Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Transkript

1 1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de utvecklar sitt andraspråk Pauline Gibbons

2 2(8) Innehåll: Innehåll:... 2 Inledning... 3 Viktiga tillfällen för samverkan... 3 Allmänna förutsättningar för modersmålsundervisning och studiehandledning på grund och gymnasienivå... 4 Grundskolan... 4 Gymnasieskolan... 4 Rollbeskrivningar Studiehandledaren/modersmålsläraren Förskollärare och klassläraren/mentorn Lärare i svenska som andra språk (Sva) Läraren i FBK (förberedelseklass) Ämnesläraren Specialpedagogen, specialläraren, talpedagogen, lärare för elever i särskolan m.fl... 7 Checklista för alla lärare i skolan... 7

3 3(8) Inledning En effektiv och bra lärarsamverkan är en grundförutsättning för att undervisning av elever med annat modersmål än svenska skall lyckas. Övergripande målsättning med undervisningen skall vara att skolan skapar situationer som hjälper eleven att lära in kunskaper genom att tänka på två, kanske fler språk och använda sina språk. Eleven kan förvärva kunskaper oberoende av undervisningsspråket. Inlärningen kan ske både på svenska och/eller elevens modersmål. I många fall är det faktiskt gynnsammare för t.ex. läs- och skrivinlärningen sker först på elevens modersmål. Ett språk lärs in i meningsfulla situationer och i samspel mellan människor. Att dessutom att få känna att det egna språket och den egna kulturen respekteras, är grunden för en stark självkänsla. Elever, som är trygga lär sig snabbare och bättre. Därför rekommenderas alla lärare att skapa nödvändiga förutsättningar som gynnar elevens tvåspråkighet. Det är viktigt att se skillnader mellan vardagsspråk och ett skolrelaterat språk. Att lära sig ett vardagsrelaterat språk tar ca 1-2 år, medan det tar 4-8 år att tillägna sig skolspråket. Det har visat sig att det inte är ovanligt att andraspråkselever som uppnått målen i åk 1 3 får stora svårigheter när de börjar i åk 4 då språknivån i framförallt SO- och NO-ämnen höjs. Viktiga tillfällen för samverkan Samverkan mellan skolledning, modersmålslärare, klasslärare/mentor, SVA lärare, ämneslärare m.fl. sker bl.a: när en ny elev med annat språk skrivs in i klassen. när en elev behöver studiehandledning i modersmål eller andra stödinsatser. när elevens situation fodrar speciella elevvårdsinsatser. när eleven skall byta klass eller omfattningen av stödinsatserna skall ändras. när elevens färdigheter i svenska, modersmål eller andra ämnen skall bedömas. när undervisningens innehåll skall samplaneras/samordnas eller annat som de samverkande lärarna kommer överens om.

4 4(8) Allmänna förutsättningar för modersmålsundervisning och studiehandledning på grund och gymnasienivå Grundskolan 1. Rätt till undervisning: Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i sitt modersmål som ett ämne (modersmålsundervisning), om 1. eleven har grundläggande kunskaper i språket och 2. eleven önskar få sådan undervisning. Skollagen 2010: kap 7, 11 kap 10 och 15 kap 19 Modersmålsundervisning består av undervisning i modersmål som ett ämne och kan anordnas: 1. som språkval (B-språk) 2. som elevens eget val 3. som skolans val 4. utanför timplanebunden tid Skolförordningen 5 kap 8 2. Rätt till studiehandledning: En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Skolförordningen 5 kap. 4 En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om de finns särskilda skäl. Gymnasieskolan 1. Rätt till modersmålsundervisning: Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare eller en av dem har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i sitt modersmål som ett ämne, förutsatt att eleven har goda kunskaper i modersmålet och att han eller hon även önskar få sådan undervisning. Skollagen 15 kap 19. Modersmålundervisning som gymnasieämne kan anordnas som: 1. individuellt val 2. utökat program 3. ersätta undervisning i språk 2, 3 eller 4 på elevens studieväg.

5 5(8) Rollbeskrivningar 1. Studiehandledaren/modersmålsläraren Studiehandledaren och modersmålsläraren spelar en viktig roll i skolan. Arbetsuppgifterna är många och varierande. Studiehandledaren fungerar inte bara som undervisande lärare, utan vid behov även som stödperson och översättare. Studiehandledaren samverkar med de övriga lärarna i skolan och: Ger stöd och studiehandledning på elevens modersmål i de ämnen som eleven behöver hjälp med. Använder elektroniska hjälpmedel som pedagogiska hjälpmedel. Deltar om möjligt i arbetslagsarbetet. Studiehandledare, klasslärare/mentor, Sva-läraren, ämneslärarna bedömer elevens färdigheter i sina ämnen och i samverkan skapas en helhetsbild av elevens situation. Studiehandledaren deltar vid behov i utvecklingssamtalet med elev och föräldrar Informerar läraren i svenska som andra språk om elevens hemland och bakgrund, ger tips om hur modersmålet påverkar elevens inlärning och framför vårdnadshavarens eventuella önskemål. Håller kontakt med elevens övriga lärare, så att undervisningen så långt som möjligt samordnas. (t.ex val av ämne/stoff olika aktiviteter) Deltar om möjligt som kompanjonlärare i den vanliga undervisningen. Hjälper eleven med läxor. Medverkar på temadagar/kulturaktiviteter som har anknytning till ursprungsland. Informerar eleven och dennes föräldrar om den nya miljön tillsammans med klasslärare eller lärare i förberedelseklassen. Förklarar SYV- och PRAO-information för eleven och deltar i möten och utredningar som berör eleven. Är väl insatt i läroplanen och kursplanerna. Skriver intyg över modersmålsundervisning. Förmedlar information i samråd med skolan om möjligheten att få undervisning i modersmålet. Hjälper till vid sammansättning av undervisningsgrupper. Modersmålslärare samverkar vid behov med övriga lärare i skolan och: Undervisar i och på elevens modersmål. Gör en bedömning av elevens kunskaper och färdigheter i modersmålet. Sätter, där så krävs, betyg. Följer upp elevens språkutveckling i modersmålet. Informerar inför utvecklingssamtal. Skriver vid behov intyg om elevens utveckling i modersmålet. Genomför särskild prövning Är väl insatt i läroplanens kursplan.

6 6(8) Samplanerar modersmålsundervisningen med eleven. 2. Förskollärare och klassläraren/mentorn Förskolläraren/klassläraren/mentorn är kanske de viktigaste personerna för nyanlända elever i skolan. De spelar en nyckelroll som omfattar många uppgifter. Här följer de viktigaste uppgifterna och rekommendationerna som rör lärarsamverkan. Informera studiehandledaren om arbetsplaner, kursplaner, gruppens veckoplanering, månadsplanering, pågående och kommande projekt, läromedel som används i klassen etc. Samverka med studiehandledaren och andra lärare vid planering av stödinsatser, t.ex. studiehandledning på modersmål. Bedömer, ev. tillsammans med Sva läraren, elevens färdigheter i svenska. Från modersmålsläraren hämtas information om nivån i modersmål och, vid samverkan med övriga lärare, nivån i andra ämnen Informera om förestående prov och lämnar kunskapsprov till modersmålsläraren/studiehandledaren för översättning. Informera samtliga lärare/förskollärare om elevens schema och underrätta så snart som möjligt alla berörda om ev schemaändring. Försöker ta hänsyn till stödundervisning, studiehandledning och modersmålsundervisning vid schemaläggning och gruppindelning för att underlätta de övriga lärarnas schemaläggning. Håller kontakt med elevens familj/gode man (vid behov tillsammans med studiehandledaren). Informerar skolans övriga personal (t.ex. måltidspersonal, vaktmästare, skolsköterska osv) om förhållanden som rör eleven. Skapar i klassen/gruppen de nödvändiga förutsättningarna som underlättar elevens anpassning i skolans miljö, t ex genom att skapa faddersystem, ge information om elevens kulturella bakgrund osv. 3. Lärare i svenska som andra språk (Sva) Sva läraren är en av de viktigaste personerna i den nyanlända elevens första tid i skolan. Här följer några uppgifter som rör lärarsamverkan mellan Sva läraren och övriga lärare: Planerar elevens Sva undervisning tillsammans med klasslärare/mentor eller ämnesläraren i svenska. Medverkar vid planeringen av studiehandledning på modersmål. Andar lärarkategorier och skolledning deltar också i planeringen. Ger eleven, förutom Sva undervisning, ett ordförråd av studieteknisk natur som hänför sig till övningsämnena, t ex slöjd och idrott, i samråd med övriga lärare. Bedömer, ev. tillsammans med klassläraren, elevens färdighet i svenska.

7 7(8) 4. Läraren i FBK (förberedelseklass) Här gäller samma uppgifter som klassläraren/mentorn. Speciellt vid elevens övergång till ordinarie klass måste FBK-lärare och klasslärare komma överens om arbetsfördelningen, så att inga glapp uppstår. 5. Ämnesläraren Ger studiehandledaren sin årsplanering och planering för kortare perioder av ämnet. Informerar om läroböcker och annat undervisningsmaterial. Planerar tillsammans med studiehandledaren studiehandledningsinsatser. Gör, om det behövs, ett urval av grundfakta (minikurs) i sitt ämne och delger studiehandledaren. Underlättar elevens övergång till klassundervisning genom olika åtgärder. 6. Specialpedagogen, specialläraren, talpedagogen, lärare för elever i särskolan m.fl. Dessa lärarkategorier ansvarar för invandrareleverna på samma sätt som gäller för andra elever i skolan. En invandrarelev, som får Sva-undervisning och undervisning på sitt modersmål, skall få specialisthjälp i samma omfattning som övriga elever, där sådan hjälp är motiverad. Checklista för alla lärare i skolan Det är viktigt att stimulera användningen av språket i skolans alla ämnen hela tiden och för alla elever. Nedan följer sju sätt att effektivisera undervisningen och inlärningen för andraspråkselever och andra: 1. Lär känna dina elever, deras språkliga och kulturella bakgrund, deras tidigare erfarenheter och kunskaper. Vad vet jag om elevernas språkkunskaper? Känner jag till på vilken kunskapsnivå de befinner sig? Hur tar jag reda på detta och hur påverkar detta planeringen av min undervisning? 2. Formulera målen för undervisningen och kunskapskraven för eleverna, både utifrån ämneskunskaper och språkbehärskning. Vilka språkkunskaper behöver eleverna tillägna sig för att kunna nå målen och tillägna sig kunskap? Är eleverna insatta i vad de ska lära sig och vilka språkkunskaper de behöver för att kunna nå målen? 3. Se till att målen och undervisningen är uttalad och tydlig. Hur ser jag till att alla elever förstår målen och förstår vilken kunskap de ska tillägna sig? Hur planerar jag undervisningen så att alla elever

8 8(8) deltar aktivt? Hur kan jag göra min undervisning så begriplig att jag når alla elever? 4. Börja med konkreta, kontextbundna uppgifter för att göra det abstrakta enklare att förstå. Hur kan jag få med mig eleverna från det kända, konkreta, kontextbundna till det abstrakta, kontextobundna? Hur kan jag sätta olika begrepp i ett konkret sammanhang? 5. Skapa möjligheter för autentisk språkanvändning med fokus på ämnesspecifikt och akademiskt språk. Hur fokuserar jag på språkanvändningen i min undervisning? Ger jag eleverna möjligheter att upptäcka, tillägna sig och använda sig av det ämnesspecifika språk och språkliga strukturer som kännetecknar ämnesområdet. 6. Säkerställ att det finns en balans mellan receptiv och produktiv språkanvändning vid varje undervisningstillfälle. Ger jag eleverna möjligheter att lyssna, tala, läsa och skriva vid varje undervisningstillfälle? Ser jag till att det skapas en balans? 7. Ge eleverna redskap och strategier för inlärning, uppföljning, utvärdering och självbedömning. Vilka möjligheter ger jag mina elever att reflektera över sin inlärning? Ger jag eleverna inlärningsstrategier genom att t ex tänka högt och ge modeller på hur man kan närma sig en text? Hur ger jag eleverna redskap så att de ska klara av att göra egna utvärderingar och bedömningar av vad de har lärt sig? Referenser: Principles of effective teaching and learning for English language learners. Greppa språket, Nationellt centrum för svenska som andra språk på uppdrag av Skolverket.