära sig ämneskunskaper samtidigt som de lär sig ett nytt språk, dubbla processer pågår och man kan inte alltid ställa krav på korrekthet. 5 Kartläggning av ämneskunskaper - 7 -

9 Flerspråkiga elever (ej nyanlända) Elever som inte är nyanlända kontaktar den skola de valt och behöver alltså inte kontakta Modersmålsenheten först. Den valda skolan kallar till ett inskrivningssamtal med eleven och dess vårdnadshavare. Tolk kan användas vid detta samtal vid behov. Rektor, klasslärare/mentor och skolhälsovård bör vara med på samtalet. Skolan ska ha utarbetade rutiner för motagande av flerspråkiga elever. Vid samtalet bör man gå igenom Skolans rutiner Skolans profil Skolans kontaktuppgifter Modersmåls ansökan med rutiner Studiehandledning på modersmål (åtgärdsprogram) Svenska som andraspråk Verksamheter på skolan Skolhälsovården dess roll och funktion Fritidsverksamhet Publicering av bilder Lokaler Lär plattform/iup (fronter-unikum) Egen mall för inskrivning på skolan (information om eleven) 6 Det är en fördel om skolan i samband med mottagandet utser en fadder eller en mentor som har i uppgift att stödja den nya eleven, helst en som talar elevens modersmål. Rektorn på skolan beslutar om placering i särskild undervisningsgrupp (språknivå grupp)/i ordinarie klass, modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk. Skolan ska se till att alla elever som behöver studiehandledning på modersmål ska få det. Undervisande pedagoger i den mottagande klassen måste vara medvetna om att eleven kanske inte kan svenska på samma nivå som sina klasskamrater. Studiehandledning kan vara ett viktigt stöd för eleven som underlättar inlärningen av ämneskunskaperna. Eleven bör följa kursplanen i svenska som andraspråk om de inte uppnått avancerad nivå i svenska. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. Flerspråkiga elever ska lära sig ämneskunskaper samtidigt som de lär sig ett nytt språk, dubbla processer pågår och man kan inte alltid ställa krav på korrekthet. 6 Mall från introduktionssamtal, steg 1 kan användas - 8 -

10 Uppföljning och utvärdering av nyanlända/flerspråkiga elever. Det är viktigt att använda pedagogisk bedömning för att synliggöra elevens lärande och utveckling. Framstegen ska dokumenteras i elevens IUP. Regelbunden kartläggning av språkutvecklingen och språknivå gör att man kan sätta in individuella åtgärder tidigt. Språkbedömningsverktyg som Mölndals stad SKF använder är Skolverkets material (bedömning och kartläggning). Det är viktigt att den lärare som ger studiehandledning på elevens modersmål, läraren i ämnet modersmål, läraren i svenska som andraspråk och ämnesläraren stödjer elevens lärande genom att visa på olika sätt att lära och hjälper eleven att utveckla en god studieteknik. Framgångsrik skolgång 7 för flerspråkiga elever. Modersmålsunder visning Svenska som andraspråk Flerspråkig elev Studiehandledning kunskapsutveckling En sociokulturell stödjande miljö 7 Tomas och Collier, 1997,

11 Ordlista Andraspråk Asylsökande Ensamkommande barn Flykting Förberedelseklass God man Gömda barn Modersmål Papperslösa barn Studiehandledning på modersmål Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål). Nyanländ som kommit till Sverige och begärt skydd mot t.ex. förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Person från annat land som sökt asyl och fått tillstånd att som flykting vistas eller bosätta sig i Sverige. (Genève konventionen) Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. Begreppet förberedelseklass finns inte i författningarna. En person som ska ta tillvara barnets intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Utses av kommunen. Barn och ungdomar som har fått avvisningseller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. Det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig har registrerats hos Migrationsverket. Handledning på elevens modersmål. Om eleven före ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket

12 Bilaga 1 Modersmålsstöd i förskolan Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010) säger att förskolan skall sträva efter att barn som har ett annat modersmål än svenska ska utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på svenska och sitt modersmål. Alla vårdnadshavare får en allmän information om de olika formerna av modersmålsstöd som finns att tillgå i Mölndals stad när de söker plats i förskolan. Varje förskola har språkutvecklare som tillsammans med förskolechef och Modersmålsenheten samordnar det modersmålsstöd som förskolan kan ge. Det finns i Mölndals stad 4st av varandra oberoende former av modersmålsstöd: Språkolek innebär att varje förskola har tillgång till väskor innehållande material för kommunikation och språkutveckling på olika språk. Väskorna får gärna lånas hem från förskolan. Språkutvecklaren rekvirerar väskor från Modersmålsenheten och förskolan samordnar sedan med barn och vårdnadshavare. Sagostunder på modersmålet innebär att Modersmålsenheten anordnar sagostunder på biblioteken i Mölndal dit barn och vårdnadshavare är välkomna Språkutvecklaren/pedagogen på förskolan ansvarar för att informera vårdnadshavare om sagostunderna anordnade av Modersmålsenheten. Inskolningsstöd innebär att barn, vårdnadshavare och pedagoger har under inskolningsperioden på förskolan tillgång till en pedagog som talar barnets modersmål. Inskolningsstödet blir en hjälp att introducera barn och vårdnadshavare i förskolans arbete och rutiner. Förskolechefen söker resurs från Modersmålsenheten och erhåller i regel stöd med max 60 h. Aktivt modersmålsstöd innebär att förskolans pedagoger arbetar aktivt med flerspråkighet i vardagen inom ramen för förskolans verksamhet.

13 Bilaga 2 Inskolningsstöd 8 Ansökan om inskolningsstöd (60 timmar) Uppgifter om barnet: Namn: Personnummer (ålder): Adress: Telefon: Mailadress: Språk (som talas i hemmet): Vårdnadshavarens uppgifter: Namnet på Förskolan/förskoleklass: Avdelning/klass: Kontaktperson: Kort beskrivning av barnets behov: Hur fördelar ni de 60 timmarna? I vilken form ges de 60 timmarna? I verksamheten I mindre grupp Enskilt Övrigt Ansvarig modersmålslärare: 8 Ges i förskolan och i förskoleklass

14 Bilaga 3 Introduktionssamtal, steg 1 Datum för kartläggning Kartläggarens namn Vårdnadshavare 1 Namn Adress Telefon/mobil e-post Modersmål och andra språk Läskunnig (vilket alfabet)? Arbete/yrke Vårdnadshavare 2 Namn Adress Telefon/mobil e-post Modersmål och andraspråk Läskunnig (vilket alfabet)? Arbete/yrke

15 Bilaga 3 Övrig information När lämnade ni hemlandet? När kom ni till Sverige? Har ni bott i något annat land tidigare? Har ni bott på någon flyktingförläggning? (hur länge?) Kom hela familjen samtidigt? Har ni släktingar i Sverige? (var?) Har ni släktingar i hemlandet? (var?)

16 Bilaga 3 Eleven Namn (pojke, flicka) Personnummer Adress Hemland Modersmål och andra språk Övrigt (syskon, familj) Eleven Har du gått förskola/skola utanför Sverige? Var? Gick du i förskolan/skolan varje dag? Vilka ämnen hade du? Finns det betyg från skoltiden? Har du gått i förskola/skola i Sverige? Var? (namnet på förskolan/skolan) Vilken lärare/ mentor hade du? Finns det någon dokumentation från den tiden? Har du något favoritämne? Har du någon hobby? Kan du simma? Kan du cykla? Kan du det latinska alfabetet? Övrigt

17 Bilaga 4 Kartläggning av ämneskunskaper (utförd på modersmålet) Namn: Personnummer: Vårdnadshavares namn: Adress: Telefonnummer: Mailadress: Språk: Klass/grupp placering: Skola: Klass/ämneslärare eller mentor: Skolgång i hemlandet (antal år): Vilka ämnen har han/hon läst: Kartläggningen gjord av: Datum:

18 Bilaga 5 Kartläggningsmall av ämneskunskaper Hur uppskattar du (elev) dina kunskaper i följande ämnen? KUNSKAPER 0 10 Ditt bästa ämne? 0 10 Matematik 0 10 Engelska 0 10 Bild 0 10 Idrott och hälsa 0 10 Musik 0 10 Slöjd) 0 10 Hemkunskap 0 10 Teknik 0 10 Modersmål 0 10 NO 0 10 Biologi 0 10 Fysik 0 10 Kemi) 0 10 SO 0 10 Geografi 0 10 Historia 0 10 Religionskunskap 0 10 Samhällskunskap 0 10 Moderna språk 0 10 Svenska/SVA 0 10 Övrigt att tillägga:

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 FÖRSTA MÖTET... 5 RIKTLINJER FRÅN ALLMÄNNA RÅD GÄLLANDE

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Arbetsplan för nyanlända elever

Arbetsplan för nyanlända elever Förskola & Skola Arbetsplan för nyanlända elever Om vissa skolor i Nacka kommun fick profilera sig på olika språk, kunde en nyanländ elev placeras på en skola som valt att profilera sig på elevens modersmål.

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden HANDLINGSPLAN OCH RIKTLINJER FÖR NYANLÄNDA BARN/ELEVER INOM SMEDJEBACKENS KOMMUN. Bakgrund: Smedjebackens kommun har tecknat ett avtal med Migrationsverket, där man åtar sig att ta emot 33 flyktingar från

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,

Läs mer

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola Informationsmöte Torsdag 19 februari Särö skola Planändring inom detaljplan S83 Del som ska upphävas Ca 1500 m2 Särö Centrum Bukärrsängs förskola Utvecklingen av antal asylsökande ensamkommande barn i

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Barnomsorg. Information till dig som är nyanländ i Avesta kommun. och har barn som är 1 till 6 år

Barnomsorg. Information till dig som är nyanländ i Avesta kommun. och har barn som är 1 till 6 år Barnomsorg Information till dig som är nyanländ i Avesta kommun och har barn som är 1 till 6 år Vad är barnomsorg? Det finns olika former av barnomsorg; språkstödjande allmän förskola, allmän förskola,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Handlingsplan fo r mottagande av nyanla nda barn i fo rskolan. Uppdaterad 150316

Handlingsplan fo r mottagande av nyanla nda barn i fo rskolan. Uppdaterad 150316 Handlingsplan fo r mottagande av nyanla nda barn i fo rskolan. Uppdaterad 150316 Det första mötet med förskolan är betydelsefullt. De nyanlända har ryckts upp ur sin hemmiljö och kan bära på sorg, saknad

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Barn Utbildning Tomelilla kommun

Barn Utbildning Tomelilla kommun Tomelilla kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 2 MODERSMÅL I FÖRSKOLAN 2 INSKRIVNINGSFÖRFARANDE 3 MODERSMÅL I FÖRSKOLEKLASS 4 10-PUNKTSPROGRAM 5 MODERSMÅLSUNDERVISNING 5 ANMÄLNINGSFÖRFARANDE 6 STUDIEHANDLEDNING

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever

Utbildning av nyanlända elever Utbildning av nyanlända elever - organisation i Vännäs kommun 2010 Förord Riktlinjerna i det kommunövergripande dokumentet samt organisationen i det lokala dokumentet för Vännäs kommun ska, av kommunens

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola

Utbildning av nyanlända elever. kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola Kommuner som har

Läs mer

Organisation verksamhet målsättning

Organisation verksamhet målsättning C:\DOCUME~1\zworks\LOKALA~1\Temp\XPgrpwise\Språkverkstan på.docx 1 (9) Språkverkstan på En presentation Organisation verksamhet målsättning Reviderad 2013-08-30 Svenska som andraspråk Undervisningen i

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola

Utbildning av nyanlända elever. kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola Kommuner som har

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Studiehandledning på modersmål

Studiehandledning på modersmål STÖDMATERIAL Studiehandledning på modersmål att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats: skolverket.se/publikationer

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Pedagogens/pedagogers bedömning

Pedagogens/pedagogers bedömning Utbildningsförvaltningen Pedagogisk utredning Elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem Datum Diarienr Relevanta uppgifter i blanketten fylls i Elevens namn Textfälten utvidgas automatiskt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Barnets/ungdomens kön? Antal Procent Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34

Barnets/ungdomens kön? Antal Procent Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34 Barnets/ungdomens kön? Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34 Födelseår 1979-1984 61 13,6 1985-1988 168 37,7 1989-1992 139 31,2 1992-1995 78 17,4 Total 446 100 Obesvarade 3 0,71

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning

Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning Jenny Jonsson 2011 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska som andra språk B B Programnamn Handledare: Helena Wistrand Examinator:

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Hur kan förstelärare bli motorer i det systematiska kvalitetsarbetet? Förstelärare i GY-verksamheten inom Västerås stad organisation & uppdrag

Hur kan förstelärare bli motorer i det systematiska kvalitetsarbetet? Förstelärare i GY-verksamheten inom Västerås stad organisation & uppdrag Hur kan förstelärare bli motorer i det systematiska kvalitetsarbetet? Förstelärare i GY-verksamheten inom Västerås stad organisation & uppdrag Magnus Klingberg 5. Hur kan förstelärare bli motorer i det

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Dnr 31-2010-2157. Förskoleklass vid redan godkänd fristående grundskola. Grundskola. Förskoleklass och grundskola. I kommun. Katrineholms kommun

Dnr 31-2010-2157. Förskoleklass vid redan godkänd fristående grundskola. Grundskola. Förskoleklass och grundskola. I kommun. Katrineholms kommun Dnr 31-2010-2157 Förskoleklass vid redan godkänd fristående grundskola Grundskola Förskoleklass och grundskola I kommun Katrineholms kommun Ort och datum Norrköping 2010-03-30 Skolans namn Lärandeskolan

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02 Delegationsordning för barn- och utbildnings Antagen av barn- och utbildnings 2011-10-26. Tillägg 2012-04-25, kommunal vuxenutbildning om nationella kurser. Denna delegationsordning ersätter tidigare delegationer

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer