Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Transkript

1 Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

2 Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor

3 Organisation av nyanlända elever på vår skola 63 elever placerade i tre klasser under max ett år IKA åk 6 IKB åk 7 IKC åk 8 Flexibel organisation Flerspråkig personal Undervisning i alla ämnen med ämneslärare från dag ett Möjlighet att få betyg i IK

4 Forts. Eget arbetslag I IK/ Ämnesarbetslag Rutiner vid mottagandet av nyanlända elever Rutiner vid inslussning av nyanlända elever i ordinarie klasser Rutiner för kartläggning

5 Linköpings kommun Skäggetorpsskolan Internationella klasser (IK) Skäggetorpsskolans handlingsplan för mottagande av nyanlända elever Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige och har påbörjat sin skoltid i grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Samtliga elever har ett annat modersmål än svenska och är nybörjare i svenska språket. 1 Som nyanländ betraktas eleven i upp till två år. 1. Eleven anländer med sin familj till Linköpings mottagningsgrupp där de skrivs in och placeras på en skola där det finns IK i mån av plats. Samtidigt upprättas ett elevkort med information om familj och tidigare skolgång. 2. Rektor samt IK-lärare på Skäggetorpsskolan får information från mottagningsgruppen om elevens familj, språktillhörighet och modersmålslärare. 3. Föräldrar och elev kallas, inom 24 timmar efter besked om elevens placering på Skäggetorpsskolan, till ett inskolningssamtal och får information om vilken IK eleven tillhör och om skolans regler. Ansvarig IK-lärare och modersmålslärare håller i inskolningssamtalet. Rektorn presenterar sig vid inskolningssamtalet. 4. Om eleven kommer från en annan kommun och betraktas som nyanländ följer eleven samma handlingsplan som ovan. 5. Eleven börjar i sin IK snarast möjligt senast 5 arbetsdagar efter mottagningssamtalet på kommunen. 6. Under de första två månaderna kartläggs elevens förkunskaper oavsett tidigare skolgång. Detta görs för att återinträdet till skolan sker utifrån elevens behov och kunskapsnivå. 7. Integrering i ordinarie klass påbörjas så tidigt som möjligt efter elevens individuella förmågor och kunskaper. Eleven betraktas tillhöra IK ett läsår och vid särskilda behov i tre terminer samt vid synnerliga skäl upp till fyra terminer. 1 Skolverket (2008:6) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

6 Linköpings kommun Skäggetorpsskolan Internationella klasser (IK) Skäggetorpsskolans handlingsplan för integrering av nyanlända elever Undervisningen organiseras så att eleven börjar i en IK som passar elevens ålder, behov och kunskapsnivå. Klasserna är: IK A där elever, som är delvis integrerade i en ordinarie klass årskurs 6, deltar. IK B där elever, som är delvis integrerade i en ordinarie klass årskurs 6 eller 7, deltar. IK C där elever, som är delvis integrerade i en ordinarie klass årskurs 8 och 9. I IK undervisas eleverna i alla grundskoleämnen och eleverna följer den kommunala timplanen för grundskolan. Anpassad studiegång förekommer i mycket liten omfattning. Varje elev påbörjar integreringen i ordinarie klass efter mellan två månader och upp till tre terminer. Eleven slussas in i sin ordinarie klass successivt. Det är individuellt vilket ämne eleven först integreras i. Detta avgörs efter kartläggning av elevens förmågor och intressen. Integreringen sker på följande sätt: 1. Ansvarig IK- lärare och modersmålslärare har samtal med föräldrar och eleven om övergången. Läraren har ett förslag baserad på kartläggningen, skriftliga bedömningarna och åldern. 2. Rektor gör en klassplacering tillsammans med klassföreståndare i IK. 3. Rektor informerar mottagande klassföreståndare och andra undervisande lärare. 4. Övergången inleds med en träff med föräldrar, eleven, mottagande klassföreståndare, modersmålslärare och klassföreståndare i IK. 5. Klassföreståndare i IK kommer överens med mottagande klassföreståndare om vilken klassrådstid då eleven presenteras för sin nya klass och en fadder utses. 6. Klassföreståndare i IK kommer överens med undervisande ämneslärare om när eleven kan börja delta i undervisningen. Undervisande lärare i IK samverkar kring eleven med undervisande ämneslärare i ordinarie klass. 7. Klassföreståndare i IK och undervisande ämneslärare gör en plan för elevens övergång och följer kontinuerligt upp den på kf-tid. 8. Antalet ämnen utökas successivt. 9. Avslutningsvis lämnar klassföreståndare i IK över ansvaret till mottagande klassföreståndare i ordinarie klass.

7 Kartläggning av nyanlända elever Steg 1 Bakgrund förälder Bakgrund elev Språkutveckling på modersmålet Svenska som andraspråk

8 Kartläggning av nyanlända elever Steg 2 Alla skolämnen i den ordning som resultatet av steg 1 visar t.ex. hkk religion engelska /moderna språk matematik

9 Forts. Ämneslärarna fortsätter kartläggningen i respektive IK för att: planera sin undervisning komma åt elevernas styrkor, förmågor och kunskaper i respektive ämnen kunna stötta eleverna för deras optimala utveckling kunna sätta in rätta åtgärder vid behov

10 Dokumentation av kartläggningen Pågående arbete med matriser utifrån förmågorna och arbetsområdena i samtliga ämnen Sammanfattningar av kartläggningen i alla ämnen sparas i klassens kartläggningspärm Dokumentationen lämnas vidare vid inslussningen till mottagande ämneslärare

11 Tid för kartläggning fyra timmar varav två parallellt schemalagda för: enskilda samtal med föräldrar och elever samarbete med modersmålslärare dokumentation samarbete i arbetslaget observationer/ undervisning

12 IK utifrån skolledares perspektiv Bakgrund Inkludering Hela ungdomen!

13 Hur kan organisationen främja elevens utveckling? IK arbetslag Ämnesarbetslag Ledningskonferens Behovskonferens Klasskonferens

14 Medarbetarsamtal PRAO Kompetensutveckling

15 Vikten av fungerande modersmål och studiehandledning med personal anställda på skolan som förebilder

16 Utmaningar Ta vara på de kunskaper eleverna redan har med sig Balans mellan utökad verksamhet och kvalité Rekrytering av personal Det fortsatta kartläggningsarbetet i ordinarie klass Koppling till och samarbete med modersmålslärare och studiehandledare Fler modersmålslärare/studiehandledare anställda på skolan Fler timmar studiehandledning per elev Ökad måluppfyllelse för alla elever inkl IK Hur får vi eleverna integrerade som helhet och hur når vi flickorna mer? Ha eleverna hos oss så de når målen för fortsatta gymnasiestudier Hålla nere antalet anpassade studiegångar Måste allt redovisas på svenska?