Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna

Transkript

1 Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna

2 Att normalisera och inkludera Mottagningen av nyanlända elever Planering av nyanlända elevers skolgång utifrån kunskapsnivå Så tycker en före detta nyanländ elev om kommunens arbete med nyanlända Ta del av fallgropar och framgångsfaktorer från Solna Stad Kollegialt lärande och varför det är en nyckelfaktor för att utveckla elevernas lärande i skolan Språkutvecklande arbetssätt som en del av arbetet för framgångsrikt lärande Flerspråkiga och nyanlända elever som en tillgång i skolan

3 Hur fungerar egentligen mottagningen av nyanlända Sedan januari -16 har Solna en mottagningsenhet för nyanlända. Där görs Skolverkets kartläggning steg 1 och 2. Därefter bokas inskrivningsmöte på vår skola. På inskrivningsmötet på skolan deltar jag, skolsköterskan, eleven och föräldrarna/godman med tolk Eleverna går i introduktionsklassen under ca 8 veckor. Därefter slussas eleverna ut successivt, i de olika ämnena i sin ordinarie klass.

4 Varje nyanländ elev har en klassplacering på skolan. Tiden i Introduktionsklassen är inte bestämd på förhand men i genomsnitt går eleverna där cirka 1-2 terminer. När en elev läser ordinarie ämnen förser undervisande lärare elevens lärare i sva och sva-stöd med underlag för att stödja eleven i sin språkutveckling. Eleverna får studiehandledning. Oftast får eleverna en timme studiehandledning per vecka i två år. Men det tas även individuell hänsyn och en del elever får mer studiehandledning. Sedan januari -16 betalar skolan all studiehandledning.

5 Usmas möte med skolan I början I början det är alltid jobbigt för att man har inte kompisar, man känner ingen, man kan inte språket så det är faktiskt svårt i början! Man känner sig ensam. Det som skolan gjorde bra i början var att de försökte visa att vi är välkomna, lärarna kom till oss och sa att vi är välkomna, de presenterade sig och sa att snart kommer ni börja i vår klass. De var väldigt snälla!

6 Efter tre månader Efter ca 3 månader var det fortfarande svårt för mig för att jag mådde dåligt, jag kände att jag ville åka tillbaka till mitt land, jag hade inga vänner än, jag kände mig ensam och jag kunde knappt prata svenska, det jag kunde var bara några ord. Så det var inte lärarnas fel för de gjorde allt de kunde för att hjälpa mig, men jag kände mig inte hemma!

7 Efter sex månader Då hade vi en ny lärare, Houda. Jag trodde inte på mig själv så Houda pratade med mig och sa " du kan, du måste tro på dig själv, jag är här för att hjälpa dig. Så efter var det annorlunda för att jag började vilja lära mig mer och mer, Houdas teknik var otroligt bra, vi lärde oss men vi hade kul ändå.

8 Efter nio månader Houda berättade för mig att jag skulle börja i en annan klass. När jag började gå i nya klassen var jag lite nervös men jag kände att jag gick ett steg upp, jag blev väldigt glad och jag kände att jag klarade det. Men jag var ganska ambitiös i mitt land också, jag försökte alltid göra mitt bästa. Så när jag började i den nya klassen så kände jag att jag faktiskt lärde mig men jag slutade inte där. Jag började kämpa för att kunna bättre svenska och att få bra betyg.

9 Hur det kändes till slut När jag behövde hjälp så gick jag till Houda och ibland hade vi extra lektioner. I årskurs 9 fick jag godkänt nästan alla ämnen förutom svenska och idrott (jag fick godkänt på alla prov från idrott men jag kunde inte simma) Jag gick på sommarskola och efter en vecka fick jag ett mejl från lärare från Solna gymnasium och det stod att jag klarade och att jag fick godkänt, jag blev väldigt glad. Nu går jag i andra året i Solna gymnasium, allt går ganska bra! Jag känner mig väldigt bra, jag har många kompisar, jag får hjälp av lärare i skolan när jag behöver

10 Fallgropar I mitt hemland är lärarna stränga och det kan bli en krock att möta lärare i Sverige som är för snälla. När man kommer hit som tonåring behöver man även hjälp med att hitta fritidsaktiviteter. Att skolan uppmärksammar om en elev inte får några vänner för att kunna hjälpa och stödja med det.

11 Den gode ledaren Forskaren Robert Thornberg refererar till vad den gode skolledaren ska göra. Hen ska: ha ett tydligt ledarskap, vara tillgänglig, sträva efter att undervisning och lärande står i fokus skapa en policy för höga förväntningar på elever främja hur all personal knyter positiva relationer till eleverna (Med ansiktet vänt mot Europa,2011 ).

12 Rektors perspektiv Som pedagogisk ledare kan jag: använda verksamhetsplanen för att konkretisera uppdraget för all personal knyta an det kollegiala lärandet inom läslyftet till undervisning av nyanlända leda pedagogisk och didaktisk skolutveckling med fokus på språkutvecklande arbetssätt vara ett föredöme kring bemötande och inställning till nyanlända elever

13 Exempel: I Solna och på vår skola har vi prioriterade områden i verksamhetsplanen. Ett av dessa är i år: Språkutvecklande arbetssätt Vi vill utveckla området genom: cirkelmodellen, läsoch matematiklyft, Veli Tuomelas fem språkpedagogiska principer

14 Språkutvecklande arbetssätt Stöd i läroplanen I de två första kapitlen i Lgr 11 betonas det språkutvecklande perspektivet. I alla kursplaner, och kanske särskilt tydligt i kunskapskraven syns också olika språkliga uttrycksformer som eleverna ska ges möjlighet att använda

15 Nyfiken på eleven (positiv inställning) Vi förväntar oss att eleverna är nyfikna på oss och vårt samhälle och språk. För att väcka intresset behöver vi vara nyfikna på dem.

16 Knyta ihop Det kollegiala lärandet genom läslyft och språkutvecklande arbetssätt Skolutveckling med utgångspunkt kring nyanlända elever Sträva efter en rutin med flexibla ramar Som rektor vara intresserad av nyanlända elever. Möta dem och tala med dem. Aldrig släppa frågan utan hela tiden utmana, utveckla och tydligt leda all personal i arbetet med inkludering och normalisering.