KAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan

Transkript

1 KAN-projektet Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan Vänersborg och Trollhättan September 2016 januari 2018 Forskare: Kerstin Von Brömssen, Karin Kittelman Flensner, Signild Risenfors, Helena Korp

2 Bakgrund Kraftig ökning av antalet nyanlända elever i svensk skola från 2015 till största delen asylinvandring fanns 43 % av de nyanlända eleverna i Sverige på 10 % av skolorna Ökade skillnader nationellt i elevers resultat mellan skolor och elever med olika bakgrund Skolsegregation Bostadssegregation Gapet har ökat mellan svensk- och utlandsfödda elever när det gäller gymnasiebehörighet, men för elever som anlände före årskurs 5 minskar något. Skolans förmåga att kompensera för skillnader i elevers bakgrund har generellt försämrats (Skolverket, ; Böhlmark, Holmberg & Lindahl, 2015)

3 Bakgrund lokalt Fram till 2014 hade flertalet grundskolor i Vänersborg och Trollhättan en mycket begränsad erfarenhet av att ta emot och undervisa nyanlända elever och att hantera språklig och kulturell diversitet. De flesta elever med migrationsbakgrund fanns på ett fåtal skolor, som ibland beskrivs som mångkulturella. Övriga skolor var utpräglat enspråkiga och monokulturella. Från 2015 har i stort sett alla skolor i kommunerna tagit emot nyanlända elever. I Vänersborg många asylsökande elever svårt att hitta plats på skolorna Intensivt arbete på skolorna med rekrytering av SVA- och modersmålslärare och studiehandledare kompetensutveckling organisationsutveckling Välkomsten nyckel för första mottagandet och som stöd till skolor Positiv resultatutveckling på skolor i Trollhättan med hög andel nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund; negativ i Vänersborg (Skolverket/SIRIS)

4 Bakgrund forskning Hur nyanlända elever tas emot varierar stort både internationellt och nationellt (Bunar 2010, Bunar 2015; Hamilton & Moore 2004, Lunneblad 2013; Nilsson & Bunar 2016) Jämfört med andra områden mindre beforskat (Avery 2016, 2017; Bunar 2010; Bunar 2015, Lunneblad 2013; Nilsson Folke 2017; Nilsson & Bunar 2015; Skowronski 2013; Svensson 2017). Pedagogisk forskning inom området har tidigare vanligen fokuserat språkinlärning och flerspråkighet (se t.ex. Cummins 2017; Axelsson & Magnusson 2012) och betydelsen av vad som benämns förberedelseklasser (Björk-Willen 2006; jfr. Lunneblad 2013). Elever med migrationsbakgrund möter ofta bristdiskurser och låga förväntningar (Gruber 2007; Hamilton 2004; Jonsson 2007; Boukaz & Bunar 2015; Mohme 2016).

5 Syfte fördjupa kunskapen om hur organisation, kompetens, förhållningssätt och arbetssätt på olika nivåer (från skolledning till klassrum) påverkar nyanlända elevers förutsättningar för lärande och inkludering i grundskolan. beskriva hur nyanlända elever tas emot och inkluderas under sin första tid i den svenska grundskolan och olika principer för mottagande, undervisning och övergångar, få kunskap om hur nyanlända elever själva tolkar, upplever och hanterar sin utbildningssituation med avseende både på lärande och social inkludering

6 Metoder och material Del 1 Den första delen genomfördes huvudsakligen höstterminen 2016 och bygger på intervjuer med olika personalkategorier vid Välkomsten (N=18), dels på enkäter (med kompletterande telefonintervjuer) till rektorer (N=24) på de aktuella kommunernas grundskolor om hur dessa organiserar för de nyanlända elevernas lärande och inkludering, och om vilka utmaningar som finns. Redovisas i Delrapport om KAN-projektet ( )

7 Metoder och material Del 2 fallstudier av skolor med olika förutsättningar när det gäller att ta emot nyanlända elever, t.ex. avseende sätt att organisera undervisningen, resurser, elevsammansättning och erfarenhet av flerspråkiga elever (urval baserat på enkät med rektorer). (N=8) elevbaserade fallstudier, elever från Välkomsten följs vid övergången till grundskolan och under deras första tid där (urval görs i samråd med Välkomstens verksamhetsledare). (N=5) Uppföljande intervjuer med Välkomsten (personal och verksamhetsledare) Intervjuer med representanter för utbildningsförvaltningarna

8 Resultat

9 Välkomsten Stora förändringar Mer erfarenhet Minskat antal elever, annorlunda migrationsbakgrund Minskad personal Arbetssätt: mera arbete med kartläggning av ämneskunskaper och at stödja skolor i mottagande och uppföljning Samverkan fungerar olika bra på olika skolor

10 Skolorna Direktinkludering vanligast på skolorna, men olika former av förberedelseundervisning; många har gått från förberedelseundervisning till direktinkludering Det går inte att generellt säga att direktinkludering eller fbg är bäst det beror på kvaliteten i de former som erbjuds och hur de möter enskilda elevers behov och resurser. Flexibilitet är nödvändigt! Stort behov av rekrytering och kompetensutveckling på vissa skolor, också EHT men stora skillnader Mer erfarenhet och utvecklad organisation på många skolor, t.ex. gällande hur kartläggning tas emot och används för att anpassa undervisningen och samverkan mellan lärare och studiehandledare

11 Skilda villkor Stora skillnader mellan skolorna när det gäller skolkultur och resurser som påverkar de nyanlända elevernas villkor för lärande för att utveckla motivation i skolarbetet och tilltro till sin egen förmåga att lära för att inkluderas i gemenskapen med eleverna på skolan 11

12 Det handlar till exempel om. i vilken utsträckning som lärarna har kunskap om elevernas kunskaper, förmågor och behov och anpassar undervisning och stöd så att nyanlända elever kan vara delaktiga i undervisningen och fortsätta utveckla sina ämneskunskaper medan de samtidigt lär sig svenska (t.ex. bedömning, digitala resurser) tillgången till och kvaliteten i studiehandledning, SVA och modersmål skolan präglas av ett inkluderande och tryggt klimat, där eleverna upplever sig sedda och bemötta på ett personligt sätt och känner respekt från både personal och andra elever, rektor är tydlig med att de nyanlända eleverna är alla lärares ansvar, och skapar stödjande förutsättningar (rutiner, kompetens, samverkan) olika språk och kulturer representeras och värderas i undervisningen och i skolan som institution att skolan präglas av ett interkulturellt mind-set Rektor och personal vågar lyfta upp svåra frågor kring exempelvis rasism. 12

13 Migration och hälsa Elevhälsoteam- EHT: behov av ökad expertis efterfrågas rektorer Stora skillnader mellan skolor (tätort-landsbygd/; elevsammansättning och erfarenhet Analysera skolsvårigheter: undervisningssvårigheter, funktionsvariationer eller migrationsrelaterad stress och trauma

14 TMO traumamedveten omsorg - Rädda Barnen Traumamedveten omsorg hjälper och vägleder vuxna att förstå och bemöta grundläggande behov hos barn och unga som utsatts för allvarliga och traumatiska händelser.

15 Tack för att ni lyssnat!

16

17 Framgångsfaktorer (Skolinspektionen, 2016) Organisation Struktur Det finns strukturer för samarbete och kommunikation mellan de verksamheter inom kommunen som de nyanlända eleverna kommer i kontakt med. Helhetssyn Inom skolan finns en helhetssyn på de nyanlända eleverna som ingår i allt från samverkan mellan lärare, rektors pedagogiska ledarskap och skolans utvecklingsarbete. Strategier för elevernas utbildning tas fram gemensamt i organisationen, och ansvaret ligger inte på enskilda lärare. Bedömning av elevens kunskaper En bedömning av elevens kunskaper och erfarenheter görs i ett tidigt skede för att utbildningen ska kunna anpassas efter individen. Bedömningarna överlämnas såväl muntligt som skriftligt till de mottagande skolorna. Huvudmannen bör även se till att de lärare som ska möta eleverna i undervisningen efter mottagandefasen är en del av elevernas bedömningar från början. Aktivt utvecklingsarbete För att motverka skolsegregation tillämpar kommunen en modell för resursfördelning mellan skolorna som kombineras med ett aktivt utvecklingsarbete för att öka måluppfyllelsen för alla elever.

18 Framgångsfaktorer (Skolinspektionen, 2016) Undervisningen Spridning av elevens kunskap och erfarenheter Resultaten av kartläggningen av elevens kunskaper och erfarenheter sprids till alla berörda lärare som anpassar undervisningen efter det som framkommit i kartläggningen. Språkutvecklande arbetssätt Alla lärare har kunskap i språkutvecklande arbetssätt, kompetens i vad det innebär att lära sig ett nytt språk, kunskap om hur andraspråksinlärning går till, och en medvetenhet om vilka förutsättningar som gynnar språkutveckling. Studiehandledning Studiehandledning på modersmålet ges efter elevens behov för att eleven ska få förutsättningar att kunna följa undervisningen och för att kunskapsutvecklingen inte ska stanna upp. Språkinlärning i alla ämnen Språkinlärning sker i alla ämnen. En elev som ännu inte nått förstaspråksnivå i svenska gynnas av att ämneslärare aktivt arbetar för att också lära ut den svenska som är specifik för respektive ämne. Hög tilltro Lärarna har tilltro till elevens förmåga och ställer tydliga, höga och uppnåbara krav på elevens ansträngningar och prestationer.