Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium"

Transkript

1 Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium

2 Dokumentinformation: Upprättad: Dokumentansvariga: Annechatrin Brandén, Anna Malmström, Birgit Marklund, Malin Sigmundsson 2

3 Innehåll Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium... 1 Innehåll... 3 Förord... 5 Inledning... 6 Syfte... 6 Mål... 6 Vilka är de nyanlända?... 7 Hur länge betraktas och behandlas man som nyanländ?... 7 Bakgrund... 8 Internationell nivå... 8 Nationell nivå... 8 Lokal nivå... 9 Styrande dokument Internationellt Nationellt Skollagen Gymnasieförordningen Grundskoleförordningen Läroplaner Lokalt Mottagande och introduktion Kommunen/förbundet ska Förskolan och skolan ska Kommentarer Individuell planering Kommunen/förbundet ska Skolan ska Kommentarer Förskolan Grundskola Gymnasieskola Språkintroduktion

4 Svenska som andraspråk Verksamheten/undervisningen Kommunen/förbundet ska Förskolan ska Skolan ska Kommentarer Uppföljning och utvärdering Kommunen/förbundet ska Förskolan och skolan ska Kommentarer Kompetensutveckling Kommunen/förbundet ska Förskolan och skolan ska Kommentarer Begrepp och definitioner Andraspråk Asylsökande Ensamkommande barn Introduktion för nyanlända Modersmål Modersmålsstödjare Nyanlända elever Skola Språkintroduktion Studiehandledning Referenslitteratur

5 Förord Under åren har det saknats gemensamma riktlinjer för mottagande av nyanlända till kommunen. De riktlinjer som vi har arbetat fram i denna plan baseras på Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, (2008). Föreliggande riktlinjer vänder sig i första hand till förvaltningschef, verksamhetschef, rektor, förskolechefer, förskolepersonal, skolpersonal och samordnare. Riktlinjerna gäller i arbetet med att ta emot och utbilda nyanlända barn och ungdomar i förskolan och skolan. När vi skriver elever menar vi barn i förskolan ungdomar i gymnasieskolan. Skolverkets skrift innehåller kommentarer som förtydligar råden, vilka grundar sig på såväl forskning, gällande bestämmelser som beprövade erfarenheter samt utredningar och liknande. Därför rekommenderar vi en noggrann genomläsning för att få en ökad förståelse och kunskap för ett bästa mottagande, vilket gäller för all personal inom förskolan, skolan och gymnasiet. Det yttersta målet med riktlinjerna är att underlätta för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen i skolan. Förskolan, skolan och gymnasiet har en mycket viktig uppgift att förbereda barn och elever inför det liv som kommer efter skolan. I detta finns uppdraget att eleverna utvecklar en så god flerspråkighet som möjligt samt att de får öva sig i socialt samspel tillsammans med samtliga elever i skolan. Detta är grunden till att eleverna kan lämna skolan med rak rygg och uppleva att de kommer att klara sig i framtiden. Annechatrin Brandén Rektor grundskola Birgit Marklund Specialpedagog Anna Malmström Språkpedagog förskolan Malin Sigmundsson Rektor gymnasium 5

6 Inledning Efter ett riksdagsbeslut, år 2006, formulerade Skolverket i samarbete med Myndigheten för skolutveckling ett förslag till mål och riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. Dessa är formulerade på samma sätt som målen och riktlinjerna för Lpo 94 och Lpf 94. I förslaget betonades vikten av en tydlig struktur vid introduktionen i skolan då utbildningen av nyanlända kan vara svår att planera. En noggrann utredning av elevens behov som underlag för individanpassade lösningar är grunden till en likvärdig utbildning. År 2008 gavs nuvarande råd och riktlinjer ut: Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Allmänna råden ger kommunen uppdraget att utarbeta egna riktlinjer. Med några få undantag gäller samma bestämmelser för nyanlända elever som för alla andra elever i skolan. Några bestämmelser reglerar rätten till skolgång och utbildningens innehåll för bl. a asylsökande elever. Bortsett från dessa undantag gäller alla skolförfattningar för de nyanlända eleverna. Dessa kommungemensamma riktlinjer för mottagande, introduktion och utbildning för flerspråkiga elever i Hallstahammars kommun ska säkerställa flerspråkiga barns och elevers rätt till en likvärdig förskola och skola. Förskolan och skolan ska utgå från barnets/elevens individuella förutsättningar, styrkor och förmågor. Detta stärker möjligheterna till en ökad måluppfyllelse och till en social gemenskap för nyanlända elever. Syfte Genom att utarbeta kommungemensamma riktlinjer för mottagande, introduktion och utbildning för flerspråkiga elever i Hallstahammar kommun ska flerspråkiga barns och elevers rätt till en likvärdig förskola och skola säkerställas. Förskolan och skolan skall utgå från barnets/elevens individuella förutsättningar, styrkor och förmågor. Detta stärker möjligheterna till en ökad måluppfyllelse och till en social gemenskap för nyanlända elever. Riktlinjerna ska vara ett stöd till verksamheten och förtydliga nödvändigheten av olika individanpassade lösningar vid förskolan och skolan. All berörd personal i kommunen ska känna till och ges förutsättningar att följa riktlinjerna och dess intentioner. Mål Målet med riktlinjerna är: att utbildningen ska utgå från de nyanlända elevernas individuella behov och förutsättningar att skapa förutsättningar för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen i respektive ämne att ge nyanlända elever förutsättningar för att på sikt utveckla aktiv flerspråkighet 6

7 att nyanlända elever introduceras i svensk förskola/skola och samhälle och får en god grund i det svenska språket att förskolan/skolan ansvarar för att samtliga elever ska få goda möjligheter att utveckla en förståelse för andra kulturer och samtidigt känna stolthet över sin egen kultur Vilka är de nyanlända? Det finns sammanlagt tre faktorer som måste finnas med samtidigt om en elev skall betraktas som nyanländ. Enligt Skolinspektionens rapport från september 2009 Utbildning för nyanlända elever avses, elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid. Dåvarande Myndigheten för skolutveckling gav detta ett tillägg och menade att Definitionen utgår från att nyanlända elever har särskilda behov i mötet med grundskolan och gymnasieskolan samt därmed motsvarande skolformer i Sverige. Nyanlända kan också vara ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige utan någon förälder eller blivit skilt från förälder. Detta innebär att om en elev skall betraktas som nyanländ och därmed vara föremål för en specifik skolintroduktionsplan ska eleven: Anlända nära skolstarten eller under sin skoltid (grundskola och gymnasiet) Eleven har ett annat modersmål än svenska Eleven behärskar inte svenska språket (särskilda behov) Det innebär att om en elev har kommit till Sverige under sin skoltid och som av en eller annan anledning behärskar svenska, till exempel genom att de av föräldrarna tidigare hade skickats tillbaka till hemlandet för att där gå en del av skolan, inte räknas som nyanländ. Inte heller handlar det om elever som har svenska som modersmål och har varit bosatta utomlands under en period och under skoltiden återvänt till Sverige. Hur länge betraktas och behandlas man som nyanländ? En generell introduktion för nyanlända flyktingar som har fått permanent uppehållstillstånd och kommunplacering enligt avtalet mellan staten och den berörda kommunen är två år. Under denna period täcker staten genom Migrationsverket kommunens omkostnader för flyktingarnas introduktion i samhället och levnadsomkostnader. Enligt denna modell räknas en elev som nyanländ upp till två år efter ankomsten till skolan. 7

8 Bakgrund Internationell nivå I EU:s och Europarådets språkpolitiska program framhålls språkets betydelse för individ och samhälle. Ett mål är att så många medborgare som möjligt ska kunna två språk förutom sitt modersmål. Språkkunskaper lyfts fram som en del av det demokratiska medborgarskapet. Inom ramen för Europarådets språkprogram har målet på senare tid varit att ta fram verktyg, europeiska språkportfolion, som kan användas av alla som arbetar med språkundervisning i syfte att främja flerspråkighet. Nationell nivå I det förslag till språklag (15, 16 ) som riksdagen ska ta ställning till i år, står att Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska Den som har ett annat modersmål ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål. Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 15. För att sträva efter det livslånga lärandet behöver förskolans, skolans och gymnasiets arbete tydliggöras i ett längre perspektiv. Förskolan och skolan har samma mål och har under senare år utvecklat en gemensam syn på lärande, som bland annat innebär att barnets lärande och kunskapsutveckling står i fokus. Olika språk ska ses som en tillgång och den kulturella bakgrunden ska uppmärksammas på ett konstruktivt sätt. Barnets språkliga och kulturella tillhörighet skall tas tillvara. Vart fjärde barn som växer upp i Sverige idag har utländsk bakgrund, är antingen födda utomlands eller födda i Sverige av föräldrar med annat ursprung. Hur kan skolan på bästa sätt organisera och genomföra undervisning som ger barnen och ungdomarna förutsättningar att nå goda resultat? Det finns anledning att problematisera och även omvärdera den undervisning som vänder sig till elever med annat modersmål än svenska. Hösten 2008 utkom Skolverket med allmänna råd för utbildning av nyanlända elever som ger kommunen ett uppdrag att utarbeta egna riktlinjer för nyanlända elever. De allmänna råden är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar och föreskrifter kan tillämpas. Med råden vill Skolverket tala om hur man kan eller bör handla, påverka utvecklingen i en önskad riktning och främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör alltså följas om inte kommunen och skolan kan visa att man tillgodoser dessa syften på annat sätt. 8

9 Lokal nivå Alla elever behöver en undervisning som ger dem de bästa förutsättningar att nå målen i skolan. Elever med annan etnicitet och särskilt pojkar har idag stora svårigheter att nå måluppfyllelse. Den mycket kraftiga ökningen av nyanlända barn och ungdomar under de senaste åren gör att vi behöver uppmärksamma flerspråkiga barns och elevers behov särskilt. Den senaste kvalitetsredovisningen för förvaltningen visar att elevernas måluppfyllelse inte är tillfredställande. Implicit visar den att såväl den egna verksamheten som kommunens organisation av mottagning, introduktion och utbildning, måste utvecklas för att fullgöra uppdraget på bästa sätt. Uppdraget är att möta de behov flerspråkiga barn och elever har, vilket innebär att skolorna behöver utveckla undervisningen i svenska som andraspråk, likväl undervisningen i övriga ämnen. Elever med annat modersmål än svenska som inte deltar i modersmålundervisningen har idag stora brister i måluppfyllelsen jämfört med elever som deltar i modersmålundervisning. Det finns därför ett stort behov av en kommungemensam samsyn och strategi för hur arbetet med att öka måluppfyllelsen för flerspråkiga barn ska genomföras. I nya Skollagen samt Lgr 11 och Lpfö 11 poängteras betydelsen av att barn med annat modersmål ska få möjligheter att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Det är många barn i kommunen som har tillgång till flera språk. Förskolan och öppna förskolan blir kulturella mötesplatser och har en viktig uppgift att ta tillvara kulturella mervärden och utveckla flerspråkigheten. I den nya läroplanen Lgr 11 och Lpfö 11 finns en tydlig gemensam syn på utveckling och lärande för förskolan och skolan, den röda tråden, som innebär att barnets lärande och kunskapsutveckling står i fokus. Tankarna i styrdokumenten är att varje barn ska erbjudas förskola och skola som ger dem möjligheter till att utvecklas i sin takt, på sina egna villkor och med sin egen bakgrund som bas. De kunskaper som eleven redan har bör tas tillvara i undervisningen, sk interkulturellt lärande. Den röda tråden leder till att varje elev ska nå behörighet till ett nationellt gymnasieprogram för att sedan kunna gå vidare med studier alt arbete. 9

10 Styrande dokument Internationellt FN:s barnkonvention, artikel 2 Nationellt Skollagen Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 5 kap 4b Individuellt program kan utgöra introduktionsutbildning 5 kap 1 och 13 Skyldighet att erbjuda utbildning på individuellt program för nyanlända ungdomar bosatta i landet Gymnasieförordningen 4 kap 17 Modersmål för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 6 kap 7 Språkintroduktion 9 kap 9 Studiehandledning på modersmålet 12 kap 11 Svenska som andraspråk Grundskoleförordningen Modersmålsundervisning Studiehandledning på modersmål Särskilda stödinsatser 5 kap 2 Särskilda undervisningsgrupper Svenska som andraspråk Läroplaner Lgr 11 och Lpfö 11 Allmänna råd för nyanlända elever Allmänna råd för statens ersättning för flyktingmottagning (Förordning 1990:927) Lokalt BUN:s strategiplan År 2015 ska skolorna i Hallstahammars kommun vara bland de bästa i Sverige. Riktlinjer för Barn och elevhälsa 10

11 Mottagande och introduktion Kommunen/förbundet ska: ha en plan för mottagande och introduktion av nyanlända barn och elever, se till att planen är känd av förskolans, skolans och gymnasieskolans personal, se till att information om mottagning och introduktion finns lättillgänglig för vårdnadshavare och barn/elever, se till att planen finns översatt till flera olika språk så att föräldrar kan få information på sitt modersmål. Förskolan och skolan ska: ha rutiner för mottagning och introduktion på förskola, skola och gymnasium, ha fastställt innehållet i förskolans och skolans introduktion, så snart som möjligt möta barnets/elevens vårdnadshavare och skapa goda förtroendefulla relationer, återkommande ge barnet/eleven och vårdnadshavare information om förskolans/skolans/gy värdegrund, mål och arbetssätt. Kommentarer Gemensamt för nyanlända barn är att de inte har svenska som modersmål och att de har brutit upp från det sammanhang de har tidigare levt i. Det innebär att de har lämnat det som är välkänt; att de kan han lämnat några familjemedlemmar, kamrater och släkt som betyder mycket för barnet. I övrigt skiljer sig deras förutsättningar åt betydligt. Deras skolbakgrund ser olika ut. De kan t ex ha flera års skolgång, oregelbunden skolgång, skolgång i flera olika länder eller ingen skolerfarenhet alls. Att samverka och att ta tillvara gemensamma resurser och kompetenser är viktiga framgångsfaktorer för att nå goda resultat i arbetet med nyanlända. Detta skapar en helhet i barnens, ungdomarnas och föräldrarnas introduktion, bidrar till ökad likvärdighet, kvalitet och ger samordningsvinster. När eleven kommer till Hallstahammar tar oftast Integrationsenheten emot familjen. I annat fall kontaktar Migrationsverket rektor på Nibbleskolan, om inkommande asylsökande barn och elever. Integrationsenheten tar kontakt med mottagande skola och tid bestäms för inskolningssamtal. Vid samtalet kan rektor medverka, SVA-lärare och skolsköterska, och berörd skolpersonal. I förskolan medverkar förskolechef och språkpedagog. På gymnasiet deltar rektor, SYV och SVA-lärare. Om det är så att det finns flera barn i familjen som kommer att gå i både förskolan och skolan, är det lämpligt att ha ett gemensamt möte när så är möjligt. Detta för att underlätta för föräldrarna så de inte ska behöva gå på för många möten och visa den röda tråden från förskola till gymnasium. I detta möte görs en första kartläggning och bedömning av barnets/elevens kunskaper, förmågor och psykosociala behov. Skolsköterska får 11

12 information om tidigare vaccinationer och ev. hälsokontroller. Samverkan ska också ske med andra berörda verksamheter inom kommun och landsting. Utifrån den första pedagogiska bedömningen förs en dialog med mottagande arbetslag och vårdnadshavare. Barnet erbjuds därefter plats i förskola, ordinarie klass i grundskolan alt. Språkintroduktion på gymnasiet. Eleven får i förskola/skola individuellt anpassat stöd via en introduktionslärare som finns med på heltid under de två första veckorna. Därefter övergår stödet till studiehandledning som anpassas utifrån elevens och verksamhetens behov. Stöd kan, i förekommande fall, även ges via skolans elevhälsoteam. Forskning visar att framgångsfaktorer i mottagandet av nyanlända barn/elever är samarbete mellan förskola/skola och vårdnadshavare ytterst viktigt, att skolan har ett reflekterande förhållningssätt vid val av organisation och arbetssätt nödvändigt, en tydlig styrning och god lokal samverkan medverkar också positivt. Har förskola/skolan dessutom ett genomtänkt, pedagogiskt sätt att arbeta med språkutveckling kommer eleven lyckas med sina studier. Därtill att arbeta utifrån ett interkulturellt förhållningssätt, dvs. ta tillvara på de olikheter som finns bland eleverna och utgå från elevernas individuella och gemensamma erfarenheter skapar ytterligare framgångsfaktorer. Synsättet att se att alla elever ska vara lika innebär att svenskheten görs till en norm och en måttstock mot vars bakgrund invandrarskap och invandrarelever skapas och upprätthålls. Förskolan och skolans uppdrag är att motverka ett synsätt där alla elever ska vara lika, där svenskheten görs till en norm och en måttstock mot vars bakgrund invandrarskap och invandrarelever skapas och upprätthålls. 12

13 Individuell planering Kommunen/förbundet ska: utveckla rutiner för kartläggning och dokumentation vid mottagningsbedömning av barnets/elevens kunskaper och förmågor. utifrån barnets/elevens förutsättningar och behov upprätta en introduktionsplan tillsammans med vårdnadshavare, om barnet/eleven omfattas av rätten till introduktion. Skolan ska: fortlöpande kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk fortlöpande kartlägga och dokumentera elevens kunskapsnivåer i övriga ämnen utifrån samtal med eleven och vårdnadshavaren upprätta en individuell utvecklingsplan (grundskola) eller individuell studieplan (gymnasiet) och om eleven är i behov av särskilt stöd åtgärdsprogram. Kommentarer Det är viktigt att ta vara på de ämneskunskaper eleven har och att utveckla dessa vidare. Nyanlända elever kan ha goda kunskaper i både teoretiska och praktisk- estetiska ämnen. Att få sina kunskaper bedömda och validerade, även om man inte behärskar det svenska språket, är en viktig bekräftelse på att det man kan har ett värde. Dock så innebär det inte att man som nyanländ automatiskt ska ha ett åtgärdsprogram för att man inte kan språket, utan det är om man upptäcker att eleven har andra svårigheter som en kartläggning och senare åtgärdsprogram upprättas efter beslut av rektor. Pedagoger på den mottagande skolan tar del av kartläggningen och utifrån denna upprättar varje skola, tillsammans med elev och vårdnadshavare, en individuell utvecklingsplan (IUP). På gymnasieskolan upprättas en individuell studieplan. Förskolan Varje nyanlänt barn får en barnomsorgsplacering via kommunens placeringsansvarig. De två första veckorna finns en introduktionslärare/inskolningsassistent med på halvtid i barngruppen, för att på modersmålet stödja barn och föräldrar samt skapa sammanhang och meningsfullhet för dem i verksamheten. Inskolningsassistenten i samråd med språkpedagog hjälper till med att göra en kartläggning av barnets styrkor och vad det behärskar i modersmålet samt fungera som en länk mellan barn vårdnadshavare och pedagoger. Görs bedömningen att fortsatt assistentbehov finns, kan denne förlängas ytterligare en period efter beslut av förskolechef. Fortlöpande hålls nära kontak med vårdnadshavare, förutom de regelbundna utvecklingssamtalen och efter inskolningsperioden hålls också ett uppföljningssamtal. Pedagogerna strävar efter att arbeta inkluderande utifrån Icdp och interkulturellt förhållningssätt i sin verksamhet, vilket ska avspeglas sig på pedagogik och metod i 13

14 verksamheten. Förskolans verktyg för att följa upp barnens utveckling är beskrivande. Med hjälp av dokumentation och observationer, samt fortlöpande och tydlig dialog med vårdnadshavare följs barnets utveckling, trivsel och delaktighet i förskolan. Upptäcks att barnet har svårigheter, beslutas insatser och upprättandet ett eventuellt åtgärdsprogram av förskolechef. Grundskola Varje nyanländ elev får en klasstillhörighet i ordinarie klass. De två första veckorna finns en introduktionslärare med heltid och är eleven behjälplig. Därefter fortsätter en studiehandledare som finns med i skolarbetet via modersmålet. Direkt får eleven läsa svenska som andraspråk, där eleven får svenskundervisning. I övrigt deltar eleven i övriga ämnen och läraren arbetar utifrån en interkulturell pedagogik och kontextbunden metod. Eleven får inom en kort tid börja i modersmålsundervisningen. Om eleven skall börja i åk 6-9 placeras eleven i en introduktionsklass på berörd skola. Tiden i introduktionsklassen beror på elevens ålder, skolbakgrund och individuella förutsättningar. Eleven skall direkt delta i de ämnen där så är möjligt, ev. med stöd av studiehandledare. I övrigt slussas eleven ut successivt i skolans olika ämnen. En avstämning ska göras varje termin för att se hur långt eleven har kommit i sin språkutveckling. Ett lämpligt bedömningsverktyg är Bok-uptester och performansanalys. Analysen är ett bedömningsinstrument som utgår från elevens fria skrivande, att utifrån det hitta elevens språkliga styrkor och sedan se vad som är nästa utvecklingsstrategi. Elevens utveckling ska dokumenteras i en IUP och vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. Gymnasieskola En nyanländ elev och elev från grundskolan, som är mellan år, går på Språkintroduktion, ett av gymnasieskolans fem introduktionsprogram. Hur länge eleven stannar inom Språkintroduktionen beror på skolbakgrund och individuella förutsättningar. Är eleven helt ny i Sverige placeras eleven först i en mottagningsgrupp, där eleven får introduktion och grundläggande undervisning i svenska som andraspråk. Målet är att eleven ska nå behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Om eleven kommer sent till Sverige är målet att eleven ska förberedas för andra fortsatta studier, arbete eller eget företagande. Detta sker genom studie- och yrkesorientering inom gymnasieskolans ram. Språkintroduktion Utbildningen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock enligt skollagens 17 kap 6 minskas om en elev begär det och huvudmannen finner det förenligt med syftet med elevens utbildning. För varje elev ska en studieplan upprättas utifrån det studieunderlag som tas fram i samråd med studie och yrkesvägledaren. Studieplanen ska utgå från varje enskilds elevs behov och 14

15 intressen, samt följas upp och revideras vid behov i samråd med eleven och i förekommande fall dennes vårdnadshavare. Utifrån den validering av kunskaper som görs initialt, ska eleven får möjlighet att studera andra grundskola och gymnasieämnen som eleven bedöms behöva för sin fortsatta utbildning. Skolan ska även kunna erbjuda insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling, exempelvis olika motivationsinsatser och praktik. Svenska som andraspråk En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som kärnämne i stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som individuellt val. (Gy.för.ord. 12 kap 11 ) Verksamheten/undervisningen Kommunen/förbundet ska: inventera behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk, se till att förskolor och skolor har modersmålsstödjare, lärare i modersmål, studiehandledning och svenska som andraspråk med adekvat kompetens, vid behov samordna resurser mellan kommunens skolor Förskolan ska: sätta barnets utveckling och lärande i centrum. Barnets språkliga och kulturella tillhörighet ska tas tillvara och barnet skall erbjudas en förskola som gör det möjligt att utvecklas utifrån sina egna styrkor och förmågor. Skolan ska: organisera undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar, utgå från elevens förmågor och styrkor, ta tillvara elevens ämneskunskaper och utveckla dem vidare, tillämpa arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnes innehåll, ha en tydlig och känd ansvarsfördelning angående den enskilda elevens undervisning, för att förbättra samverkan med modersmålslärarna förläggs studiehandledning inom ramen för schemalagd undervisningstid, anordna undervisning i svenska som andraspråk då det behövs för elever som har ett annat modersmål. Kommentarer För att förskolan ska kunna sätta utveckling och lärande i centrum och barnets språkliga och kulturella tillhörighet ska tas tillvara behövs modersmålsstöd. Förskolan bör fokusera på att detta sker inkluderat i den dagliga verksamheten. Detta är av stor vikt då 15

16 barnen i förskolan befinner sig i en utvecklingsprocess i modersmålets grunder och parallellt skall utveckla ett andra språk. Detta är vad som skiljer förskolans, fokus från skolans inom språkutveckling. Detta ställer stora krav på förskolans organisation och för att tillgodose barnen modersmålsstöd, krävs olika samverkan från olika aktörer samt att det är en ekonomisk fråga. En del förskolor väljer att bussa sina barn till modersmålsstöd hos en yttre aktör och begränsar urvalet till en viss ålder. Detta till trots att viss forskning visar att ju tidigare stöd sätts in i språkutvecklingen desto större chans har barnet att senare klara målen i skolan. Att bussa små barn i förskolan är inget hållbart alternativ och effekten av att ha modersmålsstöd en gång i veckan inte har någon större inverkan på språkutvecklingen i förskoleåldern. Möjligen kan ett visst mått av stärkande av den kulturella tillhörigheten tillfredsställas med en sådan lösning. Elever som är födda utomlands men har gått i svensk förskola klarar skolan ungefär lika bra som andra elever med motsvarande socialbakgrund, förskolan kompenserar när det gäller språk och kulturella skillnader, menar skolverket men anger inte när barnen började i förskolan. Började barnen som 1-åring eller 5-åring, hur såg modersmålsstödet ut? Att klara skolan ungefär lika bra som andra elever är inte heller ett tillfredsställande resultat bara ett mått på att vi måste arbeta mer med dessa frågor. Skolverket visar dock på viken av en röd tråd genom hela skolsystemet, där förskolan lägger grunden och förutsättningar för skolan att bygga vidare på. Att kunna erbjuda modersmål i förskoleåren är av vikt, förskolan är inte något barnen enbart passerar revy igenom. För att kunna tillgodose elevens rätt till studiehandledning på modersmålet krävs det att skolan har tillgång till behöriga lärare. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. När eleven går i ordinarie klass är det viktigt att eleven får tillgång till individuellt anpassat stöd. Nyanlända elever som aldrig har fått möjlighet att gå i skola i sina hemländer eller vars tidigare skolgång är mycket sporadisk, behöver utveckla sina kunskaper på en mycket grundläggande nivå även om de kanske är tonåringar. När det gäller barn eller ungdomar som inte lärt sig läsa visar såväl forskning som erfarenheter att läsinlärning på modersmålet gynnar och underlättar läs- och skrivutvecklingen på svenska. En förutsättning är att de kunskaper eleven har med sig också kan tas till vara i undervisningen. Därför är det av stor vikt att en första bedömning av elevens kunskaper från hemlandet sker i inskolningssamtalet. I en del skolor i Sverige undervisas elever på sitt eget modersmål parallellt med svenska i olika ämnen, t ex matematik, så att det svenska språket inte blir ett hinder för lärandet. Skolverket visar att nyanlända elever som har en god skolbakgrund inte sällan upplever att deras ämneskunskaper för ligga i träda medan de ensidigt ägnar sig åt att lära sig 16

17 svenska. Det är viktigt att elevens undervisning i en grupp för nyanlända så långt som möjligt omfattar alla ämnen. Att få sina kunskaper erkända och bedömda genom att få betyg i ett eller flera ämnen, även om man inte behärskar det svenska språket, är en viktig bekräftelse på att det man kan har ett värde. I arbetet med att validera elevens kunskaper gentemot de nationella målen är modersmålsläraren en betydelsefull samarbetspartner till ämnesläraren. Undervisning i svenska som andraspråk (SVA) i grundskolan ska anordnas istället för undervisning i svenska. Man kan också läsa SVA som språkval, som elevens val eller inom ramen för skolans val. Beroende på elevantal kan organisationen av SVAundervisningen se ut olika på skolor. Det viktiga är att eleverna bedöms enligt kursplanen för SVA-kriterierna. I grundskolan är det rektor som beslutar om undervisning i svenska som andraspråk. SVA-undervisning kan även anordnas för elever som har svenska som modersmål och som kommer från skolor i utlandet. Även elever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna har rätt till SVA. Ett lämpligt urvalsinstrument för att se vilka elever som bör läsa SVA i grundskolan är bedömningsmetoden Bok-up eller performansanalys. Elever som ännu inte har uppnått förstaspråksnivå i svenska ska läsa SVA. Elevers språk utvecklas i olika takt, därför krävs en regelbunden uppföljning av elevernas språkutveckling. Elever som bedöms ha uppnått förstaspråksnivå i år 1-6, kan senare behöva läsa svenska som andraspråk. En elev på gymnasieskolan som har ett annat språk än svenska som modersmål, får läsa SVA som kärnämne i stället för svenska, om eleven behöver och önskar det. Uppföljning och utvärdering Kommunen/förbundet ska: utvärdera effekterna av dessa riktlinjer, se till att antalet modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk motsvarar behovet inom kommunen Förskolan och skolan ska: bedöma i vilken grad flerspråkiga barns/elevers behov av modersmålsstöd, modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses. regelbundet se över sina rutiner för mottagning och introduktion, i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever. 17

18 Kommentarer I kommunens och den enskilda skolans kvalitetsredovisning är det viktigt att uppmärksamma och analysera situationen för de barn och ungdomar som förskolan/skolan behöver göra särskilda insatser för, t ex nyanlända barn/elever. Skolans ansvar att följa upp och utvärdera verksamheten/undervisningen, barns och ungdomars utveckling och deras situation i stort, omfattar alla barn/elever. Med några få undantag gäller samma bestämmelser för utbildningen för nyanlända elever som för alla andra i skolan. Bestämmelserna om den individuella utvecklingsplanen, IUP, för elever i grundskolan och den individuella studieplanen för elever i gymnasieskolan gäller alla elever utan undantag. Så långt det är möjligt bör elevens vårdnadshavare delta tillsammans med sitt barn när skolarbetet och skolsituationen diskuteras, följs upp och planeras vidare. Kompetensutveckling Kommunen/förbundet ska: identifiera behov och samordna kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildning. Förskolan och skolan ska: inventera personalens behov av kompetensutveckling, bedöma personalgruppens behov av särskild kompetensutveckling, erbjuda kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt för alla pedagoger i skolan oavsett ämne. Kommentarer Kommunen ska möta de behov av kompetensutveckling som kommer fram när varje skola identifierar områden för ökad måluppfyllelse. Varje pedagog bör få grundläggande kunskaper i SVA. För att uppfylla kraven i de statliga styrdokumenten rekommenderas en bred utbildningssatsning i språkutvecklande arbetssätt. Pedagoger som har läst SVA ska ges möjlighet och utrymme att dela med sig av sina kunskaper till alla kollegor på skolan. 18

19 Begrepp och definitioner Andraspråk Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål). Asylsökande Person som kommit till Sverige och begärt skydd mor förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Ensamkommande barn Barn och ungdomar som är under 18 år, skilt från båda föräldrarna vid ankomsten till Sverige, eller är att man är ett övergivet barn. Introduktion för nyanlända Samhällets insatser för flyktingar och andra invånare under deras första tid i Sverige. Individuellt anpassat stöd. Modersmål Det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Modersmålsstödjare En modersmålslärare som kontinuerligt träffar förskolebarn med annat modersmål enskilt eller i grupp. Nyanlända elever Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten, eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande skolformer. Skola Med skola avses i dokumentet grundskola och gymnasieskola samt motsvarande skolformer. Språkintroduktion Utbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans introduktionsprogram. Studiehandledning Handledning på elevens modersmål. Om eleven före ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket. 19

20 Referenslitteratur Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Skolverket (2008) Barn och utbildningsförvaltningens strategiplan, , Hallstahammars kommun FN:s barnkonvention artikel 2 Gymnasieförordningen, 2010:235 Lgr 11 Lpfö 11 Migrationsverkets definitioner, Migrationsverket.se Nyanlända elevers utbildning goda exempel från tio kommuner, Sveriges Kommuner och Landsting (2010) Nyanlända och lärande, en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan, Vetenskapsrådet 6:2010 (2010) Riktlinjer för barn och elevhälsa, Hallstahammars kommun Riktlinjer för Örebro kommuns mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever, Örebro Kommun (2009) Skollagen, 2010:800 Utbildning för nyanlända elever, rätten till god utbildning i en trygg miljö, Skolinspektionen 2009:3 (2009) 20

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium DATUM 2012-03-12 GN 2012/45.636 1 Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium 2 Innehåll sida Inledning s 3 Definitioner

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun 2012-10-26 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 NYANLÄNDA ELEVER... 4 VILKA ÄR DE NYANLÄNDA

Läs mer

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008. Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008. Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever

Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN Grästorps kommun Bildningsverksamheten 2014-08-21 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN SKOLAN När skolan får kännedom om att ett nyanlänt barn har flyttat till kommunen

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång Dagens innehåll Organisationsmöjligheter för modersmålämnet utifrån lag och förordning samt styrdokument Modersmålets och studiehandledningens

Läs mer

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med 2013-01-01 Rev: 2014 maj Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress:

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Styrdokument, riktlinjer Kundvalskontoret 2015-04-28 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr Fax 08-59073340 UBN/2015:17 bjorn.axen@upplandsvasby.se Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Nivå: Utbildningsnämnden

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016 Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem. Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun 2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se

Läs mer

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...

Läs mer

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda, Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden HANDLINGSPLAN OCH RIKTLINJER FÖR NYANLÄNDA BARN/ELEVER INOM SMEDJEBACKENS KOMMUN. Bakgrund: Smedjebackens kommun har tecknat ett avtal med Migrationsverket, där man åtar sig att ta emot 33 flyktingar från

Läs mer

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Bilaga 2 0 (13) BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Om arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn och elever i Sundsvalls kommunala förskolor och skolor 1 (13) Innehåll Bästa

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer

Läs mer

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer www.hassleholm.se Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer Innehållsförteckning Skollagen anger grunden för utbildning i förskola och skola... 1 Skollagens definition

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-08-11 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-08-11 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 FÖRSTA MÖTET... 5 RIKTLINJER FRÅN ALLMÄNNA RÅD GÄLLANDE

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).

Läs mer

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska 1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de

Läs mer

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 031-315 20 47/mobil

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik 1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet

Läs mer

Plan för inskolning och överlämnande 2016

Plan för inskolning och överlämnande 2016 Plan för inskolning och överlämnande 2016 Frösön Orrviken Reviderad 20160222 Innehållsförteckning Utdrag ur läroplanerna 3 Rutiner för överlämnande 4 - Enskilda barn/elever 4 - Från förskola till skola

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun

Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun Innehåll Inledning... 3 Definitioner och begrepp... 4 Styrande dokument... 5 Mottagande i förskolan... 7 Introduktionssamtal... 7 Inskolning...

Läs mer

Uppföljning efter tillsyn i Nynäshamns kommun

Uppföljning efter tillsyn i Nynäshamns kommun 1 (5) Nynäshamns kommun kommunstyrelsen@nynashamn.se Uppföljning efter tillsyn i Nynäshamns kommun Beslut Skolinspektionen bedömer att Nynäshamns kommun har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna

Läs mer

2013-03-19 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN

2013-03-19 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN 2013-03-19 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Definitioner och begrepp...3 3. Styrande dokument...4 4.

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-02-16 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07 2 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola Målsättning Målsättningen med en förberedelsegrupp

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 1 Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar..2 Återblick 3 Mål och förbättringsåtgärder 5 Slutord.......6 Bilaga 1: Studieresultat grundskolan

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff Att främja nyanlända elevers lärande Inger Bergendorff Innehåll Vad görs på nationell nivå för att främja nyanlända elevers lärande? Hur kan ett bra mottagande se ut? Vad är studiehandledning på modersmålet?

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Nyanlända barn och ungdomar Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Regional överenskommelse Barn och ungdomars skolundervisning och situation måste uppmärksammas, bland annat genom metodutveckling och kompetensspridning.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun Utbildning av nyanlända elever - organisation i Nordmalings kommun 2010 INLEDNING Bakgrund Flyktingmottagningen i Nordmalings kommun har i enlighet med Umeåregionens samverkansavtal från 2002 om flyktingmottagande,

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Föreliggande genomlysning utgör ett första steg i detta arbete.

Föreliggande genomlysning utgör ett första steg i detta arbete. Uppsala KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi 2016-03-21 UBN-2016-0860 Utbildningsnämnden Genomlysning av modersmål i förskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer