STORUMANS KOMMUN HANDLINGSPLAN. för mottagande av nyanlända elever med annat modersmål än svenska i Storumans kommun

Transkript

1 STORUMANS KOMMUN HANDLINGSPLAN för mottagande av nyanlända elever med annat modersmål än svenska i Storumans kommun

2 Syfte: Att öka de lokala förutsättningarna för en introduktion som tillvaratar och utvecklar nyanländas barns resurser på ett sådant sätt, att inträdet i det svenska samhället kan ske så tidigt som möjligt och med god kvalitet. Syftet med skolintroduktionen, oavsett om den sker direktintegrerande med stöd eller i sin mottagningsklass är, att eleven ska kunna delta i undervisning i den klass där eleven har sin tillhörighet. Mål: Utbildningen ska utgå från de nyanlända elevernas individuella behov och förutsättningar Skapa förutsättningar för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen i respektive ämne Ge nyanlända elever förutsättning för att på sikt utveckla aktiv flerspråkighet Att nyanlända elever introduceras i svensk skola och samhälle och får en god grund i svenska språket Skolan ansvarar för att samtliga elever ska få goda möjligheter att utveckla en förståelse för andra kulturer och samtidigt känns stolthet över sin egen kultur

3 INTRODUKTIONSPERIOD GRUNDSKOLAN Rutiner Aktiviteter Ansvarig Tid? INFORMATION Information till rektor om Flyktingsamordnare aktuella nyanlända elever kommer via flyktingsamordnaren Skolhälsovården informeras Rektor INSKRIVNINGS- och Till inskrivningssamtal kallas Rektor INFORMATIONSSAMTAL 1 (kan ev. delas upp på flera tillfällen) rektor, eleven, föräldrar/vårdnadshavare/ (ev. representant från HVB-hem), lärare i svenska som andra språk, tolk Rektor informerar elev/vårdnadshavare om det som rör skolgången, ex det svenska skolsystemet och det som rör skolan lokalt SKOLHÄLSOVÅRDEN Elev, föräldrar/vårdnadshavare, Skolsköterskan (ev representant från HVB-hem) kallas till hälsosamtal ARBETSPLATSINFORMATION Arbetslaget informeras om ny Rektor KLASSTILLHÖRIGHET/ SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP ÅTGÄRDSPROGRAM PSYKISK OHÄLSA SKOLSTART KARTLÄGGNING SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK/ SPRÅKINTRODUKTION elev Eleven får klasstillhörighet direkt. Om elevens kunskaper i svenska är i det närmaste obefintliga placeras elev i särskild undervisningsgrupp Om eleven har behov av särskilda stödåtgärder ska rektor se till att ett åtgärdsprogram upprättas Om eleven visar tecken på psykisk ohälsa ska skolans lokala team informeras Eleven deltar så snart som möjligt i ordinarie undervisning anpassat till elevens förkunskaper. Inledande kartläggning över elevernas kunskapsnivå görs för att se var de befinner sig för att kunna anpassa undervisningen Elever med annat modersmål än svenska har laglig rätt till undervisning i ämnet svenska som andraspråk Rektor/Lärare i svenska som andra språk Rektor/spec pedagog Rektor Rektor/lärare Lärare i svenska som andra språk/ spec pedagog Rektor

4 MODERSMÅLSUNDERVISNING INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN INFORMATIONSSAMTAL NR 2 UPPFÖLJNING SKRIFTLIGA OMDÖMEN Om fem elever med samma modersmål önskar modersmålsundervisning ansvarar rektor för att undervisningen genomförs. IUP upprättas för varje enskild elev i samband med utvecklingssamtal Rektor kallar till ett andra informationsmöte där det ges möjlighet att diskutera barnens skolgång svalärare, mentor, vårdnadshavare, elev Undervisande lärare upprättar fortlöpande skriftliga omdömen som information till elev och föräldrar Rektor Lärare/mentor Rektor Klasslärare/ämneslärare

5 FÖRTYDLIGANDE av tabell INFORMATION Flyktingsamordnaren meddelar den ansvarige rektorn på skolan när familjer med barn i skol/förskoleålder anländer. Skolhälsovården informeras Nödvändig information förmedlas till rektor (namn, ålder, nationalitet, språk, vårdnadshavare) Läggs in i Dexter Rektor informerar sin personal om hur många barn som kommer, ålder och när de anländer till kommunen Skolan planerar in och genomför ett inskrivningssamtal för de nya eleverna INSKRIVNINGS-OCH INFORMATIONSSAMTAL (kan/bör ev. ske vid flera tillfällen) Rektor bjuder in till ett inskrivningssamtal Där deltar rektor, lärare i svenska som andra språk, elev, tolk och vårdnadshavare (representant från HVB-hem) Vid detta samtal görs en kartläggning som omfattar bl. a elevens skolbakgrund, familjesituation och hälsa. Det är viktigt att lyssna till elevens intressen och lyfta fram hans/hennes förmågor Fyller i blanketten för inskrivning av nyanlända elever. Datum bestäms för skolstart Rektor informerar om skolgången, det svenska skolsystemet och det som rör skolan lokalt Föräldrar/vårdnadshavare ges utrymme att berätta om eleven och familjen Informationshäfte på modersmålet gå igenom materialet och låt vårdnadshavare ställa frågor (upprepa vid varje möte, svårt att ta till sig all information på en gång) Bilaga 1 (översättning till flera olika språk kan beställas) Elev och vårdnadshavare visas runt i skolan lokaler SKOLHÄLSOVÅRD Skolsköterskan kallar eleven, förälder/vårdnadshavare/(ev. representant från HVBhem)/till ett hälsosamtal ÅTGÄRDSPROGRAM Åtgärdsprogram ska upprättas om Eleven undervisas i särskild undervisningsgrupp t ex introduktionsklass Eleven har en anpassad studiegång dvs. om eleven enbart deltar i vissa ämnen PSYKISK OHÄLSA Om eleven visar tecken på psykisk ohälsa tas kontakt med skolans lokala team där elevens situation kartläggs

6 KLASSTILLHÖRIGHET/KLASSBESÖK SKOLSTART En fadder träffar eleven innan den ska besöka sin klass/grupp före skolstart Läraren förklarar hur undervisningen är upplagd, hur dagarna ser ut Läraren går igenom schemat noggrant med både elev och vårdnadshavare Undervisningen koncentreras på ett vardags-och skolspråk för att eleven så snabbt som möjligt ska kunna börja kommunicera med lärare och andra elever Skolan bör ha faddersystem där en eller flera elever kan stötta den nyanlända eleven Eleven introduceras så snart det är möjligt i hemklassen KARTLÄGGNING Kartläggningen av elevens förkunskaper påbörjas under elevens första skolveckor Kartläggningsmaterialet syftar till att bedöma elevens kunskapsnivå med fokus på begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning Kartläggning genomförs Även lästest/diagnos på modersmålet kan vara aktuellt MODERSMÅLSUNDERVISNING Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning) Om eleven har grundläggande kunskaper i språket Om eleven önskar få sådan undervisning INFORMATIONSSAMTAL NR 2 UPPFÖLJNING Rektor kallar vårdnadshavarna till ett nytt möte (efter ca 1 mån) informationen från skolan upprepas information om kartläggningens resultat diskutera barnens skolgång SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP Ge bra förutsättningar att lära sig svenska språket i mindre grupp Ge språkstöd Hur fungerar skolan, grundläggande svenska kunskaper, begreppsbildning som behövs för att kunna tillgodogöra sig ordinarie undervisning Begränsad tid påverkas av tidigare skolerfarenheter och läs-och skrivkunskaper Samtidigt är eleven i sin hemklass för att delta i klassaktiviteter utifrån sina förutsättningar

7 BEGREPP Andraspråk Språk som lärs in sedan eleven helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål) Asylsökande Nyanländ som kommit till Sverige och begärt skydd mot till exempel förföljelse men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Migrationsverket ansvarar för beslut om permanent uppehållstillstånd (PUT) eller avvisning. Ensamkommande barn Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare Flykting Person från annat land som sökt asyl och som fått tillstånd att som flykting vistas eller bosätta sig i Sverige. Dessa personer har uppehållstillstånd som kan vara tillfälligt eller permanent. Anknytningsfall Person som har uppehållstillstånd direkt och inte asylsökande. ( barnet har då de sista fyra siffrorna i personnumret Kvotflykting Person som överförts till Sverige och som har uppehållstillstånd vid ankomsten Arbetskraftsinvandring Medborgare som flyttar pga. arbete Kartläggning En kartläggning av elevens ämneskunskaper och andra kunskaper påbörjad under introduktionsåret av ämneslärare och modersmålslärare Modersmål Det språk som barn lär sig först Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning) Mångkulturell och interkulturell Med begreppet mångkulturell menas att en verksamhet har många olika livsstilar, språk och erfarenheter. Med begreppet interkulturell menas samverkansprocesser där människor med olika språk och kulturer kommunicerar med och påverkar varandra

8 Nyanländ Med nyanlända elever avses elever som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller särskolan och som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte alls behärskar det svenska språket (Skolverkets definition)

9 BILAGA 1 INFORMATIONSHÄFTE INFORMATION TILL ELEV OCH VÅRDNADSHAVARE

10 SJUKANMÄLAN Om eleven är sjuk och måste vara hemma från skolan ska vårdnadshavaren alltid kontakta skolan. Uppge elevnamn, klass och datum. Myndig elev kontaktar skolan själv ORDNINGSREGLER Varje skola har egna ordningsregler som gäller för alla elever. Läraren går igenom dessa med eleverna. ANHÅLLAN OM LEDIGHET Elevs ledighet Enligt skollagen (2010:800) får en skolpliktig elev beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Rektor beslutar om ledighet. Om synnerliga skäl finns får rektor bevilja länge ledighet. Så här går det till vid ansökan om ledighet Alla ledighetsansökningar görs på särskild blankett av båda vårdnadshavarna eller myndig elev Alla ledighetsansökningar ska lämnas till klassföreståndaren för beviljande Ange tydligt skälen till önskad ledighet Lämna in ansökan i god tid Det eleven missar under ledigheten måste tas igen på fritiden. SKOLPERSONAL Rektor Klasslärare/mentor SYV Kurator Rektor har högsta ansvar för skolan Den lärare som har huvudansvaret för eleven i skolan Studie och yrkesvägledare hjälper till med t ex gymnasieval och praktikplats När eleven behöver någon att pratat med. Det kan handla om skolsituationen eller privatlivet. Kurator har sekretess Skolsköterska Skolsköterskan kallar eleverna till hälsosamtal. Då kontrolleras syn, hörsel, längd och vikt samt genomför vaccinationer. Om eleven blir sjuk eller skadad under skoltid kan han/hon söka upp skolsköterskan Specialpedagog Lärare som är utbildad för att hjälpa elev i behov av särskilt stöd i undervisningen

11 SKOLÄMNEN FÖRKORTNINGAR Grundskolan NO SO Tk Sv Sva En Ma Id Mu Hk Tmsl Txsl Bl Spr Ml Sth Naturorienterande ämnen: biologi, kemi och fysik Samhällsorienterande ämnen: historia, religion, samhällskunskap och geografi Teknik Svenska svenska som andra språk Engelska Matematik (ofta förkortat matte ) Idrott och hälsa Musik Hem- och konsumentkunskap (ofta förkortat hemkunskap ) Trä och metallslöjd Textilslöjd Bild Språkval (tyska, franska, spanska) Modersmål Studiehandledning E- val Elevens val

12 SKOLÄMNEN Svenska som andra språk (sva) Elev med annat modersmål än svenska har rätt att få undervisning i svenska som andraspråk. Eleven deltar då i undervisning av ämnet svenska som andra språk istället för svenska i grundskolan. I gymnasiet kan båda ämnena läsas. Svenska som andra språk ger elever med annat modersmål fördjupande kunskaper i svenska vilka är nödvändiga för att bygga upp ett nyanserat språk med ett stort ordförråd. Svenska som andraspråk är ett eget ämne med egen kursplan/ämnesplan och är betygsgrundande. Modersmål Syftet med modersmålsundervisning är att eleven ska bibehålla och utveckla sitt modersmål. Om eleven har en god grund i sitt modersmål underlättas inlärningen av andra språk. En aktiv tvåspråkighet är också viktig för elevens identitetskänsla samt kognitiva utveckling. Undervisningen är frivillig och kostnadsfri. Ansökan till modersmålsundervisning ska ske varje år. Eleven får betyg i ämnet. Elev erbjuds undervisning i sitt modersmål om fem elever i samma kommun med samma språk önskar undervisning. Idrott och hälsa Idrott är ett obligatoriskt ämne i skolan enligt. läroplan Eleven skall vara omklädd till idrottskläder inför varje lektion och duscha efter varje lektion. Pojkar och flickor byter om i olika omklädningsrum, men har idrott tillsammans. För den elev som inte vill/kan duscha tillsammans med andra finns möjlighet till enskild dusch på skolan. Religion Religionsundervisningen är obligatorisk enl. läroplanen. I religionsundervisningen ingår etiska samtal samt övergripande kunskap om de olika religionerna. Ett viktigt inslag i detta är förståelse för andra tankar och sätt att leva. Den svenska skolan tar inte ställning för eller emot någon religion. Bad Simundervisning är obligatorisk enligt läroplanen. Pojkar och flickor byter om i olika omklädningsrum, men badar tillsammans i simhallen. I vissa kommuner kan finnas möjlighet för separat simundervisning pojkar/flickor. Elevens val Eleverna arbetar med något ämne som de själva valt. Det kan vara ett vanligt skolämne eller något speciellt matlagning, dans eller friluftsliv Hem- och konsumentkunskap (Hemkunskap) Här får eleverna kunskap i att sköta ett hem och skapa en fungerande vardag när det gäller arbete, konsumtion och ekonomi. De får också lära sig att göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.

13 BEGREPP I SKOLAN Betyg Första betyget ges i de olika ämnena efter höstterminen i årskurs 6. Därefter får eleven betyg varje termin. Minimikrav, för inträde till gymnasiet, är godkända slutbetyg i åtta ämnen för yrkesprogram och i tolv ämnen för högskoleförberedande program. I de åtta/tolv ämnen ska ämnena svenska eller svenska som andra språk, engelska och matematik ingår. Bön Bön kan ske efter överenskommelse med personalen om tid och plats (där så finns möjlighet). Skolpersonalen hjälper till i möjligaste mån. Bönen får inte ske under lektionstid. Elevinflytande Alla elever har rätt till inflytande och ansvar. Det gäller både undervisningens utformning och innehåll, förhållandena i skolan och arbetsmiljön. Det är viktigt att eleverna kan se att deras inflytande ger resultat i frågor som rör deras vardag. Elevråd Elevrådet har två representanter från varje klass på skolan och träffas med jämna mellanrum för att diskutera förhållande på skolan. Syftet är att skapa en bättre skola och en mer givande skolgång för eleverna. En viktig fråga för elevrådet är elevdemokrati. Fasta Erfarenheten visar att barn och ungdomar har svårt att orka med skoldagen när de fastar. Om eleven ska fasta är det viktigt att personalen informeras. Friluftsdag På friluftsdagar ställs ordinarie undervisning in och elever ägnar sig åt olika former av motion och idrott. Friluftsdagen är betygsgrundande. Var noga med att eleven är rätt klädd för aktiviteten och vädret. Möte med vårdnadshavare En gång per termin är det föräldramöte/möte med vårdnadshavare tillsammans med lärare. Då informerar lärarna om saker som är viktiga för alla föräldrar i klassen. På gymnasiet har man ett informationsmöte vid höstterminens början. Handlingsplaner Skolorna arbetat för att förebygga och förhindra mobbing, kränkande behandling, hot och våld. Handlingsplanerna finns på skolorna. Kontakta klasslärare/mentor vid behov. Individuell utvecklingsplan, IUP En individuell utvecklingsplan är ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling som innehåller skriftliga omdömen om elevernas kunskapsutveckling och en framåtsyftande planering.

14 Skriftligt omdöme Samtliga elever får skriftliga omdömen en gång per termin i de ämnen som de enligt åtgärdsprogrammet deltar i Jämställdhet I den svenska skolan arbetar flickor och pojkar tillsammans och har samma rättigheter och skyldigheter PRAO (praktisk arbetslivsorientering) Två veckor i årskurs praktiserar eleverna på en arbetsplats. De ska själva ordna plats men kan få hjälp av skolan om det behövs. Syftet är att få erfarenheter från arbetslivet. Eleven följer arbetsplatsens ordinarie arbetstider. Efter PRAO- perioden får eleverna ett intyg som kan användas när de söker sommarjobb. PRAO är betygsgrundande. Studiehandledning Syftet med studiehandledning är att eleven ska kunna utveckla sina ämneskunskaper innan de fått en fullgod behärskning i svenska. Modersmålsläraren ger studiehandledning på elevens modersmål under skoldagen. Tema Tema innebär att eleverna jobbar med ett särskilt ämne under en period. Det kan vara från en dag upp till flera veckor. Ibland är det tema för hela skolan och ibland för en klass eller årskurs. Tolk Skolan ska anlita tolk när det behövs till möten och samtal. Tolkarna har sekretess vilket betyder tystnadsplikt. Obs! Barn får aldrig tolka samtal. Utflyttning Om familjen/eleven ska flytta och byta skola ska rektor kontaktas. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal hålls en gång per termin. Då är vårdnadshavare, elev och lärare med. Vid samtalet informeras elev och vårdnadshavare om elevens kunskaper och situation i skolan. Tillsammans vid samtalet sätt mål upp för det kommande halvåret. Målen samlas i en individuell utvecklingsplan. På gymnasiet erbjuds vårdnadshavaren att vara med. Årskurs, läsår, termin och lov Ett läsår i skolan kallas årskurs (förkortas åk ) och är uppdelat in hösttermin och vårtermin. Den svenska skolan har nio obligatoriska årskurser eller läsår. Mellan vår- och hösttermin har eleverna sommarlov. Skolstarten till ny årskurs sker i augusti. Se aktuella tider för terminsstart och lovdagar. Åtgärdsprogram När skolan vidtar särskilda åtgärder för en elev ansvarar rektor för att ett åtgärdsprogram upprättas i samråd med lärare och vårdnadshavare. Det kan handla om extra åtgärder på grund av språkbrister eller annat stöd som eleven behöver. Åtgärdsprogrammet kan överklagas av vårdnadshavare.