Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Transkript

1 Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål UR KURSENS INNEHÅLL: Pedagogiska framgångsfaktorer vid undervisning av nyanlända elever för att öka deras möjlighet att nå skolans kunskapsmål Systematisk kartläggning av nyanlända elevers kunskapsnivå för att individanpassa stödbehovet och säkra undervisningen på rätt nivå Tydliga rutiner för en välorganiserad introduktion av nyanlända elever för snabbare integrering i ordinarie klasser Hur arbeta för en snabbare språkutveckling för att stärka elevernas möjlighet att kunna följa ämnesundervisningen? Lyssna till Skolinspektionens viktigaste iakttagelser vid granskningen av utbildningen för nyanlända elever Medlem i

2 Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Migrationsverkets prognos för antalet asylsökande flyktingar i Sverige år 2016 uppgår till , varav många är barn och ungdomar med rätt till en god utbildning. Det är en utmaning för skolorna att planera för ett gott mottagande av de nyanlända eleverna, att ta till vara på den kunskap de har med sig och ge bästa möjliga förutsättningar för en lyckad skolgång i Sverige. Trots att nyanlända elever är en heterogen grupp med olika erfarenheter av undervisning och skolsystem och att kunskapsnivån hos eleverna varierar stort, visar forskning att nyanlända elever som grupp ofta har svårare än andra elever att nå skolans kunskapsmål. En viktig orsak till detta är att många nyanlända elever har svårare att ta till sig av ämnesundervisningen när de inhämtar kunskaper i det svenska språket, men även att skolor ofta brister i att anpassa undervisningen efter de nyanlända elevernas individuella behov. Hur kommunerna planerar för ett välgenomtänkt mottagande, noggrann kartläggning och högkvalitativ undervisning av de nyanlända eleverna är därför avgörande för elevernas förutsättningar att nå skolans kunskapsmål. Skolorna behöver vara väl förberedda både på ett organisatoriskt och pedagogiskt plan för bästa möjliga mottagande. För att öka den nyanlända elevens möjlighet att nå skolans kunskapsmål finns det flera välfungerande arbetssätt för skolorna att tillämpa. Under denna kurs får du ta del av erfarenheterna från Skolinspektionens kvalitetsgranskningsprojekt om utbildningen för nyanlända elever och lyssna till deras förslag på förbättringsåtgärder. Du får även lära dig hur man i Landskrona stad har utarbetat en välfungerande organisation för undervisning av nyanlända elever. År 2014 fick Dammhagsskolan i Landskrona ta emot pris ur Tomas Johanssons minnesfond för sitt skolutvecklingsarbete. Ta chansen och lyssna till hur Landskrona har hittat en lyckad samarbetsform mellan kommun och skola för att främja nyanlända elevers lärande. Under kursen får du också praktiska råd och inspiration till hur nyanlända elever snabbare kan integreras i ordinarie ämnesundervisning. Lyssna till Tiia Ojala och Terese Andersson från Södertälje kommun, båda förstelärare i svenska som andraspråk och med mångårig erfarenhet av att undervisa nyanlända elever. Tiia har även tilldelats läromedelsförfattarpriset Lärkungen Tillsammans har de gedigna kunskaper om hur man kan tillämpa ett språkutvecklande arbetssätt genom genrepedagogik och på så vis främja en social integration för snabbare integrering i ordinarie ämnesundervisning. Varmt välkommen till kursen! Madeleine Dahl Projektledare SIPU MÅLGRUPP: Kursen riktar sig till rektorer, bitr. rektorer, lärare, studiehandledare och andra som möter nyanlända elever i grundoch gymnasieskolan.

3 PROGRAM DAG 1 Skolinspektionen genomförde 2014 en granskning av utbildningen för nyanlända elever i grundskolan. Ta del av granskningens viktigaste iakttagelser och inspireras av framgångsfaktorer för att främja nyanlända elevers lärande Vilka är Skolinspektionens viktigaste iakttagelser vid granskningen av utbildningen för nyanlända elever i grundskolan gällande: - Kartläggning av elevernas tidigare kunskaper - Anpassning av undervisningen - Studiehandledning på modersmål - Förväntningar på den enskilde elevens förmåga - Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Vilka framgångsfaktorer har Skolinspektionen identifierat i granskningen? Andrés Brink Pinto, utredare på Skolinspektionen Hur upprätta en välfungerande organisation för bästa möjliga mottagande av nyanlända elever? Hur upprätta en flexibel organisation inom skolan för bästa möjliga beredskap för ett professionellt mottagande av nyanlända elever? Hur planera för en god beredskap för mottagande av nyanlända elever när man inte vet hur många nyanlända elever som kommer börja i skolan och vilket stöd de kommer att ha behov av? Nya regler för nyanländas skolgång från och med 1 januari 2016 hur kan skolan förbereda sig? Hur skapa tydliga rutiner för samverkan mellan skolan, studiehandledare och modersmålsenheten på kommunen för att stärka nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål? Framgångsrika arbetsmodeller för snabbare integrering i ordinarie klass med ämnesundervisningen för nyanlända Har mindre och större kommuner olika utmaningar och hur kan vi lära av varandra? Hur arbeta med systematisk kartläggning av elevens kunskapsnivå för att individanpassa stödbehovet och säkra undervisning på rätt nivå? Hur kartlägga elevens livserfarenheter och annat som kan vara nödvändigt att veta? Vilka aktörer inom skolan ska involveras i kartläggningen? Hur arbeta systematiskt med att utvärdera och följa upp elevens kunskapsutveckling? Tydliga rutiner för en välorganiserad introduktion av nyanlända elever för snabbare integrering i ordinarie klasser Vilka är de främsta utmaningarna med att integrera nyanlända elever i skolan? Vilket är rektors ansvar och hur kan rektors pedagogiska ledarskap användas på bästa sätt för att organisera skolans mottagande av nyanlända elever? Vilka är de vanligaste fallgroparna vid mottagande av nyanlända? Lär dig upprätta och tillämpa användbara rutiner vid organisering av ett mottagande för nyanlända elever Ta del av goda exempel på välfungerande mottagande av nyanlända elever på skolan för att främja integration Hur avgöra om eleven direkt bör integreras i vanlig klass eller ska börja i förberedelseklass? Caroline Ekstrand, verksamhetschef med övergripande ansvar för grundskola och särskola i Landskrona stad Lena Andersson, rektor på Dammhagskolan i Landskrona stad Hanna Dolck, kurator på Dammhagskolan i Landskrona stad

4 PROGRAM DAG 2 Hur planera för en smidig övergång från förberedelseklass till undervisning i ordinarie klass? Vilka för - och nackdelar finns det med att eleven direkt påbörjar undervisning i ordinarie klass jämfört med förberedelseklass? Vilka är de vanligaste fallgroparna när eleven ska övergå från förberedelseklass till ordinarie undervisning? Hur utforma undervisningen i en förberedelseklass när eleverna har olika bakgrund och kunskapsnivå? Hur kan berörda lärare förbereda sig på bästa sätt inför elevens ankomst till ordinarie klass? Hur förbereda en trygg övergång från förberedelseklass till ordinarie undervisning? Ta del av pedagogiska framgångsfaktorer vid undervisning av nyanlända elever för att öka elevernas möjlighet att nå skolans kunskapsmål Aktuell forskning om undervisning av nyanlända elever visar flera användbara framgångsfaktorer Hur påverkar det sociokulturella klassrummet med kulturkrockar elevernas möjlighet att ta till sig undervisningen? Hur skapa ett klassrum med dialogfokus för att främja elevernas språkutveckling? Hur kan kommunikationen mellan studiehandledare och ämneslärare på bästa sätt stödja eleven för att kunna följa undervisningen och få ökad tilltro till sin egen förmåga? Hur kan du som lärare använda kartläggningsunderlaget på ett systematiskt sätt för att kunna individanpassa undervisningen utifrån elevens behov? Vilka är fördelarna med att arbeta med ett språkutvecklande arbetsätt i alla ämnen? Vardagsspråk och skolspråk - hur utveckla elevernas språkinlärning genom samtalen i klassrummet? Genrepedagogik som ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ökar elevernas möjlighet att höja sina skolresultat Vad innebär begreppet genrepedagogik? Hur arbeta med genrepedagogik i praktiken? Vilka för- och nackdelar finns det med genrepedagogik? Hur kan formativ bedömning utveckla lärarens undervisning? Ämnesövergripande undervisning för att nå gemensamma mål för de enskilda elevernas lärande Vilka är vinsterna med ämnesövergripande undervisning? Hur kan man arbeta ämnesövergripande med svenska som andraspråk och SO och NO? Hur kan man förena studie- och yrkesvägledning i undervisning av svenska som andraspråk? Tiia Ojala, förstelärare i svenska som andraspråk, läromedelsförfattare, legitimerad lärare och coach samt föreläsare Terese Andersson, förstelärare i svenska som andraspråk, legitimerad lärare och coach samt föreläsare Social inkludering i skolan ökar elevernas tilltro till den egna förmågan och främjar språkutvecklingen Hur planera för en trygg introduktion av de nyanlända eleverna i skolan där de inkluderas i den sociala gemenskapen? Hur påverkar social inkludering elevernas lärande? Hur kan ämneslärare och klasskamrater stödja en social integration? Vilka är de vanligaste misstagen i skolan som missgynnar nyanlända elevers sociala integration i skolan? Hur kan man forma en skolkultur baserad på elevansvar? TIDER Dag Registrering med kaffe, te och smörgås Kursen inleds Lunch Eftermiddagskaffe Kursdagen avslutas Dag Andra kursdagen inleds Förmiddagskaffe Lunch Eftermiddagskaffe Kursen avslutas Hur arbeta för en snabbare språkutveckling för att stärka elevernas möjlighet att kunna följa ämnesundervisningen? Nyanlända elever är en heterogen grupp där deras enda gemensamma nämnare är att de lär sig svenska hur anpassa undervisningen utifrån elevernas individuella behov?

5 KURSLEDARE Andrés Brink Pinto Andrés arbetar som utredare på Skolinspektionen. Läsåret 2013/14 ledde han Skolinspektionens kvalitetsgranskningsprojekt om utbildningen för nyanlända elever. Slutrapporten presenterades i maj 2014 och bygger på observationer av den undervisning 35 slumpvis utvalda nyanlända elever fick på 10 skolor, samt på intervjuer med eleverna, deras lärare, studiehandledare och rektorer. Caroline Ekstrand Caroline är verksamhetschef med övergripande ansvar för grundskola och särskola i Landskrona Stad. Under det senaste året har ett stort fokus legat på att samordna kompetenserna i kommunen för att fortsatt utveckla och höja kvaliteten för nyanlända och flerspråkiga elever. I Landskrona Stad finns idag 16 grundskolor där alla ska bidra till att forma en organisation där nyanlända elever snabbt kommer i utbildning. För att arbetet för ett likvärdigt mottagande av nyanlända elever i hela staden ska utvecklas har en strategi arbetats fram. I detta arbete är det viktigt att alla ledningsnivåer är sammanlänkade med tydliga uppdrags- och rollfördelningar. Utbildningsförvaltningen fortsätter att bygga upp beredskap och kunskap för att ta emot de nyanlända eleverna för att kunna erbjuda bra utbildning. Ett samarbete med andra förvaltningar och myndigheter är i full gång för att effektivt och utifrån ett helhetsperspektiv för att leda nyanländas lärande och mottagande. Lena Andersson Lena är rektor på Dammhagskolan sedan Dammhagskolan är en mångkulturell skola med ca 240 elever. På skolan finns förberedelseklasser och reguljärklasser från F- åk 6. Av skolans 240 elever är majoriteten flerspråkig varav drygt 50 elever går i förberedelseklass. Under läsåret har skolan haft en genomströmning på ca 40 %. Detta ställer höga krav på flexibilitet och samsyn hos personalen på skolan. Uppföljning av varje enskild elevs utveckling görs enligt en strukturerad modell. Genrepedagogik som metod och pedagogiskt förhållningssätt i kombination med höga förväntningar på alla i ett kollegialt lärande har skapat en stabil organisation och en lärmiljö för eleverna att växa i. Hanna Dolck Hanna är kurator på Dammhagskolan sedan Idag är hon även samordnare för Skolintroduktionen i Landskrona. Skolintroduktionen är en gemensam landningsbana för nyanlända elever där ett första möte med det svenska skolsystemet sker. Hanna har en bred erfarenhet av att ta emot nyanlända familjer då hon sedan tidigare har arbetat inom socialtjänsten. Hanna driver även arbetet med att utveckla rutiner kring mottagande och kartläggning av nyanlända elever. Hon arbetar nära och tillsammans med skolsköterska, pedagoger och bygger vidare på kontakter med andra myndigheter. Tiia Ojala Tiia är förstelärare i svenska som andraspråk i Södertälje kommun, läromedelsförfattare, legitimerad lärare och coach samt föreläsare. Hon har även vunnit läromedelsförfattarpriset Lärkungen, Tiia har arbetat med nyanlända i alla åldrar sedan Hon är utbildad gymnasielärare i svenska som andraspråk och tyska. Tiia anser att en utbildning med hög kvalité ökar nyanländas möjligheter att delta i samhället och på så sätt är en viktig del i integrationsarbetet. Hon tror på undervisning där språk och kunskap går hand i hand. Formativ bedömning är också en självklar del i en framgångsrik undervisning. Ömsesidig respekt och levande dialog i ett meningsfullt sammanhang är viktiga komponenter i inlärningsprocessen. Terese Andersson Terese är förstelärare i svenska som andraspråk i Södertälje kommun, legitimerad lärare och coach samt föreläsare. Hon har arbetat som lärare sedan Hon är utbildad grundskollärare i svenska/svenska som andraspråk och franska. Sedan flera år tillbaka har hon arbetat på skolor med stor kulturell mångfald. Terese brinner för inkludering och likabehandling som hon anser vara en grundläggande stöttepelare för framgångsrik verksamhet. I dagsläget ingår dessa delar i hennes uppdrag som förstelärare. Terese hävdar att språkutvecklande och formativt arbete är nyckelfaktorer för elever som har svenska som andraspråk.

6 B Sverige Porto betalt ANMÄLAN: STÄRK NYANLÄNDA ELEVERS MÖJLIGHET ATT NÅ SKOLANS KUNSKAPSMÅL DATUM: se för aktuellt datum PLATS: centralt i Stockholm PRIS: kr exklusive moms. I priset ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch samt kursdokumentation som levereras i digitalt format. AVBOKNING: För avbokningsregler se Vi förbehåller oss rätten att göra justeringar eller ändringar vad gäller innehåll och kursledare. ANMÄL Contact DIG us: VIA: info@sipu.se FCG SIPU International AB, Box 45113, Stockholm FCG SIPU International AB Box 45113, Stockholm Tfn: , Fax: E-post: info@sipu.se, Hemsida: U